Valmatematik. Svante Linusson Professor i Matematik KTH, Stockholm. linusson. Göteborg 13 april 2011

Relevanta dokument
Valmatematik och demokrati

Matematik i demokratins tjänst

Proportionalitet och utjämningsmandat

DEN NATURLIGA SPÄRREN MED JÄMKADE UDDATALSMETODEN

SVANTE JANSON OCH SVANTE LINUSSON

DEN NATURLIGA SPÄRREN, FLER EXEMPEL

Det svenska valsystemet och dess effekter. Fortbildningskurs i Riksdagen 10 april 2014 Ulf Christoffersson

Project Specification: Analysis of voting algorithms

SVANTE JANSON OCH SVANTE LINUSSON

FÖRESLAGNA ÄNDRINGAR I SVERIGES VALSYSTEM

Mandatfördelning i Sverige

Till Grundlagsutredningen. Användning av lottning. Bilaga: Situation då 5 är tvetydig

Mandatfördelning. Regler och räkneexempel för val till riksdagen, Europaparlamentet, kommun- och landstingsfullmäktige.

VALMYNDIGHETENS MANUALER. Mandatfördelning. - val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige. Valmyndigheten 785 utg 3

UDDATALSMETODEN OCH VALSYSTEM

~~ ~I ~~~ ~II ~I~I~II~ ~~ Im~I~I~

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

Uddatalsmetoden och valsystem

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Kommentarer om mandatfördelningen i riksdagen

Mandatfördelning i större regioner

Motion till riksdagen 1989/90:K605. av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt. (båda s) Ett enhetligt valsystem vid kommun- och landstingsvalen

Statistikinfo 2014:10

Proportionella valmetoder. Svante Janson

Statistikinfo 2018:05

Valkretsindelning i Stockholms stad vid valet till kommunfullmäktige år 2018 Förslag från valnämnden

Minimering av antalet valkretsar och införande av utjämningsmandat

Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Minimering av antalet valkretsar och införande av utjämningsmandat

UTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION

Yttrande över delbetänkandet Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater (SOU 2012:94)

Ändring av valkretsindelning i Värmdö kommun

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. (Redovisningen på sid 2-7 är skriven enligt Ungdomsstyrelsens mall)

Valet i fickformat. Val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010

BEVIS OM ANSLAGSDAG Valnämndens protokoll är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater (SOU 2012:94) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 30 april 2013

Partisympatier i valkretsar, november 2007 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2007

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Tillgång till valsedlar Motion av Svante Linusson m.fl. (sp) (2002:51)

Beslut. Lag. om ändring av 25 i Finlands grundlag

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Utveckling av personvalssystemet Motion av Rebwar Hassan (mp) och Per Ankersjö (c) (2007:7)

Statistik i praktiken

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Valet i fickformat. Val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige 2014

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Svenska valdata: Riksdagsvalen Statistiska centralbyrån

Utvecklingen i riket och länen

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Utvecklingen i riket och länen

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Analys av Rösträkningsalgoritmer (Analysis of voting algorithms)

Distriktsträff Eftervalskonferens. 22 november Vänsterpartiet Värmland

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad

Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val

Motion av Jonas Segersam m fl (alla KD) om kommunens indelning i valkretsar vid valet 2018

16. Motion om valkretsindelning för Västerviks kommun vid valet 2018 svar Dnr 2016/

Hur profilerar man sig när man är beroende av ett annat partis röster?

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Sverigedemokraterna var stora hos unga i valet, men sedan dess finns det tydliga tendenser om att unga blir allt mer negativa till dem.

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Regeringens proposition 2013/14:48

A L L M Ä N N A V A L. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Allmänna valen 2010

Innehåll. 1. Det svenska valsystemet Valgeografi Rösträtt och röstlängd Partier och valsedlar Röstning...

Regler för mandatfördelningen i Svenska Finlands folkting (valordning)

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Motion av Jonas Segersam m fl (alla KD) om kommunens indelning i valkretsar vid valet 2018

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Partisympatier i valkretsar, november 2015 Stockholms kommun Partisympati ("bästa parti"). Procent Antal svarande ÖVR. s:a med partisympati

E-röstning och andra valfrågor, vallagskommitténs slutbetänkande

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 27 maj 2015

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

Slutlig rösträkning och mandatfördelning

VALANALYS 2010 VALANALYS 2010 BOTKYRKA KOMMUN 0% 6% 12% 18% 24% 30% Kommun 21,6. Riksdag

Ett urval ur WWF:s undersökning till privatpersoner för Svenska pärlor 2013

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Förord. Statistiska centralbyrån i juli Stina Andersson. Maj Eriksson Gothe

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen. (SvKB 2003:9)

Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater

1. Rödgröna blocket (S, MP, V)

Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligen inte Nej, absolut inte Ej svar. I alla partier är oron stor för att trollfabrikernas aktivitet under valrörelsen.

PROPORTIONELLA VAL INOM KOMMUNFULLMÄKTIGE

Företagarpanelen Q Hallands län

Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008

Översikter och meddelanden

ALLMÄNNA VAL. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Allmänna valen 2010

Transkript:

Valmatematik Göteborg 13 april 2011 Svante Linusson Professor i Matematik KTH, Stockholm http://www.math.kth.se/ linusson

Plan 1. En grundläggande beskrivning om hur det svenska valsystemet fungerar. Vad hände i senaste valet och vad kan göras bättre? 2. Hur skall mandat fördelas utifrån röstsiffror? Den metod, uddatalsmetoden som används i Sverige förklaras och motiveras. 3. Jag beskriver några andra metoder som används i andra länder. 4. Vad kan man förvänta sig av ett valsystem?

Det svenska systemet i riksdagsvalet De 349 platserna i den svenska rikdagen fördelas enligt följande. 1. 310 fasta mandat fördelas mellan de 29 valkretsarna med Hamiltons metod baserat på antal röstberättigade före valet. 2. Inom varje valkrets fördelas dessa mandat till partier (som klarat 4% eller 12%-spärrarna) med den jämkade uddatalsmetoden utifrån röstetal. 3. Man gör sedan en beräkning hur alla 349 mandaten skall fördelas mellan partierna med uddatalsmetoden. De partier som har fått för lite tidigare får dela på de 39 utjämningsmandaten. 4. Om något parti i steg (2) fått mer än de borde ha fått enligt steg (3) så får partiet behålla alla sina fasta mandat. Partiet och dess fasta mandat tas bort och beräkningen i (3) görs om på resten av partierna. 5. Ett partis utjämningsmandat fördelas mellan valkretsar med rena uddatalsmetoden.

Proportionalitet. Det är tydligt att avsikten med det svenska systemet är att ge god proportionalitet mellan partierna och hyfsad proportionalitet mellan valkretsarna. I 2 av de 13 val som systemet använts har det inte blivit proportionellt. Röster Antal mandat Borde fått Parti 1988 1988 Diff M 983 226 66 66 C 607 240 42 41 +1 FP 655 720 44 44 MP 296 935 20 20 S 2 321 826 156 157 1 VPK 314 031 21 21

Riksdagsvalet 2010 Röster Antal mandat Borde fått Parti 2010 2010 Diff M 1 791 766 107 106 +1 C 390 804 23 23 FP 420 524 24 25 1 KD 333 696 19 20 1 S 1 827 497 112 109 +3 V 334 053 19 20 1 MP 437 435 25 26 1 SD 339 610 20 20

Landstingen Samma valsystem gäller i landstingsvalen. Skillnaden är att där finns 3%-spärr och 10% av mandaten (avrundat uppåt) är utjämningsmandat. Även där blir det inte alltid som avsett. I årets landstingsval blev det oproportionellt i 9 av de 20 landstingsvalen. Landsting Fick för många mandat Fick för få mandat Blekinge län S (+1), SD (+1) M(-1), V(-1) Dalarnas län S (+1) C(-1) Jönköpings län S (+1), M(+1) V(-1), MP(-1) Kalmar län S (+2) M(-1), KD(-1) Stockholms län FP (+1) S(-1) Södermanlands län MP (+1) S(-1) Värmlands län C (+1) M (-1) Västernorrlands län M (+1) MP(-1) Örebro län SD (+1) S(-1) OBS: Man ser ingen fördel för de stora partierna!

Varför ett problem? Varför kan man inte bara acceptera dessa små fel? Väljarnas preferenser bli inte bra representerade. Små väljarförskjutningar i en valkrets får orimligt stora konsekvenser (ex. 7 FP-röster till i Värmland). Röster på ett parti kan göra att ett mandat flyttas från ett annat parti till ett tredje parti..

Varför ett problem? Varför kan man inte bara acceptera dessa små fel? Väljarnas preferenser bli inte bra representerade. Små väljarförskjutningar i en valkrets får orimligt stora konsekvenser (ex. 7 FP-röster till i Värmland). Röster på ett parti kan göra att ett mandat flyttas från ett annat parti till ett tredje parti. Exempel: I riksdagsvalet hade det till exempel räckt med ytterligare 95 röster på V i Östergötland för att ett mandat skulle flyttats från S till FP, vilket troligtvis inte hade varit väljarnas avsikt.

Vad kan göras? Jag tycker lagens avsikt om proportionalitet är tydlig och det behövs en teknisk justering av något slag. Några möjligheter: 1. Slå ihop valkretsar. 2. Ändra på 1.4. 3. Öka antalet utjämningsmandat. 4. Införa dynamiskt antal utjämningsmandat. 5. Något annat system? Måsättningen bör vara att det skall vara proportionellt mellan partierna med hög säkerhet och ändå god fördelningen mellan valkretsar.

Vad hände i årets val? Vid valnattenssammanräkning hade (S) fått 4 mandat fär mycket och (M) 1 för mycket. I tre valkretsar, Dalarna, Göteborg och Värmland, hade (S) fått sista fasta mandatet med knapp marginal. Det fanns därför en chans att de kunde förlora 3 mandat. För det krävdes att (S) förlorade de tre mandaten i dessa valkretsar och att de tre utjämningsmandat som då blev lediga gick till tre borgerliga partier. Under kontrollräkning och räkning av onsdagsröster så tappade (S) ett fast mandat i Dalarna till (MP). Detta fick följdeffekten att (C) fick ett utjämningsmandat mer (från (MP)). Till slut visade det sig att det hade räckt med: 7 röster till på (FP) i Värmland, 19 röster till på (FP) i Gbg och 814 röster till på (KD) i riket för att Alliansen skulle fått egen majoritet i riksdagen.

Jag blev rätt så korrekt citerad och uppfattad för det mesta av media. Ett stort undantag var dock i det pressmeddelande som TT skickade ut på onsdagskvällen när valräkningen var nästan avslutad. TT skrev att det hade räckt med 16 (?) röster till för att Alliansen skulle få egen majoritet. Rätt var att det hade krävts 26 röster enligt ovan. Det hade dessutom krävts över 800 röster till på (KD) i hela riket! På matematikerspråk: de förväxlade ett nödvändigt villkor med ett tillräckligt villkor.

Fördela mandat proportionellt I kommunen Baknäs har 700 personer röstat i kommunalvalet på partierna A, B och C. Fullmäktige i Baknäs har totalt 7 platser (mandat) som skall fördelas mellan partierna utifrån röstsiffrorna. Låt oss se på några möjliga utfall. Parti A Parti B Parti C Fall 1 röster 400 200 100 mandat 4 2 1 lätt att vara överens om

Fördela mandat proportionellt I kommunen Baknäs har 700 personer röstat i kommunalvalet på partierna A, B och C. Fullmäktige i Baknäs har totalt 7 platser (mandat) som skall fördelas mellan partierna utifrån röstsiffrorna. Låt oss se på några möjliga utfall. Parti A Parti B Parti C Fall 1 röster 400 200 100 mandat 4 2 1 lätt att vara överens om Fall 2 röster 300 300 100 mandat 3 3 1 också klart

Fördela mandat proportionellt I kommunen Baknäs har 700 personer röstat i kommunalvalet på partierna A, B och C. Fullmäktige i Baknäs har totalt 7 platser (mandat) som skall fördelas mellan partierna utifrån röstsiffrorna. Låt oss se på några möjliga utfall. Parti A Parti B Parti C Fall 1 röster 400 200 100 mandat 4 2 1 lätt att vara överens om Fall 2 röster 300 300 100 mandat 3 3 1 också klart Fall 3 röster 380 220 100

Fördela mandat proportionellt I kommunen Baknäs har 700 personer röstat i kommunalvalet på partierna A, B och C. Fullmäktige i Baknäs har totalt 7 platser (mandat) som skall fördelas mellan partierna utifrån röstsiffrorna. Låt oss se på några möjliga utfall. Parti A Parti B Parti C Fall 1 röster 400 200 100 mandat 4 2 1 lätt att vara överens om Fall 2 röster 300 300 100 mandat 3 3 1 också klart Fall 3 röster 380 220 100 mandat 4 2 1 Rimligt, ty närmare Fall 1

Fördela mandat proportionellt I kommunen Baknäs har 700 personer röstat i kommunalvalet på partierna A, B och C. Fullmäktige i Baknäs har totalt 7 platser (mandat) som skall fördelas mellan partierna utifrån röstsiffrorna. Låt oss se på några möjliga utfall. Parti A Parti B Parti C Fall 1 röster 400 200 100 mandat 4 2 1 lätt att vara överens om Fall 2 röster 300 300 100 mandat 3 3 1 också klart Fall 3 röster 380 220 100 mandat 4 2 1 Rimligt, ty närmare Fall 1 Fall 4 röster 333 237 130

Fördela mandat proportionellt I kommunen Baknäs har 700 personer röstat i kommunalvalet på partierna A, B och C. Fullmäktige i Baknäs har totalt 7 platser (mandat) som skall fördelas mellan partierna utifrån röstsiffrorna. Låt oss se på några möjliga utfall. Parti A Parti B Parti C Fall 1 röster 400 200 100 mandat 4 2 1 lätt att vara överens om Fall 2 röster 300 300 100 mandat 3 3 1 också klart Fall 3 röster 380 220 100 mandat 4 2 1 Rimligt, ty närmare Fall 1 Fall 4 röster 333 237 130 mandat??? Matematisk metod krävs

Uddatalsmetoden Den metod som i praktiken används i Sverige kallas uddatalsmetoden, med vissa justeringar som vi kommer till senare. Uddatalsmetoden kallas också Websters metod eller Sainte-Laguës metod. Uddatalsmetoden fördelar mandaten stegvis, ett i taget till det parti som i det steget har störst jämförelsetal. I början är jämförelsetalet samma som röstetalet, dvs antalet röster. Då partiet fått sitt första mandat divideras röstetalet med 3. Efter andra mandatet med 5 o.s.v. Har partiet fått m mandat är jämförelsetalet= röstetalet/(2m + 1)

Exempel: Fall 4 från Baknäs Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130

Exempel: Fall 4 från Baknäs Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Mandat 1 till A jmfrlsetal 111(333/3) 237 130

Exempel: Fall 4 från Baknäs Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Mandat 1 till A jmfrlsetal 111(333/3) 237 130 Mandat 2 till B jmfrlsetal 111 79(237/3) 130

Exempel: Fall 4 från Baknäs Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Mandat 1 till A jmfrlsetal 111(333/3) 237 130 Mandat 2 till B jmfrlsetal 111 79(237/3) 130 Mandat 3 till C jmfrlsetal 111 79 43, 33(130/3)

Exempel: Fall 4 från Baknäs Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Mandat 1 till A jmfrlsetal 111(333/3) 237 130 Mandat 2 till B jmfrlsetal 111 79(237/3) 130 Mandat 3 till C jmfrlsetal 111 79 43,33(130/3) Mandat 4 till A jmfrlsetal 66, 6(333/5) 79 43, 33

Exempel: Fall 4 från Baknäs Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Mandat 1 till A jmfrlsetal 111(333/3) 237 130 Mandat 2 till B jmfrlsetal 111 79(237/3) 130 Mandat 3 till C jmfrlsetal 111 79 43,33(130/3) Mandat 4 till A jmfrlsetal 66,6(333/5) 79 43,33 Mandat 5 till B jmfrlsetal 66, 6 47, 4(237/5) 43, 33

Exempel: Fall 4 från Baknäs Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Mandat 1 till A jmfrlsetal 111(333/3) 237 130 Mandat 2 till B jmfrlsetal 111 79(237/3) 130 Mandat 3 till C jmfrlsetal 111 79 43,33(130/3) Mandat 4 till A jmfrlsetal 66,6(333/5) 79 43,33 Mandat 5 till B jmfrlsetal 66,6 47,4(237/5) 43,33 Mandat 6 till A jmfrlsetal 47, 57(333/7) 47, 4 43, 33

Exempel: Fall 4 från Baknäs Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Mandat 1 till A jmfrlsetal 111(333/3) 237 130 Mandat 2 till B jmfrlsetal 111 79(237/3) 130 Mandat 3 till C jmfrlsetal 111 79 43,33(130/3) Mandat 4 till A jmfrlsetal 66,6(333/5) 79 43,33 Mandat 5 till B jmfrlsetal 66,6 47,4(237/5) 43,33 Mandat 6 till A jmfrlsetal 47,57(333/7) 47,4 43,33 Mandat 7 till A mandat 4 2 1 Slutlig fördelning Notera att en röst till på parti B hade räckt för att parti B skulle ha tagit det sjunde mandatet istället för parti A.

Hur kan man motivera uddatalsmetoden? Låt oss titta lite noggrannare på exemplet ovan där röstsiffrorna var: Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Ett sätt att motivera uddatalsmetoden är att visa att den är rättvis om man tar partierna två i taget. Antag att det är givet att parti C skall ha ett mandat.

Hur kan man motivera uddatalsmetoden? Låt oss titta lite noggrannare på första exemplet ovan där röstsiffrorna var: Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Ett sätt att motivera uddatalsmetoden är att visa att den är rättvis om man tar partierna två i taget. Antag att det är givet att parti C skall ha ett mandat. Partierna A och B skall då dela på 6 mandat och de har tillsammans 570 röster. Varje mandat motsvarar 333+237 6 = 95 röster. Mandat: 1 2 3 4 5 6 Röster: 95 190 285 380 475 570

Hur kan man motivera uddatalsmetoden? Låt oss titta lite noggrannare på första exemplet ovan där röstsiffrorna var: Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Ett sätt att motivera uddatalsmetoden är att visa att den är rättvis om man tar partierna två i taget. Antag att det är givet att parti C skall ha ett mandat. Partierna A och B skall då dela på 6 mandat och de har tillsammans 570 röster. Varje mandat motsvarar 333+237 6 = 95 röster. Mandat: 1 2 2,5 3 3,5 4 5 6 Röster: 95 190 237,5 285 332,5 380 475 570

Hur kan man motivera uddatalsmetoden? Låt oss titta lite noggrannare på första exemplet ovan där röstsiffrorna var: Parti A Parti B Parti C röster 333 237 130 Ett sätt att motivera uddatalsmetoden är att visa att den är rättvis om man tar partierna två i taget. Antag att det är givet att parti C skall ha ett mandat. Partierna A och B skall då dela på 6 mandat och de har tillsammans 570 röster. Varje mandat motsvarar 333+237 6 = 95 röster. Mandat: 1 2 2,5 3 3,5 4 5 6 Röster: 95 190 237,5 285 332,5 380 475 570 Parti A är precis över 3,5 mandat och bör således avrundas till 4. Parti B är precis under 2,5 mandat och bör således avrundas till 2.

Det vi såg på föregående sida var att 333 > 333+237 6 3,5 och att 237 < 333+237 6 2,5, vilket är samma som 333 3,5 > 333+237 6 > 237 2,5 eller 333 7 > 237 5, vilket är precis den jämförelse som uddatalsmetoden gör. En väldigt bra egenskap hos uddatalsmetoden är att man inte behöver jämföra partierna parvis utan jämförelsetalen gör att vi kan jämföra alla samtidigt och får ändå proportionell fördelning mellan varje par av partier.

Sammanfattning om Baknäs 700 personer har röstat på fyra olika sätt och 7 mandat skall fördelas. Parti A Parti B Parti C Fall 1 röster 400 200 100 mandat 4 2 1 Fall 2 röster 300 300 100 mandat 3 3 1 Fall 3 röster 380 220 100 mandat 4 2 1 Fall 4 röster 333 237 130 mandat 4 2 1 Uddatalsmetoden

Divisorsmetoder Uddatalsmetoden är en så kallad divisorsmetod. Det finns många fler. Namn Divisorer Formel Webster (uddatal) 1 3 5 7 9 2 2 2 2 2... m + 1 2 1 3 5 7 9... 2m + 1 } samma...

Divisorsmetoder Uddatalsmetoden är en så kallad divisorsmetod. Det finns många fler. Namn Divisorer Formel Webster (uddatal) 1 3 5 7 9 2 2 2 2 2... m + 1 2 1 3 5 7 9... 2m + 1 } samma Jefferson (d Hondt) 1 2 3 4 5... m + 1..

Divisorsmetoder Uddatalsmetoden är en så kallad divisorsmetod. Det finns många fler. Namn Divisorer Formel Huntington-Hill 0 2 6 12 20... m(m + 1) Webster (uddatal) 1 2 3 2 5 2 7 2 9 2... m + 1 2 1 3 5 7 9... 2m + 1 } samma Jefferson (d Hondt) 1 2 3 4 5... m + 1..

Divisorsmetoder Uddatalsmetoden är en så kallad divisorsmetod. Det finns många fler. Namn Divisorer Formel Huntington-Hill 0 2 6 12 20... m(m + 1) Webster (uddatal) 1 2 3 2 5 2 7 2 9 2... m + 1 2 1 3 5 7 9... 2m + 1 Jämkade uddatal 1,4 3 5 7 9... Jefferson (d Hondt) 1 2 3 4 5... m + 1 } samma Ordnade så att Huntington-Hill är bäst för små partier och Jefferson bäst för stora..

Divisorsmetoder Det finns några andra så kallade divisorsmetoder. Namn Divisorer Formel Huntington-Hill 0 2 6 12 20... m(m + 1) Webster (uddatal) 1 2 3 2 5 2 7 2 9 2... m + 1 2 1 3 5 7 9... 2m + 1 Jämkade uddatal 1,4 3 5 7 9... Jefferson (d Hondt) 1 2 3 4 5... m + 1 } samma Ordnade så att Huntington-Hill är bäst för små partier och Jefferson bäst för stora. Huntington-Hill används i USA för att fördela platser proportionellt i representanthuset mellan delstaterna. Jefferson-d Hondts metod används i många Europiska länder. Jämkade uddatalsmetoden är ett svenskt påhitt.

Hamiltons metod En annan vanlig metod att fördela platser proportionellt är Hamiltons metod. I Europa kallas den ofta Hares metod eller valkvotsmetoden. Låt oss införa lite notation M := totala antalet platser P := total antalet röster p i := antalet röster på parti i m i är antalet platser (mandat) som parti i får

Hamilton-Hare Hamiltons metod fungerar så här Beräkna det teoretiska antalet platser för varje parti med exakt proportionalitet τ i := M p i P. Först får varje parti så många platser som heltalsdelen i τ i. De platser M i τ i som är kvar att fördela går nu till de partier där τ i har störst decimaldel.

Exempel Exempel 1 Parti A B C p i P 14% 33% 53% Om M = 10 τ i 1,4 3,3 5,3 m i 2 3 5

Exempel Exempel 1 Parti A B C p i P 14% 33% 53% Om M = 10 τ i 1,4 3,3 5,3 m i 2 3 5 Om M = 11 τ i 1,54 3,63 5,83 m i 1 4 6 Detta kallas Alabamaparadoxen eftersom det hotade delstaten Alabama i USA 1880.

Populationsparadox Det finns fler problem med Hamiltons metod. Exempel 2 Year 1900 Year 1901 State p i τ i m i p i τ i m i Virginia 1 854 184 9,599 10 1 873 951 9,509 9 Maine 694 413 3,595 3 699 114 3,548 4 Total 74 562 608 386 76 069 522 386 Observera här att Virgina ökade mer än Maine både absolut (19 767 vs. 4 648) och i relativt (+1,1% vs. +0,7%). Ändå förlorade Virgina en plats till Maine!

Populationsparadox Det finns fler problem med Hamiltons metod. Exempel 2 Year 1900 Year 1901 State p i τ i m i p i τ i m i Virginia 1 854 184 9,599 10 1 873 951 9,509 9 Maine 694 413 3,595 3 699 114 3,548 4 Total 74 562 608 386 76 069 522 386 Observera här att Virgina ökade mer än Maine både absolut (19,767 vs. 4,648) och i relativt (+1,1% vs. +0,7%). Ändå förlorade Virgina en plats till Maine! Anledning är att totalt växt befolkningen med 2% vilket gör att decimaldelen minskar för båda. Decimaldelen för den stora delstaten är då känsligare för förändringar.

1792 1830 Jefferson 1840 Webster 1850 1870 Hamilton 1880 1910 Hamilton and Webster 1930 Huntington-Hill Historia i USA

Balinski and Young Två forskare Balinski-Young gjorde mycket forskning på valsystem som de sammanfattade i en bok 1983. Några satser: Sats Alla divisormetoder undviker Alabama-, population- och nystatsparadoxerna. Sats[Balinski - Young] En metod som undviker populationsparadoxen är ekvivalent med någon divisormetod. Balinski-Young drog bl.a. slutsatsen: Uddatalsmetoden är mest rättvis!

Kvotkriteriet En egenskap som man gärna vill ha är kvotkriteriet τ i m i < 1 för alla i. Hamiltons metod uppfyller detta. Sats[Balinski - Young] Ingen divisorsmetod uppfyller kvotkriteriet.

Slutsats Det finns inget perfekt valsystem, man måste välja mellan olika fördelar och nackdelar.

Vad man inte kan kräva! Uddatalsmetoden, och alla andra vi diskuterat, fördelar mandat (rätt så) proportionellt mellan partier. Men för koalitioner av partier kan det då avvika lite mer. Ty om alla partier i en koalition har blivit avrundade nedåt med lite grand så blir koalitionen avrundad nedåt med summan av de avrundningarna. Professor Svante Janson i Uppsala har räknat på detta mer exakt. Modellen är att skillnaden mellan blocken är fix och rösterna omfördelas slumpvis inom blocket. Exempel på resultat: Med 8 partier och 10 000 rösters skillnad mellan regering och opposition så är sannolikheten för "fel" riksdagsmajoritet ungefär 20%. I årets val skilde bara ca 1800 röster. Alliansen fick 49,98% av rösterna.

Lästips Vill ni läsa om valmetoder i allmänhet och deras historia så rekommenderar jag Szpiro G., Numbers Rule: The vexing mathematics of democracy Om Uddatalsmetoden: http://www.val.se http://www.math.su.se/ jesper lite matematik kring uddatalsmetoden. Svante Linusson, Uddatalsmetoden och valsystem, kapitel i Människor och matematik, NCM (2008).

Hemuppgifter 1. Gå in på www.val.se och klicka fram kommunalvalet i din kommun. Klicka på pdf-en med protokoll slutlig sammanräkning. Kontrollera att mandatfördelningen har blivit korrekt i din valkrets. 2. Leta upp resultatet i kommunalvalet 2010 i nordöstra valkretsen i Örebro kommun. (FP) fick där ett mandat med sina 2040 röster. Bekräfta att 2041 röster hade räckt för ett mandat till. 3. Om Baknäs hade använt Huntington-Hills metod med geometriskt medelvärde, vem hade då fått sjunde mandatet i Fall 4?