Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1944 = Population dans les districts administratifs le 31 décembre 1944. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befadm-1944

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1944 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1945 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 451713

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION POPULATION DANS LES DISTRICTS ADMINISTRATIFS LE 31 DÉCEMBRE 1944 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1944. Stockholm den 26 april 1945. Underdånigst ERNST HÖIJER. HJALMAH FREDELIUS. Folke Lublin.

Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1944, enligt indelningen den 1 januari 1945 11 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1944 43 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1944 45 Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et départements, le 31 décembre 1944 (selon la division administrative en vigueur dès le 1 r janvier 1945). 11 Tabl. 2. Population par département, en 1944 43 Col. 1 : Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le 1 r janvier de l'année prochaine. Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Summa = Total. Appendice. Mouvement de la population, par département, en 1944 45 Col. 1: Départements. Col. 2: Mariages. Col. 3: Nés vivants. Col. 4: Dont illégitimes. Col. 5: Décès. Col. 6: Dont dans la première année d'âge. Col. 7 10: Migrations intérieures. Col. 11: Immigrants. Col. 12: Emigrants. Col. 13 14: Introuvables. Col. 15: Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, Hela riket = Royaume. Résumé. La population totale de la Suède au 31 décembre 1944 a été de 6 597 348 habitants. L'augmentation pendant l'année, à savoir 74 521 personnes, correspond à 11'42 /oo de la population au début de l'année. C'est seulement la population des villes qui a augmenté. La population de la campagne a diminué, bien que très peu. D'après les calculs préliminaires, le nombre des mariages contractés en 1944 a été de 63 450, soit 9-67 pour 1000 de la population moyenne. La nuptialité, à l'exception de 1939 et 1942, n'a pas été si considérable depuis 1811 (10'«6). Le nombre des nés vivants, d'après les calculs préliminaires, a été de 133 167. Depuis plus de deux décades, la natalité va presque continuellement en décroissant; dès 1934, cependent, le taux de natalité a fait voir une augmentation, et la proportion des nés vivants pour 1 000 de la population moyenne en 1944, à savoir 20'30, est supérieure à celle des années précédentes dès 1921. Le nombre total des décès, aussi d'après les calculs préliminaires, était de 71 147, ce qui correspond à un taux de mortalité de 10'85 pour 1000 de la population moyenne. L'excédent des naissances monte à 62 020, ou 9'45 / de la population moyenne en 1944. Le nombre des émigrés peut être fixé à 550, et celui des immigrés à 13 334. La statistique accuse donc un excédont des immigrés, phénomène observée pendant les quinze années dernières. Avec les émigrés, on a rayé des registres de population 2 715 individus comme «introuvables >, c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. D'un autre côté, 1 900 personnes rayées plus tôt comme «introuvables» furent enregistrées de nouveau en 1944.

Föreliggande berättelse innehåller såsom vanligt i tabellavdelningen uppgifter beträffande folkmängden inom särskilda administrativa områden vid utgången av redogörelseåret, enligt indelningen vid ingången av nästpåföljande år. Dessa uppgifter, utom för Stockholm (jfr härom Anm. till tab. 1), grunda sig på prästerskapets summariska folkmängdsredogörelser. För domsagor, tingslag och städer med rådhusrätt meddelas liksom skett fr. o. m. 1940 års berättelse även uppgifter beträffande landarealen i km 2, motsvarande dem som tidigare varit intagna i berättelsen angående domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet (jfr senast berättelsen för åren 1937 och 1938). De i vissa fall ändrade arealuppgifterna i jämförelse med föregående år bero på områdesregleringar o. dyl. Såsom bihang till berättelsen har liksom de föregående åren fogats en tabell, innehållande preliminära uppgifter länsvis över folkmängdens förändringar under redogörelseåret. Dessa uppgifter grunda sig, vad angår immigration och emigration samt överföringar från och till boken över obefintliga, på av respektive pastorsämbeten för Stockholms stad även av mantalskontoret upprättade nominativa förteckningar, ingående i de summariska folkmängdsredogörelserna. Sedan i formuläret till den summariska folkmängdsredogörelsen vidtagits ändring, varigenom antalet inflyttade från resp. utflyttade till församlingar inom riket för varje församling uppdelats allteftersom flyttningen ägt rum från eller till stads- eller landsförsamlingar, ha fr. o. m. 1942 års berättelse i ifrågavarande tabell kunnat meddelas enligt direkt metod sammanställda uppgifter rörande omflyttningen mellan landsbygd och städer. Siffrorna angående ingångna äktenskap, levande födda och döda äro för år 1944 och det närmast föregående året hämtade från de av statistiska centralbyrån tidigare offentliggjorda preliminära kvartalsöversikterna isamt för år 1942 från berättelsen om befolkningsrörelsen för samma år. Rikets folkmängd vid 1944 års slut utgjorde 6 597 348 personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdlssiffra, 6 522 827 personer, visar en tillväxt under år 1944 av 74 521 personer eller 11-42 promille, ökningen är absolut taget den största sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse. Följande översikt visar ökningen under år 1944, jämfört med vart och ett av de närmast föregående tio åren.

2 FOLKMÄNGDEN. Folkökningen eller -minskningen länsvis under år 1944, beräknad på 1 000 invånare, angives i nedanstående tablå, i vilken till jämförelse införts motsvarande siffror även för de närmast föregående två åren. Talen äro beräknade från den 31 december ett föregående år till den 31 december under året. Den absolut taget största tillväxten kommer på Stockholms stad med 20 685 personer; därnäst följa Stockholms län med 9 239 <s! amt Göteborgs och Bohus län med 7 175. I tab. A lämnas en översikt av folkmängden och dess ändringar inom vissa huvudgrupper av administrativa områden på landsbygden samt i städerna under tiden fr. o. m. den 31 december 1943 t. o. m. den 1 januari 1945. Till den i tabellen särskilda gruppen av köpingar äro härvid räknade endast sådana som bilda egna kommuner, medan övriga köpingar (4 st.) äro inräknade i municipalsamhällena. Med städer under 10 000 inv. avses sådana den 1 januari 1945. Folkökningen eller -minskningen under år 1944 innefattar icke i något fall områdesregleringar, som trätt i kraft under året, vilka här genomgående räknats, som om de trätt i kraft först påföljande 1 januari, varför folkökning eller -minskning, som är en följd härav, ingår i kol. 7. Såsom framgår av kol. 4 och 5 i tab. A har, oavsett områdesregleringar, folkmängden under år 1944 ökats för samtliga i tabellen upptagna grupper av administrativa områden med undantag av»övrig landsbygd», som, på grund av att utflyttningen överväger inflyttningen och överskottet av födda över döda tillsammantagna, företer en minskning på 8 977 personer eller 2-63 %<>. Då denna minskning är större än den sammanlagda ökningen för köpingar och municipalsamhällen, har det för hela landsbygden, i likhet med vad fallet varit i fråga om det närmast föregående året, uppstått minskning. Denna utgör dock endast 1 851 personer, eller 0'48 %o, och beror helt på utflyttningen av kvinnor till städerna. Kvinnorna på landsbygden ha nämligen minskats med 2 420 medan männen däremot ökats med 569. Vad folkökningen i köpingar, municipalsamhällen och städer beträffar, må observeras att denna avser endast de administrativt fastställda områdena. Skulle även folkökningen i förorter utanför de administrativa gränserna hava inräknats, torde i regel talen

FOLKMÄNGDEN. 3 Tab. A. Folkmängd och folkökning 31/12 1943 1 /1 1945. i kol. 4 och 5 kunna antagas hava blivit något större. Då den folkökning, som för hela riket beräknas med ledning av i bihangstabellen redovisade tal för befolkningsrörelsens olika faktorer. 75 227 personer, icke är densamma som den där (kol. 15) och i tab. A (kol. 4) angivna, 74 521 personer, är detta beroende huvudsakligen på att man för framräkningen, vad Stockholms stad beträffar, icke utgår från den kyrkoskrivna utan från den mantalsskrivna folkmängden, vilken sistnämnda folkmängd icke överensstämmer med den på vanligt sätt beräknade genom tillägg till föregående årsskiftes folkmängd av födelse- och omflyttningsöverskott. De skiljaktigheter, som för landsbygden och städerna var för sig iakttagas mellan i tab. A angivna och med tillhjälp av bihangstabellen beräknade siffror för folkökningen, bero dels på brister i själva systemet för kyrkobokföringen, dels på att de in- och utflyttades fördelning på stads- och landsförsamlingar icke torde vara helt felfri. Således kan man befara, att nyblivna städer och med städer inkorporerade landsförsamlingar ävensom stadsförsamlingar med annat namn än motsvarande stad i prästerskapets redovisning i många fall räknats som landsförsamlingar. Såsom följd härav är t. ex. antalet inflyttade från staåsförsamlingax till landsbygd (69 385) icke detsamma som antalet utflyttade från stader till landsförsamlingar (70 629), vilket det vid en alldeles felfri redovisning naturligtvis borde vara. Resultatet av den inrikes omflyttningen mellan landsbygd och städer under år 1944 kan sålunda enligt de i bihangstabellen anförda siffrorna visserligen icke exakt angivas, men rör sig som synes om ett inflyttnmgsöverskott för städerna och samtidigt ett utflyttningsöverskott för landsbygden av omkring 36 000 personer. Födelseöverskottet under år 1944 utgjorde för hela riket 62 020 personer, varav för landsbygden 30 055 och för städerna 31 965. För landsbygden har emellertid, trots födelseöverskottet och ett immigrationsöverskott på 3 841 personer, en obetydlig folkminskning på 1 851 personer uppstått, beroende på den starka flyttningen till städerna. De sistnämndas folkmängd har däremot ökats 1 ) Drottningholm har här ej räknats som municipaisamhälle (jfr anm. 9 till Stockholm län i tab. 1).

4 FOLKMÄNGDEN. med icke mindre än 76 372 personer, varav inemot hälften är att tillskriva inflyttningsöverskottet från landsbygden samt 8 950 personer inflyttningsöverskottet från utlandet. De oinrådesregferingar, som vid årsskiftet 1944/45 medfört ändringar i folkmängden mellan de i tab. A särskilda grupperna, äro följande. Vad först köpingarna beträffar, bildades två nya sådana den 1 januari 1944, nämligen Alvesta i Kronobergs län och Klippan i Kristianstads län. Härigenom samlt genom inkorporering av ett område med Markaryds köping ökades köpingarnas folkmängd med 8 632 inv. Under redogöreiseåret bildades två nya municipaisamhällen, nämligen Deje i Värmlands län och Hällabrottet i Örebro län, vilket jämte inkorporeringar under året av områden med Hovmantorps och Nossebro municipalsamhällen tillfört municipalsamhällena 4 001 inv. Vid 1945 års ingång upphörde emellertid tre andra municipalsamhällen, nämligen Alvesta, Klippan och Älvsborg, som uppgingo i resp. Alvesta köping, Klippans köping och Göteborgs stad. Härigenom minskades municipalsamhällenas folkmängd med 15 171 inv., vilket med tillägg av den nyssnämnda ökningen ger em nettominskning av 11 170 inv. Som resultat av ovannämnda regleringar har den övriga landsbygdens folkmängd minskats med dels de 4 001 inv., som tillfördes municipalsamjiällena, och dels de 2 193 inv., som tillfördes köpingarna om man icke medräknar de personer, som förut tillhörde Alvesta och Klippans municipalsamhällen. Vidare har den övriga landsbygdens folkmängd minskats genom överföringar av områden till städerna. Således inkorporerades vid 1945 års ingång hela Västra Frölunda kommun med Göteborgs stad, hela Bäve kommun med Uddevalla stad, södra delen av Vassända-Naglums kommun med Trollhättans stad, återstoden av Vassända-Naglums kommun samt ett mindre område av Frändefors kommun med Vänersborgs stad, hela Sollefteå landskommun med Sollefteå stad samt mindre områden av Trosa-Vagnhärads kommun med Trosa stad och av Umeå landskommun med Umeå stad. Med frånräknande av Älvsborgs municipalsamhälle hade de nämnda till städerna överflyttade områdena 15 182 inv. Ä andra sidan överflyttades vissa områden med 22 inv. från Söderhamns stad till Norrala kommun, varför antalet personer, som vid årsskiftet överfördes från egentlig landsbygd till städer, utgjorde 15 160. Nettominskningen i folkmängd för den övriga landsbygden genom administrativa regleringar vid årsskiftet 1944/45 blir sålunda 2ll 354 inv. De nu nämnda områdesregleringarna beträffande köpingar, municipalsamhällen och övrig landsbygd ha vid övergången till det nya året minskat hela landsbygdens folkmängd med 23 892 inv. Vad slutligen städerna angår, hava inga nya sådana tillkommit vid årsskiftet, men de redan nämnda inkorporeringarna med Göteborgs, Uddevalla, Trollhättans, Vänersborgs, Sollefteå, Trosa och Umeå städer ha med frånräknande av de från Söderhamn utbrutna områdena, ökat städernas folkmängd med 23 892, varav 3 868 kommer på städer under 10 000 inv. och 20 024 på övriga städer. Därvid har Vänersborg, vars folkmängd genom den nämnda inkorporeringen överskridit 10 000 inv., räknats till den senare gruppen.

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 5 Rörande dessa och övriga administrativa regleringar ävensom beträffande en del oregelbundenheter i rikets indelning lämnas redogörelse i anmärkningarna till tab. 1. Några regleringar mellan skilda län ha icke skett under år 1944 eller vid årsskiftet 1944/45. Ett slags mellanställning mellan egentliga landskommuner och köpingar intagas av kommunerna Fiskebäckskil, Grundsund, Karlsborg och Ramundeboda, för vilkas hela områden samtliga stadsstadgor äro gällande, utan att de åtnjuta köpingsrättigheter; de äro ej heller att anse som municipalsamhällen. Dessa kommuners sammanlagda folkmängd utgjorde vid årsskiftet 1944/45 7 406 personer. Folkmängden i städer med egen jurisdiktion utgjorde den 1 januari 1945 2 288 878 personer och i rikets domsagor 4 308 470. Rikets folkmängd av mankön har under år 1944 ökats från 3 240 631 till 3 279 723 och av kvinnkön från 3 282 196 till 3 317 625. På varje tusental män kommo således vid årets början 1 013 och vid dess slut 1 012 kvinnor. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit iså ringa som under det senaste året. Under det sista halva århundradet har det kvinnliga överskottet sjunkit från 64 /oo år 1893 till, som nämnts, 12 / 00 år 1944. Fr. o. m. 1919 råder å landsbygden överskott av män, och detta gäller fr. o. m. 1934 även landsbygden inom varje län. Eu relativt taget stor övertalighet av kvinnor över män är däremot i allmänhet utmärkande för städerna, särskilt de större, ehuru densamma under de senaste åren visat sjunkande tendens. Enligt folkmängdsfördelningen vid slutet av år 1944 kommo på 1 000 män för hela landlsbygden 940 kvinnor, för städerna 1 124 kvinnor. Beträffande de viktigaste posterna i folkmängdens förändringar lämnas i tab. B absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de två sista åren ii ro preliminära, med undantag dock för emigranter och immigranter. Förändringarna länsvis under år 1944 meddelas i absoluta tal i den såsom bihang intagna tabellen (sid. 45) och i relativa tal i tab. C. Kvartalsuppgifter (rikssiffror) beträffande ingångna äktenskap, levande födda och döda ha, i likhet med de senaste åren, meddelats i den som bihang intagna tabellen. Antalet ingångna äktenskap, som länge visat starkt stigande tendens, visade för år 1943 en mindre tillbakagång, men har under år 1944 ånyo stigit. Redogörelseårets giftermålstal, 9 ; 67 /oo, är det högsta, som vårt land haft att uppvisa ända sedan år 1811, då det var 10-66 0 / 00, med undantag endast för åren 1939 och 1942, vilka år det var resp. 9'70 och 9-90. Griftermålstaleit är, såsom tab. C visar, i samtliga län avsevärt mycket högre för städerna än för landsbygden. Såsom tab. B visar, företer antalet levande födda för senare år en fortgående ökning, som varit särskilt stark de tre senaste åren. Redogörelseårets födelsetal, 2030 /oo, iitgör det högsta sedan år 1921, då det var 2154. Födelsetalet, som sedan, lång tid tillbaka varit högre för landsbygden än för städerna, har under de fyra senaste åren tvärtom varit något högre för städerna än för

6 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. B. Folkmängdens förändringar, åren 1935 1944. landsbygden. Detta gäller i fråga om år 1944 i allmänhet taget även varje län för sig. Beträffande antalet levande födda utom äktenskap meddelas för år 1944 preliminära uppgifter länsvis i bihangstabellen, vartill här nedan fogas uppgifter för landsbygd, städer och hela riket rörande deras antal i förhållande till hela antalet levande födda, med jämförelsetal för de båda närmast föregående åren. Jämsides med ökningen i hela antalet levande födda har i allmänhet under senare år antalet utom äktenskap födda visat nedgång relativt taget, men för redogörelseåret har i detta avseende en mindre ökning inträtt. Dock är för år

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 7 Tab, C. Ingångna äktenskap, levande födda, döda samt födelseöverskott på 1000 av medelfolkmängden, år 1944. 1944 proportionen utomäktenskapliga födelser lägre än den varit ända sedan år 1857 med undantag endast för år 1943. Antalet avlidna, som år 1942 var osedvanligt lågt, steg under år 1943 något, och även för redogörelseåret har en icke oväsentlig stegring i antalet dödsfall inträtt. Dödstalet för redogörelseåret, 1085 på 1000 av medelfolkmängden, är dock med undantag för 1942 och 1943 års tal, 991 resp. 1014 /oo, det lägsta som observerats i vårt land. Det har såsom vanligt under senare år varit högre för landsbygden än för städerna, vilket även i allmänhet taget gäller varje län för sig. I bihangstabellen redovisas enligt preliminär sammanräkning länsvis, jämsides med hela antalet döda, även antalet i första levnadsåret avlidna, vilket för hela riket utgjorde 4 009, motsvarande av 133167 levande födda 301 / 00. Detta är relativt taget ett något högre tal än de två närmaste föregående årens. För landsbygd resp. städer voro ifrågavarande relativtal 319 resp 278 /oo, och som vanligt under senare år var alltså spädbarnsdödligheten, liksom det allmänna dödstalet, något högre för landsbygden än för städerna. Födelseöverskottet är för redogörelseåret, som en följd av det stora antalet födda, mycket större än vanligt under senare år och utgör 62 020 personer, eller på 1 000 av medelfolkmängden 945, mot 3ll för femårsperioden 1936

8 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. D. Ingångna äktenskap, levande födda och döda på 1000 av medelfolkmängden i olika europeiska länder, åren 1940 1943. 1940 samt 781 resp. 9'U för åren 1942 och 1943. Samtliga län visa födelseöverskott, vad såväl städer som landsbygd beträffar. För hela landsbygden utgör födelseöverskottet 30055 och för städerna 3.1 965. Anmärkningsvärt är att över hälften av födelseöverskottet kommer på städerna, trots att dessas folkmängd väsentligt understiger landsbygdens. Liksom i närmast föregående berättelse meddelas i bihangstabellen uppgifter beträffande den inrikes omflyttningen med särskiljande av flyttningarna mellan städer och landsbygd. Såsom i det föregående berörts (sid. 3) äro de i tabellen anförda siffrorna på grund av brister i själva systemet för kyrkobokföringen m. m. att betrakta såsom endast approximativt riktiga. Den inrikes omflyttningen mellan församlingarna år 1944 rör sig emellertid som synes om i allt cirka 537 000 personer. Av dessa flyttade omkring 292 000 personer till städer, varav omkring 105 000 från landsbygd, medan omkring 256 000 flyttade från städer, varav omkring 69 000 till landsbygd. Härav har, såsom redan förut nämnts, uppkommit ett inflyttningsöverskott till städer och motsvarande utflyttningsöverskott från landsbygd av omkring 36 000 personer. Av bihangstabellen framgår att hela antalet immigranter under redogörelseåret utgjorde 13 340 och hela antalet emigranter 549, motsvarande på 1000 av medelfolkmängden 203 resp. 008 mot 096 resp. Oil nästföregående år. Såväl antalet immigranter som immigrationsöverskottet är det största som någonsin redovisats i vårt land, medan däremot antalet emigranter är det minsta sedan?ir 1860. Med avseende på folkbytet med olika europeiska länder och de främmande världsdelarna meddelas å följande sida en summarisk översikt för de båda senast gångna åren. Av denna framgår, att av 1944 års inimigrationsöverskott på 12 791 personer komma ungefär 32 resp. 29 A på Danmark och Estland,

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 9 20 % på Norge och 12 % på Finland, varför samtliga övriga länders andel i immigrationsöverskottet endast utgör omkring 7 %. I detta sammanhang kan nämnas, att då redogörelsen avser den kyrkoskrivna befolkningen, endast de inflyttade utlänningar, som kyrkoskrivits, äro medräknade bland immigranterna. Enär säkerligen det stora flertalet flyktingar icke blivit kyrkoskrivna, torde man kunna utgå från att här anförda siffror endast omfatta en mindre del av den verkliga inflyttningen från utlandet. Ett begrepp om den faktiska inflyttningen får man genom Socialstyrelsens statistik över utlänningar med vistelsetillstånd. Medan det av prästerskapet redovisade totala immigrationsöverskottet under år 1944 uppgick till 12 791, har antalet utlänningar med vistelsetillstånd under samma år ökats med icke mindre än 48 647. Motsvarande gäller i allmänhet taget även varje land för sig. Medan t. ex. immigrationsöverskottet från Estland enligt prästerskapets uppgifter uppgick till 3 703, har antalet ester med vistelsetillstånd under året ökats med icke mindre än 20 231. För Norges del äro motsvarande siffror 2 532 resp. 13 410 och för Finlands del 1 508 resp. 6 044, medan i fråga om Danmark de båda uppgifterna tämligen väl överensstämma. Folkbytet med främmande världsdelar har under år 1943 varit synnerligen obetydligt. Det en gång i tiden så stora emigrationsöverskottet för U. S. A. har sålunda ersatts med ett immigrationsöverskott på 41 personer. I bihangstabellen redovisas även länsvis de under året från och till boken

10 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. över obefintliga överförda. De förra utgjorde sammanlagt 1 900 personer och de senare 2 715; i motsats till vad fallet varit alltsedan år 1931, med undantag för åren 1937, 1942 och 1943, var sålunda de från boken över obefintliga överfördas antal mindre än de till samma bok överfördas, vilket säkerligen sammanhänger med den kraftiga minskningen av beståndet av obefintliga, särskilt under år 1941, på grund av gällande ransoneringsbestämmelser. I tab. D meddelas en jämförande översikt av relativa, delvis preliminära, tal för giftermål, levande födda och döda i ett flertal europeiska länder för åren 1940 1943. För tidigare år finnas motsvarande uppgifter i 1939 och föregående års berättelser. I fråga om giftermål har Sverige mycket höga tal. Vad beträffar födelser hade Sverige för ett decennium sedan det lägsta talet i Europa, men numera uppvisa åtskilliga länder relativt sett betydligt färre födelser. Skillnaden mellan å ena sidan de svenska dödstalen och å andra sidan åtskilliga andra länders är i verkligheten betydligt större än vad som framgår av tabellen. De i kriget stupade ha nämligen i de krigförande länderna i allmänhet icke medräknats, över huvud taget böra internationella siffror av ifrågavarande slag under nuvarande förhållanden bedömas med stor försiktighet.

Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1944, enligt indelningen den 1 januari 1945. [Förs. = församling, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, m:e = municipalsamhälle.] 11

12 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 2) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 3) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL. LÄN. 13

14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 4) SÖDERM. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 15

16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 6) JÖNKÖPINGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 6) JÖNK. L. (forts.). 7) KRONOB. L. 17

18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 7) KRONOB. LÄN (forts.). 8) KALMAR LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 8) KALM. L. (forts.). 9) GOTL. L. 10) BLEK. L. 19

20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 10) BLEK. L. (forts.). 11) KRISTIANSTADS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 11) KRISTIANST.L. (forts.). 12) MALMÖHUS LÄN. 21

22 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 12) MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 12) MALMÖHUS L. (forts.). 23

24 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. - 13) HALLANDS LÄN. - 14) GÖTEB. O. BOHUS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. - 14) GÖTEB. O. BOH. L. (forts.). 25

26 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 14) GÖTEB.O.BOH. L. (forts.). 15) ÄLVSB. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 15) ÄLVSBORGS LÄN (forts.). 27

28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 15) ÄLVSB. L. (forts.). 16) SKARAB. LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 16) SKARABORGS LÄN (forts.). 29

30 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 16) SKARAB. LÄN (forts.). 17) VÄRMLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN. 31

32 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19) VÄSTMANL. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 19) VÄSTMANL. L. (forts.). 20) KOPPARB. L. 33

34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 20) KOPPARB. LÄN (forts.). 21) GÄVLEBORGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 21) GÄVLEB. L. (forts.). 22) VÄSTERN. L. 35

36 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 23) JÄMTLANDS LÄN. 24) VÄSTERB. LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. 24) VÄSTERB. L. (forts.). 25) NORRB. L. 37

38 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. NORRBOTTENS LÄN (forts.). ANMÄRKNINGAR. Anmärkningar. Anm. till Stockholms stad. l ) Siffrorna avse den mantalsskrivna folkmängden. Den kyrkoskrivna folkmängden vid 1945 års början utgjorde 653723, fördelad â nedannämnda församlingar sålunda: Storkyrkoförsamlingen.. 8 759 Klara förs... 6 212 Kungsholms >.. 31763 S:t Görans >.. 53 450 Matteus >.. 49 383 Gustav Vasa >.. 22 650 Adolf Fredriks >.. 15 984 Johannes >.. 20 59ö Jakobs >.. 4578 Engelbrekts förs... 29 143 I Hedvig Eleonora >.. 21 291 Oskars >.. 46 116 Sofia >.. 26 305 Katarina >.. 56 582 Maria Magdalena >..22 625 Högalids».. 40 660 Brännkyrka >.. 58 438 Enskedé >.. 49127 Bromma >.. 76 832 därav i Bromma kbfd 64 I 59 Lilla och Stora Essingens kbfd. 12 675 Hovförsamlingen.... 622 Skcppsholms förs.... 7 455 Tyska >... 3049 Finska»... 2 103 Anm, till Stockholms län. l ) Städerna Östhammar och Oregrund lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra Roslags domsaga, Frösakera tingslag. s ) Vaxholms församling omfattar Vaxholms stad och en mindre del av Värmdö kommun. 8 ) Danderyds församling omfattar Danderyds kommun, Stocksunds köping och Djursholms stad. 4) Städerna Solna, Djursholm och Lidingö lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsaga och tingslag.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. ANMÄRKNINGAR (forts.). 39 6 ) Spånga församling omfattar Spånga kommun och Hässelby villastads köping. fl ) Staden Sundbyberg lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Sollentuna och Färentnna domsaga och tingslag. ') Södertälje landsförsamling omfattar Östertälje och Västertälje kommuner. ") ösmo församling omfattar Ösmo kominnn och Nynäshamns köping. 9) Den 1 maj 1944 upphörde Drottningholms municipalsnmhälle inom Lovö kommun, vilket dock icke varit organiserat såsom rnunicipalsamhallen i allmänhet. Anm. till Uppsala lån. l ) Heliga Trefaldighets församling omfattar Bondkyrka kommun. s ) Tierps församling omfattar Tierps kommun och Tierps köping. 8 ) Den 1 jan. 1945 överflyttades vissa områden med 3 inv. frän Tnlfta till Tierp. Invånarna hade dock redan fornt räknats till Tierp. Anm. till Södermanlands län. ') Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och Malmköpings köping. a ) Stora Malms församling omfattar Stora Malms kommun och Katrineholms stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Oppunda och Villåttinge domsaga, Oppunda tingslag. 3 ) Den 1 jan. 1945 överflyttades ett område med 8 inv. från Trosa-Vagnhärad till Trosa stad. Anm. till Östergötlands län. 1) Risinge församling omfattar Finspångs köping. s ) Därav i Skedevi norra kyrkobokföringsområde 1 475 inv. och i Skedevi södra kyrkobokföringsområde 1 198 inv. a ) Motala församling omfattar Motala landskommun och Motala stad. 4) Varv och Styra församling omfattar Varvs kommun och Styra kommun. 6 ) Städerna Mjölby och Skänninge lyda i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Kolkungubygdens domsaga och tingslag. Anm. till Jönköpings län. ') Hässleby församling omfattar Mariannelunds köping och Hässlehy kommun. s ) Staden Eksjö lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Södra Vedbo tingslag. s ) Aneby municipalsamhälte är delat på Bredestads och Bälaryds kommuner. 4) Säby församling omfattar Säby kommun och Tranås stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Norra Vedbo tingslag. s )Nässjö församling omfattar Nässjö landskommun och Nässjö stad. ) Städerna Huskvarna, Nässjö och Gränna lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag. ') Värnamo församling omfattar Värnamo landskommun och Värnamo stad. I judiciellt hänseende lyder staden nnder landsrätt,östbo och Västbo domsaga, Östbo tingslag. 8 ) Sävsjä municipalsamkälle är delat på Vallsjö och Norra Ljunga kommuner. 8 ) Norra Sandsjö församling omfattar Norra Sandsjö kommtin och Bodafors köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. I0 ) Vetlanda församling omfattar Vetlanda landskommun och Vetlanda stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Njudnngs domsaga, Östra Njudnngs tingslag. Anm. till Kronobergs län. 0 l ) Aseda församling omfattar Aseda kommun och Aseda köping. 2 ) Nottebäcks församling omfattar Nottebäck med Gran h nits kommun. s ) Hoiimantorps församling omfattar Hovmantorps kommun och Lessebo köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 4 ) Församlingen Hemmesjö med Tegnaby omfattar Hemmesjö kommun och Tegnaby kommun. 6 ) Tingsås församling omfattar Tingsås kommun och Tingsryds köping. 8 ) Skatelövs kommnn är delad på Kinneralds härad, Mellersta Varenda domsaga och tingslag, samt ÅUbo härad, Västra Värends domsaga och tingslag. 7 ) Markaryds församling omfattar Markaryds kommun och Markaryds köping. 8 ) Ljungby stad lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Snnnerbo domsaga och tingslag. 9 ) Enligt k. beslut den 7 juli 1944 utvidgades Hovmantorps municipalsamhälte med ett område, som den 31 dec. 1944 räknade 11 inv. 10 ) Den 1 jan. 1945 erhöll Aringsås kommun köpingsrättigheter under benämningen Alvesta köping. Alvesta mnnicipalsamhälle med 3182 inv. upphörde samtidigt. Från samma tidpnnkt skall Aringsås församling benämnas Aloesta församling. 11 ) Den 1 jan. 1945 överflyttades vissa områden med 207 inv. från Markaryd till Markaryds köping. Anm. till Kalmar län. ') Vena församling, omfattar Vena kommun och Hultsfreds köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. s ) Misterhults församling omfattar Misterhults kommun och figeholms köping. ') Församlingen Målilla med Gårdveda omfattar Målilla kommun och Gårdveda kommun, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 4) Mönsterås församling omfattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping. 6 ) Staden Nybro lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Möre domsaga och tingslag. 6 ) Mörbylånga församling omfattar Mörbylangn kommun och Mörbylånga köping. ') Staden Borgholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ölands domsaga och tingslag. 8 ) Enligt k. beslut deh 12 jan. 1945 skall Tömesfalla benämnas Tömsfall. Anm. till Gotlands län. ') Otheins församling omfattar Slite köping. Anm. till Blekinge län. l ) Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad, vilken senare ingår som

40 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. ANMÄRKNINGAR (forts.). del i Ronneby kyrkobokföringsil i atrik t. 1 judioiellt hänseende lyder staden under landsrätt, Östra och Medelsta domsaga, Medelsta tingslug. 2) Jämshögs församling omfattar Jämshögs kommun och Olofströms köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt, Anm. till Kristianstads län. ') Branteviks municipalsamhälle är delat på Simris och Östra Nöbbelövs kommuner. 2 ) Löderups municipalsamhälle är delat på Löderups och Hörups kommuner. s ) Staden Simrishamn lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Ingelstads och Jurrestads domsaga och tingslag. 4) Kiviks municipalsamhälle är delat på Södra Mellby och Vitaby kommuner. ) Ahus församling omfattar Ähus kommun och Ahus köping. ') Ivetofta församling omfattar Ivetofta kommun och Bromölla köping. ') Osby församling omfnttar Osby kommun och Osby köping. 8 ) Tyringe municipalsamhälle är delat på Finja och Västra Torups kommuner. 9 ) Vinslövs församling omfattar Vinslövs kommun och Vinslövs köpiog. 10 ) Staden Hässleholm lyder i judieiellt hänseende under landsrätt. Västra Göinge domsaga och tingslag. u ) Hishults kommun nr delad på Höks härad och tingslag, Hallands södra domsaga, Hallands län, samt Norra Åsbo härad, domsaga och tingslag, Kristianstads län. 1! ) Den 1 jan. 1945 överflyttades vissa obebodda områden från Östra Ljungby till Kallna. 1S ) Den 1 jan. 1945 erhöll Gråmanstorps kommun köpingsrättigheter nnder benämningen Klippans köping. Klippans municipalsamhälle med 3 257 inv. npphörde samtidigt. Från samma tidpunkt skall Gråmanstorps församling benämnas Klippans församling. Anm. till Malmöhus län. l ) Norra Vrams församling omfattar Norra Vrams kommun och Södra Vrams kommun. ') Staden Höganäs lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Luggude domsaga och tingslag. ) Svalövs municipalsamhälle är delat på Svalövs och Felestads kommuner. ') Västra Sallerups församling omfnttar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad. I judieiellt hänseende lyder staden nnder landsrätt, Frosta och Eslövs domsaga, samt bildar eget tingslag. 5 ) Akarpt municipalsamhälle är delat på Tottarps ocb Burlövs kommuner. ) Svedala församling omfattar Svedala kommun och Svedala kö- P'ig. ') Skurups församling omfattar Skurups kommun ocb Skurups köping. ") Löberöds municipalsamhälle är delat på Högseröds och Hammarlunda kommuner. ) Börby församling omfattar Hörby kommun och Hörby köping. 10 ) Höörs församling omfattar Höörs kommun och Höörs köping. u ) Enligt k. beslut den 2 juni 1944 skall Fjälie stavas Fjelie. Anm. till Hallands län. ') Hishults kommun 8r delad på Höks härad och tingslag, Hallands södra domsaga, Hallands län, samt Norra Åsbo härad, domsaga och tingslag, Kristianstads läu. ") Oskarströms municipalsamhälle är delat på Slättåkra och Enslövs kommuner. 8 ) Staden Falkenberg lyder i judieiellt hänseende nnder landsrätt, Hallands mellersta domsaga, Arstads och Fuurås tingslag. 4 ) Staden Kungsbacka lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Hallands norra domsaga, Fjäre tingslag. Anm. till Göteborgs och Bohus län. ') Städerna Mölndal och Marstrand lyda i judieiellt hänseende under landsrätt, Askims, Hisings och Sävedals domsaga och tingslag. 2 ) Staden Kungälv lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Inlands domsaga, Inlands södra tingslag. a ) Skaftö församling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och Grundsnnds kommuner. Inom hela Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner gälla samtliga stadsstadgor. 4) Blekets municipalsamhälle är delat på Stenkyrka och Rönnängs kommuner. 6 ) Staden Lysekil lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Sunnorvikens domsaga och tingslag. 6 ) Tanums församling omfattar Tanums kommun och Grebbestads köping. Församlingen är enligt domkapitlets beslut delad på Tanums kyrkoområde med 2 772 inv. och Grebbestads kyrkoområde med 2 459 inv. I det förra ingår Sannäs municipalsamhälle och i det senare Havstenssnnds municipalsamhälle ocli Grebbestads köping. ') Staden Strömstad lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Norrvikens domsaga och tingslag. 8 ) Den 1 jan. 1945 utbröt» Jonsereds municipalsamhälle ur Partilie kyrkobokföringsdistrikt till eget kyrkobokföringsdistrikt. 9 ) Den 1 jan. 1945 iuförlivades Västra Frölunda kommun med 13 059 inv. i kommunalt hänseende med Göteborgs stad. Alcsbargs municipalsamhälle med 8 732 inv. upphörde samtidigt. lu ) Den 1 jan. 1945 införlivades Bäve kommun och församling med 1515 inv. med Uddevalla stad och församling. Anm. till Älvsborgt lån. 1 ) Fårsamlingen Tösse med Tydje omfattar Tösse kommun och Tydje kommun. s ) Artemarks församling omfattar Artemarks kommun och Beugtsfors köping. 3) Holms församling omfattar Holms kommun och Mellernds köping. 4) Staden Trollhättan lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Flnndre, Väne och Bjärke domsaga och tingslag. 6 ) Vårgårda municipalsamhälle är delat på Kullings-Skövde och Algutstorps kommuner. 6 ) Herrljunga municipulsamhälle är delat på Herrljunga och Tars- Uds kommuner. ') Den 1 jan. 1945 införlivades södra delen av Vassända-Saglums kommun och församling med 1 052 inv. med Trollhättans stad och församling, medan återstoden av Vassända-Naglum med 4 372 inv. i kommunalt hänseende införlivades med Vänersborgs stad. Samtidigt överflyttades ett område med 3 inv. från Frändefors till Vänersborgs stad och församling.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. ANMÄRKNINGAR (forts.). 41 8 ) Den 1 jan. 1945 överflyttades ett område med 2 inv. frän Hajom till Surteby-Katlunga. Invånarna hade dock redan fornt räknats till Surteby-Kattunga. Anm. till Skaraborgs län. l ) Tengene församling omfattar Tengene kommun och Grästorps köping.! ) Bitterna församling^ omfattar Västerbitterna och Osterbitterna kommuner. 3 ) Lundsbrunns municipalsamhälle är delat på Ledsjö, Skälvums och Ova kommuner. Sistnämnda kommundel är obebodd. 4) Axvalls municipalsamhälle är delat på Norra Vings och Skärvs kommuner. 5 ) Staden Skara lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Skarabygdens domsaga, Skara, Skånings och Valle tingslag. 8 ) Floby municipalsamhälle är delat på Floby och Sörby kommuner. ') Falköpings landsförsamling omfattar Falköpings östra landskommun. â ) Staden Tidaholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Vartofta och Frökinds domsaga och tingslag. 9 ) Staden Skövde lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Skövde domsaga, samt bildar eget tingslag. 10 ) Moholms municipalsamhälle är delat på Hjälstads, Mo och Vads kommuner.!1 ) Tidans municipalsamhälle är delat på Vads och Götlunda kommuner. 12 ) Till Vads kommun äro räknade 4 inv., soin äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. 13 ) Till Flistads kommun äro räknade 23 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. 14 ) Inom hela Kartsborgs kommun gälla samtliga stadsstadgor. ") Enligt k. beslut den 10 nov. 1944 utvidgades Nossebro municipalsamhälle, förut beläget enbart inom Essunga dels med vissa områden i Essunga, som den 31 dec. 1944 räknade 168 inv., dels med vissa områden i Bäreberg, som den 31 dec. 1944 räknade 74 inv.,0 ) Den 1 jan. 1945 överflyttades vissa områden med 3 inv. från Sventorp till Kyrke falla. I7 ) Från den 1 jan. 1945 lyder staden Ifjo i judiciellt hänseende under landsrätt, Skövde domsaga, Gudhems ocb Kåkinds tingslag. Anm. till Värmlands län. ') Munkfors municipalsamhälle, är delat på Ransäters och Munkfors församlingar. s ) Silbodals församling omfattar Silbodals kommun och Arjängs köping. 8 ) Staden Arvika lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Jösse domsaga och tingslag. 4) Sunne församling omfattar Sunne kommun och Sunne köping. 5) Från den 1 jan. 1945 lyder staden Filipstad i judiciellt hänseende under landsrätt, Ostersysslets domsaga, förutvarande Färnebo tingslag, vilken från samma tidpunkt benämnes Filipstads och Färnebo tingslag. 6 ) Enligt k. beslut den 22 dec. 1944 bildodes Deje municipalsamhälle i Nedre Ulleruds kommun. 7 ) Den 1 jan. 1945 överflyttades från Lekvattnet vissa områden med 13 iuv. till Fryksände och vissa områden med 6 inv. till Ostmark. Samtidigt överflyttades till Lekvattnet vissa områden med 14 inv. från Ostmark och vissa obebodda områden från Fryksände. 8 ) Enligt k. beslut den 7 juli 1944 utvidgades Hagfors municipalsamhälle med vissa områden, vilka voro obebodda. Anm. till Örebro län. l ) Hallsbergs församling om^ fattar Hallsbergs kommun och Hallsbergs köping. 2) Kumla församling omfattar Kumla landskommun och Kumla stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västernärkes domsaga, Hallsbergs tingslag. 8 ) Inom hela Ramundeboda kommun gälla samtliga stadsstadgor. 4 ) Staden Karlskoga lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Nora domsaga, Karlskoga tingslag. 6 ) Nora bergsförsamling omfattar Nora landskommun. 6 ) Ljusnarsbergs församling omfattar Ljusnarsbergs kommun och Kopparbergs köping. ') Därav i Hörkens f. d. kapellförsamling 2 014 personer. 8 ) Enligt k. beslut den 20 okt. 1944 bildades Hällabrottets municipalsamhälle i Kumla landskommun. Anm. till Västmanlands län. 1 ) Kung Karls församling omfattar Kung Karls kommun och Kungsörs köping. 2 ) Staden Arboga lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Västmanlands västra domsaga, Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag. 8 ) Västanfors församling omfattar Fagersta Btad. I judiciellt hänseende lyder staden nnder landsrätt, Västmanlands mellersta domsaga, Gamla Norbergs tingslag. Anm. till Kopparbergs län. ') tolkarna församling omfattar Folkärna kommun och Krylbo köping. 2) Staden Avesta lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Hedemora domsaga, Folkare tingslag. 8 ) Städerna Hedemora och Säter lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Hedemora domsaga, Hedemora tingslag. 4) Stora Tuna församling omfattar Stora Tuna kommun och Borlänge stad, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdiatrikt. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Falu domsaga, Södra tingslaget. 6 ) Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackens köping. 8 ) Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västerbergslags domsaga och tingslag. 7 ) Därav i Tyngsjö f. d. kapelllag 632 personer. 8 ) Därav i Skattunge f. d. kapellag 1 143 personer. 8 ) Mora församling omfattar Mora kommun och Morastrands köping. 10 ) FaluKristine församling omfattar Fnlu stad. ") Den 1 jan. 1945 delades Folkärna församling i två kyrkobokföringsdistrikt, Folkärna kyrkobokföringsdistrikt och Krylbo kyrkobokföringsdistrikt, i vilket sistnämnda Krylbo köping ingår. 12 ) Den 1 jan. 1945 utbröts Långshyttans kyrkobokföringsdistrikt ur Husby kyrkobokföringsdistrikt. Anm. till Gävleborgs län. l ) Ovansjö församling omfattar Ovansjö kommun och Storviks köping.

42 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1944. ANMÄRKNINGAR (forts.). 2 ) Staden Sandviken lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Gästriklands östra domsaga och tingslag. 8 ) Bollnäs församling omfattar Bollnäs landskommun och Bollnäs stad. I judiciellt hänseende lyder staden nnder landsrätt, Bollnäs domsaga och tingslag. 4 ) Därav i Annefors f. d. kapelllag 270 och i Katrinebergs f. d. kapellag 442 personer. ) Därav i Svabensverks f. d. kapellag 133 personer. 6 ) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. ') Den 1 jan. 1945 överöyttades ett obebott område frän Skogs kornmun och församling till Söderala kommun och Ljusnt församling. B ) Den 1 jan. 1945 överflyttades vissa obebodda områden från Norrala till Söderhamns stad och församling och vissa områden med 22 inv. i motsatt riktning. ) 1'ran den 1 jan. 19^5 lyder staden Hudiksvall i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Norra Hälsinglands domsuga, förutvarande Bergsjö och Forssa tingslag, vilken frän samma tidpunkt benämnes Hudiksvalls, Bergsjö och forssa tingslag. lc ) Den 1 jan. 1945 överflyttades ett område med 3 inv. frän Gävle Staffans församling till Gävle Heliga Trefaldightts församling. Anm. till Väsiemorrlands län. 1 ) Därav i Galsjö f. d. braksförsamling 57 personer. 2 ) Staden Sollefteå lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ångermanlands mellersta domsaga, Sollefteå tingslag. 3) Staden Örnsköldsvik lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ångermanlands norra domsaga och tingslag. 4) Den 1 jan. 1945 införlivades Sollefteå landskommun med 3 S82 inv. med Sollefteå stad, varigenom Sollefteå församling, som omfattade stadeu och landskommunen, numera har samma omfattning som stadeu. Anm. till Jämtlands län. ') Svegs församling omfattar Svegs kommun och Svegs köping. Anm. till Västerbottens län. ') Vännäs församling omfattar Vännäs kommun och Vännäs köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 2 ) Lycksele forsamling omfattar Lycksele kommun och Lycksele köping, vilken senare ingår som del i Lycksele kyrkobokföringsdistrikt. 3 ) Den 1 jan. 1945 överflyttades vissa områden med 23 inv. från Umeå landskommun, Umeå södra kyrkobokföringsdistrikt, till Umeå stad. Anm. till Norrbottens län. ') Staden Piteå lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Piteå domsaga, Piteå och Alvsby tingslag. 2 ) Overluleå fårsamling omfattar Overluleå kommun och Bodens stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Lnle& domsaga, Overlnlea tingslag. 3 ) Neäertorneå-IIaparanda församling omfattar Nedertorneå kommun och Haparanda stad, den senare utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 1 judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Torneå domsaga och tingslag.

Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1944. 43

44 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN, LÄNSVIS, ÅR 1944.

Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1944. 1 ) 1) Uppgifterna för är 1944 och 1943 äro preiiininära beträffande ingångna tiktenskap, födda och-döda. 2) Häri ingå för 1944 215 krigsvîgslar, varav 108 å landsbygden och 107 i städerna. 3) Skillnaden- mellan'"de ; från inrikes församling inflyttade och de till inrikes församling utflyttade borde naturligtvis för hela riket vara = 0; att så ej är fallet beror på brister i kyrkobokföringen. 4 ) Räknat frän den 31 december tiil nästföljande 31 december. I siffrorna ingå även sådan folkökning och -minskning, som är en följd av områdesregleringar vid årsskiftet 1943/44. 45

46 BIHANG. FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR LÄNSVIS, ÅR 1944.