1991 rd - RP 51 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
1992 rd- RP 335. ALLMÄN MOTIVERING l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Upphävande av lagen om kör- och vilotider inom vägtrafiken

RP 40/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING. 3. Beredningen av propositionen

RP 48/2010 rd. Dessutom föreslås att i undantagsbestämmelserna

RP 10/2006 rd. tunnlar som anges med ett vägmärke. Bestämmelserna

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 2/2010 rd. (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1994 rd- RP 77 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 155. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

RP 14/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 79/2008 rd. ansvariga för betalning av farledsavgiften.

Lag. om ändring av vägtrafiklagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 83/2009 rd. Det föreslås att den proposition med förslag

1994 rd - RP 80. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 48. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen angående stämpelskatt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 268/2006 rd. Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläget I propositionen ingår förslag till sådana

Smidig parkering i Helsingfors

RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 214/1995 rd. Lag. om ändring av adoptionslagen

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

RP 36/1996 rd. Enligt 5 2 mom. lagen om Svenska handelshögskolan

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 108/1996 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

RP 88/2008 rd. I denna proposition föreslås att lagen om användningen av vissa internationellt skyddade beteckningar ändras.

1.2. Objekt f'ör beviljande av räntestödslån

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. N uläge och föreslagna ändringar

t. Nuläge och föreslagna ändringar RP 98/2000 rd

Nya felparkeringsavgifter i Kalmar kommun

Utkast 26 jan Huvudsakligt innehåll. Ändring av vägtrafiklagen

av europeiska ekonomiska intressegrupperingar. utländska sammanslutningar beskattas på delägarnivå.

RP 179/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 februari 2018.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Lag. trafikbrott. Nu församlade riksdag, som i ärendet har mottagit lagutskottets betänkande nr rd, har antagit följande lagar:

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Smidig parkering i Helsingfors

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 40 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 50/ / /2016 rd

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad

Svensk författningssamling

RP 198/1995 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

ANSÖKAN om Parkeringstillstånd för rörelsehindrad

Lag. om ordningsbotsförseelser. Tillämpningsområde

Till fots och med cykel

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

RP 219/2004 rd. I denna proposition föreslås det att varumärkeslagen

RP 18/2015 rd. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna Enligt 3 a lagen om arbetsförmedling (1645/91) kan en arbetssökande som är arbetslös

RP 6/2008 rd. 10 av arbetarskyddsdistriktets arbetarskyddsbyrå,

RP 168/2005 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i lagen om parkeringsbot

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad

RP 36/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 134/2007 rd. i lagen om ändring av fordonslagen. I propositionen föreslås att lagen om fordonstrafikregistret

Välj rätt fordonsbelysning

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Taxa för kommunal parkeringsövervakning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd- RP 64 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 35/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om domännamn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 17/2000 rd MOTIVERING

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrad

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade

RP 90/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av II avd. 3 kap. 1 i lagen om transportservice

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 126/2005 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 144/1998 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Svensk författningssamling

1992 rd - RP 102 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

Transkript:

1991 rd - RP 51 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att vägtrafiklagen ändras så att parkeringstillstånd för handikappade även beviljas för transport av synskadade. Samtidigt föreslås det att utländska parkeringstillstånd för handikappade även skall gälla i Finland. Dessutom föreslås vissa smärre ändringar, avsedda att tillgodose de handikappades parkeringsbehov. Användning av s.k. parkeringsljus skall enligt förslaget tillåtas i tätorter främst för person- och paketbilar. Benämningen på de ljus nu kallas parkeringsljus ändras till framljus. I propositionen finns också bestämmelser om väjningsplikt för förare som kommer från en snöskoterled till en annan väg. Skyldigheten att uppsätta avstängnings- och varningsanordningar samt trafikljus vid järnväg överförs från väghållaren till den som underhåller järnvägen. Avsikten är att lagen skall träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits av riksdagen. MOTIVERING l. Nuläget och de föreslagna ändringarna 1.1. Parkeringstillstånd för handikappade I 48 5 mom. vägtrafiklagen (267/81) och i 53 (182/82 och 1261/90) vägtrafikförordningen stadgas om parkeringstillstånd för handikappade. Dessutom har inrikesministeriet meddelat föreskrifter om förfarandet vid beviljande av parkeringstillstånd. Tillståndet beviljas av den lokala polisen och ges i allmänhet för fem år. Tillståndet skrivs på en av inrikesministeriet fastställd blankett. Riksdagens trafikutskott uttalade i sitt betänkande 1/89 om regeringens proposition nr 14/1989 rd.: "Utskottet har också diskuterat behovet att utvidga kretsen av handikappade med rätt att av polisen få tillstånd till parkering på en avgiftsbelagd parkeringsplats utan betalning och på områden där parkering är förbjuden. Utskottet anser det vara angeläget att man undersöker möjligheterna att ge flera dylik rätt till parkering." Det finns ingen noggrann statistik över antalet parkeringstillstånd i Finland. I Helsingfors, där tillstånden kan antas ha den största betydelsen, finns det drygt tusen tillstånd. Dessutom parkeras det i Helsingfors mycket med andra polisinrättningars eller länsmansdistrikts tillstånd. Tillståndens antal har inte givit upphov till problem i Helsingfors. Avsikten är att på samma sätt som nu i vägtrafikförordningen noggrant definiera beskaffenheten och svårighetsgraden hos sådana handikapp som berättigar till parkeringstillstånd. På så sätt ökar antalet tillstånd inte heller i framtiden så mycket att det förorsakar betydande olägenhet för övriga trafikanter eller så att det försämrar kommunernas möjligheter att planera parkeringen. Eftersom den gällande lagen begränsar handikappet till rörelsehämmade, kan parkeringstillstånd inte beviljas för transport av synska- 310575G

2 1991 rd - RP 51 dade. Med beaktande av de synskadades orienteringssvårigheter och deras relativt låga antal föreslås det i propositionen att antalet personer som kan erhålla tillstånd utvidgas till att gälla alla gravt handikappade. Enligt europeiska transportministerkonferensens (CEMT) rekommendation från år 1977 bör en överskridning av tidsbegränsningen vid parkering tillåtas för dem som har parkeringstillstånd för handikappade. Tillståndet bör gälla även i andra länder än det land det har utfärdats. Den internationella handikappsymbolen bör då användas. Utländska parkeringstillstånd duger för närvarande inte i Finland. Den som innehar ett utländskt parkeringstillstånd erhåller enligt 53 2 mom. vägtrafikförordningen ett finländskt parkeringstillstånd genom att uppvisa sitt utländska tillstånd. Med tanke på en normal turistresa är förfarandet besvärligt. Det föreslås att stadgandet ändras i enlighet med CEMT:s rekommendation. Enligt 48 5 mom. vägtrafiklagen ger ett tillstånd som beviljats en handikappad rätt att parkera på ett område där parkering förbjudits med vägmärke. Om tidsbegränsningen angetts med en tilläggsskylt i samband med en skylt som anger parkeringsförbud är det enligt de nuvarande stadgandena klart att denna tidsbegränsning kan överskridas med parkeringstillstånd för handikappade. Däremot har oklarheter uppstått då tidsbegränsningen anges i samband med märket "parkeringsplats". Det har ansetts att tidsbegränsningen inte får överskridas eftersom det i detta fall är fråga om parkering på ett område där parkering tillåtits med vägmärke. En dylik skillnad i trafikreglerna är inte ändamålsenlig. Det föreslås därför i 28 b att det i bägge fallen skall vara tillåtet att överskrida tidsbegränsningen. Invalidtaxibilar och vanliga, särskilt för handikappade speciellt utrustade taxibilar är ofta tvungna att parkera på platser, avsedda för betald parkering, för att avhämta eller lämna av en kund. Enligt 27 2 mom. vägtrafiklagen skall avgift erläggas även för ett kort stannande. Å andra sidan erhålls vid sådan betalning dock inget kvitto för bokföringen. Det föreslås att dessa fordon i dessa fall befrias från avgift. För följdriktighetens skull borde bestämmelsen om placeringen av tillståndet överföras från förordningen till lagens 28 b på samma sätt som fallet är i fråga om placeringen av parkeringsskivan i 28 a. Från förordningen överförs även stadgandet om skyldigheten att flytta fordonet på polisens uppmaning till en av polisen angiven plats, då parkeringen medför uppenbar olägenhet. Enligt 33 vägtrafiklagen får andra fordon än moped och cykel parkeras på gårdsgata endast på markerad parkeringsplats. Eftersom detta i vissa fall förorsakat stora svårigheter för handikappade att använda egen bil, föreslås det att innehavare av parkeringstillstånd för handikappad ges rätt att parkera även annanstans, förutsatt att detta inte medför oskälig olägenhet för användningen av gårdsgatan. På motsvarande sätt föreslås en ändring av den punkt enligt vilken körning till gårdsgata endast är tillåten för parkering på markerad parkeringsplats så, att körning blir tillåten även för parkering annanstans. 1.2. Parkeringsljus och framljus Enligt 37 l mom. vägtrafiklagen skall på fordon som stannats eller parkerats på oupplyst väg i mörker, skymning eller vid annars nedsatt sikt parkerings- eller halvljusen eller, om sådana inte finns, andra för fordonet föreskrivna ljus vara tända. Enligt artikel 32 punkt 4 i den i Wien ingångna konventionen om vägtrafik (FördrS 30/86) får på motordrivna fordon som är stannade eller parkerade på en väg och som inte är längre än 6 meter och inte bredare än 2 meter användas även ett s.k. parkeringsljus. Parkeringsljuset är tillåtet då inget annat fordon är kopplat till fordonet. Europeiska gemenskapens direktiv nr 76/756/EEC och ECE:s reglemente nr 48 med motsvarande innehåll förutsätter att parkeringsljus (parking lam p) tillåts i nämnda fordon. Enligt direktivet och reglementet kan parkeringsljuset installeras även genom en koppling, genom vilken framljusen och bakljusen på någondera sidan av fordonet tänds. I propositionen föreslås att 37 ändras så att till paragrafen fogas ett 2 mom., genom vilket parkeringsljus tillåts även i Finland. Genomförandet av förslaget är ändamålsenligt för ett förenhetligande av stadgandena angående ljus med dem som gäller inom Europeiska gemenskapen. Dessutom spar det en viss mängd energi och minskar på slitaget på lamporna. Det ljus som närmast skall utvisa bredden på bilens framdel har i finländsk författningstext

1991 rd - RP 51 3 fått benämningen "seisontavalo". I svenskspråkig lagtext används hos oss benämningen "parkeringsljus". I i Wien konventionen om vägtrafik heter det på engelska "front position (side)light". Det sistnämnda uttrycket används allmänt även på annat håll i Europa, t.ex. i Sverige används termen "främre positionslykta". Särskilt vår svenskspråkiga term kommer att vara vilseledande sedan det ovan nämnda parkeringsljuset har tagits i bruk. Ä ven på grund av internationell praxis är det skäl att ändra benämningen på parkeringsljuset så att det kommer att vara av samma typ som i det övriga Europa. Därför föreslås det att termen "seisontavalo", på svenska "parkeringsljus" i 36 och 37 vägtrafiklagen ersätts med termen "etuvalo", på svenska "framljus". Termen framljus används redan i trafikministeriets beslut om verkställighet av fordonsförordningen (150/83). I detta beslut används termen framljus om ljus som motsvarar nuvarande parkeringsljus på släpvagnar och släpanordningar. 1.3. Övriga ändringsförslag Den nya terrängtrafiklagen (670/91) träder i kraft den l juli 1991. Efter att lagen trätt i kraft kommer antalet snöskoterleder troligen att stiga. De allvarligaste olyckorna med snöskotrar har inträffat då snöskotrarna plötsligt har kommit in på körbanan. Det är ofta svårt för en förare som kör längs en annan väg att observera en snöskoterled som bara används på vintern och trots det bildar en jämställd korsning med en annan väg, om den inte anses vara en "mindre väg" i enlighet med 14 3 mom. vägtrafiklagen. För klarhetens och trafiksäkerhetens skull föreslås att den som kommer från en snöskoterled till annan väg alltid skall ha väjningsplikt. Enligt 51 4 mom. vägtrafiklagen uppsätts vägmärke som anger plankorsning med j~.rnväg av den som underhåller järnvägen. Ovriga anordningar för styrning av trafiken i plankorsningar uppsätts enligt samma paragraf av väghållaren. I praktiken har den som underhåller järnvägen i samarbete med väghållaren skött uppsättaodet av ljus samt avstängningsoch varningsanordningar. Eftersom dessa har en åtminstone lika stor betydelse för trafiksäkerheten på järnvägarna som vägmärken som anger plankorsning, är det oändamålsenligt att väghållaren är skyldig att uppsätta säkerhetsanordningarna. Det föreslås att stadgandet ändras så att det bättre motsvarar gällande praxis. 2. Ärendets beredning För att korrigera bristerna angående parkeringstillstånd för handikappade och för att uppfylla av riksdagens trafikutskotts ovan nämnda uttalande uppgjorde trafikministeriet hösten 1989 som tjänsteuppdrag ett förslag till ändring av stadgandena angående parkeringstillstånd för handikappade. Utlåtanden om förslaget begärdes från inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, bilregistercentralen, medicinalstyrelsen, Trafikskyddet, Invalidförbundet, De Synskadades Centralförbund, Suomen taxiliitto, Finlands stadsförbund och Suomen Kunnallisliitto. I utlåtandena förordades genomförandet av det nu föreslagna lagförslaget med små ändringar, vilka beaktats i denna proposition. Hösten 1990 begärdes utlåtanden om ett införande av parkeringsljus från bl.a. bilregistercentralen och Trafikskyddet samt från organisationer inom bilbranschen. Utlåtandena var positiva. statsjärnvägarna har i ett brev som sänts till trafikministeriet föreslagit ändringen av stadgandet om uppsättande av trafikljus i plankorsning med järnväg. 3. Närmare stadganden och bestämmelser Närmare stadganden om vilka vägmärken den som har parkeringstillstånd för handikappade får avvika från kommer att tas in i vägtrafikförordningen. I fordonsförordningen (233/82) och i trafikministeriets beslut kommer parkeringsljuset att definieras. Där kommer också att anges i vilka fordon det är tillåtet. Enligt internationell praxis kommer parkeringsljus att tillåtas främst i person- och paket bilar. 4. Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft så snart den har antagits av riksdagen. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 1991 rd - RP 51 Lag om ändring av vägtrafiklagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i vägtrafiklagen av den 3 april 1981 (267/81) 48 5 mom., ändras 14 3 mom., 33 l mom., 36 4 mom., 37 l mom. och 51 4 mom., av dessa lagrum 33 l mom. sådant det lyder i lag av den 19 maj 1989 (449/89) och 36 4 mom. sådant det lyder i lag av den 27 november 1987 (873/87), samt fogas till lagen en ny 28 b och till 37, sådant det lyder ändrad genom nämnda lag av den 27 november 1987, ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., som följer: 14 Väjningsplikt Föraren skall dock alltid väja för den övriga trafiken när han kommer in på en väg från en gårdsplan, parkeringsplats, servicestation eller något annat motsvarande område eller från en stig, ägoväg eller någon annan mindre väg eller från en snöskoterled. 28 b Parkeringstillstånd för handikappade Polisen kan bevilja parkeringstillstånd för gravt handikappade eller för transport av gravt handikappade. Genom förordning bestäms närmare om arten och svårighetsgraden av handikappet. Med detta tillstånd eller med ett motsvarande av behörig utländsk myndighet beviljat tillstånd som är försett med den internationella handikappsymbolen, får ett fordon parkeras l) på avgiftsbelagda parkeringsplatser utan att avgift erläggs, 2) på områden där parkering är förbjuden genom vägmärken, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, 3) på parkeringsplatser där den maximala parkeringstiden har begränsats med vägmärken, för längre tid än begränsningen. Parkeringstillståndet skall för parkeringstiden placeras på ett synligt ställe, i bilar innanför vindrutan. Också taxibilar och invalidtaxibilar får stannas på avgiftsbelagda parkeringsplatser utan att avgift erläggs, om en handikappad passagerare skall stiga på eller av. Om parkering som nämns i l room. medför uppenbar olägenhet, skall fordonet på polisens uppmaning flyttas till en lämplig, av polisen anvisad plats. 33 Körning på gårdsgata På gårdsgata får motordrivet fordon framföras endast vid körning till fastighet som är belägen vid gatan eller för parkering. Parkering av andra fordon än cykel, moped och fordon som är försett med parkeringstillstånd för handikappad är tillåten endast på markerad parkeringsplats. Parkering utanför markerad parkeringsplats får inte medföra oskälig olägenhet för användningen av gårdsgatan. 36 Användning av ljus vid körning Dimstrålkastare och dimbakljus får användas endast i dimma eller vid kraftigt regn eller snöfall. Dimstrålkastare får då användas i stället för halvljus, om framljusen samtidigt är tända. Dimbakljus får även användas när snö, damm eller slask, som rörs upp från vägen av draget vid körningen, väsentligt begränsar möjligheterna att urskilja fordonet bakifrån. 37 Användning av ljus på stannat eller parkerat fordon Då ett fordon stannats eller parkerats på väg

1991 rd - RP 51 5 i mörker eller skymning eller när sikten på grund av väderleksförhållandena eller av någon annan orsak är nedsatt, skall framljusen eller halvljusen eller, då sådana inte finns, andra för fordonet föreskrivna ljus vara tända, om vägen inte är så väl belyst att fordonet även annars tydligt kan observeras på tillräckligt avstånd. Om ett fordon, enligt vad som närmare bestäms genom förordning, har parkerats i körbanans riktning och inga andra fordon har kopplats till det, kan i tätort i stället för de i l mom. nämnda ljusen användas parkeringsljus. Ljuset skall vara tänt på den sida av fordonet som är vänd mot trafiken eller, om fordonet parkerats mitt på körbanan, på båda sidorna. 51 Uppsättande av trafikanordning Vägmärke som anger plankorsning med järnväg samt trafikljus och avstängnings- och varningsanordningar vid plankorsning sätts upp av den som underhåller järnvägen. Denna lag träder i kraft den 199. Helsingfors den 14 juni 1991 Republikens President MAUNO KOIVISTO Trafikminister Ole Norrback

6 1991 rd - RP 51 Bilaga Lag om ändring av vägtrafiklagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i vägtrafiklagen av den 3 april 1981 (267/81) 48 5 mom., ändras 14 3 mom., 33 l mom., 36 4 mom., 37 l mom. och 51 4 mom., av dessa lagrum 33 l mom. sådant det lyder i lag av den 19 maj 1989 (449/89) och 36 4 mom. sådant det lyder i lag av den 27 november 1987 (273/87), samt fogas tilllagen en ny 28 b och till 37, sådant det lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 27 november 1987, ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 14 Väjningsplikt Förare skall dock alltid väja för den övriga trafiken när han kommer in på väg från gårdsplan, parkeringsplats, servicestation eller annat motsvarande område eller från stig, ägoväg eller annan mindre väg. Föraren skall dock alltid väja för den övriga trafiken när han kommer in på en väg från en gårdsplan, parkeringsplats, servicestation eller något annat motsvarande område eller från en stig, ägoväg eller någon annan mindre väg eller från en snöskoter/ed. 28 b Parkeringstillstånd för handikappade Polisen kan bevilja parkeringstillstånd för gravt handikappade eller för transport av gravt handikappade. Med detta tillstånd, eller med ett motsvarande av behörig utländsk myndighet beviljat tillstånd som är försett med den internationella handikappsymbolen, får ett fordon parkeras l) på avgiftsbelagda parkeringsplatser utan att avgift erläggs, 2) på områden där parkering är förbjuden genom vägmärken, enligt vad som närmare stadgas genom förordning, 3) på parkeringsplatser där den maximala parkeringstiden har begränsats med vägmärken, för längre tid än begränsningen. Parkeringstillståndet skall för parkeringstiden placeras på ett synligt ställe, i bilar innanför vindrutan. Också taxibilar och invalidtaxibilar får stannas på avgiftsbelagda parkeringsplatser utan att avgift erläggs, om en handikappad passagerare skall stiga på eller av.

1991 rd - RP 51 7 Gällande lydelse Föreslagen lydelse Om parkering som nämns i l mom. medför uppenbar olägenhet, skall fordonet på polisens uppmaning flyttas till en lämplig, av polisen anvisad plats. 33 Körning på gårdsgata På gårdsgata får motordrivet fordon framföras endast vid körning till fastighet som är belägen vid gatan eller till markerad parkeringsplats. Parkering av andra fordon än cykel och moped är tillåten endast på markerad parkeringsplats. Parkering av cykel och moped får inte medföra oskälig olägenhet för användningen av gårdsgatan. 33 Körning på gårdsgata På gårdsgata får motordrivet fordon framföras endast vid körning till fastighet som är belägen vid gatan eller för parkering. Parkering av andra fordon än cykel, moped och fordon som är försett med parkeringstillstånd för handikappad är tillåten endast på markerad parkeringsplats. Parkering utanför markerad parkeringsplats får inte medföra oskälig olägenhet för användningen av gårdsgatan. 36 Användning av ljus vid körning Dimstrålkastare och dimbakljus får användas endast i dimma eller vid kraftigt regn eller snöfall. Dimstrålkastare får då användas i stället för halvljus, om parkeringsljusen samtidigt är tända. Dimbakljus får även användas när snö, damm eller slask som rörs upp från vägen av draget vid körningen väsentligt begränsar möjligheterna att urskilja fordonet bakifrån. Dimstrålkastare och dimbakljus får användas endast i dimma eller vid kraftigt regn eller snöfall. Dimstrålkastare får då användas i stället för halvljus, om framljusen samtidigt är tända. Dimbakljus får även användas när snö, damm eller slask, som rörs upp från vägen av draget vid körningen, väsentligt begränsar möjligheterna att urskilja fordonet bakifrån. 37 Användning av ljus på stannat eller parkerat fordon Då fordon stannats eller parkerats på väg i mörker eller skymning och sikten på grund av väderleksförhållandena eller av annan orsak är nedsatt, skall parkerings- eller halvljusen eller, då sådana ej finns, andra för fordonet föreskrivna ljus vara tända, såvida vägen inte är så väl belyst att fordonet även annars tydligt kan observeras på tillräckligt avstånd. 37 Användning av ljus på stannat eller parkerat fordon Då ett fordon stannats eller parkerats på väg i mörker eller skymning eller när sikten på grund av väderleksförhållandena eller av någon annan orsak är nedsatt, skall framljusen eller halvljusen eller, då sådana inte finns, andra för fordonet föreskrivna ljus vara tända, om vägen inte är så väl belyst att fordonet även annars tydligt kan observeras på tillräckligt avstånd. Om ett fordon, enligt vad som närmare bestäms genom förordning, har parkerats i körbanans riktning och inga andra fordon har kopplats till det, kan i tätort i stället för de i l mom. nämnda ljusen användas parkeringsljus.

8 1991 rd - RP 51 Gällande lydelse Föreslagen lydelse Ljuset skall vara tänt på den sida av fordonet som är vänd mot trafiken eller, om fordonet parkerats mitt på körbanan, på båda sidorna. 48 Undantagsstadganden Rörelsehämmad som fått tillstånd av polisen har på villkor varom närmare stadgas genom förordning rätt att utan att erlägga avgift parkera fordon på abgiftsbelagd parkeringsplats och på sådant område där parkering förbjudits med vägmärke. 51 Uppsättande av trafikanordning Vägmärke som anger plankorsning med järnväg uppsätts av den som underhåller järnvägen. (upphävs) 51 Uppsättande av trafikanordning Vägmärke som anger plankorsning med järnväg samt trafikljus och avstängnings- och varningsanordningar vid plankorsning sätts upp av den som underhåller järnvägen. Denna lag träder i kraft den 199.