Infjärden Landsbygdsområde Låstbäcken Åträsk Keupan Fagerheden Långnäs Lillpite Stockbäcken Sjulnäs Roknäs Kalamark Svensbyn Bodsjön Antagen 2007-12-17 203
1 Infjärden Landsbygdsområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Ur Piteå kommuns flygfotoarkiv Antalet boende i området har minskat med ca 2 % under åren 1996-2005. Om man jämför med kommunen i övrigt visar det sig att Infjärden har större andel i åldrarna 0-19 och 35-49 år. Däremot finns det färre i gruppen 20-34 åringar. Förvärvsfrekvensen är högre än för kommunen i övrigt. Kommunens målsättning är att antalet boende och antalet arbetstillfällen i området på sikt ska öka. Servicenivån i orterna, Lillpite, Roknäs/Sjulnäs och Svensbyn är relativt god jämfört med andra orter i landsbygden, även om det skett en gradvis försämring främst inom detaljhandeln. Natur Foto: Ur Piteå kommuns flygfotoarkiv Flera olika områden med höga naturvärden finns inom landsbygdsområdet Infjärden. Det är allt från naturskogar, strandområden, våtmarker och berg. Äldre skog finns bl.a. i områdena kring Torrbergstjärn. Ett naturreservat finns i landsbygdsområdet. Flera vattendrag rinner genom området, bl.a. Lillpiteälven, Rokån, Svensbyån/Sågån och Tvärån. Lekvandring av lax och havsöring har varit bättre än i dag. Speciellt Lillpiteälven har potential att vara ett viktigt komplement till Piteälven och dess lax- och havsöringstammar. Piteälven och Åbyälven är två Natura 2000-områden och där ingår även biflöden och sjöar i deras avrinningsområden. Piteälven är en av våra nationalälvar. Fiskvandringshinder i framförallt Lillpiteälven undanröjs. Satsningar görs för utveckling av det rörliga friluftslivet. En fiskevårdsplan för området upprättas.
2 Kultur / Fritid Foto: Ur Piteå kommuns bildarkiv Idrott, friluftsliv och kultur utgör viktiga förutsättningar för människors hälsa och livskvalité. Kommunens målsättning är att skapa möjligheter för de boende i området att ta del av ett rikt och varierat utbud av fritidsaktiviteter. Kulturområdet Swensbylidja, Vallsbergets vintersportanläggning och fiskevattnen kring Eliasleden bidrar till ett attraktivt friluftsliv. Vallsberget fyller en viktig funktion som mötes och aktivitetsplats för föreningslösa ungdomar i hela kommunen. Vallsbergets anläggning ska förbättras och vidareutvecklas. Eliasleden inventeras och förbättringsåtgärder genomförs av ex. rastplatser, skyltning och märkning. Bättre kartor och informationsmaterial tas fram. Arbetet med att utveckla kultur- och fritidslivet i övrigt genomförs i samarbete mellan kommunen och det lokala föreningslivet. I planen föreslås att skoter- och vandringsleder samt ridvägar byggs längs Lillpiteälven. För att öka tillgängligheten föreslås att ett antal p-platser byggs. Nasaleden förbättras i samarbete med A-kommunerna. En fiskevårdsplan för området upprättas. Cykellederna i området byggs ut. Bl.a. ska cykelleden Infjärden runt ges en högre standard. Kulturmiljöer Infjärdens kulturbygd består av ett flertal storbyar etablerade i området under medeltiden. De har alla sina specifika karaktärer, framförallt vad gäller bebyggelsestruktur. Gemensamt för byarna är de talrika fornlämningarna, de stora traditionella Norrbottensgårdarna med timrade ekonomibyggnader och det öppna odlingslandskapet. I området finns fäbodar och torpställen samt platsnamn och fornlämningar som vittnar om samernas vistelser i trakten. Ny bebyggelse och underhåll av befintlig bebyggelse i kulturmiljö ska vara ett positivt tillskott och stärka platsens kulturhistoriska karaktär. Som stöd fungerar Piteås kulturmiljövårdsprogram som beskriver kulturmiljön och konkretiserar kulturvärdet.
3 Näringsliv / Sysselsättning I området finns 221 registrerade företag varav 48 är aktiebolag. AB Infjärdens värme är största arbetsgivaren men har endast ett fåtal av sina totalt 362 anställda i området. Foto: Sara Berg Kommunens målsättning är att förbättra möjligheten att utveckla näringslivet i kommunen. Kommunen har därför tagit beslut om ett Tillväxtprogram där man speciellt anger fem insatsområden: -Industri, - Musik, media och dans, - Informations- och kommunikationsteknik, - Hälsa & rehabilitering, -Handel, turism och arrangemang. I landsbygdsområde Infjärden ligger styrkan i mängden företag samt traditionen från jordbrukssidan att bedriva verksamhet. Företagen inom jordbrukssektorn har en stark utveckling. I landsbygdsområdet har ett område för vindkraft lagts ut. Förskola, Utbildning och Kompetens Inom området finns idag totalt 9 avdelningar förskola, varav 5 finns i Sjulnäs/Roknäs medan Lillpite och Svensbyn har 2 avdelningar vardera. I områdets 3 skolor går idag 512 elever. Lillpite och Svensbyn har vardera ca 100 elever medan Sjulnäs har drygt 300 elever. Kommunens målsättning är att befolkningsutvecklingen i kommundelen ska vara positiv. En viktig del i detta arbete är att erbjuda förskola i närområdet. Förskola ska därför erbjudas i alla byaområden och ambitionen är att behålla tre skolor med möjlighet att gå hela grundskolan inom landsbygdsområdet. Förändrade barn och elevantal gör att samverkan mellan för- och grundskola blir viktig.
4 Infrastruktur Arvidsjaursvägen, Väg 373 är relativt smal och har hög andel tung trafik. Sträckan Vitsand till korsningen med väg 550 mot Roknäs har låg säkerhet för oskyddade trafikanter. Andelen tung trafik är hög på de flesta vägar i området. Det tillgängliga vägområdet för Väg 551 genom Roknäs är smalt vilket medför låg säkerhet för de oskyddade trafikanterna. Vissa bullerstörningar har förekommit vid Långsnäs flygplats. En av de prioriterade åtgärderna är en ombyggnad av väg 373 på sträckan Vitsand till korsningen med väg 550 mot Roknäs inklusive separat GC-väg samt bulleråtgärder. I Stockbäcken förordas för väg 373 en ny förbifart samt en förbättring av bärigheten på bron över Rokån på väg 551. I Stockbäcken kan det bli aktuellt med en GC-väg längs väg 373 beroende på lösning av förbifart Stockbäcken. En förbättring av trafiksäkerheten längs Roknäsvägen föreslås på sträckan OK i Roknäs till Stockbäcken. Samtliga förslag är längs det allmänna vägnätet där Vägverket är ansvarig väghållare. Säkra cykelleder mellan byarna byggs ut. Cykelleden Infjärden runt ges en högre standard. Den pågående verksamheten på flygfältet i Långnäs bör utvecklas Omsorg / Trygghet I Roknäs finns ett äldreboende i kommunal regi som har 56 lägenheter. Kommunen driver Träffpunkten på Roknäsgården för anpassad träning för äldre efter deltagarnas förmåga samt för social gemenskap. Inriktningen är att hälften av deltagarna ska rekryteras från eget boende. Äldreomsorgen har köpt tjänst av Studieförbundet Vuxenskolan för att driva verksamheten. Kommunens hemtjänst har en lokal för personalen på Roknäsgården. Därifrån utgår de för att utföra hemtjänst i hela Infjärdenområdet till ett drygt fyrtiotal äldre som bor i eget boende. Socialtjänstens trygghetstelefoner finns att tillgå för vissa personer med bedömt behov, som bor i eget boende. Äldreomsorgens nattpatruller tillgodoser behovet av insatser i enskilda hem under kvällar och nätter.i Roknäs finns dessutom handikappomsorgens gruppboende Gärdet, med 4 boendeplatser. Kommunen ska arbeta aktivt med folkhälsofrågor. Det kan ske genom ökad vardagsmotion, ändrade kostvanor, fler arbetstillfällen och överhuvudtaget en ändrad livsstil. Här kommer föreningslivet att bli en viktig samarbetspartner. Människor ska få det stöd som bidrar till att de kan leva och bo i sin hemmiljö.
5 Boende Ett bra boende bidrar till att människors hälsa och förmåga till försörjning främjas. En viss efterfrågan på egnahems tomter finns i området. Foto: Ur Piteå kommuns flygfotoarkiv Kommunens målsättning är att genom sina goda bostadsområden bli en attraktiv bostadsort för människor i alla åldrar och därigenom bidra till en inflyttning till kommunen. Kommunens målsättning är att skapa variation i landsbygdens bostadsbestånd. Avfall och återvinning I området finns återvinningsstationer i Sjulnäs, Lillpite och Svensbyn. Kommunens målsättning är att avfallsmängderna ska minska. Återanvändning och återvinning ska ske på lokal nivå. Energi Inom landsbygdsområdet finns två mindre kraftstationer, i Lillpite samt i Råbäcken. Merparten av de bostäder som finns i området är fristående enbostadshus med enskilda lösningar på sin uppvärmning. En övergång till fjärrvärme i området har tidigare bedömts svår att realisera, en fortsatt övergång från el- och olja till biobränslen är de mest realistiska. Kommunen bedömer att priset på el och olja kommer att öka. Med avseende på detta föreslås att en undersökning genomförs för möjligheten till lokala lösningar av alternativa uppvärmningssystem, exempelvis lokala fjärrvärmeverk. Ett större sammanhängande område har lagts ut för etablering av vindkraft.
6 Areella näringar Landsbygdsområde Infjärden kännetecknas av den stora odlade arealen och att här finns kommunens största koncentration av aktiva jordbruk vilket bidrar till ett öppet landskap. Näringen har förändrats på så sätt att antalet jordbrukare minskat och ersatts med större företagsenheter. En viss brist på jordbruksmark finns i området. Jordbruket är viktigt för kommunen och dess invånare dels som inkomstkälla men även genom att det bidrar till en levande landsbygd och att landskapet hålls öppet. Även skogsbruket utgör en viktig näring i området. Kommunen kommer att på olika sätt stödja en fortsatt utveckling av skogsnäringen. Vatten och avlopp Tätorterna i området får sitt vatten från kommunens vattenverk i Degeränget. Övriga området har egna vattentäkter eller har bildat egna föreningar. Avloppet från de större tätorterna pumpas till kommunens reningsverk på Sandholmen. Tillkommande bebyggelse i tätorterna skall kopplas in på det kommunala nätet för vatten och avlopp där så är möjligt. Miljö och riskfaktorer Foto: Utdrag ur Piteå kommuns skredriskkarta Risk för ras och skred gäller för området närmast Lillpiteälven från Lillpite till Svensbyfjärden. Viss risk för skador på bebyggelse och anläggningar finns även vid extrema vattenflöden för bebyggelsen närmast Norrbodabäcken och Svensbyån. Räddningsverket har utfört en översiktlig skredriskutredning. Ytterligare utredning av ras, skred och översvämningsrisker bör genomföras för att klarlägga riskerna för befintlig bebyggelse och skapa bättre beslutsunderlag vid lokaliseringsprövningar.
Statistik för Infjärden landsbygdsområde 6 Åldersfördelning Åldersfördelning Lo Infjärden 2005-12-31 Lo Infjärden Piteå kommun 0-5 år 240 6.9% 6.4% 6-15 år 506 14.5% 12.2% 16-19 år 204 5.9% 5.4% 20-34 år 510 14.6% 17.4% 35-49 år 720 20.7% 19.7% 50-64 år 737 21.1% 21.5% 65-79 år 403 11.6% 12.9% 80-w år 166 4.8% 4.5% Totalt 3486 100.0% 100.0% Åldersfördelning Lo Infjärden 2005-12-31 80-w år 65-79 år 50-64 år 35-49 år 20-34 år 16-19 år 6-15 år 0-5 år 0.0% 10.0% 20.0% 30.0% Lo Infjärden Piteå kommun Befolkningsutveckling 50 40 Födda Döda Födelseöversk 3600 Befolkningsutveckling Lo Infjärden 30 20 10 0-10 -20 2003 2004 2005 Befolkningsutveckling Lo Infjärden År Folkmängd 1996 3556 1997 3514 1998 3528 1999 3543 2000 3515 2001 3510 2002 3554 2003 3512 2004 3507 2005 3486 Inflyttade från annan kommun och utlandet 2003 60 2004 62 2005 80 Förvärvsarbetande Förvärvsfrekvens 20-64 år, 2004 Lo Infjärden 80% Piteå kommun 75% Arbetspendling (till/från annan kommun), 2004 Inpendling 25 Utpendling 158 Nettopendling -133 Förvärvsarbetande 16-w år, 2004 Antal sysselsatta 1642 Därav utpendlare (till annan kommun) 158 Fastighetsbestånd 3550 3500 3450 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Utflyttade till annan kommun och utlandet 2003 79 2004 57 2005 69 Nettoflyttning mot annan kommun och utlandet 2003-19 2004 5 2005 11 Födda Döda Födelseöversk 2003 29 34-5 2004 39 47-8 2005 37 39-2 Förvärvsarbetande dagbefolkning, 2004 Jordbr, skogsbr, jakt, fiske 84 Tillverkning och utvinning 29 Energi, vatten, avfall 0 Byggverksamhet 39 Handel och kommunikation 199 Finans verks och företagstj 25 Utbildning och forskning 136 Vård och omsorg 120 Personliga och kulturella tj 24 Offentlig förvaltning mm 0 Ej specificerad verksamhet 21 Samtliga näringsgrenar 677 Fastighetsbeståndet 2002 Antal fast Bebyggda Obebyggda Boende Lantbruk 765 394 371 742 Småhus 1431 1261 170 2562 därav fritidshus 177 125 52 76 övriga småhus 1254 1136 118 2486 Hyreshus 29 25 4 191 Industri 84 26 58 5