SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

Relevanta dokument
FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

WELSH CORGI PEMBROKE

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

WELSH CORGI CARDIGAN

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

WELSH SPRINGER SPANIEL

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WELSH CORGI PEMBROKE

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

KING CHARLES SPANIEL

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

SKYETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Skye Terrier)

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

NORFOLKTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Norfolk Terrier)

JACK RUSSELL TERRIER

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq)

GORDONSETTER. Grupp 7

BEDLINGTONTERRIER. J. Campin

SALUKI. Grupp 10. FCI-nummer 269 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

GORDONSETTER. (Rasnamn i hemlandet: gordon setter)

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

NORWICHTERRIER. J. Campin

BULLTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Bull Terrier)

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

AIREDALETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Airedale Terrier)

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

IRLÄNDSK VATTENSPANIEL

COCKER SPANIEL. (Rasnamn i hemlandet: English Cocker Spaniel)

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

CHINESE CRESTED DOG N E

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

Transkript:

Grupp 10 FCI-nummer 164 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13 SKOTSK HJORTHUND (Rasnamn i hemlandet: Deerhound) J. Campin Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för SKOTSK HJORTHUND Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Uppförande/karaktär Huvud Storbritannien Vinthund Grupp 10, sektion 2 Rasens bakgrund är omgiven av mystik men det finns grund för antaganden att den möjligen introducerades av feniciska handelsmän. Bevisligen fanns det vinthundar redan när romarna invaderade. Rasen har använts för att jaga hjort sedan tusentals år och även om dagens hundar är mer vana vid utställningsringen så har typen bibehållits genom århundradena. Skotsk hjorthund kan sägas påminna om en strävhårig greyhound men den skall vara större och ha kraftigare benstomme. Skotsk hjorthund skall till kroppsbyggnaden kännetecknas av den unika kombination av snabbhet, styrka och den uthållighet som krävs för att lägga ner en hjort, men det allmänna uppträdandet skall präglas av mild värdighet. Skotsk hjorthund skall vara mild och vänlig. Den är lydig och lättfostrad, eftersom den är angelägen om att vara till lags. Rasen skall vara foglig och godmodig, aldrig misstänksam, aggressiv eller nervös. Skotsk hjorthund skall föra sig med stillsam värdighet. Huvudet skall vara långt. Skallparti Skalle Stop Skallen skall snarare vara flat än rund, med mycket svagt markerade ögonbrynsbågar. Den skall vara bredast mellan öronen och avsmalna lätt mot ögonen. Stopet skall inte vara markerat. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Nostryffeln skall vara svart och nosspetsen lätt konvex. Nospartiet skall avsmalna tydligt mot spetsen. Hos ljusa hundar föredras ett svart nosparti. Läpparna skall vara jämna.

Käkar/tänder Ögon Öron Hals Kropp Överlinje Ländparti Kors Bröstkorg Svans Käkarna skall vara kraftiga med ett perfekt, regelbundet och fulltandat saxbett. Ögonen skall vara mörka, vanligen mörkbruna eller hasselnötsbruna. Ljusa ögon är inte önskvärt. Ögonkanterna skall vara svarta. Ögonen vara måttligt framträdande, med milt uttryck när hunden är avspänd; vid uppmärksamhet blir blicken intensiv och fjärrskådande. Öronen skall vara högt ansatta och i vila skall de bäras tillbakavikta. När hunden lystrar kan öronen resas ovanför hjässlinjen utan att vecken rätas ut, ibland så mycket att öronen bärs halvt upprättstående. Ståndöron, eller stora, tjocka öron som hänger platt, tätt intill huvudet, är absolut inte önskvärt. Öronen skall vara mjuka, blanka och ha glänsande päls som vid beröring skall kännas som pälsen hos mus. Ju mindre öronen är, desto bättre. De skall inte ha lång päls eller behäng. Pälsfärgen på öronen skall vara svart eller mörk. Halsen skall vara mycket stark och av god längd vilket ibland döljs av manen. Nackens välvning vid ansättningen mot huvudet skall vara mycket uttalad. Halshuden skall vara stram. Kroppen och helheten skall likna en storvuxen greyhound men med kraftigare benstomme. Plan överlinje är inte önskvärt. Ländpartiet skall vara väl välvt och slutta mot svansen. Korset skall vara sluttande, brett och kraftfullt. Det skall vara brett mellan höftbenen. Bröstkorgen skall vara djup snarare än bred, men den får inte vara för smal eller ha flata sidor. Svansen skall vara lång och nå nästan till marken. Den skall vara kraftig vid roten och avsmalna mot spetsen. När hunden står stilla skall svansen hänga rakt ner eller i en båge. I rörelse skall svansen bäras uppåtböjd men aldrig över rygglinjen. Rullad eller ringlad svans är inte önskvärt. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Frambenen skall vara raka, från sidan sett breda och framifrån sett flata. Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda och inte sitta för långt isär. Tunga och raka skuldror är inte önskvärt.

Armbåge Underarm Framtassar Det är önskvärt att armbågarna har bredd. Det är önskvärt att frambenen har bredd. Framtassarna skall vara kompakta med väl välvda tår och starka klor. Bakställ Helhet Knäled Baktassar Rörelser Bakbenen skall vara mycket långa mätt från höft till has. Benstommen skall vara bred från sidan sett och flat framifrån sett. Knälederna skall vara väl vinklade. Baktassarna skall vara kompakta med väl välvda tår och starka klor. Rörelserna skall vara lätta, spänstiga och fria, med långt steg. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen skall vara raggig men inte alltför riklig. Ullig päls accepteras inte. Korrekt päls skall vara tjock, åtliggande och raggig. Den skall kännas sträv eller frasig vid beröring. Pälsen på kropp, hals och fram- och bakställ skall vara sträv, hård och ca 8-10 cm lång. På huvud, bringa och buk skall pälsen vara mycket mjukare. Fram- och bakbenen skall ha lätta fransar. Skallen skall vara täckt av medellång päls som skall vara mjukare än pälsen på kroppen. Nospartiet skall vara försett med tydliga mustascher av tämligen mjuk kvalitet samt något skägg. Svansen skall vara väl behårad, på ovansidan med tjock och sträv päls, på undersidan med längre päls. Mot svansspetsen kan det få finnas en lätt frans. Mörkt blågrått, mörkare eller ljusare grått eller brindle och gult, sandfärgat röd eller röd fawn med svärtade hårtoppar. Vitt bröst, vita tår och litet vitt på svansspetsen är tillåtet, men ju mindre vitt desto bättre, då rasen skall vara enfärgad. Vit bläs eller vit halskrage är inte tillåtet. Storlek/vikt Mankhöjd Vikt Hanhund: Tik: Hanhund: Tik: minst 76 cm minst 71 cm cirka 45,5 kg cirka 36,5 kg

Fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se