Årsredovisning 2015 2016-02-22 Dnr 2016-35
Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultatredovisning 3 Polaråret 2015 3 Verksamhetsstyrning 4 Återrapporteringskrav och indelning av verksamheten 5 Intäkter och kostnader 6 Planering av polarforskning 9 Forskningsinfrastruktur 11 Forskningsexpeditioner 16 Internationellt samarbete 23 Miljö 25 Kommunikation 26 Bilaga 1. Forskningsprojekt vid Abisko naturvetenskapliga station 28 Bilaga 2. Expeditioner 2011 2014 32 SWEDARP 32 SWEDARCTIC 34 Bilaga 3. Kostnader för expeditioner 2011 2015 38 SWEDARP 38 SWEDARCTIC 39 Bilaga 4. Sammanställning av uppgifter om expeditioner 2011 2015 40 SWEDARP 40 SWEDARCTIC 41 Resultaträkning 43 Balansräkning 44 Anslagsredovisning 46 Tilläggsupplysningar och noter 47 Tilläggsupplysningar 47 Noter 50 Sammanställning över väsentliga uppgifter 55 Undertecknande 56 Sida 2 av 56
Resultatredovisning Polarforskningssekretariatets uppgift är att främja förutsättningarna för och samordna svensk polarforskning och utveckling i polarområdena. Sekretariatet ska bidra till att polarforskning av hög kvalitet genomförs och att resultatet sprids och används i samhället. Det sker genom att erbjuda förutsättningar för forskning i polarområdena, bistå med expertstöd inom det polara området och öka medvetenheten om polarområdena och polarforskning. Polaråret 2015 Polarforskningssekretariatet har uppdraget att främja förutsättningar för polarforskning. Den största delen av verksamheten består av att genom forskningsexpeditioner och tillgång till Abisko naturvetenskapliga station (ANS) skapa förutsättningar för god svensk fältgående polarforskning. Sekretariatet ser även betydelsen av att den forskning som inte går i fält får stöd. För att kunna svara på de viktiga polara forskningsfrågorna behövs en bred forskningsansats och olika ämnesområden behöver än mer interagera. Sekretariatet arbetar med att identifiera och etablera sin mest optimala roll i ett forskningslandskap som utvecklas mot mer interaktion mellan de olika forskningsområdena. Polarforskning har en mycket stark internationell prägel och är genomsyrad av internationell samverkan på forskningssidan såväl som på den operativa sidan. Ett mycket tydligt exempel, på effekten av att Polarforskningssekretariatet arbetar med ett internationellt perspektiv, är det nya samarbetsavtalet med National Science Foundation (NSF) i USA. Efter flera års förarbete kunde en avsiktsförklaring undertecknas med NSF vilket inledningsvis innebär att Sverige och USA genomför två gemensamma forskningsexpeditioner med isbrytaren Oden i Arktis samt genomför ett gemensamt forskarmöte. Samarbetet med NSF har fått en rivstart. I mars 2015 genomfördes forskarmötet som levererade en vetenskaplig plan för marin arktisk forskning. I maj undertecknades ett bilateralt avtal vid en välbesökt tvådagarskonferens om Arktis på House of Sweden i Washington DC, USA. Polarforskningssekretariatet arrangerade konferensen i samarbete med bland annat Utrikesdepartementet. Redan under sommaren 2015 genomfördes den första gemensamma expeditionen, Petermann 2015, till Petermannglaciären på nordvästra Grönland med isbrytaren Oden. Den andra expeditionen tillsammans med NSF är planerad till 2018. Norge tillhör den grupp länder som sekretariatet prioriterar i det internationella samarbetet. Under året har detta bilaterala samarbete fördjupats ytterligare. Polarforskningssekretariatet har ansökt om och blivit accepterat som partner i Sustainable Arctic Marine and Coastal Technology (SAMCoT), ett akademiskt Center of Excellence vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU). Forskning vid SAMCoT utförs i samarbete med industrin, något som bidrar till att stärka sekretariatets förmåga att arbeta med innovationsinriktad forskning. Deltagandet i SAMCoT innebär även bättre förutsättningar för Polarforskningssekretariatet att etablera samarbete mellan svensk och norsk forskning. Vidare har samarbetet med Norge manifesterats i en gemensam expedition med NTNU med isbrytarna Oden och Frej under sensommaren 2015, Oden Arctic Technology Research Cruise (OATRC 2015). Samarbetet med Norge har också varit viktigt i samband med en svenskledd glaciologisk expedition till Svalbard, Norge, under året. Sida 3 av 56
På europeisk nivå och inom EU-samarbetet har polarforskning fått en klart ökad betydelse och sekretariatet har under året engagerat sig inom flera europeiska initiativ för att bidra till bra förutsättningar för svensk polarforskning. I den europeiska samarbetsorganisationen European Polar Board (EPB) är sekretariatets föreståndare ledamot i den exekutiva kommittén. Även inom de två EU-finansierade projekten EUROFLEETS2 och EU-PolarNet är sekretariatet aktivt. Det internationella inslaget bland forskningsprojekten vid ANS är stort, närmare 40 procent av alla projekt leds av forskare från lärosäten utanför Sverige. Under året har antal besökare till stationen varit fortsatt högt. Polarforskningssekretariatet har ett uppdrag att kommunicera polarforskning och att verka för att forskningsresultat görs tillgängliga. Som ett led i detta arbete lanserades under året en utvecklad version av webbplatsen polarforskningsportalen.se. Portalen är en sammanställning av information om svenska forskningsexpeditioner från 1999 och framåt. Portalen är ett visuellt inspirerande verktyg för att upptäcka och lära sig mer om svensk polarforskning, med utgångspunkt i kartor över polarområdena. För att få ett internationellt och vetenskapligt perspektiv på Polarforskningssekretariatets verksamhet har under året en internationell vetenskapligt rådgivande grupp (Scientific Advisory Group, SAG) etablerats. Den bestod 2015 av seniora forskare från tre länder och med en svensk ordförande. Gruppen kommer att ha sitt första möte i början av 2016. I det långsiktiga arbetet att skapa förutsättningar för svensk polarforskning har Polarforskningssekretariatet varit aktivt under året genom att föreslå framtida inriktningar för svensk polarforskning och hur den kan bedrivas. Sekretariatet har bland annat svarat på inbjudan att komma med underlag till kommande forskningspolitiska proposition och har i olika skrivelser till regeringen beskrivit möjlig utveckling av förutsättningarna för svensk polarforskning. Verksamhetsstyrning Ledning och organisation Polarforskningssekretariatet är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd som regeringen utsett för en bestämd period. Insynsrådet har under året haft fyra möten där man bland annat har behandlat strategiska frågor för myndigheten såsom framtida internationella samarbeten, utvecklingen av forskningsinfrastrukturen Oden samt aktuella expeditioner, bland annat Petermann 2015 och OATRC 2015. Från 1 januari 2015 har Polarforskningssekretariatet en ny organisation. Syftet med den nya organisationen är bland annat att skapa en mer sammanhållen och integrerad organisation och att stimulera ökat lärande och kunskapsöverföring mellan medarbetarna. Den nya organisationen innebär att myndigheten delas in i fyra enheter: enheten för marin forskning och innovationer, enheten för terrester forskning, kommunikationsenheten och enheten för verksamhetsstyrning. Den interna organisationsutvecklingen har fortsatt under 2015 bland annat med att formera de nya enheterna och tydliggöra ansvar, befogenheter och arbetsprocesser i syfte att förbättra sekretariatets förmåga att främja svensk polarforskning. Kompetensförsörjning För att säkerställa att myndigheten har rätt kompetens för sitt uppdrag uppdateras en bemanningsplan kontinuerligt utifrån en samlad bedömning av verksamheten och personalens kompetens. Personalens kompetens finns inom ledning, teknik, Sida 4 av 56
kommunikation och naturvetenskapliga ämnen samt ekonomi, personal och administration. I december 2015 (2014) uppgick sekretariatets personal till 30 (28) personer, 16 (17) kvinnor och 14 (11) män mellan 23 och 66 år. Under året har tre personer slutat sina tillsvidareanställningar, varav två med anledning av pensionsavgång. Sex anställda har varit helt eller delvis tjänstlediga för föräldraledighet eller för att prova på annat arbete. Motsvarande siffror för 2014 är fyra som har slutat sina tillsvidareanställningar och tio som varit helt eller delvis tjänstlediga. Följande rekryteringar har skett under året: två forskningsingenjörer, en teknisk samordnare, en forskningsstödsamordnare och en administrativ handläggare. Säsongsanställningar och ett flertal kortare visstidsanställningar har förekommit, framför allt vid ANS (fältassistenter och lokalvårdare) och till expeditioner (läkare, tekniker och säkerhetspersonal). Behoven av nyrekrytering det kommande året beräknas uppgå till tre till fyra personer. Polarforskningssekretariatet har under året fortsatt med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bland annat har ergonomironder genomförts, arbetsbeskrivningar för medarbetarna tagits fram och myndighetens vision, mål och uppdrag diskuterats. För att skapa förutsättningar för att vidareutveckla och förbättra verksamheten och arbetsmiljön har en medarbetarundersökning och individuella djupintervjuer genomförts med sekretariatets medarbetare. Arbetet med resultatet från undersökningen och intervjuerna har påbörjats under 2015 och kommer fortsätta under det kommande året. Medarbetare har även fått individuell fortbildning och kompetensutveckling. Under 2015 har medarbetare exempelvis deltagit i ledarskapsutbildning, utbildat sig till diplomerad riskmanager, erhållit fartygsbefälsexamen klass VIII, utbildats i heta arbeten och fått truckförarutbildning. Återrapporteringskrav och indelning av verksamheten Årsredovisningen är myndighetens återrapportering till regeringen och i den ska verksamhetens resultat redovisas och kommenteras i förhållande till myndighetens instruktion och regleringsbrev. Enligt regleringsbrevet för 2015 ska återrapporteringen inom de olika verksamheterna, där så är möjligt, ske i form av tidsserier över de fem senaste budgetåren. Av regleringsbrevet framgår även regeringens krav på särskild rapportering. Återrapporteringen av dessa krav återfinns i följande avsnitt: Polarforskningssekretariatets engagemang i internationella förhandlingar inom Arktis- och Antarktissamarbetet beskrivs i avsnitten Internationellt samarbete, Arktis samt Antarktis. Verksamheten kring isbrytaren Oden redovisas i avsnittet Forskningsinfrastruktur, Marina forskningsplattformar isbrytaren Oden och i avsnittet Forskningsexpeditioner. Verksamheten vid ANS presenteras i avsnittet Forskningsinfrastruktur, Terrestra forskningsplattformar - Abisko naturvetenskapliga station. Polarforskningssekretariatets samverkan med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer redovisas i avsnittet Planering av polarforskning, Forskningsplanering. Den indelning som Polarforskningssekretariatet valt för resultatredovisningen utgår från myndighetens instruktion: planering av polarforskning, forskningsinfrastruktur, forskningsexpeditioner, internationellt samarbete, miljö och kommunikation. Sida 5 av 56
Intäkter och kostnader De totala kostnaderna för verksamheten har ökat jämfört med 2014, från 86 miljoner kronor till 103 miljoner kronor. Under 2015 har anslagsmedel finansierat 30 procent av verksamheten. Motsvarande siffra 2014 var närmare 70 procent. Verksamhetens intäkter och kostnader varierar över tiden beroende på expeditionsverksamhetens omfattning och finansiering. Finansiering med intäkter från tjänsteexport och bidrag var till exempel mycket högre 2015 än 2014. Verksamhetens finansiering 2015 (%) Övriga avgifter och ersättningar 3% Bidrag 16% Finansiella intäkter 0% Anslag 30% Anslag Tjänsteexport Övriga avgifter och ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Tjänsteexport 51% Anslag Kostnader som finansierats med anslag uppgår 2015 till cirka 31 miljoner kronor. Anslagssparandet vid utgången av 2015 uppgår till närmare 11 miljoner kronor. (Se även avsnitten Resultaträkning och Anslagsredovisning.) Anslagssparandet kommer att användas för kommande års expeditioner. Anslagssparandet 2015 är bland annat ett resultat av att en expedition till Antarktis flyttades till kommande säsong av säkerhetsskäl. En utredning som Polarforskningssekretariatet lät göra i början av året visade nämligen att flygsäkerheten i Antarktis inte håller godtagbar nivå. Kostnaderna för denna expedition uteblev därför under 2015. Expeditionen är planerad att genomföras under 2016/17 istället. Ytterligare en anledning till anslagssparandet är att tjänsteexporten fick en större volym än beräknat genom expeditionen OATRC 2015, vilket har inneburit att tjänsteexporten har finansierat en andel av infrastrukturkostnaderna för isbrytaren Oden, personal etc. Sekretariatet har under flera år haft möjlighet att behålla sitt anslagssparande, vilket varit en förutsättning för finansiering av omfattande och kostnadskrävande expeditioner. Att denna möjlighet finns kvar även fortsättningsvis är av största vikt för att sekretariatet även i framtiden ska kunna genomföra stora forskningsexpeditioner. I enlighet med regleringsbrevet har utgiftsprognoser för anslaget lämnats vid fyra tillfällen i informationssystemet Hermes. Ramanslag med anslagssparande 2011 2015 (tkr) Ramanslag 2015 2014 2013 2012 2011 Ramanslag 38 765 38 553 37 722 37 378 36 861 Anslagssparande från föregående år 3 592 24 116 18 321 18 721 7 493 Disponibelt belopp 42 357 62 669 56 043 56 099 44 354 Sida 6 av 56
Avgifter och bidrag Förutom ramanslaget utgörs Polarforskningssekretariatets intäkter av avgifter och bidrag. Intäkter exklusive ramanslag 2011 2015 (tkr) Intäkter 2015 2014 2013 2012 2011 Intäkter av boendet vid Abisko naturvetenskapliga station Intäkter av uppdragsverksamhet/ tjänsteexport 1 157 1 348 1 093 1 032 970 53 564 6 18 835 37 426 75 242 Intäkter enligt 4 avgiftsförordningen 872 1 129 1 190 1 237 1 619 Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 423 19 240 206 106 174 Bidrag från statliga myndigheter 16 901 2 114 1 466 1 663 2 497 Bidrag från EU:s institutioner -58 1 309 773 1 089 613 Bidrag från övriga 0 526 710 1 302 991 Finansiella intäkter 62 218 413 583 850 Totalt 73 922 25 890 24 686 44 438 82 956 Avgifter Avgiftsintäkterna härrör bland annat från forskarboende vid ANS. Enligt Polarforskningssekretariatets instruktion får myndigheten ta ut avgifter upp till full kostnadstäckning för boendet för personal, studenter och gästforskare vid ANS. Under 2015 har sekretariatet också haft betydande uppdragsverksamhet (tjänsteexport). Sommarens båda marina forskningsexpeditioner (Petermann 2015 och OATRC 2015) genererade båda intäkter i tjänsteexporten. Tjänsteexporten beskrivs närmare i avsnittet Forskningsexpeditioner, Uppdragsverksamhet/tjänsteexport. Polarforskningssekretariatet tar också ut avgifter med stöd av 4 avgiftsförordningen (1992:191). Avgifter tas ut bland annat för uthyrning av lokaler vid ANS såsom möteslokaler och aula. Dessa intäkter har minskat något jämfört med tidigare år som en följd av att antalet konferensbesökare varit färre. Under året har avgiftskalkyler och kostnadsberäkningar för ANS och tjänsteexporten setts över och samråd med Ekonomistyrningsverket genomförts. I enlighet med Polarforskningssekretariatets regleringsbrev redovisas tjänsteexporten och boendet vid ANS även enligt följande indelning och struktur. Avgiftsbelagd verksamhet (tkr) Verksamhet +/- t.o.m. 2013 +/- 2014 Int. 2015 Kost. 2015 +/- 2015 Ack. +/- utgå. 2015 Tjänsteexport 1) 5 739-1 402 53 583 51 487 +2 096 +6 433 Boende vid Abisko naturvetenskapliga -435 +336 1 157 1 254-97 -196 station 1) 1) Inklusive finansiella intäkter och kostnader. Intäkter och kostnader 2015 för boende vid ANS är något högre än i avgiftsbudgeten i regleringsbrevet för 2015. Att intäkterna är högre kan förklaras av att antalet besökare inte har minskat, vilket befarades när budgeten i regleringsbrevet beslutades. (Se avsnittet Forskningsinfrastruktur, Terrestra forskningsplattformar Abisko naturvetenskapliga station, Besökare och forskningsprojekt.) Tjänsteexporten avviker väsentligt från budgeten i regleringsbrevet. Orsaken är att expeditionen OATRC 2015, som helt hänförs till tjänsteexport, och expeditionen Sida 7 av 56
Petermann 2015, som delvis hänförs till tjänsteexport, inte var kända vid utgången av 2014 när regleringsbrevet beslutades. Övriga intäkter och andra ersättningar Övriga intäkter och andra ersättningar under året omfattar bland annat en engångsersättning på 1,1 miljoner kronor till följd av den förlikning som Polarforskningssekretariatet och Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) träffat avseende brandskyddet vid ANS. Sekretariatet övertog ansvaret för verksamheten vid ANS från KVA 2010 och har efter överlåtelsen gjort gällande ett antal fel i byggnaderna vad gäller bland annat brandskydd. De ekonomiska konsekvenserna av detta reglerades genom förlikningen. År 2014 övertog Statens fastighetsverk (SFV) ägarskapet för fastigheten från KVA. Övriga intäkter och andra ersättningar omfattar även den ersättning som Polarforskningssekretariatet får från SFV för att sekretariatet sköter fastighetsdriften vid ANS. Under 2014 fick Polarforskningssekretariatet 15 miljoner kronor via Stockholms universitet från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för expeditionen SWERUS C-3. Denna ersättning förklarar i huvudsak skillnaden i utfall mellan 2014 och övriga år. Bidrag Huvuddelen av bidragen 2015 avser medel som Polarforskningssekretariatet har erhållit genom regeringsbeslut från Vetenskapsrådet och Formas. Regeringsbeslutet omfattade 7 miljoner kronor från vardera parten. Medlen har använts till drift och hyra av isbrytaren Oden i samband med expeditionen Petermann 2015. I övrigt härrör bidragen från olika projekt där sekretariatet antingen har ett värdskap eller ingår som en part i ett samarbete (se avsnittet Forskningsinfrastruktur, Terrestra plattformar Abisko naturvetenskapliga station, Nätverk). Bidrag från EU:s institutioner omfattar medel för EUROFLEETS2, INTERACT och EU-PolarNet (se avsnittet Internationellt samarbete). Beloppet är negativt eftersom medel kommer att återbetalas till EU för INTERACT (se not 20 till balansräkningen). Kostnader för verksamhetens prestationer Kostnader för prestationsområdena forskningsexpeditioner och forskningsinfrastruktur svarar för nästan 90 procent av Polarforskningssekretariatets totala kostnader för prestationer. Fördelning av verksamhetens kostnader 2015 (%) Kommunikation 4% Miljö 0% Internationellt samarbete 2% Externt finansierade projekt och program 3% Planering av polarforskning 4% Forskningsinfrastruktur 16% Planering av polarforskning Forskningsinfrastruktur Forskningsexpeditioner Internationellt samarbete Miljö Kommunikation Forskningsexpeditioner 71% Externt finansierade projekt och program Sida 8 av 56
Verksamhetens kostnader 2011 2015 (tkr) Prestation 2015 2014 2013 2012 2011 Planering av polarforskning 1) 3 822 3 692 2) 2 567 1 959 2 812 Forskningsinfrastruktur 16 145 19 082 22 721 22 900 14 404 Forskningsexpeditioner 73 802 54 906 23 737 46 521 80 914 Internationellt samarbete 2 336 2 945 3 578 2 176 4 230 Miljö 370 261 244 209 333 Kommunikation 3 973 2 372 2 465 2 808 3 079 Externt finansierade projekt och program 2 739 3 100 2 955 3 909 1 873 Totalt 103 186 86 358 58 267 80 482 107 645 1) Tidigare år benämnt Forskningsplanering. 2) Summan omfattar 150 tkr i utbetalade bidrag (se avsnittet transfereringar i resultaträkningen). Kostnaden för prestationsområdet forskningsexpeditioner varierar kraftigt över tiden. Utfallet för 2015 förklaras i huvudsak av de två marina expeditionerna (se avsnittet Forskningsexpeditioner). Kostnaderna för prestationsområdet kommunikation har ökat 2015. Det förklaras av satsningen som gjorts på polarforskningsportalen.se. Övriga kostnader har inte förändrats nämnvärt jämfört med tidigare år. Kostnaden för prestationsområdet externt finansierade projekt och program består av kostnader för ICOS och SITES (se avsnittet Forskningsinfrastruktur, Terrestra forskningsplattformar Abisko naturvetenskapliga station, Nätverk), EUROFLEETS2 och EU-PolarNet (se avsnittet Internationellt samarbete, Övriga samarbeten) samt Arktisutställningen i Washington DC, USA (se avsnittet Internationellt samarbete, Arktis samt avsnittet Kommunikation, Kontaktverksamhet och trycksaker). Planering av polarforskning Uppgifter i instruktion Myndigheten ska när det gäller polarområdena - bedriva långsiktig planering för forskning och utveckling, - fortlöpande följa nationell och internationell forskning och utveckling, - verka för att data från svensk forskning och relaterad verksamhet bevaras och tillhandahålls. Myndigheten ska samverka med myndigheter och andra organ vars verksamhet har anknytning till forskning i polarområdena. Myndigheten ska vid planering av forskning i polarområdena samverka med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer. Myndigheten ska i frågor med teknisk och industriell inriktning samverka med organisationer och företag som har kompetens och verksamhet i extremt klimat. Återrapporteringskrav i regleringsbrev Polarforskningssekretariatet ska redovisa sin samverkan med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer inom området polarforskningsexpeditioner. En viktig fråga 2015 har varit det svensk-amerikanska samarbetet om expeditioner i Arktis med isbrytaren Oden. Den första expeditionen i samarbetet, Petermann 2015, genomfördes under sommaren och ytterligare en expedition är planerad till 2018. Sida 9 av 56
Polarforskningssekretariatet har i detta strategiska arbete samverkat med Vetenskapsrådet och Formas. Forskningsplanering Polarforskningssekretariatet och Vetenskapsrådet har under året samverkat kring strategiska frågor för svensk polarforskning. Under året har det svensk-amerikanska samarbetet kring expeditioner i Arktis med isbrytaren Oden varit den främsta frågan, där också forskningsrådet Formas deltagit från svensk sida. En gemensam planeringsworkshop med svenska och amerikanska forskare och företrädare för forskningsråd hölls under våren och under hösten formaliserades det svenska förfarandet för antagning av forskningsprojekt i den kommande gemensamma expeditionen med isbrytaren Oden 2018. Polarforskningssekretariatet har tillsammans med Vetenskapsrådet också samverkat kring de polara internationella forskningsorganisationernas arbete samt kring infrastrukturer för polarforskningen. I det långsiktiga arbetet att skapa förutsättningar för svensk polarforskning har Polarforskningssekretariatet lämnat förslag till regeringen om den framtida inriktningen för svensk polarforskning och hur den kan bedrivas och utvecklas. Detta har skett genom underlag till kommande forskningspolitiska proposition och andra skrivelser till regeringen. Arbetet med att realisera projekt som antagits för fortsatt planering i Polarforskningssekretariatet och Vetenskapsrådets gemensamma utlysning 2013, fortsatte under året. För att kostnadseffektivt kunna realisera projekten nyttjas internationella samarbeten. Det första steget i samarbetet med National Science Foundation (NSF), USA, kring isbrytaren Oden i Arktis genomfördes under sommaren 2015 genom en expedition till Petermannglaciären på nordvästra Grönland. Denna expedition är ett exempel där internationella samarbeten skapar nya möjligheter för svensk forskning samtidigt som tidigare planerade svenska projekt kan realiseras. Projekt som kräver mindre omfattande stöd och planering eller som önskar utnyttja en snabbt uppkommen möjlighet kan ansöka om stöd inom ramen för så kallat stöd i mindre omfattning (SiMO). Denna stödform är numer öppen för ansökningar under hela året och beslut om stöd tas kontinuerligt under året för att stödformen än bättre ska svara mot sitt syfte. Innovationsinriktad samverkan Sekretariatets arbete med att utöka sitt nätverk och sin samverkan med forskning som är innovationsinriktad och industrinära har fortsatt under året. I samband med sommarens expedition med isbrytarna Oden och Frej, som genomfördes i samarbete med Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), inträdde sekretariatet som partner i Sustainable Arctic Marine and Coastal Technology (SAMCoT), ett center för forskningsbaserad innovation vid NTNU. SAMCoT sammanför forskningsgrupper med organisationer och företag som har gemensamt intresse av arktisk innovativ forskning. Sekretariatets deltagande i SAMCoT bidrar till ökade möjligheter för samarbete inom denna typ av forskning. Polarforum Polarforum är ett nätverk och en mötesplats för forskare, myndigheter och andra organisationer med intresse för frågor som rör polarforskningen och dess resultat. Totalt består nätverket av cirka 350 personer från ett 60-tal i huvudsak svenska universitet och organisationer. Nätverket är en effektiv informationskanal för Polarforskningssekretariatet och ungefär en gång per månad sprids nyheter och Sida 10 av 56
information riktade till denna målgrupp. Under hösten anordnades ett endagsmöte i Stockholm som samlade cirka 70 personer ur nätverket. Mötet ägnades bland annat åt dialog med det svenska forskarkollektivet kring de internationella organisationernas arbete samt en diskussion om och möjlighet till inspel kring processen att erhålla operationellt stöd för polarforskning. Mötet gav värdefulla synpunkter för Polarforskningssekretariatets fortsatta arbete med att förbättra processen för forskare att erhålla operationellt stöd och hur den bättre kan synkronisereras med processen för att erhålla projektforskningsmedel från forskningsråden. Vidare är Polarforum en viktig och möjlig mötesplats som kan utveckla de tvärvetenskapliga kontakterna inom polarforskningen. Bibliotek och polarbibliografi Polarforskningssekretariatet är tillsammans med 39 andra organisationer del i konsortiet bakom publiceringsdatabasen Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Publicering av referensinformation på DiVA medger modern funktionalitet med bland annat möjlighet till lagring av fulltexter och god synlighet på webben samt statistik om användningen. Sekretariatets referensinformation omfattar svensk vetenskaplig litteratur med anknytning till Arktis och Antarktis. Under 2015 har sekretariatet arbetat med att kvalitetssäkra beståndet av referenser som är direkt kopplade till projekt som sekretariatet har stöttat under de senaste tio åren. Det har gjorts dels med syftet att förbättra och förenkla uppföljning och rapportering av resultatet av operativt stöd, dels för att göra referenserna direkt synliga och åtkomliga via polarforskningsportalen.se. Tillgång till forskningsdata Polarforskningssekretariatet ska verka för att data från svensk forskning och relaterad verksamhet tillhandahålls och bevaras. Arbetet har under året skett på flera plan. Historiska data insamlade i den egna verksamheten, det vill säga främst data vid sekretariatets forskningsplattformar ANS och isbrytaren Oden, har bearbetats för att kunna göras direkt åtkomliga och användbara via repositorier för forskningsdata. Vidare har krav och policyer för öppna data varit viktiga frågor för sekretariatet att driva i bilaterala avtal kring forskningssamarbeten. Sekretariatet har medverkat i internationella polara organisationers arbete med tillgång och utbyte av forskningsdata, bland annat Sustaining Arctic Observing Networks (SAON), International Arctic Science Committee (IASC) och Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR). Polarforskningssekretariatet har vidare tillsammans med Environment Climate Data Sweden (ECDS) anordnat ett seminarium för att informera, stärka och koordinera lärosätenas, forskningsinfrastrukturernas och andra organisationers arbete. Sekretariatet har också deltagit i diskussionen om förslaget till nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsdata som inlämnades till regeringen vid årsskiftet 2014. Forskningsinfrastruktur Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska när det gäller polarområdena ansvara för infrastruktur för forskning. Sida 11 av 56
Återrapporteringskrav i regleringsbrev Polarforskningssekretariatet ska redovisa verksamheten kring isbrytaren Oden och forskningsstationen i Abisko. Polarforskningssekretariatet ansvarar för forskningsplattformarna Abisko naturvetenskapliga station (ANS), forskningsstationerna Wasa och Svea i Antarktis och isbrytaren Oden. Under året har ANS och isbrytaren Oden fortsatt utvecklats för att svara mot forskningens behov. Kostnader för forskningsinfrastruktur Kostnaderna för forskningsinfrastrukturen har varierat mellan åren, beroende på vilket underhåll etc. som varit påkallat. Kostnaderna för isbrytaren Oden består till stor del av avskrivningar på investeringar och löpande underhåll. Kostnaden för isbrytaren Oden är lägre 2015 än tidigare år. Orsaken är det nya ekonomiska målet om full kostnadstäckning för tjänsteexport som har inneburit att en större andel av kostnaderna för isbrytaren Oden direkt belastar expeditioner som hänför sig till tjänsteexporten. Beträffande forskningsplattformarna Wasa och Svea stiger kostnaderna de år som Polarforskningssekretariatet genomför underhållsexpeditioner till stationerna. Forskningsplattformar kostnader 2011 2015 (tkr) Forskningsplattform 2015 2014 2013 2012 2011 Marina forskningsplattformar, varav isbrytaren Oden Terrestra forskningsplattformar, varav Wasa och Svea Abisko naturvetenskapliga station 1 845 1 845 1 011 990 5 117 5 117 1 520 1 128 7 007 6 990 2 439 2 106 4 685 4 419 7 348 7 069 3 650 3 320 2 214 2 022 11 825 11 185 10 879 9 649 8 540 Infrastruktur, gemensam 1 463 1 260 2 396 1 218 0 1) Totalt 16 145 19 082 22 721 22 900 14 404 1) Ingick i gemensamma kostnader 2011. Infrastruktur, gemensam På Infrastruktur, gemensam återfinns kostnader som är gemensamma för forskningsplattformarna, såsom hyra av verkstad och förråd i Stockholm för fält- och säkerhetsutrustning och kostnader för sekretariatets logistiknätverk. Under 2015 lät sekretariatet genomföra en utredning av flygsäkerheten av flygtransporterna till Antarktis. Kostnaden för denna utredning redovisas också som en kostnad för den gemensamma infrastrukturen. Resultatet av utredningen ledde till att sekretariatet gör ett uppehåll i användningen av dessa transporter tills ett antal frågeställningar kring säkerheten retts ut. Marina forskningsplattformar isbrytaren Oden Isbrytaren Oden är en unik kombination av forskningsfartyg och isbrytare. Polarforskningssekretariatet och isbrytaren Odens ägare Sjöfartsverket har sedan många år ett framgångsrikt samarbete kring isbrytaren. Genom åren har driften av isbrytaren Oden finansierats genom olika lösningar i tillägg till sekretariatets ramanslag. Avsaknaden av fasta medel för drift och underhåll gör långsiktig planering svår, särskilt den med internationella partners då sådan planering ofta behöver 3 4 års framförhållning. Under året har möjligheten öppnats till en mer långsiktig planering genom ett samarbete med National Science Sida 12 av 56
Foundation (NSF), USA om expeditioner med isbrytaren Oden i Arktis. Det bidrag om 14 miljoner kronor som Polarforskningssekretariatet fått, genom regeringsbeslut, från Vetenskapsrådet och Formas har möjliggjort detta samarbete. Ett sådant årligt bidrag är även fortsättningsvis viktigt för att Polarforskningssekretariatet ska kunna planera och ingå långsiktiga samarbeten. Isbrytaren Oden har löpande anpassats för forskning genom permanenta laboratorier, vinschar och avancerad multibeam-utrustning. Logimöjligheterna för forskarna har också förbättrats. Dessutom ansvarar Polarforskningssekretariatet för insamling av basdata samt infrastruktur för it och kommunikation på isbrytaren Oden. Inför expeditionerna 2015 förbättrades vinschar och arrangemangen på akterdäck för ökad säkerhet och effektivitet i provtagningsarbetet. Sekretariatet har ett samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sjöfartsverket om meteorologiska och oceanografiska data som insamlas ombord på isbrytaren Oden. Ambitionen är att utveckla den fasta datainsamlingen ombord, närmast med mer utrustning för meteorologisk forskning. Terrestra forskningsplattformar Wasa och Svea Polarforskningssekretariatet förvaltar och ansvarar för de två svenska forskningsstationerna Wasa och Svea i Dronning Maud Land i Antarktis. Forskningsstationen Svea byggdes 1987/88. Forskningsstationen Wasa byggdes på Vestfjella i Dronning Maud Land under 1988/89 års Antarktisexpedition och har plats för upp till 16 personer. Forskningsstationerna fungerar som bas för forskningen, men även som nod för mobila forskningsexpeditioner. Forskarnas intresse för att utnyttja forskningsstationen Wasa har minskat och den kommer därför på sikt att avvecklas. Planeringen för en avveckling av forskningsstationen Wasa har påbörjats under 2015 och viktiga aspekter i planeringen är vilka miljömässiga och ekonomiska konsekvenser en avveckling medför. Under säsongerna 2014/15 och 2015/16 genomfördes inget besök på forskningsstationen Wasa. Säsongen 2015/16 planerades en underhållsexpedition till Wasa, men denna ställdes in som resultat av sekretariatets utredning om flygsäkerheten till Antarktis. Nästa underhållsexpedition till forskningsstationerna Wasa och Svea planeras till säsongen 2016/17. Terrestra forskningsplattformar Abisko naturvetenskapliga station Vid Abisko naturvetenskapliga station (ANS) bedrivs en mängd forskningsverksamheter, alltifrån observationer och miljöövervakning till högteknologiska experiment i mark- och sjöterräng. Anläggningen erbjuder logi för besökande forskare, studenter och konferensdeltagare och har laboratorier, kontor, verkstad, föreläsningssalar, växthus, försöksträdgårdar, lagerlokaler och en meteorologisk station. Organisation och styrning Från och med 1 januari 2015 ingår ANS i sekretariatets enhet för terrester forskning. Genom att sammanföra sekretariatets terrestra forskningsexpeditioner med ANS stärks sekretariatets förmåga att stötta forskning i fält. Under 2015 har exempelvis ansvaret för all terrester fältutrustning hos sekretariatet förts över till ANS, och en teknisk samordnare har anställts. Besökare och forskningsprojekt Under 2015 har verksamheten, liksom tidigare, dominerats av fältarbete med gästforskare och egen personal, främst under sommarsäsongen. Forskningsstationen Sida 13 av 56
har varit involverad i flera konferenser, fältkurser och vetenskapliga möten organiserade av såväl svenska som utländska universitet. En forskargrupp från Umeå universitet, Climate Impacts Research Centre (CIRC), har varit verksam vid stationen under hela året. Samarbetet mellan CIRC och ANS har stärkts ytterligare under 2015 bland annat när det gäller nyttjandet av och infrastrukturen i laboratorierna. Besökare vid Abisko naturvetenskapliga station 2011 2015 Gästande forskare, fältassistenter och studenter 2015 2014 2013 2012 2011 Antal besök 270 271 358 336 273 Antal unika personer 194 221 308 251 211 Antal persondygn 4 684 3 125 5 055 4 127 3 712 Konferensbesökare 2015 2014 2013 2012 2011 Antal grupper 17 20 15 20 16 Antal gäster 188 321 310 236 314 Antal persondygn 2 325 3 097 2 313 2 324 3 290 Antalet besökare vid ANS var 2015 lika många som under 2014, trots att det under 2015 inte har funnits några projekt från International Network for Terrestrial Research and Monitoring in the Arctic (INTERACT). Att antalet besökare har kunnat vidmakthållas förklaras av att boendekostnaderna för yngre forskare och studenter, som bor en längre period på stationen, har kunnat sänkas. Denna sänkning ökade deras möjligheter att vistas på stationen och därmed bedriva forskning i fält. Närmare 40 procent av de besökande forskarna kommer från lärosäten utanför Sverige. Fördelningen av ämnesområden är förhållandevis stabil från år till år. De antalsmässigt största ämnesområdena biogeokemi, växtekologi och ekologi, utgör tillsammans nästan 70 procent av antalet forskningsprojekt under 2015. När det gäller antalet forskningsprojekt vid ANS bör det påpekas att under 2011 2014 vistades totalt 38 INTERACT-projekt vid ANS. Under 2015 har inga sådana projekt funnits vid ANS (se avsnittet Nätverk nedan). Forskningsprojekt (ämnesvis) vid Abisko naturvetenskapliga station 2011 2015 Ämnesområde 2015 2014 2013 2012 2011 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Biogeokemi 19 26 24 32 22 24 23 27 18 27 Växtekologi 15 21 20 27 31 34 32 37 20 30 Ekologi 15 21 6 8 0 0 1 1 3 5 Zooekologi 7 10 9 12 12 13 11 13 8 12 Limnologi 4 6 0 0 1 1 4 5 4 6 Naturgeografi 3 4 5 7 10 11 7 8 6 9 Fjärranalys 1 1 1 1 7 8 1 1 1 2 Övriga 8 11 10 13 9 9 6 7 6 12 Totalt 72 75 92 86 66 Sida 14 av 56
En redogörelse för de enskilda forskningsprojekten vid ANS under 2015 framgår av bilaga 1. ANS har i mer än 100 år samlat in data bland annat om klimat. Dessa mätserier utgör underlag för forskningsprojekt och skapar sammanhang till forskningsprojekt som bygger på andra data än från monitoring. Förfrågningar om att få ta del av dessa data ligger 2015 på samma nivå som året innan. Förfrågningar om monitoringdata vid Abisko naturvetenskapliga station 2011 2015 År 2015 2014 2013 2012 2011 Antal förfrågningar 80 80 50 110 70 Nätverk EU-projektet International Network for Terrestrial Research and Monitoring in the Arctic (INTERACT), som påbörjades 2011, skulle ha avslutats vid årsskiftet 2014. En ansökan om INTERACT II fick i januari 2015 avslag, men redan innan dess gav EU-kommissionen projektet ett års förlängning och en ny ansökan om projektet lämnades in under 2015. Besked om projektet väntas i mars 2016. INTERACT är ett europeiskt projekt som ger forskare tillgång till forskningsstationer, ursprungligen i norra Europa och Ryssland, men i dag är 76 stationer över hela Arktis anslutna och antalet har ökat för vart år. INTERACT har varit mycket framgångsrikt. Under 2011 2014 har 38 INTERACT-projekt vistats vid ANS. Forskningsprogrammet Integrated Carbon Observation System (ICOS) startade under 2012. Det är 17 europeiska länder som står bakom en infrastruktur som samlar in och tillhandahåller mätdata och information om växthusgaser. Den svenska delen av projektet leds av Lunds universitet med finansiering från Vetenskapsrådet. ANS är värd för en av de sex svenska fältstationerna. En ansökan om förnyat stöd från Vetenskapsrådet, för perioden 2016-2020, lämnades in under 2015. Under 2013 etablerades det svenska stationsnätverket Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES) på initiativ av Vetenskapsrådet. Under 2015 har samverkan mellan de ingående forskningsstationerna ytterligare fördjupats. Inte minst har ansökningar om ny forskningsinfrastruktur från forskarhåll bidragit till detta. De nya infrastrukturerna placeras på flera av de ingående forskningsstationerna, så att samma parametrar undersöks på samma sätt på flera olika platser. Under 2015 introducerades webbverktyget NordGIS (tidigare AbiskoGIS) på de forskningsstationer som inte tidigare haft detta system. Verktyget är både en publik metadatabas och ett administrativt ansökningssystem. Syftet med nätverket är att skapa en sammanhållen nationell resurs där forskare får tillgång till faciliteter för fältforskning över hela landet och till de ingående forskningsstationernas monitoring-/forskningsdata. De nio ingående forskningsstationerna täcker in hela landet och nätverket bygger på samfinansiering från Vetenskapsrådet och de ingående stationernas huvudmän. SITES leds av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Observationer och monitoring Vid ANS bedrivs monitoring/miljöövervakning i form av mätningar av ett trettiotal klimatologiska parametrar som temperatur, nederbörd, vind- och lufttrycksförhållanden, men också förändringar av den fysiska, biologiska och kemiska miljön runt forskningsstationen. Vissa mätningar har pågått sedan 1913 och dessa långa mätserier utgör en viktig kunskapsbas av stor betydelse för dagens forskning. Resultaten av forskningsstationens egna mätningar lagras och görs tillgängliga för gästforskare och andra intresserade. Under 2015 har ny instrumentering införskaffats, Sida 15 av 56
till exempel väderstation, snödjupsinstrument, nederbördsmätare och fenologikameror. Dessa anskaffningar har gjorts både för att säkerställa pågående mätningar och för att introducera nya. Även arbetet med bevarande och tillhandahållande av data har intensifierats under året. Under året har en ökad satsning gjorts på data management och på att samordna forskarstöd. Mätningar sker även på uppdrag av myndigheter som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Sveriges geologiska undersökningar (SGU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och IVL Svenska miljöinstitutet. Data från uppdragsmonitorering finns tillgängliga vid respektive beställarmyndighet. Vissa mätserier presenteras även på den populärvetenskapliga webbplatsen Abiskoögat, som har sitt ursprung i ett samarbete mellan ANS och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Bibliotek och bibliografi I forskningsstationens bibliotek finns internationella vetenskapliga tidskrifter och publikationer som blivit resultat av forskning vid ANS. Dessa finns sammanställda i en tryckt bibliografi som sträcker sig fram till 1992, därefter finns årliga tillägg. I NordGIS har drygt 2 000 projektbeskrivningar, från mitten av 1980-talet fram till 2012, digitaliserats och förts in i en sökbar databas, som finns allmänt tillgänglig på webbplatsen nordgis.org. Modernisering av Abisko naturvetenskapliga station Arbetet med att modernisera forskningsstationen påbörjades under 2013 och underlättades av regeringens beslut att bidra med 3,5 miljoner kronor. Tre områden har prioriterats under 2015: Det interna lyftet. Lyftet omfattar upprustning av laboratorierna, it-kommunikation och arbetsmiljö för forskare och anställda, skapande av mötesplatser, förbättringar av informationssystemet för forskarna, liksom av ANS monitoring- och forskningsdatabas. Åtgärderna med laboratorierna har under året genomförts och de som avser arbetsmiljö pågår och kommer att avslutas under 2016. Övriga delar av det interna lyftet påbörjades under 2015. Ett grönt ANS. Syftet är en minskad miljömässig inverkan från forskningsstationen, med exempelvis minskad energianvändning genom uppvärmning med bergvärme, byte av fönster samt elproduktion med hjälp av solceller och vindkraftverk. Även nya rutiner för kemikaliehantering och bättre möjligheter till avfallshantering ingår i åtgärderna. Ett första steg mot uppvärmning genom bergvärme har tagits under 2015 och energisnålare utebelysning har installerats. Vidare har nya rutiner för kemikaliehantering införts och avfallshanteringen förenklats. En utvecklad monitoring. Inom detta område har kvalitetssäkring liksom breddning av miljöövervakningen påbörjats. Detta kommer framgent att vara ett pågående utvecklingsarbete utifrån löpande teknik- och metodutveckling inom området. Arbete sker samordnat med övriga stationer i nätverket SITES och utifrån internationell bench marking. Forskningsexpeditioner Uppgifter i instruktion Polarforskningssekretariatet ska när det gäller polarområdena organisera och genomföra forskningsexpeditioner. Sida 16 av 56
Utlysningen om stöd till polarforskning från 2013, tillsammans med Vetenskapsrådet, anger huvudinriktningen för de nationella polarforskningsprogrammen Swedish Antarctic Research Programme (SWEDARP) och Swedish Arctic Research Programme (SWEDARCTIC). Marina forskningsexpeditioner görs också inom ramen för tjänsteexport. Genom stöd i mindre omfattning (SiMO) erbjuder Polarforskningssekretariatet stöd för att genomföra projekt, eller delar av projekt, som inte kräver så lång tid för förberedelse eller en stor budget. Polarforskningssekretariatet ska enligt regleringsbrevet presentera verksamheten i tidsserier över de fem senaste budgetåren, där så är möjligt. En närmare redogörelse av innehållet i tidigare års forskningsexpeditioner inom polarforskningsprogrammen återfinns i bilaga 2, kostnader för expeditionerna i bilaga 3 och en sammanställning av uppgifter om expeditionerna i bilaga 4. Kostnader Polarforskningssekretariatets totala kostnader för forskningsexpeditioner 2015 består av kostnader inom ramen för forskningsprogrammen SWEDARP och SWEDARCTIC samt tjänsteexport. Forskningsexpeditioner kostnader 2015 (tkr) Forskningsexpedition 2015 SWEDARP, varav SWEDARP 2013/14 SWEDARP 2014/15 SWEDARP 2015/16 SWEDARCTIC, varav SWEDARCTIC 2014 SWEDARCTIC 2015 1) 1 518 33 135 1 350 40 923 594 40 330 Tjänsteexport, OATRC 2015 2) 31 360 Totalt 73 802 1) Kostnaderna för Petermann 2015 redovisas i denna tabell i sin helhet inom SWEDARCTIC 2015. 2) Bokförda belopp för gemensamma OH-kostnader har i denna tabell avrundats. SWEDARP 2014/15 Inom ramen för SWEDARP 2014/15 har två projekt fått stöd genom Polarforskningssekretariatet. Från planering av expeditionsverksamheten till genomförandet av en stor expedition är tidsrymden lång, ofta 2 4 år, och kostnaderna sprids därför över flera år. Kostnader SWEDARP 2014/15 (tkr) SWEDARP 2014/15 2015 2014 2013 2012 2011 Summa Dronning Maud Land, MARA 135 89 224 SWEDARP 2014/15, övriga 0 101 101 Summa 135 190 325 Dronning Maud Land, MARA Moveable Atmospheric Radar for Antarctica (MARA) är ett projekt som genomförts under flera säsonger. Med hjälp av atmosfärradar studerar forskarna hur luft transporteras och blandas mellan olika höjder i den polara atmosfären. Radarn byggdes på den svenska forskningsstationen Wasa säsongen 2006/07 och flyttades 2011/12 till den norska forskningsstationen Troll. Under 2013/14 flyttades den till den indiska forskningsstationen Maitri. Genom att flytta radarn mellan olika platser i Sida 17 av 56
Antarktis är det möjligt att göra jämförande studier. Polarforskningssekretariatet bidrog under säsongen 2014/15 med logistiskt stöd. Från och med 2016 övergår det logistiska ansvaret till det indiska Antarktisprogrammet. Forskningsledare: Sheila Kirkwood, Institutet för rymdfysik (IRF) SWEDARP 2014/15, övriga Inom ramen för SiMO har projektet Evidence for Paleo Ice Stream Collapse in the Western Ross Sea since the Last Glacial Maximum fått Polarforskningssekretariatets stöd med kläder och medicinsk bedömning av deltagare inför arbete ombord på forskningsfartyget Nathaniel B. Palmer. Forskningsledare: Sarah Greenwood, Stockholms universitet SWEDARCTIC 2015 Inom ramen för SWEDARCTIC 2015 har nedanstående projekt fått stöd genom Polarforskningssekretariatet. Från planering av expeditionsverksamheten till genomförandet av en stor expedition är tidsrymden lång, ofta 2 4 år, och kostnaderna sprids därför över flera år. Kostnader SWEDARCTIC 2015 (tkr) SWEDARCTIC 2015 2015 2014 2013 2012 2011 Summa Petermann 2015 1) 37 242 37 242 Arktiska oceanen, GEOTRACES 206 20 226 Arktiska öar 607 607 Svalbard 95 95 Grönland 1 970 1 970 SWEDARCTIC 2015, övriga 210 22 232 Summa 40 330 42 40 372 1) Avser totala kostnaderna för Petermann 2015 oaktat att expeditioner till hälften finansierats inom ramen för tjänsteexport. Petermann 2015 Polarforskningssekretariatet har initierat ett flerårigt forskningssamarbete med National Science Foundation (NSF), USA, där expeditionen med isbrytaren Oden till Petermannglaciären på nordvästra Grönland var den första gemensamma expeditionen. Sekretariatet ansvarade för arrangemangen ombord på isbrytaren Oden och logistiken under expeditionen. Det var en komplex operation i fält där fartygsoperationer skulle synkroniseras med flygoperationer för arbetet i land. Under expeditionen arbetade ett femtiotal forskare med forskningsprojekt inom bland annat oceanografi, maringeologi och zooekologi. Med hjälp av seismiska undersökningar, kartläggning med flerstråligt ekolod och provtagning med sedimentprovtagare samlade forskarna in data om havsbottens form och de översta sedimentlagrens egenskaper längs kontinentalsockeln väster om Grönland. Syftet var att öka kunskapen om möjliga förbindelser för varmare havsvatten att strömma in till Grönlands många utlöparglaciärer. Inom ramen för sekretariatets lärarprogram deltog en lärare i expeditionen. Forskningsledare: Alan Mix, Oregon State University, USA och Martin Jakobsson, Stockholms universitet Sida 18 av 56
Följande svenska forskningsprojekt ingick i expeditionen Petermann 2015. Havets påverkan på Petermannglaciären I projektet studeras om förändringar av Grönlands glaciärer kan höra samman med den generella uppvärmningen av det salta Atlantvattnet som noterats under senare år. På grund av en brist på oceanografiska mätserier är detta inte klarlagt. I denna studie sattes ett antal bottenlandare ut för att registrera bottentemperaturen under ett antal år. Efter en given tid släpper landarna botten och flyter upp till ytan där de kommunicerar data via satellitlänk till Sverige. Detta är ett stort steg framåt eftersom data inte behöver hämtas genom resurskrävande isbrytare utan kan överföras automatiskt via satellitlänk. Forskningsledare: Anna Wåhlin, Göteborgs universitet Utveckling och provning av bottenlandare, LoTUS I projektet eftersträvas robusta, enkla och kostnadseffektiva mätningar av havsbotten i polarområdena. Det råder i dag brist på tillförlitliga oceanografiska mätserier från havsbotten i polarområden. Anledningarna till detta är flera, men geografisk svårtillgänglighet är naturligtvis en starkt bidragande orsak. Tillgänglighet och kostnad för anpassade mätinstrument är ett annat skäl. Sedan cirka ett år pågår ett projekt i samarbete mellan Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Stockholms universitet där kostnadseffektiv teknologi/metodik för så kallade bottenlandande mätsonder utvecklas. Forskningsledare: Jakob Kuttenkeuler, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) Biogeokemiska mätningar Flödet av växthusgaserna koldioxid och metan från grunda havskällor till atmosfären är en viktig del av den globala kolcykeln. I projektet har forskarna gjort noggranna, kontinuerliga mätningar av koldioxid och metan före och under expeditionen, bland annat längs Grönlands västkust upp till Nares sund och Petermannfjorden. Det gör det möjligt att beskriva flödena från de nordamerikanska boreala skogarna och jämföra med data från de högarktiska mätstationerna i Alert, Kanada och i Summit, Grönland. Insamlingen av data kommer också att utöka dagens begränsade datamängder med högupplösta in-situmätningar av koldioxid och metan i atmosfären nära havsytan över arktiska kontinentalsockelområden. Data kommer att vara användbart för omvänd modellering av växthusgasernas dynamik i det klimatkänsliga Arktis. Forskningsledare: Patrick Crill, Stockholms universitet Projekten Havets påverkan på Petermannglaciären och Utveckling av provning av bottenlandare, LoTUS, har fått stöd inom ramen för SiMO. Arktiska oceanen, GEOTRACES I slutet av sommaren deltog svenska forskare i en expedition i Norra ishavet med det tyska forskningsfartyget Polarstern. Expeditionen genomfördes i samarbete med det internationella programmet GEOTRACES som studerar marina biogeokemiska cykler av spårämnen och deras isotoper i världshaven. Syftet med projektet Spårmetaller och deras betydelse för de biogeokemiska kretsloppen i Arktiska oceanen är att förstå de biogeokemiska kretsloppen och hur de påverkas av förändringar i spårmetallflöden. Biogeokemin i Arktiska oceanen förväntas genomgå dramatiska omvandlingar till följd av klimatförändringarna. Sida 19 av 56