Lathund om jämställdhet 212
På tal om kvinnor och män Lathund om jämställdhet 212 212
Women and men in Sweden 212 Facts and figures Statistics Sweden 212 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet, har utkommit i 12 utgåvor sedan 1984. Twelve versions of Women and men in Sweden, Facts and figures, have been published since 1984., enheten för befolkningsstatistik Statistics Sweden, Population Statistics Unit SE-71 89 Örebro +46 19 17 6 jamstalldhet@scb.se Förfrågningar Carolina Nordström +46 19 17 65 42 Enquiries Lena Bernhardtz +46 19 17 65 27 Helena Löf +46 19 17 67 64 Statistikservice Statistics Service +46 8 56 948 1 jamstalldhet@scb.se Delar av innehållet i denna publikation ingår i Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 212. Elements in this publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Women and men in Sweden 212. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Innehåll Jämställdhet... 4 Befolkning... 14 Hälsa... 24 Utbildning... 31 Tidsanvändning... 38 Omsorg... 41 Förvärvsarbete... 5 Lön... 72 Inkomst... 77 Kriminalitet... 84 Inflytande och makt... 92 Sakregister... 14 Omslag: Ateljén, SCB Cover ISBN 978-91-618-1568-5 (Print) URN:NBN:SE:SCB-212-X1BR121_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 212.1
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. Jämställdhet jämlikhet Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet med mera. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. Finns det mer än 6 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 6 procent män i en grupp är den mansdominerad. Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Svensk jämställdhetspolitik Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär bland annat följande: En jämn fördelning av makt och inflytande och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. s våld mot kvinnor ska upphöra och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhet berör alla samhällsområden För att nå ett jämställt samhälle måste ett jämställdhetsperspektiv läggas på alla områden. Denna strategi kallas jämställdhetsintegrering. Strategin innebär att analyser av kvinnors och mäns, flickors och pojkars, situation och villkor ska ingå i beslutsunderlag, och att konsekvenser av förslag analyseras med hänsyn till jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering utgår från insikten om att jämställdhet skapas där resurser fördelas och beslut tas. Därför måste jämställdhetsperspektivet införlivas i allt beslutsfattande av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. 4 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 5
Nationell organisation av jämställdhetsarbetet Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Varje minister är jämställdhetsansvarig för sitt sakområde. Jämställdhetsenheten svarar under jämställdhetsministern för samordning av regeringens jämställdhetsarbete och särskilda jämställdhetssatsningar samt för att utveckla metoder för att genomföra regeringens jämställdhetspolitik. På varje länsstyrelse finns en person anställd som är särskilt sakkunnig i jämställdhet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) tillser att diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen efterlevs. Nämnden mot diskriminering kan vid vite ålägga arbetsgivare och utbildningsanordnare att vidta åtgärder mot diskriminering, exempelvis diskriminering på grund av kön. Jämställdhet och statistik och män ska vara synliga i statistiken För att detta ska vara möjligt måste statistiken vara uppdelad efter kön. Riksdagen har beslutat att jämställdhetsstatistiken är officiell statistik. Målet är att all statistik som relaterar till individer ska vara insamlad, analyserad och presenterad efter kön. Kön ska vara en övergripande och genomgående indelningsgrund i statistiken. Statistiken ska dessutom presenteras på ett för användarna lättillgängligt sätt. I Förordning (21:1) om den officiella statistiken finns en paragraf i avsnittet Tillgänglighet : 14. Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. SCB har tagit fram råd och riktlinjer för arbete med könsuppdelad statistik (CBM 24:1). Dessa kan laddas ned från SCB:s webbplats. Könsuppdelad statistik är dock inte tillräckligt för att göra jämställdhetsanalyser. För detta ändamål är det även nödvändigt med statistik som belyser jämställdhetsfrågor i samhället. Så här långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får lagenlig rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. 1859 får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 187 får rätt att ta studenten som privatister. 1873 får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi). 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 191 får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken. 6 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 7
1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen. 1925 får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor. 1931 Moderskapsförsäkringen införs. 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs. 1938 Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs. 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 195 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader. 1958 får rätt att bli präster. 196 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. 1964 P-piller godkänns i Sverige. 1965 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 197 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning. 1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 1975 FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. 1979 Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 198 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 8 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 9
1982 Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. 1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. 1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2 antas. Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag. 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. 1995 Sverige blir medlem i EU. Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Beijing antas en deklaration och en handlingsplan för jämställdhetsarbete. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern respektive fadern ( pappamånad ) och kan inte överlåtas. Lag om registrering av partnerskap. 1997 Första kvinnliga biskopen. 1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier. 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2 FN:s specialsession, 2: jämställdhet, utveckling och fred inför 2-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 21 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 22 Antal dagar i föräldraförsäkringen utökas med 3 s.k. sjukpenningdagar till 48 dagar. Av dessa reserveras 6 för vardera föräldern och kan inte överlåtas. 23 Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet. 24 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 25 Ny sexualbrottslagstiftning. 26 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett europeiskt jämställdhetsinstitut. 1 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 11
27 Regeringen lägger fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 29 Diskrimineringslagen träder i kraft. Den omfattar bland annat diskriminering på grund av kön och diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Jämställdhets lagen upphör att gälla. En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, DO, bildas och JämO upphör. Könsneutral äktenskapslag. Det europeiska jämställdhets institutet inrättas i Vilnius, Litauen. 211 Sverige undertecknar Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Läsanvisning Uppgifterna i denna lathund kommer till övervägande del från s (SCB) och andra statistikansvariga myndigheters produktion. Källan anges i anslutning till respektive tabell/diagram. Tabeller och diagram ger i de flesta fall uppgifter om antal och/eller andelar (%) med olika egenskaper dels för kvinnor dels för män. Andel (%) redovisas på två sätt: Andel (%) av alla kvinnor och andel (%) av alla män som har en viss egenskap, t.ex. arbetar heltid. Könsfördelningen (%) inom en viss grupp, t.ex. gymnasielärare. Vissa så kallade ytdiagram beskriver både det absoluta antalet och könsfördelningen inom olika grupper. Sådana diagram finns bland annat i avsnittet Utbildning. Se t.ex. diagrammet över avgångna från gymnasieskolan på sidan 34. Ytan för varje program visar hur många som examinerats från programmet, jämfört med andra program. Totaluppgiften i tabeller stämmer inte alltid med deluppgifterna på grund av avrundningar. Statistik som ingår i Sveriges officiella statistik har märkts ut med symbolen. Arbetskraftsundersökningen (AKU) ingår i systemet för den officiella statistiken. Tabeller och diagram i denna bok är dock specialbearbetningar av AKU och är därför inte officiell statistik. När det gäller kvalitet hänvisas till angivna källor. Se också SCB:s webbplats: www.scb.se. Teckenförklaring Inget finns att redovisa (värdet noll). Mindre än hälften av den använda enheten... Uppgift är inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges.. Uppgift kan inte förekomma. 12 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 13
Befolkning Befolkningens utveckling 19 211 Antal i 1 -tal och folkökning ( ) Folkmängd Levande födda Döda 19 2 63 2 56 67 71 43 43 1925 3 81 2 973 52 55 36 35 195 3 536 3 511 56 6 35 35 1975 4 127 4 81 5 53 4 48 2 4 49 4 393 44 47 48 46 211 4 756 4 727 55 57 46 44 Invandrade Utvandrade Årlig folkökning ( ) 19 4 4 1 1 7,3 8, 1925 2 3 5 7 3, 2,8 195 16 12 7 6 8,7 8,7 1975 2 24 12 16 4,5 3,3 2 29 29 16 18 1,9 2,9 211 46 51 23 28 6,5 7,8 Källa: Befolkningsstatistik, SCB I början av 19-talet var antalet utvandrade fortfarande högre än antalet invandrade. Under mitten av 19-talet ökade antalet som invandrade. Detta bland annat till följd av arbetskraftsinvandring under 195- och 196-talen samt flykting- och anhöriginvandring sedan 198-talet. Bland de som invandrar är återvändande svenska medborgare numera den enskilt största gruppen. Befolkning efter ålder 19, 195, 211 och 25 Antal i 1-tal och procent av alla kvinnor och män 19 Ålder 1 9 2 63 8 7 6 5 4 3 2 1 6 4 2 2 4 6 211 Ålder 6 4 756 4 2 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 56 4 727 2 4 6 2 4 6 Källa: Befolkningsstatistik, Sveriges framtida befolkning 212 26, SCB Befolkningen har åldrats under 19-talet. Andelen i åldern 19 år har minskat och andelen som är 65 år eller äldre har ökat. Andelen personer i åldern 2 64 år förändrades dock inte nämnvärt under 19-talet. Idag är nästan var femte person 65 år eller äldre. År 25 kommer var fjärde person att ingå i den åldersgruppen. 6 6 195 3 535 4 2 2 4 6 25 Ålder 5 593 4 2 Ålder 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 3 56 5 694 14 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 15
Befolkning efter ålder 19, 211 och 25 uell fördelning 1 1 8 6 4 2 19 211 25 19 211 25 Källa: Befolkningsstatistik, Sveriges framtida befolkning 212 26, SCB Befolkning efter svensk/utländsk bakgrund och ålder 211 uell fördelning och antal i 1-tal 65 år 2 64 år 19 år 19 år 2 64 år 65 år Kv M Kv M Kv M Utrikes födda 7 7 2 19 12 11 Bosatta i Sverige 4 år 1) 3 4 4 4 Bosatta i Sverige 5 år 1) 4 4 16 14 12 11 Födda i Sverige 93 93 8 81 88 89 med båda föräldrarna födda utomlands 12 11 3 3 med en förälder född utomlands 11 11 7 7 1 2 med båda föräldrarna födda i Sverige 7 7 7 71 86 87 Totalt procent 1 1 1 1 1 1 antal 1 58 1 119 2 719 2 82 979 86 1 Antal år sedan senaste invandring. Källa: Befolkningsstatistik, SCB 8 6 4 2 65-2-64-19 Ensamstående och gift/sambo efter ålder 211 uell fördelning och antal i 1-tal 15 19 år 2 24 år 25 29 år Kv M Kv M Kv M Ensamstående 97 99 63 78 32 48 Gift/sambo 3 1 37 22 68 52 Totalt procent 1 1 1 1 1 1 antal 293 31 314 328 286 33 3 34 år 35 39 år 4 49 år Kv M Kv M Kv M Ensamstående 2 28 18 22 23 22 Gift/sambo 8 72 82 78 77 78 Totalt procent 1 1 1 1 1 1 antal 285 298 31 32 64 662 5 59 år 6 64 år 65 74 år Kv M Kv M Kv M Ensamstående 27 24 28 23 32 21 Gift/sambo 73 76 72 77 68 79 Totalt procent 1 1 1 1 1 1 antal 574 583 34 32 49 473 Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB 16 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 17
Befolkningen i åldern 65 år och äldre efter civilstånd och ålder 211 uell fördelning och antal i 1-tal Civilstånd 65 69 år 7 74 år 75 79 år Kv M Kv M Kv M Ogifta 9 14 7 1 6 8 Gifta 58 65 53 66 44 66 Skilda 22 18 2 17 16 14 Änkor/änklingar 11 4 2 6 34 11 Totalt procent 1 1 1 1 1 1 antal 291 288 28 194 168 139 Ensamboende, ensamstående och sammanboende efter ålder 211 Andel (%) av samtliga i åldersgruppen 1 1 8 6 4 2 8 6 4 2 Civilstånd 8 84 år 85 89 år 9 år Kv M Kv M Kv M Ogifta 5 8 5 7 6 6 Gifta 31 62 17 54 6 39 Skilda 13 11 1 8 8 6 Änkor/änklingar 52 19 68 31 8 49 Totalt procent 1 1 1 1 1 1 antal 144 11 14 59 64 26 2 24 25 44 45 64 65 69 Ålder 7 74 75 79 8 2 24 25 45 44 64 65 69 7 74 Ensamboende Ensamstående men ej ensamboende Sammanboende Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Ålder 75 79 8 Källa: Befolkningsstatistik, SCB Återstående medellivslängd vid födelsen 1885 211 Ålder 1 8 6 4 211: 84 år 211: 8 år M Kv Exempel på grupper som är ensamstående men ej ensamboende: Ungdomar som bor kvar hemma Vänner/kamrater som bor ihop Syskon som bor ihop Föräldrar som bor hos vuxna barn 2 1885 195 1925 1945 1965 1985 25 215 Källa: Befolkningsstatistik, SCB 18 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 19
Familjehushåll efter hushållstyp 211 Antal i 1 -tal och procentuell fördelning. Barn i åldern 18 år Hushållstyp Antal Sammanboende utan barn 1 221 23 Sammanboende med barn 1 84 21 Ensamstående kvinna med barn 281 5 Ensamstående man med barn 12 2 Ensamboende kvinna 983 19 Ensamboende man 84 16 Övriga familjehushåll 742 14 Totalt 5 252 1 Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Familjehushåll efter hushållstyp 211 Antal i 1 -tal och procentuell fördelning. Barn i åldern 18 år Antal barn Sammanboende Ensamstående Antal % Antal % Antal % 1 363 59 1 342 86 1 36 94 1 337 15 132 8 45 3 2 445 19 74 5 27 2 3-16 7 12 1 9 1 Totalt 2 35 1 1 56 53 1 387 47 Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Barn 17 år, hemmaboende efter föräldrarnas sammanboende status och ej hemmaboende efter ålder 21 uell fördelning och antal i 1-tal år 1 5 år 6 12 år 13 17 år Flic- Poj- Flic- Poj- Flic- Poj- Flic- Pojkor kar kor kar kor kar kor kar Hemmaboende barn 1 1 1 1 1 1 99 99 Sammanboende föräldrar 9 9 87 87 79 78 7 7 Biologiska/ adoptivföräldrar 9 9 86 86 73 73 62 62 Mor och styvförälder 1 1 4 4 7 7 Far och styvförälder 1 1 2 2 Ensamstående 1) 9 9 13 13 21 21 28 28 Mor 9 9 11 11 17 17 23 21 Far 2 2 4 4 6 7 Övriga 1 1 1 1 Ej hemmaboende barn 1 1 Totalt procent 1 1 1 1 1 1 1 1 antal 56 59 268 284 339 358 27 284 1 I gruppen ensamstående ingår sambor utan gemensamma barn. Källa: Barn- och familjestatistik, SCB 2 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 21
Summerad fruktsamhet 189 211 Antal barn per kvinna resp. man 5 4 3 2 211: 1,9 Barnlösa efter ålder 197, 1985, 1995, 25 och 211 Andel (%) av alla Sverigefödda i åldersgruppen 197 1985 1995 Ålder Kv M Kv M Kv M 25 41 63 62 81 68 84 3 19 32 29 48 33 51 35 14 22 15 27 19 32 4 14 21 12 19 15 24 45 16 23 12 17 12 2 1 189 191 193 Källa: Prognosinstitutet, SCB 195 197 199 211: 1,7 21 Förstagångsföräldrar Förstagångsmödrarna har sedan mitten av 197-talet i genomsnitt blivit drygt 4 år äldre. År 211 var medelåldern för kvinnor 29 år och för män 31 år vid första barnets födelse. Källa: Befolkningsstatistik, SCB 25 211 Ålder Kv M Kv M 25 81 9 79 9 3 46 64 48 64 35 21 37 22 37 4 14 25 14 25 45 14 23 13 22 Källa: Historiska befolkningsregistret (HBR) och Flergenerationsregistret, SCB Uppgifter avseende utrikes födda är allt för osäkra för att redovisas. Verkställda aborter 1951 211 Antal, 1-tal 4 3 2 Abortlag 1975 1 1951 1961 1971 1981 1991 21 211 Källa: Abortregistret, Socialstyrelsen 22 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 23
Hälsa Sjukdomar och symtom efter ålder 21 211 Andel (%) i åldern 16 år och äldre som själv uppger sig ha långvarig sjukdom eller symtom Sjukdom eller symtom 16 44 år 45 64 år 65 år Kv M Kv M Kv M Endokrina sjukdomar 5 2 13 1 22 19 därav: diabetes 1 1 4 6 8 11 Nervsjukdomar 3 3 7 5 9 8 Cirkulationsorganens sjukdomar 1 2 16 19 48 5 därav: högt blodtryck 1 1 14 13 35 29 hjärtsjukdom 2 6 14 2 Sjukdom i andningsorganen 7 6 7 5 8 7 Sjukdom i matsmältningsorganen 4 2 5 4 6 4 Hudsjukdomar 2 2 2 2 2 2 Sjukdom i rörelseorganen 6 5 22 12 26 14 Totalt 1) 3 25 55 48 81 76 1 Avser andel som uppger att de har minst en långvarig sjukdom Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Dagligrökare efter ålder 211 Andel (%) av alla i gruppen Ålder 16 24 25 34 35 44 45 54 55 64 65 74 75 84 85 5 1 15 2 Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Alkoholkonsumtion, rökning och snusning bland elever i årskurs 9, 211 Andel (%) av alla elever Flickor Pojkar Intensivkonsumerar 1) alkohol 2 18 Röker och snusar 3 8 Röker endast 23 11 Snusar endast 1 4 1 Minst en halv flaska sprit eller motsvarande en gång i månaden eller oftare Källa: Skolelevers drogvanor 211, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) 24 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 25
Personer med övervikt/fetma efter ålder 211 Andel (%) av alla i gruppen Motionsvanor efter ålder 211 Andel (%) av alla i gruppen Övervikt BMI >25 Ålder 16 24 25 44 45 64 65 Motionerar ej Ålder 16 24 25 44 45 64 65 Därav feta BMI >3 16 24 25 44 45 64 65 1 2 3 4 5 6 7 Motionerar minst en gång i veckan 16 24 25 44 45 64 65 Överviktiga: BMI > 25 Feta: BMI > 3 BMI = Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB Vikt i kg (Längd i m) 2 Därav minst två gånger i veckan 16 24 25 44 45 64 65 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB 26 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 27
Besvär av ängslan, oro eller ångest efter hushållstyp och ålder 21 211 Andel (%) av alla i gruppen Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Ålder 16 24.. 25 44.. 45 64.. 65.. Totalt.. 16 24 25 44 45 64 65 Totalt 16 24.. 25 44 45 64 65.. Totalt 16 24.. 25 44 45 64 65 Totalt.. Få i redovisningsgruppen 1 2 3 4 5 Dödstal efter dödsorsak och ålder 21 Döda per 1 av medelfolkmängden i respektive åldersgrupp (dödstal) Dödsorsak år 1 14 år Cirkulationsorganens sjukdomar 7 5 Tumörer 7 2 2 2 Olyckor och våld 2 2 2 2 Övriga orsaker 226 264 6 6 Totalt 242 273 1 1 Dödsorsak 15 44 år 45 64 år Cirkulationsorganens sjukdomar 3 7 49 139 Tumörer 12 1 173 162 Olyckor och våld 12 38 24 65 Övriga orsaker 9 16 71 124 Totalt 36 71 317 49 Dödsorsak 65 74 år 75 år Cirkulationsorganens sjukdomar 269 592 3 537 3 946 Tumörer 556 694 1 222 2 6 Olyckor och våld 36 82 221 32 Övriga orsaker 37 437 2 62 2 64 Totalt 1 168 1 85 7 6 8 876 Källa: Dödsorsaker 21, Socialstyrelsen Källa: Undersökning av levnadsförhållanden (ULF), SCB 28 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 29
Dödstal efter dödsorsak 21 Antal döda och döda per 1 av medelfolkmängden (dödstal) Dödsorsak Antal Dödstal Cirkulationsorganens sjukdomar 18 89 17 54 41 365 Tumörer 1 772 11 677 229 25 Olyckor och våld 1 747 2 912 37 62 Övriga orsaker 15 191 12 276 323 264 Totalt 46 6 43 919 99 941 Källa: Dödsorsaker 211, Socialstyrelsen Spädbarnsdödlighet 1885 211 Döda under det första levnadsåret per 1 levande födda Antal 15 12 9 6 3 1885 Flickor 195 Pojkar 1925 Källa: Befolkningsstatistik 1945 1965 Flickor 211: 2, Pojkar 211: 2,2 1985 25 211 År 21 avled 3 kvinnor i samband med komplikationer under graviditet eller förlossning. Under året föddes 115 641 barn. Källa: Dödsorsaker 21, Socialstyrelsen Pojkar Flickor Utbildning Utbildningsnivå för befolkningen 25 64 år efter födelseregion 211 uell fördelning Ålder och För- Gym- Efter- Uppgift Totalt födelseregion gymnasial nasial gymnasial saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M 25 44 år Sverige 6 9 42 51 52 39 1 1 1 Norden utom Sverige 8 11 32 35 52 38 8 15 1 1 Europa utom Norden 12 14 32 36 48 36 8 14 1 1 Asien 23 22 28 28 43 41 6 8 1 1 Övriga länder 22 2 32 34 38 39 9 7 1 1 Totalt 9 11 39 47 5 39 2 3 1 1 45 64 år Sverige 13 2 49 49 38 3 1 1 Norden utom Sverige 21 28 47 47 3 21 1 3 1 1 Europa utom Norden 23 2 4 44 34 31 3 5 1 1 Asien 32 23 3 34 34 4 4 3 1 1 Övriga länder 23 18 36 39 38 39 4 3 1 1 Totalt 15 2 47 48 37 31 1 1 1 1 Källa: Utbildningsregistret, SCB 3 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 31
Studiedeltagande för befolkningen 16 64 år efter ålder höstterminen 21 Andel (%) av alla i åldersgruppen Ålder Gymnasie- Kommunal Högskole- Övrig utbildning vuxenutbildn. utbildning utbildning Kv M Kv M Kv M Kv M 16 18 93 92 2 2 19 17 21 3 3 16 13 5 5 2 24 1 1 8 5 28 21 7 6 25 29 5 3 16 12 4 3 3 44 3 1 6 3 2 1 45 64 1 2 1 1 1 Totalt 6 6 3 1 7 5 2 2 Källa: Befolkningens studiedeltagande, SCB Elever som började gymnasieskolan hösten 27 och som fullföljt utbildningen inom 4 år efter svensk och utländsk bakgrund Antal och andel (%) av alla i gruppen Antal Svensk bakgrund 42 876 42 984 81 77 Utländsk bakgrund 1) 6 91 5 952 64 55 Totalt 48 967 48 936 79 74 1 Personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket Avgångna elever från gymnasieskolan efter könsfördelningen i gymnasieprogrammen 21/11 uell fördelning och antal Gymnasieprogram med Mer än 6% kvinnor mindre än 4% män 79 39 4 6% kvinnor 4 6 % män 16 17 Mindre än 4 % kvinnor mer än 6 % män 6 45 Totalt procent 1 1 antal 5 49 5 Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket Betygspoäng för elever på gymnasieskolan med slutbetyg efter svensk och utländsk bakgrund 21/11 Genomsnittlig betygspoäng Bakgrund Svensk bakgrund 14,9 13,4 Utländsk bakgrund 13,9 12,7 Totalt 14,8 13,3 Källa: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan, Skolverket 32 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 33
Avgångna från gymnasieskolan efter program eller anknytning till program 21/11 Antal och könsfördelning (%) : 5 : 49 5 % 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 % Hantverk Omvårdnad Estetiska Handels- och adm. Hotell- och restaurang Livsmedel Barn- och fritid Naturbruk Int.Baccalaureate och Waldorfskolor Medie Studerande och examinerade från högskolan 21/211 Antal och könsfördelning (%) Antal Könsfördelning Högskolenybörjare 57 9 47 9 55 45 Studerande 263 4 178 2 6 4 Examinerade 38 4 2 9 65 35 Doktorandnybörjare 1) 1 6 1 8 48 52 Doktorsexamen 1) 1 3 1 3 49 51 Licentiatexamen 1) 4 5 41 59 1 Avser kalenderåret 211 Källa: Studerande vid universitet och högskolor, Högskoleverket Samhällsvetenskap Naturvetenskap Övriga utan anknytning Teknik Industri Bygg Fordon El Energi % 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 % Källa: Avgångna från gymnasieskolan, Skolverket 34 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 35
Examinerade på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning 21/11 Antal och könsfördelning (%) : 38 4 : 2 9 % 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 % Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Tjänster Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård samt social omsorg Pedagogik och lärarutbildning Humaniora och konst Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration Naturvetenskap, matematik o data % 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 % Källa: Studerande vid universitet och högskolor, Högskoleverket Antalet examinerade räknas inom varje område för sig. Vissa personer har tagit ut examen inom flera områden. Lärare och skolledare i grundskolan och gymnasieskolan 21/11 Antal och könsfördelning (%) Kategori Antal Könsfördelning Lärare Grundskolan 65 14 2 74 76 24 Gymnasieskolan 18 99 18 46 51 49 Rektor Grundskolan 2 79 1 51 65 35 Gymnasieskolan 62 85 42 58 Övriga skolledare Grundskolan 89 39 7 3 Gymnasieskolan 26 27 49 51 Källa: Registret över pedagogisk personal, Skolverket Forskande och undervisande personal efter tjänstekategori 211 Antal, procentuell fördelning och könsfördelning (%) Tjänstekategori Antal Könsfördelning Adjunkt 3 85 2 91 27 16 57 43 Gäst- och timlärare 34 38 2 2 48 52 Annan forskande och undervisande personal 3 12 3 84 22 21 45 55 Teknisk och adm. pers. som arbetar med undervisn. o forskn. 1 23 1 37 9 7 47 53 Forskarassistent 62 95 4 5 4 6 Lektor 3 71 4 62 26 25 45 55 Professor 1 26 4 4 9 24 22 78 Källa: Personal vid universitet och högskolor, Högskoleverket 36 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 37
Tidsanvändning Genomsnittlig tidsanvändning i åldern 2 64 år 199/91, 2/1 och 21/11 Timmar och minuter Ett vanligt vardagsdygn 199/91 2/1 21/11 199/91 2/1 21/11 3 6 9 12 15 18 21 24 Timmar Ett vanligt veckoslutsdygn 199/91 2/1 21/11 199/91 2/1 21/11 3 6 9 12 15 18 21 24 Timmar Betalt arbete 1) Obetalt arbete Utbildning Personliga behov Fri tid Annat 1 Inkluderar lunch samt resor till och från arbetet. Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB Den senaste Tidsanvändningsundersökningen visar att kvinnor och män, 2 64 år, arbetar lika mycket sett över alla veckans dagar, i genomsnitt ca 7,5 timmar per dag. Det finns dock väsentliga skillnader mellan kvinnor och män, i synnerhet när arbete delas upp på betalt respektive obetalt arbete. får i större utsträckning än kvinnor betalt för sitt utförda arbete eftersom kvinnor lägger mer tid på det obetalda hemarbetet. Ett genomsnittligt vardagsdygn utför kvinnor 5,5 timmar och män nästan 7 timmar betalt arbete. Sedan 199/91 har kvinnor ökat sin betalda arbetstid med ca 3 minuter per vardagsdygn medan män samtidigt har minskat sin betalda arbetstid med ca 45 minuter. na lägger under ett vardagsdygn ner i genomsnitt 3,5 timmar på obetalt arbete, en minskning från 199/91 med drygt 1 timme. lägger idag ner 2,5 timmar på obetalt arbete, vilket är en ökning från 199/91 med 8 minuter. Sett över en hel vecka förvärvsarbetar kvinnor idag i genomsnitt ca 3 timmar jämfört med 27 timmar år 199/91. förvärvsarbetar idag i genomsnitt 37 timmar under en vecka jämfört med 41 timmar år 199/91. Under en vecka utför kvinnor i genomsnitt ca 26 timmar och män ca 21 timmar obetalt arbete. År 199/1991 utförde kvinnor i genomsnitt 33 timmar obetalt arbete och män 21 timmar per vecka. Tiden som avsätts varierar kraftigt inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan olika faser i livet. 38 På tal om kvinnor och män På tal om kvinnor och män 39