Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet av arbetet presenterades översiktligt vid ett seminarium under Almedalenveckan 2013. Arbetet har inriktats på att få en bild av branschsammansättning och sysselsättning inom de företag som ägs av SVCAs medlemsföretag. Utgångspunkten för arbetet har alltså varit en grundförteckning bestående av de portföljbolag som registrerats som ägda av SVCAs medlemsföretag. Denna förteckning är under ständig förändring då företag avyttras, tillkommer, går i konkurs med mera. Materialet har först körts mot Statistiska Centralbyråns (SCB) företagsregister för att dels få fram branschbeteckningar, men också antalet anställda i portföljföretagen. Vid en första genomgång kunde snabbt noteras att SCBs företagsregister vid genomgång av bolagsnummer bara fick med huvudkontor i ägda koncerner varför själva verksamheten blev fel och framför allt antalet anställda kom att underskattas. Därför gjordes en fullständig genomgång av bolagen mot andra dataregister för information om koncerner och deras omsättning. Ett sådant register som användes var www.allabolag.se. Vid denna genomgång hittades informationer om koncernernas inriktning och storlek i form av anställning och omsättning. Vidare blev det möjligt att ta hänsyn till en del namnbyten samt genomförda konkurser. De resultat som redovisas nedan bygger alltså på dessa kombinerade informationer. Antalet anställda avser så långt det gått att kontrollera årsskiftet 2012. I vissa fall är siffran för antalet anställda en genomsnittssiffra för 2012. Resultat I undersökningen ingick 857 portföljbolag (företag eller koncerner) som vid utgången av 2012 ägdes av riskkapitalbolag som är medlemmar i SVCA. Det betyder att antalet enskilda arbetsplatser som omfattas av ägande av riskkapitalbolag kan vara större eftersom ingen uppgift föreligger om hur många riskkapitalbolag som finns utanför SVCA. Undersökningen visar att portföljbolagen finns spridda över de allra flesta branscher, vilket är något som framgår av diagram och tabell nedan. Antalet anställda uppgick vid slutat av 2012 till närmare 200 000 personer. Detta motsvarar i det närmaste fem procent av sysselsättningen i Sverige. I tabellen nedan presenteras huvudresultaten av denna undersökning. Efter tabellen följer ett par diagram och därefter redovisas några mer detaljerade observationer från undersökningen. I diagram 1 nedan redovisas hur de 857 portföljbolagen fördelas mellan branscher enligt SNI 2007. Det ska hållas i minnet att ett antal av dessa bolag är koncerner och som sådana har kodats efter koncernens huvudsyssla. Det har i detta sammanhang inte varit möjligt göra en uppdelning mellan branscher inom koncernerna. En omfattande omkodning har gjorts i relation till SCBs kodning i företagsregistret. SCB förefaller t ex koda koncernerna efter huvudkontorens verksamhet.
Tabell 1: Sammanfattning av resultaten Branschbeteckning Antal portföljbolag Antal anställda A Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 7 B Utvinning av mineral 1 301 C Tillverkning 185 45 060 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 5 219 E Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering 6 2 832 F Byggverksamhet 17 2 754 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 108 15 859 H Transport och magasinering 12 11 258 I Hotell- och restaurangverksamhet 9 6 614 J Informations- och kommunikationsverksamhet 171 10 169 K Finans- och försäkringsverksamhet 53 19 285 L Fastighetsverksamhet 13 7 737 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 221 10 812 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster O och andra stödtjänster 19 2 071 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0 0 P Utbildning 10 8 527 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 16 53 486 R Kultur, nöje och fritid 6 579 S Annan serviceverksamhet 3 340 SUMMA 857 197 910 Som syns i diagram 1 finns det stora antalet bolag inom fyra sektorer: Tillverkning (185 bolag), Handel (108 bolag), Informations- och kommunikationsverksamhet (171 bolag), Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (221 bolag). Tillverkningsbolagen är väl spridda mellan olika delbranscher, liksom portföljbolagen inom handeln. Inom området informations- och kommunikationsverksamheten dominerar bolag som utvecklar mjukvara till datorer. Inom branschen verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik finns en hög andel forskningsbolag. Antalet forskningsbolag, främst life science och IT, är strax över 100 stycken. Det betyder att närmare vart åttonde portföljbolag i den totala populationen huvudsakligen sysslar med forskning eller produktutveckling. Dessutom finns under branschbeteckningen M även ett stort antal konsultföretag.
Diagram 1: Fördelning av portföljbolag fördelade enligt SNI 2007 250 200 150 100 50 0 A B C D E F G H I J K L M N P Q R S Fördelningen av antalet anställda i de olika branscherna är inte någon spegelbild av antalet bolag inom de olika branscherna. När det gäller antalet anställda inom branscherna så framstår vård och omsorg som den viktigaste sektorn. Det beror på att det inom denna bransch finns ett antal mycket stora bolag. Antalet anställda i portföljbolagen inom denna bransch uppgick vid slutet av 2012 till drygt 53 000 personer. Näst störst när det gäller sysselsättningen är portföljbolagen inom tillverkning där antalet anställda uppgick till runt 45 000 personer i slutet av 2012. Dessa två branscher följs närmast av finans- och försäkringsverksamhet (19 000 personer) och handel (16 000 personer). Diagram 2: Antal anställda i portföljbolag fördelade enligt SNI 2007 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 A B C D E F G H I J K L M N P Q R S I genomsnitt har portföljbolagen/koncernerna 231 anställda. Variationerna är dock stora där bolagen inom vård och omsorg och sociala tjänster dominerar med drygt 3 300 anställda i genomsnitt per bolag. Därefter följer bolagen inom transport och magasinering (938 sysselsatta per bolag), utbildning (852 sysselsatta per bolag) samt hotell- och restaurangverksamhet (735 sysselsatta per bolag). I dessa branscher är det ett eller två stora koncerner som lyfter genomsnittet. Det relativt sett låga genomsnittet anställda finns inom
branschen verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, vilket får betraktas som naturligt eftersom ett stort antal bolag här är forsknings- och utvecklingsbolag med få anställda. Tabell 2: Genomsnittlig storlek på bolag/koncerner bland portföljbolagen Branschbeteckning Antal sysselsatta per koncern A Jordbruk, skogsbruk och fiske 4 B Utvinning av mineral 301 C Tillverkning 244 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 44 E Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering 472 F Byggverksamhet 162 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 147 H Transport och magasinering 938 I Hotell- och restaurangverksamhet 735 J Informations- och kommunikationsverksamhet 59 K Finans- och försäkringsverksamhet 364 L Fastighetsverksamhet 595 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 49 N O Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 109 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0 P Utbildning 852 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 3343 R Kultur, nöje och fritid 97 S Annan serviceverksamhet 113 GENOMSNITT FÖR TOTALEN 231 Totalt kan emellertid konstateras att riskkapitalbolagens portföljbolag har en inte föraktlig andel av sysselsättningen i Sverige eftersom totalt närmare 200 000 personer arbetar i bolag som ägs av riskkapitalbolag som är medlemmar i SVCA. Siffran kan alltså vara än högre. Vissa andra observationer gjordes vid genomgången som kan vara av intresse. Ett första påpekande som kan vara av betydelse för diskussionen i framtiden att vi har att skilja mellan venture capital och buy-out bland riskkapitalbolagen. Den största skillnaden är att venture capital går in i tidiga skeden av bolagens verksamhet och bidrar till att utveckla produkter och finna affärsmöjligheter för nya idéer. Buy-out innebär att riskkapitalbolaget tar över mogna bolag, omstrukturerar dem för att öka marknadsvärdet och därefter avyttrar bolagen efter ett antal år. En annan observation som gjordes vid genomgången är att knappt något portföljbolag har en kvinnlig verkställande direktör eller styrelseordförande. Frågan måste ställas om det är så att riskkapitalbolagen är rädda för att engagera sig i bolag med kvinnor i toppen, eller om riskkapitalbolagens ledningar enbart har män i sina nätverk och därför bara tillsätter manliga verkställande direktörer. Är så fallet är risken mycket stor att riskkapitalbolagen även har
andra begränsningar när det gäller att hitta talanger och goda idéer, inte bara utefter genus utan även när det gäller till exempel etniska utgångspunkter. En mer absurd observation som gjordes vid genomgången är att det inte verkar finnas någon brist på världsledande bolag bland portföljbolagen. Ordet världsledande var ett av de mer frekventa som dyker upp i bolagens presentationer av sig själva. Antingen avses mycket begränsande marknadssegment eller så pågår en aktiv devalvering av betydelsen av ordet världsledande. Riskkapitalbolag, portföljbolag och kollektivavtal Riskkapitalföreningens register över portföljbolag har efter godkännande från SVCAs sida jämförts med Unionens medlemsregister. Denna genomgång visar att drygt 60 procent av portföljbolagen fanns i Unionens databas och att dessa 522 bolag hade registrerats med 1 092 arbetsplatser. Att bolagen finns i Unionens register innebär att Unionen har medlemmar på bolaget i fråga. Av de 522 bolagen hade 207 stycken, 40 procent, ett gällande kollektivavtal tecknat med Unionen. När det gäller antalet arbetsplatser var motsvarande siffror 716 stycken av 1092, eller 66 procent. Slutsatsen är att i de flesta större bolag finns kollektivavtal. I vissa mindre och nystartade bolag samt en del forskningsbolag saknas sådana. I detta avseende skiljer sig inte portföljbolagen sig från arbetsmarknaden i stort. Inom ramen för denna undersökning har det inte varit möjligt att undersöka förekomsten av kollektivavtal i de portföljbolag som finns i branscher där Unionen inte tecknar avtal och därigenom inte söker organisera medlemmar. Då Unionen inte organiserar över hela arbetsmarknaden så innebär undersökningen i detta avseende inte är heltäckande.