Provborrningar i Arboga

Relevanta dokument
Crugska gården i Arboga

Ett fjärrvärmeschakt i Brunnsgatan, Sala

Fredsgatan 11 i Sala. Schaktning i samband med oljesanering. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Fjärrvärme i kv. Färgaren, Sala

Schaktning för elkablar och nya belysningsenheter i Vasaparken

VA i C.H:s gata i V-ås

Fiberkabel vid Västerås slott

Det medeltida huset Stekaren i Arboga

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Schaktning för dagvattenbrunnar i Arboga

Fjärrvärme i V. Långgatan, Köping

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Kvarteret Stadsträdgården i Sala

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

Fem schakt för informationsskyltar

Bergvärmeschakt vid Ängsö slott

Ljuspunkter i Västerås

Tre brunnar och 25 löpmeter schakt i Sturegatan, Västerås

En ledningsdragning för fjärrvärme i Sigurdsgatan, Västerås

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås

Två fjärrvärmeschakt i Sala

Schaktningar för kabel i Gillberga och Berga

Schakt vid korsningen Smedjegatan och Vasagatan

Vedbo, Eriksborg. Nybyggnation av småhus. Särskild utredning. Eriksborg, Vedbo 59 Skerike socken Västmanland. Anna-Lena Hallgren

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Kontroll av borrprover i kv. Fabrikören 3, Mariefred

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Stadsparken bevattning, Västerås

Schaktning för fiberkabel i Arboga

En ledningsdragning i Kristinagatan,Västerås

Hallsbergs sockenkyrka

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Under Rocklundas bollplaner

Fredsgatan i Sala. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. RAÄ 62 Fredsgatan Sala stadsförsamling Västmanland.

Schakt i kvarteret Jakob Större 13

Tortuna kyrka II. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanlands län Västmanland.

Schakt för optofiberkabel i närheten av Heliga Trefaldighets kyrka i Arboga

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Kungsåra kyrka. Arkeologisk antikvarisk kontroll. Fornlämning Kungsåra 189:1 Kungsbyn 12:1 Kungsåra socken Västerås kommun Västmanland.

Fjärrvärme i Östra Långgatan, Köping

Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs

Fjärrvärme i Ö. Långgatan, Köping

En kylslagen historia

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

I skuggan av Köpings rådhus

Schaktning i Söderstaden i Norrköping

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Provgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink

Ett brandskadat golv i Ramnäs kyrka

Schakt vid Rudbeckianska skolan

Tångeråsa kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Nordankyrka 1:5 Tångeråsa socken Närke.

Kvarteret Sämskmakaren

Gamla kyrkogården i Arboga

En ledningsförläggning inom ett gravfält i Sollentuna

Kumla kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur samt markundersökning. Arkeologisk antikvarisk kontroll

Norrby kyrka. Antikvarisk kontroll. RAÄ 126 Norrby kyrka Norrby socken Uppland. Ulf Alström

E18, Västjädra-Västerås

Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Forntida spår i hästhage

Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna

Signalisten 11. Särskild utredning, etapp 2. RAÄ 179:1 Signalisten 11 Västerås stadsförsamling Västmanland. Ulf Alström

Kompletterande jobb utefter väg 250

Kvarteret Dana i Köping

Ett hålvägssystem på Finnslätten

Schaktning för VA-ledning i Badelunda

Trädplantering i Rinmansparken och Rothoffsparken, Eskilstuna

Järntorget i Örebro. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

Omdaning av Munkgatan, Västerås

Kvarteret Herta Västerås

Stora gatan i Sigtuna

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

1200-tal i Norra Källgatan i Västerås

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Schakt i Eriksgatan i Enköping

Under biskop Palmqvists rosenplanteringar

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Schaktningsövervakning i Rotbrunna

Kvarteret Guldsmeden i Arboga

Kulturlager från 1700-talet i Mariefred

Kabelförläggning invid två gravfält

Ledningsförläggning vid Enköping

Fjärrvärmeledning på Korsgatan i Norrköping

Säby kyrka. En schaktning för åskledare och dagvattenledning. Antikvarisk kontroll. Säby kyrka Säby socken Västmanland.

Harbo - Eklunda. Ett gränsmärke. Dokumentation av en nypåträffad fornlämning. RAÄ 260 Harbo-Eklunda 1:11 Harbo socken Västmanland. Christina Svensson

En källare med tradition

Schakt i Rådstugan 6 och 10 i Strängnäs

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Kajmuren vid Stadsparken

En smedjelämning vid Hammarsmedsgården på Jädersholme, Arboga

Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin

En kvadrat i kvarteret Ajax

Schaktning för avlopp i Årdala

1400-tal i kvarteret Paradiset i Arboga

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck

Lillgården i Sigtuna. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

att den är urgammal och förmodligen kan räknas till rikets äldsta städer.

Förläggning av en el-ledning i Skultunatrakten

Djupa schakt i Stora Gatan, Västerås

Bytomten Sund. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning.

Transkript:

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:14 Provborrningar i Arboga Provtagning med skruvborr för analys av förorenad mark Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Kvarteren Kapellet 1, Sturestaden 3:1, Sturestaden 3:2, Harneskmakaren, Olof Ahllöfs park Arboga stadsförsamling Arboga kommun Västmanland Ulf Alström

Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Målsättning och bakgrund... 2 Undersökningsresultat... 3 Tolkning och utvärdering... 6 Referenser... 7 Kart- och arkivmaterial... 7 Otryckta källor... 7 Litteratur... 7 Tekniska och administrativa uppgifter... 7 Kartfigur... 8 Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Stora gatan 41, 722 12 Västerås Tel: 021-80 62 80 Fax: 021-14 52 20 E-post: info@kmmd.se Kulturmiljövård Mälardalen 2011 Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/01407. ISSN: 1653-7408 ISBN: 978-91-7453-065-0 Västerås 2011.

Sammanfattning I samband med provtagningar för analys av förorenad mark har en arkeologisk antikvarisk kontroll genomförts. På tre platser berördes endast sentida fyllnadslager intill dagvattenbrunnar. På den fjärde platsen, i kvarteret Harneskmakaren kunde metertjocka kulturlager konstateras. Från två av fyra borrprover togs material för datering av 14 C. Dateringarna visar att området togs i bruk under 1200-talet. 14 C dateringarna stärker också tidigare undersökningar i kvarteret och bekräftar därmed bilden av att Arbogas äldsta historia går tillbaka till 1200-talet. 1

Inledning På grund av provborrningar för analys av förorenad mark på fyra platser i Arboga har Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen utfört en arkeologisk antikvarisk kontroll i samband med att dessa utfördes. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen i Västmanlands län, Miljöenheten. Den antikvariska kontrollen genomfördes 9 11 november 2010 efter ett beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län 2010-10-29 (dnr: 431-4512-10). Målsättning och bakgrund Målsättningen med den arkeologiska antikvariska kontrollen var att dokumentera kulturlagertjockleken i borrproverna. Metoden som användes vid borrningarna är sedan länge känd. Man använde en skruvborr där materialet följde med när borren drogs upp. Om förutsättningarna är goda kan även olika lagertyper dokumenteras. Sådana markanta skillnader fanns dock inte i de borrprover som dokumenterades här. Därtill var kulturlagren för homogena. Ett viktigt delmål var också att dokumentera på vilken nivå över havet den ursprungliga markytan låg på. Borrningarna genomförde på fyra platser. Vid Sturestaden 3:2, dvs. vid Olof Ahlöfs park valdes borrplatserna intill dagvattenbrunnar varför bara sentida gruslager fanns i borrproverna. Samma metod, dvs. borrning intill dagvattenbrunnar, genomfördes även i områdena Badhuset 2 och Kapellet varför dessa två platser inte kontrollerades antikvariskt. På det resterande området, Sturestaden 3:1 i kvarteret Harneskmakaren, genomfördes den antikvariska kontrollen vid fyra planerade borrningar. 2

Undersökningsresultat Sturestaden 3:2 Barnhuset 2 Borrplat Borrplat Sturestaden 3:1 Kapellet 1 o 2 Borrplat Borrplat Stora Torget Figur 1. Kartan visar platserna där borrningar utfördes. På två platser, Sturestaden 3:2 med två borrningar, och Sturestaden 3:1 (kv. Harneskmakaren) med fyra borrningar genomfördes en antikvarisk kontroll. (Utdrag ur Fastighetskartan skala 1: 2000.) Figur 2. Borrplats 1 i området Sturestaden 3:1 ligger i västra delen av borrområdet. Lager 1 består av moderna grus- och singellager. Lager 2 innehöll mörk kulturjord med flis som ligger på lager 3 som är ren blålera. (Profil från skruvborren skala 1:40). 3

Kvarteret Harneskmakaren ligger centralt i det medeltida Arboga. Den västra delen av kvarteret har avstyckats och heter sedan fler år kvarteret Klingsmeden. I kvarteret Klingsmeden och Harneskmakaren har kulturlager och anläggningar med dateringar från 1200-talet till nutid dokumenterats (Alström 2003, Anund 1995). Det fanns alltså stor anledning att tro på att medeltida lager skulle påträffas i borrproverna. Endast ett homogent kulturlager kunde identifieras i materialet från borrplats 1 (figur 2). Inget organiskt material för 14 C analys påträffades. Det bevarade kulturlagret var 1 m tjockt. Borrplats 2 (figur 3) hade 1,1 m kulturlager bevarat under ett blandat utfyllnadslager med bl.a. asfaltbitar. Nära botten av kulturlagret påträffades några bitar läderspill. 1 bit insamlades för 14 C datering (figur 4). Figur 3. Borrplats 2 i området Sturestaden 3:1 ligger i östra delen av borrområdet. Lager 1 bestod av utfyllnad med inslag av asfalt. Lager 2 innehöll mörk kulturjord med flis. Vid punktmarkeringen togs 1 bit läderspill för 14 C datering. Lager 3 är ren blålera. (Profil från skruvborren skala 1:40.) Figur 4. 14 C analysen på en bit läder visar med 95% sannolikhet att kulturlagret strax ovanför den rena ursprungliga leran har avsatts under åren 1260 1390 vår tideräkning. Med en 70 % sannolikhet dateras kulturlagret till 1260 1320 vår tideräkning (Possnert 2011). 4

Borrplats 3 (figur 5) hade överst ett 0,8 m tjockt sentida fyllnadslager. Lager 2 var ett 0,7 m tjockt kulturlager med flis och tegelfragment. Figur 5. Borrplats 3 i området Sturestaden 3:1ligger i västra delen av borrområdet. Lager 1 bestod av sentida fyllnadslager. Lager 2 bestod av mörk kulturjord med flis och tegelfragment. Detta lager låg på lager 3 som är ren blålera. (Profil från skruvborren. Skala 1:40.) Borrplats 4 (figur 6) hade överst ett lager mörkt grus, 1 m tjockt, som möjligen kan ha en inblandning av äldre lager eftersom lager 2 är ett grusigt kollager, 0,6 m tjockt som förmodligen härstammar från en smedja. Sturestaden 3:1 ligger passande nog vid Smedjegatan. Från botten av lager 2 togs ett obränt ben för 14 C datering (figur 7). Figur 6. Borrplats 4 i området Sturestaden 3:1 ligger i östra delen av borrområdet. Lager 1 bestod av ett mörkt grusigt lager. Lager två bestod av ett grusigt kollager som låg ovanför lager 3 som är ren blålera. Vid punktmarkeringen togs ett ben för 14 C datering. (Profil från skruvborren. Skala 1:40). 5 Figur 7. 14 C på djurbenet visar med 95% sannolikhet att kulturlagret strax ovanför den rena blåleran har avsatts under åren 1175 1275 vår tideräkning. Med en nära 70% sannolikhet kan lagret dateras till 1215 1265 vår tideräkning (Possnert 2011).

Tolkning och utvärdering Att följa en borrundersökning där huvudsyftet var att ta jordprover för analyser av föroreningar kan vara givande även vad gäller det antikvariska informationsinsamlandet. Givetvis krävs att borrplatserna placeras på rätt platser och inte som i de flesta fall i detta projekt intill brunnar som är så djupa att endast modernt fyllnadsmaterial finns ovanför den rena leran. Metodiskt är skruvborren bra därför att lager som ligger stratigrafiskt inte blandas. 14 C dateringarna är därför också mycket säkra. Båda proverna kommer från det äldsta avsatta lagret som bildades när området i kvarteret Harneskmakaren togs i bruk. Proverna bekräftar dateringarna från tidigare undersökningar i kvarteret. Tidigare borrundersökningar har genomförts med bra resultat bland annat i Mariefred och Västerås (Alström, 2002; 2006: 2010). 6

Referenser Kart- och arkivmaterial Ekonomiska kartan 10G:60. Skala 1:20 000. Utdrag ur Digitala fastighetskartan. Otryckta källor Alström, U., 2006. En jordborrning i Stadsparken. PM. Kulturmiljövård Mälardalen. Västerås. Possnert, G., 2011. Resultat av 14 C datering av läder och obränt ben från Arboga, Västmanland. Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Uppsala. Litteratur Alström, U., 2002. Tre borrhål vid Proban. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Västmanlands Läns Museum. Kulturmiljöavdelningen Rapport 2002:A78. Västerås. Alström, U., 2003. Kvarteret Klingsmeden. Arkeologisk förundersökning. Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen rapport A 2003:A7. Västerås. Alström, U., 2010. Kontroll av borrprover i kv.fabrikören 3, Mariefred. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:60. Västerås. Anund, J., 1995. Medeltida bebyggelse och reglering i Arboga. Raä UV Uppsala Rapport 1995:28. Uppsala. Tekniska och administrativa uppgifter KM projektnr: KM 10123 Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: 431-4512-10 Daterat 2010-10-29 Undersökningsperiod: 9 11 november 2010 Arkeologtimmar: 19,5 timmar Exploateringsyta: 4+2 borrhål Personal: Belägenhet: Ekonomisk karta: 10G:60 Koordinatsystem: SWEREF 99 Koordinater: X 6585973 Y 547679 Höjdsystem: Inmätningsmetod: Dokumentationshandlingar: Fynd: Ulf Alström Sturestaden 3:2 kvarteret Olof Ahlöfs park, Kapellet 1 o 2 kvarteret Kapellet, Barnhuset 2 kvarteret Barnhuset, Sturestaden 3:1 kvarteret Harneskmakaren. Arboga stadsförsamling, Arboga kommun, Västmanlands län, Västmanland. RH70 Manuell Förvaras hos Västmanlands läns museum Inga fynd tillvaratogs 7

Kartfigur Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet Gävle. Ärende nr MS2006/01407. Figur 8. Undersökningsplatsernas lägen markerat med en oval. Utdrag ur Ekonomiska kartan 10G:60. Skala 1:20 000. 8