VIT HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: Berger Blanc Suisse)

Relevanta dokument
VIT HERDEHUND (Rasnamn i hemlandet: Berger Blanc Suisse)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

WELSH CORGI PEMBROKE

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

FLATCOATED RETRIEVER

WELSH CORGI PEMBROKE

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

SKYETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Skye Terrier)

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

NORFOLKTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Norfolk Terrier)

GORDONSETTER. Grupp 7

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

RATONERO-BODEGUERO ANDALUZ

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

KING CHARLES SPANIEL

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

Grupp 3 ENGLISH TOY TERRIER Nordisk Kennel Union

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

Grupp 3 TERRIER BRASILEIRO Nordisk Kennel Union

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

NORWICHTERRIER. J. Campin

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Transkript:

Grupp 1 FCI-nummer 347 FCI-standard på franska publicerad 2011-08-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-07-04 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-07-02 VIT HERDEHUND (Rasnamn i hemlandet: Berger Blanc Suisse) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för VIT HERDEHUND Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Schweiz Sällskaps- och familjehund Grupp 1, sektion 1 I USA och Kanada har vit herdehund successivt blivit accepterad som en självständig ras. De första hundarna av den här rasen importerades till Schweiz i början av 1970-talet. En amerikansk hanhund, Lobo, föddes i mars 1966 och anses som rasens hörnsten i Schweiz. Ättlingar till den här hunden registrerades i schweizisk stambok liksom ytterligare importer från USA och Kanada och rasen växte i antal. Rasen registreras som egen ras sedan 1991 och förekommer nu frekvent över hela Europa. Vit herdehund är en kraftfull, välmusklad medelstor hund med ståndöron och medellång eller lång päls, alltid med underull. Den skall vara rektangulärt byggd och ha medelgrov benstomme. Kroppen skall ge ett elegant intryck med harmoniska linjer. Kroppen skall vara måttligt lång och rektangulär till formen. Kroppslängden (mätt från skulderled till sittbensknöl) skall vara som 12:10. Avståndet från stopet till nostryffeln skall vara något större än avståndet från stopet till nackknölen. Vit herdehund skall vara livlig, uppskatta aktivitet och ha ett balanserat temperament. Rasen skall vara uppmärksam och lättlärd, mycket social och trogen. Den är vänlig och lågmäld, aldrig rädd eller oprovocerat aggressiv. Vit herdehund skall vara en gladlynt, lättlärd och sportig hund med förutsättningar för all-roundutbildning. Rasens högt utvecklade sociala kompetens ger den en märkbar förutsättning att anpassa sig till all sorts händelser och situationer. Huvud Skallparti Skalle Stop Huvudet skall vara kraftigt, torrt och välskuret och vara i god proportion till kroppen. Sett ovanifrån och från sidan skall det vara kilformat. Pannan och nosryggen skall vara parallella. Skallen skall vara endast lätt välvd och mittfåran endast svagt markerad. Stopet skall vara svagt markerat men tydligt.

Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Ögon Öron Hals Nostryffeln skall vara medelstor och önskvärt är svart pigment men s.k. vinternos eller ljusare nostryffel accepteras. Nospartiet skall vara kraftfullt och måttligt långt I förhållande till skallen. Nosryggen och nospartiets undre linje skall vara raka och svagt avsmalnande mot nostryffeln. Läpparna skall vara torra och tätt åtliggande. Läppkanterna skall vara så svarta som möjligt. Käkarna skall vara kraftfulla. Fullständigt saxbett. Tänderna skall vara lodrätt placerade i käken. Ögonen skall vara medelstora, mandelformade och något snedställda. Ögonfärgen skall vara brun till mörkbrun. Ögonkanterna skall vara väl åtliggande och helst svarta. Öronen skall vara högt ansatta ståndöron. De skall vara parallella, framåtriktade och formade som en långsträckt triangel med något rundade öronspetsar. Halsen skall vara medellång och muskulös. Den skall vara harmonisk i ansättningen och får inte ha löst halsskinn. Den eleganta nacklinjen skall mjukt övergå från det måttligt högt burna huvudet till manken. Kropp Överlinje Manke Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje och buk Överlinjen skall vara stark, muskulös och medellång. Manken skall vara markerad. Ryggen skall vara plan och fast. Ländpartiet skall vara starkt musklat. Korset skall vara långt och medelbrett. Från ansättningen skall det slutta mjukt mot svansroten. Bröstkorgen skall inte vara för bred. Den skall vara djup, motsvara ca halva mankhöjden, och nå till armbågarna. Bröstkorgen skall vara oval och revbenen skall nå långt bakåt. Förbröstet skall vara uttalat. Buklinjen skall vara lätt uppdragen och flankerna slanka och strama.

Svans Svansen skall vara buskig, sabelformad och avsmalnande mot spetsen. Den skall vara tämligen lågt ansatt och nå minst till hasleden. I stillastående skall svansen bäras hängande eller med en något sabellik kurva i den nedre tredjedelen. I rörelse kan den bäras högre men aldrig över rygglinjen. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Helheten skall vara stark, senig och med medelstark benstomme. Frambenen skall framifrån sett vara raka och endast måttligt brett ställda. Sett från sidan skall framstället vara välvinklat. Skulderbladen skall vara långa och väl tillbakalagda med god vinkling mot överarmarna. Hela skulderpartiet skall vara välmusklat. Överarmarna skall vara tillräckligt långa med stark muskulatur. Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen. Frambenen skall vara långa, raka och seniga. Mellanhänderna skall vara fasta och sedda från sidan endast lätt vinklade. Framtassarna skall vara ovala med slutna och väl välvda tår och fasta, svarta trampdynor. Mörka klor är önskvärt. Bakställ Helhet Lår Knäled Underben Has/hasled Mellanfot Baktassar Bakstället skall vara starkt, senigt och med medelstark benstomme. Bakifrån sett skall bakbenen vara raka och parallella och inte för brett ställda. Sett från sidan skall bakstället vara väl vinklat. Låren skall vara medellånga och starkt musklade. Knälederna skall vara väl vinklade. Underbenen skall vara medellånga, snedställda med solid benstomme och välmusklade. Hasorna skall vara kraftiga och välvinklade. Mellanfötterna skall vara medellånga, raka och seniga. Baktassarna skall vara ovala, något längre än framtassarna med slutna, väl välvda tår och fasta, svarta trampdynor. Mörka klor är önskvärt.

Rörelser Hud Rörelserna skall vara rytmiska, regelbundna och uthålliga, med utsträckt steglängd fram och kraftigt påskjut bak. I trav skall rörelserna vara vägvinnande och fria. Huden skall vara slät och mörkt pigmenterad. Päls Pälsstruktur Färg Medellång päls: Tät, intilliggande dubbelpäls. Underullen skall vara riklig och täckt av hårt, rakt täckhår. Pälsen på öronen, ansiktet och framsidan av benen har kortare päls; på nacken och baksidan benen är pälsen något längre. Svagt vågig, hård päls är tillåten. Lång päls: Tät, intilliggande dubbelpäls. Underullen skall vara riklig och täckt av hårt, rakt täckhår. Pälsen på öronen, ansiktet och framsidan av benen har kortare päls; på nacken formar den långa pälsen en distinkt man och på baksidan av benen formar den långa pälsen byxor och på svansen är pälsen buskig. Pälsen skall aldrig vara överdrivet lång. Svagt vågig, hård päls är tillåten. Vit. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhundar: Tikar: 58-66 cm 53-61 cm Vikt Hanhundar: 30-40 kg Tikar: 25-35 kg För mycket typiska individer skall inte liten avvikelse över eller under de angivna måtten diskvalificera. Fel Allvarliga fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande. Något sotad ljus fawn (svag skuggning i färgerna gulaktigt till bruntonat) på öronspetsarna, ryggen och svansen. Rosa på nostryffel, läppar och/eller ögonkanter. Sporrar (utom i de länder där borttagning av sporrar är förbjudet). Tungt helhetsintryck med för kort kropp (kvadratisk). Otillräcklig könsprägel. Avsaknad av tänder andra än M3 eller högst två P1-or. Hängöron; tippöron; vikta öron. Starkt fallande rygglinje. Ringlad svans; svansknyck; svanskrok; svans som bärs över rygglinjen. Mjukt, silkigt täckhår; ulligt, lockigt täckhår som inte ligger tätt an mot kroppen; uttalad långhårspäls utan underull. Distinkt gul färg (distinkt gulaktig eller brunaktig skuggning) på öronspetsar, rygg och svansens ovansida.

Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Ängslighet, höggradig rädsla, ångestaggressivitet, oprovocerad aggressivitet, letargiskt beteende. Blå ögon, ett eller bägge. Utstående ögon. Entropion; ektropion. Över- eller underbett, snett bett. Total avsaknad av pigment på nostryffel, läppar och/eller ögonkanter. Total avsaknad av pigment på hud och trampdynor. Albinism. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se