Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro

Bruksidkares, Städers och Borgerskaps ömse Förmåner och Skyldigheter Av J A Flintberg Örebro Renskrift av Brage Lundström J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 1

Örebro Lähn och dess Städer Detta Lähn, hwarunder äfwen Wermeland lydde, intildess denna Province, på Carlskoga Bergslag nära, medelst Kongl. Resolutionen den 11 Februari 1779, därifrån afskildes, består nu af hela landskapet Nerike, wästra delen af Westmanland samt Carlskoga Bergslag. Dess nuvarande längd är 15, bredd 7 och areal-widd 84 quadrat mil; men förenat med Wermeland, war längden 27, bredden 14 och Areal-widden 255 ½ quadrat-mil, samt folkmängden, år 1754, 709 57/511:dels, år 1760, 720 108/511:dels och år 1769, 768 162/511:dels personer på quadrat-milen. Det gränsar i Norr til Westerås Län, i Öster til Nyköpings Lähn, i Söder til Linköpings och Mariestads Lähner, samt i Wäster til Carlstads Höfdinge-döme. Under Länet höra 10 Härader, nemligen Örebro, Glanshammar, Aster, Skyllersta, Sundbo, Kumla, Grimsten, Gardemo, Edsberg, Fellingsbro, samt Lindes, Nya Kopparbergs, Nora, Grythytte, Carlskoga, Lerbäcks och Lekebergs Bergslager. Avstånd ifrån Stockholm och ålder Städerne äro: 1:o ÖREBRO, Upstad, belägen i Östra Nerike och Örebro Härad, W, ifrån Stockholm 20 3/8:dels mil landswägen 1, är en gammal stad, som redan af 12:te Seculo war bebodd och med Handtwerkare föresedd. Jämför, Bagges Beskrifning om Örebro p. 11 & sequ. Handels-frihet och Handels-district Uti Hertig Carls Öppna Bref den 20 Januari 1572 förböds Utstads-Borgare och andre, at köpa jern 100:tals af bönder och Bergsmän, utan borde det skje i hela och halfwa Läster; dock icke för penningar, utan för fetalier; Ej heller fick gäst köpslaga med gäst, utan skulle waran föras til nästa Köpstad; och medelst 13 i Kongl. Resolutionen den 25 Februari 1742 ålades spiksmederne på landet, at til Örebro inflytta, och intill dess det skjedde, sin spik til torgs föra och i Staden föryttra; Hwarmed 6 i Kongl. Resolutionen den 31 Martini 1649 äfwen öfwerens stämmer. Uti Hertig Carls Öpna Bref den 17 September 1578 stadgades, at ingen wid straff efter Lagen och 40 Markers böter, fick bruka Borgare-handel och näring inom Örebro Stad til 4 penningar, med mindre han wille draga stadens tunga, och, efter sin köpenskap och handel, wara uti alla utlagor och gästningar lika Borgaren. Igenom 4, 15 i Kongl. Resolutionen den 28 September 1668, förböds, at antaga Genanss-Borgare, eller lösdrifware och bönde-drängar til Borgare, äfwensom ej heller någon skulle tilldelas burskap, som icke kunde försörja sig. Af Hertig Carls Resolution den 20 Januari 1572, med förbud för utstäders Borgare och andre, at drifwa handel i Norbergslagen, såsom stridande emot Örebro Stads gamla privilegier, samt Konung Gustaf Adolph Bref til Landshöfdingen Bo Ribbing den 30 December 1626, at tillse, det olaga handel ej måtte drifwas på Nora Bergslag, eller annorstädes i Neriket af Utstads-Borgare, emot lag och Örebro Stads privilegier, synes det, 1 Nemligen til Arboga 15 sjuåttondels mil, se p. 347; Fellingsbro 1 och enfjerdedels, Glanshammar 1 trefjerdedels, och därifrån til Örebro en och enhalf mil. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 2

som hade Nerike den tiden warit Örebro, såsom den ende däruti belägne Stad, til handels- District anslagit, at Örebro Stad skulle med Askersund, Jönköping och Grenna äga lika frihet at upköpa spik i Godegård, Tjellmo och annorstädes, bewiljades, igenom Kongl. Resolutionen den 17 Julii 1714. Enkedrottning Christinas Öpna Bref den 16 Maji 1818, at de af Örebro Borgerskap, som drefwo någon Oxehandel, skulle betala Tull däraf; men de, som köpte allenast til husbehof, wara frie för Tullen, gifwer wäl tillkänna, at Örebro Borgerskap ifrån äldre tider idkat Oxehandel; men som ingen Kongl. Resolution kunnat företes på dess Gårdfariga utöfwande; så afslogs, igenom Kongl. Brefwet til Commerce-Collegium den 7 Martini 1780, Stadens ansökning, at njuta lika handelsfrihet med Stockholms Slagtare. Til befrämjande af Örebro-boernes handel förundes dem, igenom 2 i Kongl. Resolutionen den 31 October 1650, lika Tullfrohet på det gods som dess Borgerskap up til Bergslagen förde eller föra låto, som Westerås och Köping kort förut ärhållit, se Stads-Titulen Westerås p. 333. Landskjöp förbudit Sedan, igenom 1540 års Öppna Bref, 1578 års Resolution samt flera, så allmänna som enskilda Resolutioner, Landsköp blifwit förbudit, blef til dess hämmande, Örebro Stad, igenom 3 i Kongl. Resolutionen den 9 Martini 1660 och 4 i Kongl. Resolutionen den 28 September 1668, förund frihet at hålla egne Utridare, som togos i Kongligt beskydd, hwilket i 2 af Kongl. Resolutionen den 22 November 1686 faststältes. Örebro Seglationsfrihet Af Konung Christophers Öppna Bref år 1446, Sabb. Prox. Ante festum purif. Beatae Virginis, hwarigenom Örebro Stad confirmerades wid de privilegier och friheter til lands och wattn, som de af ålder af fordne Swenske Konungar hade bekommit, är anledning at sluta, det Seglations-frihet blifwit Staden af bemälte Konungs Företrädare förund, ehuru dess beskaffenhet, i brist af tillgång på dessa gamla Privilerier, nu mera icke står at utrönas. I 5, 6 af Konung Carl den 9:des Öppna Bref den 20 Martini 1604 bewiljades Örebro-boerne en fri Seglation till alle främmande Städer, så wäl hos fiender, som wänner, samt at föra af Riket allahanda waror, så när som Spannemål; men denna Utrikes Seglations-frihet uphörde igenom 1614 års Kungl. Handels-Ordinantie; och sedan Stadens inrikes sjöfart medelst 6 i 1617 års Kongl. Handels-Ordinantie blifwit inskränkt först til Telge; och sedan, då Telge år 1636 förlorade sin Stapelfrihet til Stockholm allena, blef densamma, igenom Kongl. Resolution den 3 December 1765 utwidgad, så at Staden nu mera äger frihet, at till hwad ort, som under Sweriges Krono lyder och den hälst behagar, afföra sina salu waror och obehindrat återhämta hwad dess kräfwer 2. Sedan Magistraten i Örebro, under den 13 April 1748 förklarat, at ingen, som därstädes redan ägde eller framdeles finge äga Numer fartyg, skulle nyttja något sådant til större än högst 300 Skjeppunds drägt, eller däruppå, ehwad det ware Jern, eller andra waror, som ifrån Stadens Lastage-plats komme at utgå, öfwer 300 Skjeppunds wigt inlasta; men Commerce-Collegium, under den 5 därpå följande Maji detta Utslag inhiberat; så blef, medelst Kongl. Brefwet den 19 Januarii 1749 denna Kongl. Collegii åtgärd i Nåder gillad; Äfwensom Kongl. ;aj:t, medelst Bref til Commerce-Collegium den 3 Maji 1787, i Nåder 2 Stadens Skutor utgöra et antal af 20, mästadels ifrån 400 till 450 lästers drägt. De få ej lastas mera än 6 och enfjerdedels fot, för passagen igenom Hjelmare Slusswerk. Wid Schebäck, enåttondels mil ifrån Staden, dess Lastage-plats. Bagges Beskr. Om Örebro p. 59, 323. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 3

bibehållit Redarne i Örebro Stads Numer fartyg wid den frihet de dittils haft, at i wanlig tour inlasta så mycket sf de til Staden kommande Bruks-effecter, som Fartyget, utan skada och äfwentyr för Sluss-werket, kan draga, Af 5 i Kongl. Resolutionen den 24 December 1652 befinnes, at Kongl. Maj:t redan den tiden ansedt nödigt, at Åen ifrån Lastage-platsen Skebäck up til Staden måtte rensas och gjöras navigable, samt til detta ändamål anslagit 2000 Daler Sm:t; men, som brist på medel, jämte andra hinder, alrsedermera hindrat werkställigheten, blef uppå Riksdags-Fullmöktigens för Örebro Stad, wid 1766 års Riksdag gjorde ansökning, af Riksens Ständer den 11 Martini 1765 i underdånighet tilstyrkt, at igenom Lands-Höfdingen i orten måtte hållas en undersökning i alles deras närwaro, som det kunde angå, huruwida strömrensningen måtte, utan större kostnad än förmonen blefwe, wärkställas hwarefter Lands- Höfdingen å alla til Staden sjöledes ankommande och afgående waror, med Magistratens samråd. Ägde at uprätta och til Kongl. Maj:ts Nådiga fastställande upgifwa en Taxa efter hwilken Örebro Stad fick upbära nödiga medel til förenämnde strömrensning och dess wid makthållande: Dock at, likmätigt Riksdags-Fullmäktigens afgifne utlåtande, på Staden förut måtte ankomma, at til fartens desto skyndesammare öpnande och befordran, sjelf förskuta eller up-negotiera penningar därtil, eller och sådant, igenom entreprenade, werkställa låta, emot ärsättning af de medel som igenom den föreslagne Fonden komma efter hand at inflyta; Til följe hwaraf ock den föreslagne afgiften komme at uphöra, när Inrättnings-kostnaden blirwit till fullo ärsatt, och årlig räkning öfwer de influtne medlen och deras anwändande til Lands-Contotiet borde ilämnas, på det Lands-Höfdingen i orten, i anledning däraf, måtte finna, och til Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla, när med afgiftens upbärande kunde komma at afstadna. Se 1766 års Riksd. Tidn. N:o 99, p. 396. Wid 1769 års Riksdag anhöll Örebro Stads Riksdags-Fullmägtig, at, i anseende till den skada, Staden ordsakades af den ändrade wattugången ifrån Dylta Swafel-Bruk, som förr haft sitt utlopp i sjöen Wäringen, men, igenom gräfning, blifwit ledd åt Hjälmaren, Swafwel.Bruks-ägaren måtte åläggas, at sådant rätta; men afslogs i Riksens Ständers Urskillnings-Deputation, se 1769 års Riksd. Tidn. N:o 41, p. 163. Till säkerhet för Örebro-skutorne blef, igenom Kongl. Resolutionerne den 28 September 1675, 5 den 10 Dec. 1680, 9 och den 12 Januarii 1683, 3, förordnat, at grunden i Hjelmaren borde af Allmogen upremmas, samt sjöen med goda och stadiga kummel förses. Angårende twisten emellan Örebro Stad och Stockholms Skuteskeppare, om friheten, at ifrån hwarandres hamnar få intaga last, se Stads-Titulen Stockholm, p. 13. Marknader När Hindrics-mässo-Marknaden i Örebro tagit sin början är obekant; men Konung Christophers Öppna Bref, år 1446, feria 5:ta prox. Convers. S:ti Pauli, däruti Hindrics-Mässo- Frimarknad återkallades, och 40 Markers wite utsattes för dem, som samma Marknad besökte, samt Konung Carl Knutssons Öpna Bref den 27 December 1454, hwarigenom, uppå Borgerskapets i Örebro klagan öfwer den skada och fördärf dem af bemälde Fri-Marknad tillfogades, Konung Christophers Författning faststäldes, wittna om dess ålder. Under förewändning, at hon wore Staden Örebro och alla mena landena theromkring, Bergsmän och andra mer til skada än fromma; men egenteligen för det hon altför nära inträffade på Upsala Difting, utfärdade Sweriges så kallade Furste, Ärke-Biskop Jöns, år 1462, feria tertia post dominicam palmarum, et Bref, däruti Hindrics-Mässo-Marknaden i Örebro aflyses, och skulle hädanefter årligen hållas S:t Laurentii dag, hwilket dock icke kom til werkställighet. I J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 4

Köpstädernes Beslut, dagen efter S:t Michaelis år 1531, förklarades Hindersmässo-marknaden i Örebro för Fri-Marknad. Hwarwid det altsedermera förblifwit 3. Marknaden pågår i 8 dagar, räknade ifrån S:t Henrici dag den 19 Januarii Danska Enke-Drottningen Christinas Bref, daterat Örebro Slott, Skärtorsdagen år 1504, afslog 30 marker af de 100, hwilka Staden årligen skulle betala, hwaremot Borgerskapet åtog sig skjutsfärder och Lars-Mässo- Marknadens hålande, hwilken Marknad, som förut blifwit börjad Lars-Mässo-dagen, den 10 Augusti, men, förmodeligen wid nya stilens antagande, flyttad til den 24 i samma Månad, påstär i en dag, och, i förmågo af Hertig Carls Öppna Bref den 29 April 1584 förklarades för Stadens egna enskita Marknad, uti så måtto, at ingen främmande eller utstädes Borgare, måtte hafwa lof på samma tid at hafwa öpna gatubodar, utan de allenast, som där i Staden bodde; men med all annan köphandel skulle wara lika som tilförne, så at alle som dit sökte, ägde at handla hwaror med annan lagligen och redeligen, som de bäst wille och kunde. Medelst 4 i Kongl. Resolutionen den 1 September 1727 blef Örebro Stads Höste-Marknad flyttad ifrån den 24 Junii till Matts-Mässo-dagen den 21 September, då äfwen Oxehandel blef tillåten, så til Stadens som Bergslagens behof; Och påstår denna Marknad blott en dag. Jämför, Commerce-Collegium underdåniga beslut den 15 Maji 1727, - Utom Staden äro Örebro-boerne priviligerade, at enskilt, och utan intrång af andre Städers Borgerskap den 4 September och den 30 November hålla Marknader wid Lekhytte Tull. 1761 den 30 September, Kongl. Resolution och Bref til Commerce-Collegium; dock blef förstnämnde Marknads Termin först flyttad till den 24 Augusti. 1773 den 4 Maji, Kongl. Resolutionen för Nora Bergslag och sedan til den 26 Augusti. 1785 den 9 November, Kongl. Resolution och Bref til Commerce-Collegium. Med Askersund äger Örebro Stad gemensam rättighet at hålla Marknader wid Ramunda-boda den 14 Februarii och 14 October, samt wid Wredstorp den 6 April årligen 4. 1772 den 29 Juli, Kongl. Resolution; Och likaledes blef, år 1739, en emellan Städerne Örebro, Carlstad och Christinehamn träffad förening, om Oxemarknadens i Philipstad gemensamma nyttjande, af Kongl. Maj:t stadfästad, så at, 1:o Carlstad och Christinehamns Borgerskap borde år 1739 ensamme nyttja Philipstads Marknad; men åter 1740 densamma besökas så af Örebro Stads Hantwerkare, som de förres Borgerskap tillika, hwarmed alla åren in perpetuum på lika sätt borde continuera, och således Örebro Handtwerkare allenast hwartannat år wid Marknaden sig infinna; 2:o fingo icke Örebro Handtwerkare, wid confiscation af waran och laga böter, det året Carlstad och Christinehamn enskilt ägde at nyttja Marknaden, föra med sig några handtwerks-effecter til Philipstad, at 3 Dock utwärkade sig Örebro-boerne Konung Gustaf Adolphs Öppna Bref den 3 Januari 1628, at, såsom orden lyda, Hindersmässo-Marknad allena hafwa inköpet på alt Stånge- och Osmundjern, som dher faller, desslikes hwad som faller af Nora Bergslags, såsom ock at den dhersammanstädes måge njuta Säkeriet; och utsälja sitt gods och waror skålpund och heletals och andrestädes sine waror i hela och halfwa läster. Efter som dere Stads Privilegier förmäle.. 4 Utom desse ännu subsisterande Marknader blef Örebro Stad, igenom Konung Johan den 3:s Öppna Bref den 17 Sept. 1578, tillåtit, at hålla 2:ne enskilde Marknader, Käre-Söndagen i Fastan, och Galli Abbots dag den 16 October, samt igenom 7 i Kongl. Resolutionen den 25 Februarii 1642, at bruka och hålla deras enskila Marknader wid Snaflunda, uppå wanlige Torgdagar, och då handla med Bargsmän, både med köpmanna-waror samt salt fisk, spannemål och andra vicktualie-persedlar som de bäst kunde och wille; hwaremot de skulle wara skyldige Marknads-platsenat inplanka, och med staquet förese, så at riktighet med Tullens intägt måtte kunna därstädes hållas. At så hålla Marknad i Wiby Sochn, afslogs Staden, igenom 5 i Kongl. Resolutionen den 22 Februarii 1640, uppå den grund, at alla Landtmarknader woro Städerne mycket skadelige, emedan de hindrade tilförsel af landet och ordsakade landskjöp; men åstundade Borgerskapet at hålla flere Marknader inom Staden, så wille Kongl. Maj:t dem det efterlåta. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 5

därstädes, antingen under påstående Marknad eller under bort- och hemwägen, wid Hyttorne öppna och försälja; men som sig icke i Carlstad och Christinehamn nedsatt; så fick densamme frihet wid berörde Marknad, utan åtal, sig alla år inställa, intill dess de Wermeländske Städerne blefwo sjelfwe med en slik Handtwerkare försedde; 4:o fingo, likmäktigt Kongl. Resolutionen den 6 November 1733, inge Köpmän ifrån Örebro, som idkade Kram- och Specerie-handel, sig wid Marknaden med slike warors föryttrande infinna. 1739 den 6 Februarii, Kongl. Resolution och Bref till Commerce-Collegium. Om Örebro Stads gemensamma frihet med Arboga, at bewista Torg-Marknaderne i Nora och Linde, se nedanföre, Artikeln Twister med Nora och Lindesberg p. 390, samt Stads-Titlarne Nora, Lindesberg. Å en årlig Marknads hållande den 23 November, wid Hjortqwarns Maugn i Nerike och Swennawads Sochn, blefwo Skyllersta Härads-boer priviligerade, igenom Kongl. Resolutionen den 26 Junii 1772. Uppå Stadens Örebro Marknader får ingen, utom Stadens egne Winskänkar, hålla win eller andra drycker, i minut til salu. 1767 den 20 Februarii, Kongl. Resolution och Bref till Commerce-Collegium. Ej heller får Landt-Allmogen i Nerike uppå Lars- och Matts-mässo-Marknaderne i Örebro, af warandre tillhandla sin Spannemål och andre waror som ditföras; emedan desse Marknader icke äro frie, utan Torg-Marknader för Staden enskilt, och på wisst sätt för en del af nästgränsande Bergslager privilegierade. 1752 den 29 Junii, Kungl. Resolution på Allmogens Beswär, 42. Däremot äga Nora, Lindes och Lekebergs Bergslagers Allmoge frihet, at, i Stadens Frimarknad, förbyta sitt jern uti gods, och det jämwäl för penningar försälja, til hwilken de hälst kinna komma til handels med. 1664 den 29 Augusti, Kongl. Res. 3 1675 den 2 Oct. Kongl. Resolution, 2. Stadens Torgdag I Örebro hålles Torg-Marknad hwarje Lördag; Och förklarade Kongl. Maj:t, uppå Stadens klagan öfwer den handel Lekebergs-Bergslagen å samme Torgdag föröfwade med Allmogen, igenom 5 i Kongl. Resolutionen den 9 Martini 1660, at däruti ingen ändring kunde bewiljas, emedan Torgdagar, på hwilke Allmogen kom til Stads, och med Bergsmannen köpslog, wore gjorde, at locka honom til Städerne och förekomma Landskjöp; äfwensom Kongl. Maj:ts och i detta fallet måste Allmogens angelägenhet anse, och förmodade Staden likwäl af sådant handlande på Torget hafwa sina rättigheter. Warandes det Bergsmännen, då de å Torgdagar eller Marknader i Örebro, Linde, Nora och Philipstad kjöpt af LandtmannenSpannemål och den därföre utlagde Accis honom ärsatt, likmätigt 16 Cap. 4 i Kongl. Landtulls- och Accis- Stadgan den 19 Sept. 1776 obetagit, at samma afgift, då Spannemålen utföres och qwittobref å Accis-sedeln skrifwes, i Tullen återfå, ehwad spannemålen af större eller mindre tunnetal består. Fiske Uti 11 af Kongl. Resolutionen den 29 Augusti 1719, förklarade Kongl. Maj:t, uppå Stadens ansökning om confirmation å dess fiske-rättighet, at där Staden ägde land, där borde den ock äga strand, samt at, där Staden lidit härutinnan skada, ingrepp eller förfång af någon, kunde han dansamma Lagligen söka, och et, dess undfångna privilegier och Förordningar likmätigt Utslag wid wederbörlig Domstol afwänta. Trosa- eller Swart-åen, som går igenom Staden, är det enda densamma tilhöriga fiske-wattn. Bagge, l.c.p. 82. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 6

Wedbrand Uppå Stadens klagan öfwer brist på wedbrand och nödig skog til publiqve husens, så wäl som enskilte byggnaders wid makthållande, för de Förbuds skuld som på skogarne gjorde woro, lämnades Staden, igenom 10 i Kongl. Resolutionen den 22 November 1686, det swar, det saken til Lands-Höfdingen skulle remitteras, at därmed förhållas, på sätt 8 i samma års Kongl. Resolution på Städernes Allmänna Beswär innehöll, nemligen, at sedan Lands- Höfdingen skärskådat deras torftighet och hwad skog til deras nödiga behof kunde utfinnas, borde dem efterlåtas, hwad för dem nödigt pröfwades, så wida någon skog, utan särdeles skada och afsaknad, kunde mistas; men eljest och först, sig därom i underdånighet förfråga. Sedermera stadgades, uti 7 af Kongl. Resolutionen den 12 April 1689, at landtmannen och besynnerligen Skatte-Bonden, icke kunde förwägras, at af egne oförbundne skogar hugga måttelig med och i Staden til salu införa; wid hwilken Författning Staden confirmerades, igenom 8 i Kongl. Resolutionen den 29 Augusti 1719, med tilläggning, at Kongl. Maj:t icke fant Iägeri-Staten wara til den ändan inrättad, at förmena Städerne, med nödwändigt timmer til husbyggnad och tarflig wedbrand utaf Allmänningarne, sig at förese. Under den 10 Junii 1755 anmodade Kongl. Bergs-Collegium General-Tull-Arrende-Societeten, at låta foga anstalter wid Tullarne, det ifrån de Dylta Swafwel-Bruk, til betiening, enligt Kongl. Priv. Den 30 Sept. 1712, underlaggde Sochnar Axberg, Kihl och Hofstad, icke måtte föras wed och kol til Örebro. Om Stadens nuwarande skogstillgång, se Bagge, l.c.p.78, 80. Twister med Stockholm I anledning af Örebro Borgerskaps klagan, at Stockholms Borgare dels sig nedsatte och togo förswar uti Torshälla, brukandes sedan sin handel i Bergslagen hela året igenom, dels ock började drifwa sin köpenskap med Swafwelbruket, Staden Örebro til största förfång och afsaknad i dess näring, frklarade Kongl. Maj:t, igenom Resolution den 7 Martini 1639, 1, at ehuru Kongl. Maj:t intet häldre såge, än at Örebro Stad måtte wara af sådan förmögenhet, at han kunde uppehålla och försörja Bergslagen med alla nödtorfter til Brukens befordring och fortsättande; dock som sådant intet wore, och Bergswärken icke destomindre måste försörgde och nödtorfteligen underhållne warda. Så framt Kongl. Maj:t och Kronan, så wäl som dess trogne undersåtare i gemen, icke däraf en odrägelig skada och afsaknad taga skulle; alltså kunde Kongl. Maj:t icke finna, at Örebro däruti skjedde förnär, eftersom Köpmanna natur och wäsend wore at excollera och fortsätta sin handel på hwad orter, såsom ock sätt och wis han kunde, samt Örebro, ej mindre än Stockholms Borgare, sig kunde beflita, sin handel i Bergslagen at idka och drifwa. Uti 11 af Resolutionen den 25 Februarii 1642 förklarade Kongl. Maj:t sig icke kunna lämna dess bifall til Örebro Stads ansökning, at de som köpte Jern eller andra saker af Örebro innewånare, måtte blifwa frie för Tull och Wågpenningar, när de dem förde til Stockholm, och kunde med Tull- och Wågsedlar bewisa, at de sådana afgifter betalt i Örebro. Twister med Borås Uppå Örebro Stads klagomål öfwer intrång af Borås Borgerskap, har Kongl. Maj:t förklarat, igenom Resolutioner den 10 Julii 1636, 5 at Borås-boerne först borde bjuda Borgerskapet i Örebro deras waror, och hwad de icke upköpa kunde eller wille, sedan åt androm, så wida deras Privilegier det tillåte, obehindrat försälja; den 31 Martini 1649, 1 at Borås-boerne J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 7

fingo drifwa handel med de waror de sjelfwe tilwerkade, eller i deras egen landsort upköpte, icke allenast i Örebro, utan i alle Städer uti Swerige; dock wore Boraå.boerne aldeles förbudit, at upkjöpa på Landet däromkring eller i Marknads-tiderne uti Städerne några persedlar eller waror, at utmångla antingen på Torgdagar eller eljest, i hwilket fall Borgmästare och Råd ägde, at med Arrest belägga deras gods, och de borde plikta, såsom för annat landsköp, til hwilket alt Lands-Höfdingen skulle wara skyldig sin wärkeliga assistance at bewisa; under den 30 November 1660. 2, at det öfwerklagade underslefwet skulle hämmas, at Boråsboerne olagligen upköpte och under sin förra Tullsedel förswarade allehanda waror; men at Norås-boerne ej mindre än Örebro Stad skulle emedlertid njuta sina Privilegier oturberade; under den 13 December 1660, 1. At Borås-boerne ej fingo upköpa waror uppe i landet på sina hemifrån hafwande lass och dem utsälja; och under den 10 December 1680, 10, at Borås-boerne wäl fingo bruka den handel, som dem efter undfångna Privilegier och Resolutioner wpre tillåten; men om de gingo däröfwer, borde Borgmästare och Råd sjelfwe det hämma, med de medel, som Lag och Stadgan medgåfwe, och i det som widare kunde behöfwas, söka Lands-Höfdingens handräckning. Twister med Arboga Wid 1640 års Riksdag klagade Örebro Borgerskap däröfwer, at ehuru de förut icke warit wane, at gifwa mera än 2 öre Sm:t i Wågpenningar för hwart Skjeppund Stångjern, som til Arboga fördes och där wägdes, Staden likwäl fordrat 8 öre; hwaruppå, igenom 2 i Kongl. Resolutionen den 22 Februarii 1640, Kongl. Maj:t lofwade, at, sedan Arboga Stad blifwit hörd, framdeles sådan Förordning däröfwer gjöra, som skälig och både Städerne tildrägelig wara kunde. Medelst 6 i Kongl. Resolutionen den 12 Januari 1683 remitterades til Lands- Höwdingarne i Westerås och Örebro Lähner, at med hwarannan correspondera, angående den tilökning, som Magistaten i Arboga gjordt på Lastpenningarne, och om Arboga ej funnes därtil befogad, densamma afskaffa. Twister med Askersund Uti 2 af Kongl. Resolutionen den 28 September 1668, anbefaldes Lands-Höfdingen at tilse, det Askersunds-boerne icke drefwo handel med odugelig spik, och, under hwarjehanda praetext, utmånglade andres gods til Landtmannen, samt at Genants-borgare, så i denene som andre Staden, blefwo afskaffade; och medelst 2 i Kongl. Resolutionen den 12 Januarii 1683, öfwerlämnades til Lands-Höfdingen, at undersöka Örebro Stads klagan, at Askersunds-boerne reste ikring landet och uphandlade den spik, som borde komma til torgs, samt at hwad olagligt och praejudicerligt funnes, afskaffa; Hwaruppå, igenom ytterligare Kongl. Resolution den 22 November 1686, 4, Askersunds-boerne förbödos, at resa ikring landet, och uphandla spik, utan borde Bönderne och Spikslagarne på landet föra deras tilwerkningar och wara til torgs; dock til hwilken Stad dem behagade. Wid 1689, 1714 och 1719 årens Riksdagar anhöllo Örebro-boerne, at Askersunds Stad måtte blifwa Örebro underlagd, hwilket igenom Kongl. Resolution den 29 Augustii sistnämnde år, 1 remitterades til Lands-Höfdingens betänkande, med det utlåtande, at Kongl. Maj:t icke kunde afse, huruledes Örebro kunde påstå, at någon annan Stad skulle blifwa sig underlagd, när hwar och en af dem och hwar försig fullgjorde det på dem lagde Contingent, Båtmanshåll och andra dem, i proportion efter deras storlek och förmögenhet, pålagde årliga skatter och utlagor. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 8

Twist med Torshälla Örebro-boernes ansökning, at alt det gods,åtte befrias ifrån Wågpenningars ärläggande i Torshälla, som ifrån Örebro ditfördes; och på Örebro Wåg blifwit wägt, afslogs igenom 3 i Kongl. Resolutionen den 29 Maryii 1647, emedan sådant helt och hållet stridde emot Thorshälla Stads wälfångna Privilegier, utan måste Thorshälla Stad, i det fallet, njuta hwad honom njuta borde, och dess Privilegier så i detta och annat, conformt och likmätigt wore. Twist med Lindesberg och Nora Af den anledning, at Örebro Borgerskap, på sätt 1572 och 1626 årens Kongl. Resolutioner utmärka, se p. 378, 379, ägt Nora Bergslag til sitt Handels-district, hwilket ännu mera bestyrktes af Drottning Christinas Resolution den 13 Augusti 1634, hwilken ålade Noraboerne, at med 400 Daler Sm:t deltaga i den contribution af 2865 Daler, hwartil Örebro Stad war taxerad, sökte Örebro-boerne at wid 1642 års Riksdag förebygga wärkställigheten af den då tiltänkte nye Staden wid Järle 5, såsom Örebro i dess näring hinderlig, men bekommo afslag i deras ansökning, igenom 3 i Kongl. Resolution tilika i 9 innehöll, at Örebro Stad icke kunde willfaras i dess begäran at allena få handla i Nora Bergslag, och at andre Utstäder därifrån måtte utestängas, enkannerligen, emedan Borgerskapet i Örebro icke woro mäktige nog til at försörja Bergslagen med alla dess nödtorfter, och fördenskuld, där andre Städers Borgerskap skulle förbjudas dit at gjöra tillförsel, måste tillwärkningen af jernet anten helt studsa och stadna, eller åtminstone Kongl. Maj:t och Kronan och dem, som Bruken drefwo, til ingen ringa skada och afsaknad, förminskas, hwarföre ock så wäl den ene, som den andre Stadens Borgerskap borde därstädes fritt och obehindrade få handla hwar om annan, det bästa de gitte och förmådde. Uti 4 af Kongl. Resolutionen den 16 September 1664 förbödos Noraboerne, at gjöra Örebro Stad förköp i det de om Fredags-aftonen och Lördags-morgonen upköpte det bästa Jernet, innan rätta Torgdagen Klockan 8 begyntes, utan skulle Örebro hafwa lika frihet i dess jerns inköpande, som Nora Stads Borgare, hwilket igenom 1 af Kongl. Resolutionen den 28 September 1668, ytterligare fastställdes, och äfwen sträcktes til Lindesberg med tillägning, det hwarken Nora eller Lindesberg fingo aftwinga de fattige af Örebro Borgerskap Gatu-bods- eller Ståndpenningar, utan ägde de, at hålla med sina Lass och Kärror på Torget, då de icke förmådde, eller nödwändigt befants, at hyra Stadens bodar; Äfwensom Linde och Nora Städer förbödos, at i någon del missbruka sina Privilegier til Örebro Stads förtryck, hwarföre Lands-Höfdingen anbefaltes, at hafwa noga inseende: Wid 1689, 1714 och 1719 årens Riksdagar anhölt Staden Örebro, at Nora och Lindesberg densamme måtte underläggas, och remitterades, igenom 1 i Kongl. Resolutionen den 29 Augusti Sistnämnde år til Lands-Höfdingens yttrande, med enahanda utlåtelse, som i anseende til Askersund, p. 389, finnes anfördt. Jämför Kongl. Resol. Den 12 April 1689, 1. Medelst Kongl. Resolutionen och Brefwet til Commerce-Collegium den 23 Martini 1768 förklarades Lindesbergs Handtwärkare böra skyddas wid Stadens år 1645 förunte Privilegier, i anledning hwaraf Örebro Stads-boer icke fingo på någon annan dag i Weckan, än på förstnämnde Stads Torg-dag, och det inom sjelfwa Staden, med Bergsmannen idka handel. 5 Om den tilämnade Staden wid Järle, se nedanföre i Stads-Tetuln Lindesberg J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 9

Twister med Bruks.Idkare och Gewärds Factoriet Med Gewärs-Factoriet och omkringliggande Bruk har Örebro Stad, tid efter annan, warit i twist och därå ärhållit följande Kongl. Resolutioner, nemligen, under den 9 Januarii 1628, at Arrendatorerne i Bergslagen skulle afhålla sig ifrån Oxars, Salt, Fisk och andra Köpmannawarors utborgande hos Bergsmännerne, samt åtnöja sig med de persedlar dem uti Arrendet tislagne woero, wid Godsets förbrytelse under den Stad som det beträdde; under den 7 Februari 1645, 3 at Factorie smederne ägde frihet, at åt Örebro Borgare, eller hwilke de wille, försälja alt det, som de öfwer sitt ordinarie arbete tilwerkade; under den 29 Martini 1647, 5 at de som hade Hamrar och Bruk i Nerike, skulle inflytta i Örebro Stad och där winna burskap; under den 13 December 1660 2, 6, at Factorie-Skrifwaren, wid warans confiscation, icke fick drifwa handel Borgerskapet til förfång, samt at Lands-Höfdingen borde hålla hand däröfwer, det ej heller olaga handel af Bruks-Förwltarne drefwes; under den 10 December 1680, 8 at öfwer Stadens ansökning, at alle Hammar-Patroner i Nerikes district, som med sitt Jern gingo igenom Örebro Stad, skulle wara skyldige, at det utskjeppa på Örebro Farkostar, igenom grafwen, borde General-Commerce- och Bergs-Collegierne sig utlåta; under den 28 Augusti 1681, 2 at Bruks-Patronerne icke fingo upköpa Jern i Bergslagen af andre, Staden til prejudice; under den 22 November 1686, 2 at Örebro Stad wäl fick hålla Utridare til upspanande af Hammar-Patronernes olaga handel, samt därwid af Lands- Höfdingen jämte Krono. Och Tullbetjente njuta all wederbörlig handräckning; men hwad det medlet angick, som Staden föreslagit, at Stadens utskickade måtte wara tillåtit, at wid Lastoch Tullplatserne undersöka hwad gods, som Hammar-Patronerne läto komma, och at om där finnes något mer, än hwad som kunde tyckas dem nödigt til deras egit Bruks-folks underhåll, sådant anses såsom ämnat til slik olaga handel och straxt consilceras; så emedan en eller annan kunde hafwa någon gång tilfälle och ordsak at providera sig med waror för längre tid eller större hushåll än wanligen, hwilket då honom skulle wara förment, förutan det at slika inquisitioner syntes införa en extra ordinarie process, med hwad mera, som därwid betänkeligt förefölle; kunde Kongl. Maj:t ännu icke därwid betänkeligit förefölle; kunde Kongl. Maj:t ännu icke därtil samtycka; dock ägde Staden at anggifwa sitt förslag til Hammar- och Commerce Collegii närmare öfwerläggande och ompröfwande; ibidem, 8 at Factoren icke fick uphandla köpmans-waror, och gifwa dem åt Handtwerkarne i betalnoing på deras arbete; under den 12 April 1689, 4?, at om någon af Handtwerkarne under Factoriet, nyttjade Stadens enskilta jord, eller brukade, jämte Factorie-arbetet, någon egentelig borgerlig näring, borde han ock därföre proportionaliter skatta och draga borgerliga beswär, så at den, som således hade med Borgerskapet någon del i nyttan och förmonen, måtte också med dem hjelpa at draga lasten 6 och at, i anseende til klagomålet öfwer Bruks-Patronernes olaga handel, ägde Staden, at ställa sig 2 af 1686 års Kongl. Resolution til rättelse. Twist med allmogen Uppå de flera med nästgränsande Allmoge upstådde twister har Kongl. Maj:t, igenom Öppna Bref och Resolutioner förklarat, den 8 Januari 1540, at Bönderne i Nerike och annorstädes i Riket, icke fingo hålla Marknader wid Kyrkorne på landsbygden, eller köpslaga Spannemål 6 Eljest äro Factoriets smeder och arbetare, igenom Kongl. Resolutionen den 7 November 1648, frikallade ifrån all borgerlig skatt och tunga, hwilket, medelst 5 i Kongl. Resolutionen på Örebro Stads Beswär den 10 December 1680, ytterligare blifwit stadfästat. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 10

hwar med annan om Marknads-dagarne uppå torget, och sedan förat til berget, utan borde Dannemännen bruka sin Åker, Äng, plog, och annan näring som dem borde at hafwa, låtandes Köpmännerne blifwa wid köpenskapen och annan näring, som dem borde at hafwa : under den 7 Februari 1645 4 at Bönderne i Wingåker skulle warnas, at afstå med den understuckne handel, som de, med Borgarnes i Nyköpings penningar, i Bergslagen utöfwade: och där de widare beträddes, med wederbörlig plikt afstraffas; under den 31 Martini 1649, 6, at Bönderna omkring Örebro, antingen helt och hållet skulle förbjudas, at idka spiksmide, eller åtminstone tilhållas, at föra spiken in i Staden til torgs, hwilken där af Stadens Wräkare skulle besigtigas, och den odugeliga wräkas och under Staden confisceras; hwilket igenom Kongl. Resolutionen den 24 December 1652, 2, faststältes, med tilläggning, at, därest Bönderne wille widare njuta tilstånd, at bo på landet och ändå utöfwa spiksmide, skulle de sin tilsmidde spik i Staden til Borgarne, och ingen annan, eller på någon annan ort, föryttra eller försälja; under den 30 November 1660 8, at Wingåkers-boerne drefwo stor handel i Bergslagen, wille Kongl. Maj:t gärna ändra; men emedan Kongl. Maj:t förnummit, det bemälte Wingåkers-boer fournerade Södermanland med Jern, kunde Kongl. Maj:t dem icke ifrån all handel afstänga, utan måste låta dem til widare Förordning densamma njuta; under den 28 September 1668, 8, at Lands-Höfdingen borde räcka Magistraten handen til hämmande af Wingåkers-boernes olaga handel i Bargslagen, med warors uphandlande och föryttrande: ägandes Magistraten, at igenom sine Utridare antasta sådane, som skyldige funnos, utom deras egen afwel, något at handla; under den 10 December 1680, 6, at öfwer den prejudicerliga handel, som Wingåkers boerne drefwo, wille Kongl. Maj:t, det Lands- Höfdingen skulle inquirera, och så wida han pröfwades oloflig, handräcka Staden i dess hämmande och afskaffande. Twist med adeln Uppå Örebro Stads Beswär, at åtskillige af Adeln ifrån sina Gårdar och Gods i Finland låto öfwerföra stora partier Strömming och andra Fiske-waror, dem de låto utsälja ikring landet tunne- och fjerdingetals, och därmed ruinerade Städerne och Borgarnes näring, eftersom de kunde gifwa så mycket bättre köp, som de hwarken för warorne betalt Tull, eller för sådan handel lågo under de utlagor och contributioner, som Borgaren; förklarade Kongl. Maj:t, igenom 6 i dess Resolution den 12 April 1689, sig wäl finna, at Borgerskapet ledo därigenom mehn, och at de, för sina olika wilkors skuld, ej kunde komma up däremot; dock såsom emot landskjöp och olaga handel funnes lag och Ordinantier, och Ridderskapet och Adeln hade också sina Privilegier och Resolutioner, på hwad wilkor de måtte förhandla deras afwel; så sant Kongl. Maj:t bäst, at när någon sådan casus specialis existerade, hwaröfwer Staden hade at klaga, han densamma måtte angifwa för lag och rätt, och underkasta den Domarens utslag. Wåg- Bro- Mätarepenningar De utdrager ur Örebro Stads räkenskaper, som Herr Sekreteraren Bagge i dess Beskrifning om Örebro infördt, p. 84 & fequ. Intyga, at Örebro Stad redan 1580 ägt egen pyndare, och at dess inkomst däraf, sagde år utgjordt 35 Marker 4 öre Örtug. Örebro-wigt ansågs i början af 1600- talet så noggrann, at Konung Carl den 9:de uti Dess Mandater den 13 Januarii och 7 Maji 1605, förklarade sig, wid wigtens reglering, hafwa tagit Örebro Betsman til grund; och at J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 11

Staden, redan före 1633, ägt ordentelig Wåg-Inrättning, ses af 4 i Kongl. Resolutionen den 30 Martini 1633, at det Stångjern, som i Nerike utsmiddes, och wägdes i Örebro, skulle, sedan Wågsedel därpå blifwit tagen, igenom Upstäderne til Stockholm fritt passera, på sätt och wis, som förut sedwanligt warit, intil dess någon annan ordning kunde blifwa stadgad. Uti 2 af Kongl. Resolutionen den 7 Februari 1645, Bro- och Wågpenningarne af Jern, Alun, Victriol, Swafwel, Spik, Rödfärga, samt annat gående och kommande gods, som där wägdes och inlastades, faststälde, at beräknas, lika som i Arboga, hwilket, igenom Kongl. Brefwet til Magistraten i Örebro den 31 December 1647, så förklarades 7, at som Kronan, då Jernet intet togs af lasset, men allenast fördes igenom Staden, den ena porten in och den andra genast ut igen, icke skattat rättmätligt, at af sådant gods taga Tull; så wore ej heller Staden berättigad, at däraf fordra Bro- och Wågpenningar; Och när Magistraten alt wid ljuset rätt skärskådade; så kunde Staden därigenom icke något befordras, utan fast mera led han af de procedurer afbräck och afsaknad; ty när Bonden reste igenom Staden, gick det aldrig så knapt, at han icke anten något där förtärde, eller sålde eller köpte, så framt han någorledes med lämpa och beskjedelighet tracterades, hwarföre Magistraten borde söka alla behöriga medel, at draga och locka Folket och Allmogen til Stads, men icke afsträcka och diversion förordsaka. Uti 3 i Resolutionen den 13 December 1672, förklarade Kongl. Maj:t sig hafwa förnammit med förundran, hwad Staden andragit om jernförseln, at en stor del af Bruks-Förwaltare skola fördt deras Jern öfwer broen, gående Stadens Wåg och Jern-wräkarne förbi, twärt emot deras undfångna Resolutioner: Kunnandes Kongl. Maj:t intet widare därtil gjöra, emedan skulden allenast bestode hos Borgmästare och Råd, som icke drogo bättre försorg, at dessa Resolutioner behörigen blefwo exsequerade; men skulle de wilja hafwa någon mera assistance; så borde den sökas hos Lands-Höfdingen: Härmed öfwerensstämmer äfwen 8 i Kongl. Resolutionen den 10 December 1680. Wid 1769 års Riksdag anhölt Staden, at de Författningar måtte förnyas och sättas i werkställighet, som bådo, at alt Jern, som fördes igenom Staden, likafullt borde betala Wägarepenningar; men afslog i Urskillnings- Deputationen, se 1769 års Riksdags-Tidningar, N:o 40, p. 160. Sedan Magistraten i Örebro, uti frågan om reglerandet af Stadens inkomster, wisat; det Wågare-penningarne redan på 1600-talet för et Skjeppund Stångjern blifwit ärlagde med 8 8, och för et Skjeppund Victualier med 3 öre Kopparmynt, samt Mätare-penningarne, hwilka nämnas i Kongl. Maj:ts Aflöningsstater för Örebro Stad af r 1693, med 3 öre Kopparmynt tunnan, biföll Kongl. Maj:t, uti Resolution och Bref til Kammar-Collegium och Stats-Contoiret den 4 September 1783, at de efter 3 Daler Sm:t Riksdalern fingo beräknas; I följe hwaraf, nu bör betalas, uti Wågpenningar för Metaller och Bergsproducter 1 skill 4 rst:n, och för Victualier 6 rst:n Skjeppundet, samt uti Mätarepenningar 6 rst:n Tunnan. 7 Wid samma års Riksdag sökte Staden, at ärhålla en skälig Bropenning af alt det gods, som igenom Staden fördes; men bekom, igenom 4 i Kongl. Resolutionen den 29 Martini 1647, det swar, at ehuru Stadens begäran kunde hafwa sina skäl, så kunde likwäl Kongl. Maj:t icke, för den gången, i anseende til en och annan betänkelighet, därtil lämna dess bifall, utan borde med ärendet upskjutas til lägligare tid. Igenom 81 i Kongl. Resolutionen på Allmogens Beswär den 17 Augusti 1762, ålades alle i Nerike befintlige innewånare, at bygga och underhålla den så kallade Kongs- eller Cancellie-broen i Örebro. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 12

Marknads-Ståndpenningar Uti Krono-räkenskaperna för år 1564 nämnas Bode-lego-penningar, Bagge l. c. p. 85; men synes hafwa warit en inkomst, som då tilflutit Örebro Slott. Uti 2 af Kongl. Resolutionen den 25 Februari 1642 tillades Staden inkomsten af stånd eller ställen, som främmande i deras Marknader lega måste; och, medelst 11 i Kongl. Resolutionen den 13 December 1672, förordnades, at alla de stånd, som kommo at sättas på Torget, skulle så ställas, at de kommo at stå ändalängs ut åt torget, hwarigenom bägge gatorne, af Marknaden lika kunde participera 8. I likhet med de fläste Städer samt i förmågo af 18 i 1723 års Kongl. Resolution på Städernes Beswär, lära Marknads-ståndspenningarne i Örebro, årligen taxeras af Magistraten och Stadens Äldste. Hamnpenningar Uti 1575 års Krono-Räkenskaper, Bagge l.c.p. 86, nämnas Båtelego-penningar, såsom en afgift, hwilken tillhörde Örebro Slott, och besteg sig til den, för samma tid betydeliga summa af 686 Marker Örtug; Men hwarken Stadens ärhållna Kongl. Resolutioner och Privilegier, Magistratens upgift wid frågan om regleringen af Stadens inkomster, eller Kongl. Maj:ts Nådiga Resolution den 4 September 1783 om dessa inkomsters beräknande, förekommer afgifts-titulen Hamnpenningar på något ställe; så at anledning är at tro, det Örebro Stad, til dess upbärande, tagit sig frihet af det allmänna tillstånd, som Städerne til Bro- och Hamnpenningars åtnjutande blifwit förund, igenom 17 i 1619 års Kongl. Stadga om Städernes administration. Enligt den underrättelse, som blifwit lämnad af en person, som arrenderat Örebro Stads Hamnpenningar, skola de, i förmågo af Magistratens Taxa, upbäras för hwart däckat Fartyg med 14 skill.; för odäckat Ditto 12 skill; för hwarje tunna salt, m.m. som främmande införa, 6 rst:n och för Styckegods samt waror, hwilka ej mätas efter Tunnetal, 2 öre af hwarje Daler, som i frakt betalas. Brotull At Kronans rättighet at upbära Brotull af Boskap i Örebro, är ganska gammal, ses af 1554 års Krono-räkenskaper, Bagge p. 84, där denna strophe förekommer, opburit för 1811 oxar, som drefs öfwer By-broen, tull-penningar 21 ½ marker, 10 penningar Örtug. År 1575 utgjorde de 1460 Marker; och år 1580, förutom Kongl. Maj:ts och Herremäns oxar, hwilke förmodeligen woro frit, 140 marker 2 ½ öre, då äfwen Brotulls-Taxan war för en oxe, 1 öre 6 penningar, och för kor, 14 á 15 penningar stycket. Wid 1649 års Riksdag sökte Örebro Borgerskap, at blifwa befriade för Brotullen af den Boskap, som de köpte i Staden eller annorstädes, och til deras hushåll slagtade; men bekommo, igenom 5 i Kongl. Resol. Den 31 Martini samma År, det swar, at aldenstund samma tulltägt hade warit länge i bruk, och i sig sjelf en skälig utlago, Kongl. Maj:t ej heller kunde se, hwad stor fördel och nytto dess trogne undersåtare af en så ringa pennings eftergift och förskoning hafwa skullt; så förfång Kongl. Maj:t sig till sine 9 8 I Örebro Stads räkenskaper för år 1627, Bagge l.c.p. 91, nämnas Stadsens gård med dess bodar uti Hendrics-mässe Marknad, 23 Daler 16 öre, samt Torg- och Ståndspenningar under Marknads-tiden, hwilka senare renderade 41 Daler Sm:t. 9 Krono-Räkenskaperna för Örebro, gifwo, i anseende til Brotulls-inkomstens tiltagande, ingen? anledning at sluta, det Bro-Tullen, på 1500- och början af 1600-talet, flere gånger blifwit förhöjd, ehuru Taxorne icke äro bekupne. Ifrån 1584 til 1614 varierade Brotulls-inkomsten emellan 3 och 400 Daler; år 1617 utgjorde den 869, år 1619, 855, och år 1624, 1266 Daler, alt Silfwermynt. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 13

trogne undersåtare, at de denna lilla utgift til Kronan icke låte sig beswärlig falla. Sedermera bewiljades likwäl, efter 2:ne gånger. Under den 31 October 1650 1 och den 30 Nov. 1660, 5, ärhållna afslags-resolutioner, de Nordan broen i Örebro boende, medelst 6 i Kongl. Resolutionen den 28 Sept. 1668, Brotullsfrihet för 150 Slagte-oxar, hwilket, igenom 4 i Kongl. Resolutionen den 28 Augusti 1681 confirmerades; Äfwensom Örebro Stad, til broens underhåll, medelst 5 i Kongl. Resolutionen den 12 Januari 1683, förundes 50 Daler S:mt årligen af Brotulls-medlen, hwaruti wid 1769 års Riksdag söktes den tillökning, at åtminstone 200 D. S:mt årligen måtte bekommas, emedan de anslagne 50 daler woro aldeles otilräckeliga til denna kostsamma broens underhåll. Se 1769 års Riksd. Tidn. N:o 40, p. 160. Hwilket, igenom Kongl. Brefwet til Kammar-Collegium den 5 April 1770, i Nåder bifölls. År 1635 utfärdades af Kongl. Kammar-Collegium en Brotulls-Taxa 10, hwilken innehöll, at för en stor Oxe eller Tjur, skulle betalas 8, för mindre Oxe 6, för Stut 6, Stod 3, Fåle 4, Bock, Get, Får, eller Lamb 1 öre S:mt, stycket. Men då denna Taxa, i anseende til tidernes förändring, ansågs mindre lämpelig, utgaf bem:te Kongl. Collegium den 30 Julii 1675 en förbättrad Brotulls- Taxa, som utsatte för en stor Oxe 10, en Ordinarie ditto 8, en mindre 6, en Stut 4, en Ko 4, en Qwiga 2, en Häst 8, et Stod 4, en Bock, Get eller Får 1 och för et Lamb ½ öre, alt Sm:t. At njuta lindring, i Brotull, söktes, men afslogs igenom 21 i Kongl. Resolutionen på Städernes beswär den 19 Januari 1757, uppå den grund, at 1675 års Taxa aldrig blifwit förhögd, änskönt Kronans Mynt, sedan den tiden, blifwit upsatt. Nu mera ärlägges i Bro-tull, för 2 Häster 6 skill. 3 r:stn; Ko, Stod eller Stut, 4 stycken, 6 skill 3 r:st; Oxe 2 skill 9 r:st, Qwiga 10 r:stn, Bock, FFole, Får eller Get 5 r:stn, Lamb 3 r:stn, alt stycket. 1777 den 2 Maij, Kongl. Landtulls-Taxa p. 184, och bör, då Hästar Boskap til Salu föras öfwer Örebro Stads eller Hedinge Broar, jämte Brotullen, wanlig tull äfwen ärläggas. 1776 den 19 September Kongl. Landtulls-Stadga, 1 Cap. 23. Börandes Brotullen, wid genom- och öfwerfarten. Ärläggas och betalas; och Tullnären, där någon sig därtill godwilleligen infinna will, efter Mätismannordom, Kronans Tull af deras Oxar sig betald gjöra. 1675 den 30 Julii, Kongl. Kammar- Collegii Taxa, 1 anm. P. Tullnären bör låta warna och i tid tilkänna gifwa wederbörande, at icke med deras Oxar söka biwägar, neder åt Hjelmare-Sund och Carlskoga Bergslag, öfwergifandes rätta passagen; men hwilken sig icke härefter regulerar, utan likwäl söker biwägar, och i så måtto Kronones Tull försnillar, jämwäl därmed blifwer beslagen, wari hans Gods under Kronan confiscerar och förbrutit. Idem 2 anm. Puncten; Och bör icke, såsom fordom skjedt, hwar 10:de Oxe räknas för Stut; utan skillnaden, igenom wisst mått på längden, utrönas. 1675 den 30 Julii, Kongl. Kammar-Collegii Resolution på Tullnärens wid Örebro Brotull, Eric Kraff:s Fråge-punkter, 4 ; Borås.boerne blefwo för sine egne hästar, hwarpå de, såsom husbönder, sjelfwe redo, både i fram och återfärd, ifrån Brotull befriade, enär de upwisade sin Magistrats pass; men den som slikt pass ej hade, skulle, så wäl för den häst, som han red uppå, som för dem, som klof buro, den skyldiga Brotullen ärlägga. Ibidem, 5. Adelsman, som någre Oxar, ifrån den ena orten til den andra, wille komma låta, skulle passet för kreaturen sjelf underskrifwa, specificerandes därutinnan, hwilke och huru många kreatur han det året wille låta upkomma, samt för Brotullen hafwa fria, jämwäl bemälte pass, med dess wanliga Adeliga Signere, styrka och bekräfta, heller til det minsta, den som Oxarne 10 Enligten anledning, som i Kongl. Kammar-Archivo igenfinnes, utgjorde Brotullen för bägge åren 1673 och 1674, inalles 2872; men åren 1676 och 1677, efter den tilökta Taxan, inalles 3754 Daler 10 öre Sm:t. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 14

upförde, wisa dess Herres bref in originali, at han så många Kreatur begärte upföras til sitt behof. Och den, som slikt ej upwisa kunde, enär Oxar ankommo, som broen förbi passera skulle, wara förpliktad för dem, såsom för andre Oxar, de där til falu fördes, Brotullen at ärlägga. Den Boskap, som Adeln af Bönderne för utlagor tagit, förklarades, i lika måtto, fri för Brotullens ärläggande, i förmågo af Adelns Privilegier och gammal urminnes sedwana 11. Ibidem, 7. Sundbo Härads-boer bibehöllas wid Kongl. Maj:ts Privilegium, at wara frie för Brotullens ärläggande af den Boskap, som de i Bergslagen försålde, men skulle någon af annat Härad, under praetext af Sundbo Häradsbo, bruka någon underslef; då borde Tullnären, å Ämbetets wägnar, däröfwer inquirera, och icke tillåta någon passera, med mindre han framwisade Kyrkoherdens af Sundbo Härad nöjaktiga attest. Ibidem, 8,. Tullnärens förslag, at hindra Oxedrifwarne, at drifwa sine Oxar Nerikes Brotull förbi, genom Norrköping, Nyköping, Hjälare-Sund och Helleforssen, eller, at wid sådane Städer af dem taga Bro-Tull, hölt Kongl. Collegium betänkeligt, emedan ingen Oxetull där inrättad war, utan på de orter allena, som i Brotulls-Ordinantien förbude woro, på hwilka Tullnären et noga och wakande öga hafwa skulle, at wid dem ej något underslef passerade. Ibidem, 9. De Oxar, som emellan Hofwa och Örebro uti wågen försåldes, innan de til Örebro ärlade efter dess wanliga praxi, som öfwades uti Port-tullarne, och at de sålde Oxar uti wågen, ärlades tullen uti nästa Stad, item, at de Oxar, som utom Tullporten där på Oxebacken wid Örebro af Bruks- Förwaltarne upköptes, och intet drefwos igenom Staden, utan tilbaka igen, uti lika måtto böra aflägga sin Brotull, som annan Tull; men såsom Collegium skattade Brotullen wara af en platt annan natur och egenskap, än Port-tullen, hafwandes de bägge Tullarne åtskillige fundamenter, på hwilka de grundade äro; alltså kunde ej heller den qrgumentation af Collegium gillas, som af Tullnären gjordes ifrån Port-tullen till Bro-tullen af de Oxar, som på Marknads-platserne och utom Tullportarne försåldes, och därföre ej skäligt skatta, at man af de Oxar praetenderade Bro-tullen, som broen ej passerade och henne icke öfwerfördes. Ibidem, 10. Skulle Örebro och Nora Städer med Sundbo Härad något emot deras privilegier föröfwa och bruka, borde icke allenast deras Oxar wara confiscerade, utan den brottslige wara förlustig af sina privilegier 12, ibidem, 11. Flytte, och Arfwe-boskap borde så wäl wara Brotullen underkastad, som annan Boskap, hwilken däröfwer fördes. Ibidem, 12. Hjelmare Slusswärks-Inrättning och Taxa Hjelmare Slusswerk, ¼:dels mil ifrån Arboga belägit, wid Arboga Graf 13, war redan i Konung Gustaf Adolphs tid under byggnad, som ses af samme Konungs Bref, daterat Fältlägret 11 Igenom Kongl. Kammar-Collegii Bref til General-Inspectoren Hägerflycht den 16 Feb. 1695, och bemälte General-Inspectors därpå grundade Ordrest til Inspectoren Hindrich Engelbrecht den 28 Martini amma år, gjordes likwäl häruti den ändring, at som detta icke egenteligen wore någon Tull, ifrån hwilken Adeln, efter privilegierne, på deras egen afwel och räntor, mera eximerade, utan Bropenningar; så skulle, därest ingen Kongl. Resolution eller Förordning war at tilgå, som dem ifrån Bropenningars ärläggande frikallade, samma Bropenningar för Adelns afwel dädanefter upbäras. 12 Sedan Kongl. Maj:t uti ingressen til 1776 års Landtull-Stadga, förklarat, at af de hitintils förlänte Land- Tulls- och Accis-friheter med annan benådning och eftergift wid Land-Tullen, icke några andra dädanefter borde anses gällande, än de, hwilka i Land-Tulls- och Accis-Stadgan funnos upräknade; så torde alt äfwentyrs de särskilta Befrielse-Resqlurioner ifrån Brotulls ärläggande, som wisse Städer och Menigheter sig utwärkat, därigenom hafwa förswunnit. 13 Grafwens längd emellan Arboga Å, och Notholmen i sjöen Hjelmaren utsätter Bagge, l.c.p. 303, til en och enfjerdedels mil, och Hjelmarens högd emot Mälaren, som emellan Slusswerken är fördel, til 41 Alnar. Då fotetalen af hwarje Slusswerk fall, dem Herr Sekreteraren Bagge, p.304, 305 upgifwit, nemligen, Carl J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 15

Possewitz wid Wittemberg den 31 Augustii 1631, och fortsattes under Drottning Christinas minder-årighet med den styrka, at Kongl. Regeringen år 1635 lät mynta 26 Skjeppund Koppar til Arbetsfolkets aflöning; tolf Slussar blefwo äfwen under Hennes Regementstid färdiga; men som Grafwens djup war otilräckelig för skjutors och fartygs genomfart: De fläste måste utlastas och framspelas öfwer runda på bottnen lagde kaflar, en olägenhet, som ökade transport-kostnaden, tröttade Folket och förderfade Fartygen, se Lohmans Arboga?ånning, p. 53, Graus Beskrifning om Westm. P. 448, Hårlemans Bref p. 221 och Bagge l.c.p. 303, 304, samt gaf Örebro Stad anledning, at wid 1680, 1683 och 1686 årens Riksdagar klaga öfwer den skada, hinder och olägenhet, dem, igenom Hjelmare Slusswerks bristfällighet, ordsakades, som ses af Kongl. Resolutionerne den 10 December 1680, 7, den 12 Januarii 1683, 3, och den 22 November 1686, 3, igenom hwilken sistnämnde Kammar-Collegium anbefaltes, at foga en fordersam och alfwarsam anstalt till Slusswerkets fullbordan; så börjades år 1691 med Slussarnes ombyggnad; hwilkas antal ifrån 12 minskades til 8 ½, och blefwo färdiga år 1701. Under den 24 Maji 1701 utfärdades af Kongl. Kammar-Collegium en Taxa 14, hwrefter slusspenningarne wid detta Sluss-Werk fingo upbäras, hwaruti Kongl. Maj:t uti Bref til Kammar-Collegium och Stats-Contoiret den 28 Januarii 1725, til Slussewerkets reparation anbefalde ½:dels förhögning 15, och Slusswerket uplåts under arrenden, tid efter annan, åt Gustafs 3, Hedvid Eleonoras 8 enhalf; Carl den XI:s 9; Drottning Ulrica Eleonora 13; Prints Carl 12; Hedvig Sophias 7 och enfjerdedels; Printsessans Ulrica Eleonora 10; Westmanlands 12; Södermanlands, utan fall, adderas tilsammans, utgör summan 74 och trefjerdedels Fot, eller 37 treåttondels Alnar; och består skillnaden emellan 37 treåttondels och 41 Alnar, uti slättningen af Arboga-Åen. 14 At likwäl redan i Konung Carl den XI:tes tid afgift wid Hjelmare Slusswerk efter wiss Taxa blifwit upburen, ehuru dess innehåll är obekant, uplystes af 6 i Kongl. Resolutionen den 28 September 1675 och 7 af Kongl. Resolutionen den 10 December 1680, hwaruti, uppå Örebro-boernes ansökning, at wid Arboga Graf förskonas ifrån Farkosternes betalning, och at för öfrigt njuta lindring i Taxan, Staden, igenom förstnämnde Kongl. Resolution hänwistes til Kammar-Bergs- och Commerce-Collegierne, at där widare anföra sina skjäl, och igenom den sistnämnde Kammar-Collegium anbefaldes, at remediera och afstraffa alla missbruk och all egenwillighet, så lagandes, at, igenom de höga Slusspenningarne, en och annan icke måtte ifrån denna farten afstäckas. 15 Alla de waror, som Kongl. Maj:t och Kronan tilhöra, och igenom Slussarne passera, äro fria för Slussafgifter; dock bör, til underslefs förefarne passera, äro fria för Sluss-afgifter; dock bör, til underslefs förekommande, för alla Facktorie- och Ammunitions-forter. Til ett sådan frihets ärhållande, företes Kongl. Krigs-Collegii Attest, såsom ock öfwer alla andra Kronans waror eller persedlar, antingen Kongl. Stats- Contoirets eller wederbörande Konungens Befallningshafwandes attester, 1701 den 24 Maji, Kongl. Kammar-Collegii Resolution, 6 ; 1769 den 16 Januari, Kongl. Kammar-Collegii Upl. Bref, 3 ; men skulle wid det tilfället, at några för wiss frakt betingade privata Fartyg med Kronans waror gå Slusswerket igenom, något private tilhörigt gods tillika följa, böra Sluss-afgifterne för det senare owågerligen ärläggas, ehuru de förra fritt passera. 1769 den 16 Januari, Kongl. Kammar-Collegii Upl. Bref 5 ; Enär gods föres Slusswerket förbi landwägen, nemligen ifrån Fartyg, som sent på hösten infrysa, skola likafullt slussafgifterne därföre betalas, inan lasten tillåtes at brytas och godset därifrån hämtas, eller ock må, wid sådana tilfällen, slussafgifterne i de Tullar, där bästa controllen däröfwer kan hållas, efter Sluss-ägarens anwisning så upbäras, och, lika med Tull-medlen, uti Landt-Ränteriet til dess disposition insättas, så wida icke Slussarne, igenom Stadens förwållande, blifwit bragte ur stånd at nyttjas. 1704 den 17 December, Kongl. Kammar-Collegii Resolution 2 ; 1769 den 16 Januari, Kongl. Kammar-Collegii Upl. Bref 4. Efter Taxan skola alle riktigt angifwa, och de, som komma ifrån någon Stads-hamn, hafwa wederbörlig attest med sig, hwad tunnetal, wigt, eller waror de innehafwa, på det de icke, til hinder af deras resor, måga med någon visitation uppehållas. 1701 den 24 Maji, Kongl. Kammar-Collegii Resolution 5. Underdölies något gods, för hwilket Slusspenningar böra ärläggas, så, i fall Skapparen icke godwilligt afgifterne därföre will betala, må sådant hos Konungens Befallningshafwande i orten angifwas, somicke allenast skaffar Slusswerks-ägare därföre rätt, utan bör ock den, som därmed beträdes, böta 10 Daler Sm:t, bemälde Ägares ensak: Börandes dock ingen, utan laga skjäl, blott för misstankars skuld, länge uppehållas, utan deras resor skyndesammeligen befordras. 1769 den 16 Januarii, Kongl. Kammar-Collegii Upl. Bref 6. Innan någon får gå igenom Slussarne, böra afgifterna antingen i contant ärläggas, eller ock därföre fullgod pant qwarlämnas, samt, i fall J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 16

enskilte personer, emot slutet af hwilkes arrende-tid, efter anstälde besigtningar, Inrättningen befants i det lägerwall, år 1766, at 5 Slussar förklarades genast tarfwa ombyggnad, och de öfriga ganska dryga reparationer, så at framtida inkomsterne icke ansågos möjeligen kunna betala 2 procent på Capitalet. Emedan således Kronan icke, utan årlig förlust, kunde behålla detta Wärf, utböds det, i förmågo af Kongl. Brefwet den 15 Dec. 1767, på öppen Auction, den 15 September 1768, åt den eller de, som utan Köpeskilling wille det emottaga, med därtil hörande lägenheter til ewärdelig egendom, med wikor, at sf egna medel, och utan Kronans gravation, det i fullkomligt stånd sätta, och sedan framgent underhålla. Örebro Stad gjorde, genom sine Deputerade, inropet 16, och Kongl. Kammar-Collegium utfärdade under den 16 Januarii 1769, å Kronans wägnar, för Örebro Stad dess Uplåtelsebref därå. Sluss- Werksarbetet började år 1770 och wannt sin fullbordan wid slutet af Augusti Månad 1776, så at den 6 September sistnämnde år framgick den första Jackten därigenom, Se widare, om Sluss-Wärks-Inrättningen, Bagge l.c.p.301-312. Mantal af Handlande och Handtwerkare Wid 1788 års början bestod de Handlandes i Örebro antal af 18 Personer, däribland inberäknade 1 Hattstofferare, 1 Bokhandlare och en, som blott dref handel med Borås-waror. Wid samma tid sorterade i Örebro, dels under Skrå, dels under Hall-Rätt, 138 Mästare, 50 Gesäller och 73 Lärlingar i 49 särskilda professioner, nemligen 17 : Bagare 4 M. 1 G. 6 L.; Bleckslagere 1; Bokbindare 2 M. 2 G. 3 L.; Carduansmakare 3 M. 2 G. 3 L.; Färgare 3 M. 1 G. 2 L.; Garfware 4 M. 3 G. 1 L.; Gelbgjutare 3 M. 1 L.; Glasmästare 2 M. 1 G. 1 L.; Guldsmeder 4 M. 2 G. 2 L.; Gördelmakare 3 M. 1 L.; Handskemakare 1 M. 1 G.; Hattmakare 4 M.; Hattstofferare 1 M.; Hofslagare 3 M. 2 G. 3 L.; Hwitskinnsberedare 1 M. 2 L.; Instrument-smed 1 M. 1 G.; Jouvelerare 1 M.; Kakelugnsmakare 6 M. 1 G. 1 L.; Kammakare 1 M. 1 G. 1 L.; Klensmed 3 M. 1 L.; Klockgjutare 1 M. 1 G. 1 L.; Knappnålsmakare 1 M.; Knappmakare 4 M. 1 G. 2 L.; Kopparslagare 6 M. 3 G. 3 L.; Körsnär 1 M. 2 G. 1 L.; Linnewäfware 1 M. 1 G.; Metallarbetare 1 M.; Murare 10; Målare 3 M. 2 G. 1 L.; panten icke inlöses inom 3 månader, Staden efter Lag, den wid offenteligen Auction i nästa Köpstad låta försälja, och dess öfwerskjutande wärde Pant-ägaren, där han sig inom et halft år efter pantsättningen anmäler, sedermera tilställa; men i fall pant-ägaren sig icke inom besagde halfwa års förlopp anmäler, tillfaller nästa Hospital hwad pantens wärde öfwerskjuter det, som Slussägaren tilkommer. Ib. 7. 16 Uti 3. Af Kongl. Resolutionen den 12 Januarii 1683 förklarades, at Kongl. Maj:t funne godt, det de Borgare i Örebro eller andre personer, som Arboga Graf eller dess inkomster, emot wissa årliga penningar och sussicient caution om dess widmakthållande, wille åtaga, sig i Kammar-Collegio måtte angifwa, och öfwer de därtil hörige wilkor accordera: Wiljandes Kongl. Maj:t godt finna, hwad med bemälte Collegio i det fallet ofäntades. 17 Uti Konung Christophers Öppna Bref af år 1446, Sabb. Prox. Ante sestum purif. Beatae Virg. förundes, såsom orden lydde, alle the Gierningsmän, som besittande Burgare äro i Öhrebroo, fri och obehindrade fara uppå landena, at giöra theras gjerningh för Allmogen; dock så at the ej ander kjöpenskap drifwa; men hwad the förtjena med theras gjerningh och arbete, thet måge the fri och ohindrade före i Staden, och bruka thet til theras nytto och gagn. Medelst 4 i Kongl. Resolutionen den 7 Martii 1639 anbefaldes Magistraten, at tilsätta wisse Bagare och Bryggare, på sätt som i Stockholm redan skjedt. Sedan, igenom Kongl. Resolutionen den 16 Sept. 1664, Handtwerkarene i Nerike blifwit ålagde, at til Staden inflytta, och Kongl. Maj:t under den 10 Dec. 1680, 15 förklarat, at med Gärningsmännens å landet Skrå och Burskap i Staden måtte observeras, hwad tilförne warit brukeligt; dock utan prejudice af den Resolution, som Allmogen på samma Riksdag blifwit gifwen, angående deras Sochne-Skräddare och Skomakare, lämnades Örebro medelst 1 i Kongl. Res. Den 28 Januarii 1724, rättighet, at af Sochne-handtwerkarne upbära Gjerningsören; men om den wanliga afgiften 2 Daler Sm:t, eller 3, som Askersund upbar af Sundbo Härads Handtwerkare, eller 5 Daler, som til Nora Stad af Sochne-Handtwerkarne ärlades, däröfwer borde Kammar-Collegium sig utlåta. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 17

Mässingsslagare 1 M. 1 L.; Peruque-makare 4 M. 1 L.; Repslagare 1 M. 1 L.; Sadelmakare 5 M. 1 G. 6 L.; Segelsömmare 1; Skoflickare 3; Skomakare 14 M. 9 G. 15 L.; Skräddare 7 M. 4 G.1 L.; Skorstensfäjare 1; Snickare 5 M. 1 G. 6 L.; Sockerbagare 1 M. 1 L.; Strumpwäfware 1 M. 2 G. 1 L.; Swarfware 3 M.; Synålsmakare 1 M. 1 G.; Sämskemakare 3 M.; Tapet-tryckare 1 M.; Tenngjutare 2 M. 1 G.; Tunnebindare 1 M. 2 G. 2 L.; Urmakare 3 M. 1 L.; Wagnmakare 2 M. 1 G. 1 L. 1788 den 18 Febr., Magistratens i Örebro Skrifwelse til Kongl. Commerce- Collegium. År 1787 woro wid Stadens Fabriquer 12 Arbetare sysselsatte samt tilwekningswärdet följande, nemligen: Waxduk och Tapeter 292 Riksdaler; Tröjor och Strum 221 R.dal. 8 skill; Hwitskinn 61 R:dal. 16 skill; Knappnålar 48 R:dal. 40 skill.; Synålar 16 R:dal. 32 skill.; Metall-arbeten 9 R:dal. 16 skill.; Wid det under Örebro Hall-Rätt lydande och på Torps Rusthåll, 2 ½ mil ifrån Örebro belägna Pottaske-Werk hade 22,785 skålpund Kronoch 2000 skålpund hwit calinicerad Pottaska blifwit tilwerkade. 1788 den 27 Februarii, Örebro Hall-Rätts ditto. Folknumerär At döma af Mantalspenningarnes belopp woro i Örebro år 1607, 191; år 1640, 519; år 1650, 590; år 1655, 753; år 1670, 927; år 1704, 1009; år 1725, 1135; år 1745, 1065; år 1750, 1158; år 1765, 1463; år 1771, 1430; och år 1787, 1581 mantalsskrifne, nemligen 480 Husbönder, 457 Matmödrar, 53 Gesäller, 75 Läro-gossar, 89 Drängar, 319 Pigor, 25 Söner och 83 Döttrar öfwer 15 års ålder. År 1780 besteg sig totala Folk-numern inom Staden til 2775, fördelte i 534 Hushåll eller matlag. Stadens längd är 3040, och bredd 540 alnar, samt uti Stadens Norra del 122 och i den Södra 167 eller inalles 289 numererade Gårdar. Jämnför: Bagge l.c, p. 29. Consumtion och Inre rörelse Efter et tagit medium af 8 år, ifrån och med 1760, hade Land-Tullen och Accisen i Örebro sig bestigit til 13,703 Daler 20 Öre Sm:t årligen, och at däraf döma, Stadens consumtion och inre rörelse förhållit sig emot Stockholm, såsom 1 til 29 2/23:delar. Ifrån och med 1783, til och med 1786, har tulltägten, p.m. 4085 Riksdaler årligen, förhållit sig emot Stockholms, såsom 1 til 22 18. Under åren 1780,1781 och 1782 hade per medium, 16145 2/3:dels Skjeppund Stångjern, Takplåtar och Spik, 549 Skjeppund Tackjern, 13 Skjeppund Pottaska, 1110 1/3:dels Tunna Alun, 760 Tunnor Rödfärga, 249 Tunnor Victriol, 140 1/3:dels Tunna Cement, samt 131 Tunnor Swafwel, ifrån Stadens Wåg til Stockholm årligen blifwit afskjeppade, samt de hufwudsakeliga årliga retour-waror bestått i 4961 2/3:dels Tunnor diverse Spannemål, 4001 1/3:dels Tunna Salt och 334 1/3:dels Tunnor Sill, Jämför Bagge p. 62 64, Confirmerade privilegier Stadens Privilegier äro confirmerade af Konung Christopher år 1446, Sabbato proximo ante festum purificationis beatae Virginis; af Hertig Carl den 20 Januarii 1527; af Drottning Christina den 31 October 1650, och af Konung Carl den XI:te den 15 April 1676. 18 År 1526 åtog sig Örebro Stad, at til betalning af Rikets gäld utgöra 4 Läster Osmundjern. Til krigets fortsättande emot Konung Sigismund. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 18

Jord Stadens Åker-jord skall utgjöra 350 Tunneland. Hwaruti den, så wäl som Stadens Äng, Skog och Betesmark består, se, Bagge p. 77 & sequ. J A Flintbergs redovisning av Örebro 1789 Renskrivet av B Lundström Sida 19