Jämställdhetsbokslut Moderatkvinnorna 2009

Jämställdhetsbokslut Moderatkvinnorna 2009

Förord Moderatkvinnorna presenterar här ett Moderat Jämställdhetsbokslut. Ett kunskapsunderlag som visar hur det ser ut med jämställdheten inom Moderaterna. Hur läget är i den moderata partiorganisationen, men också på förtroendeuppdrag för moderaterna runt om i Sverige. Bokslutet visar hur uppdragen är fördelade. Var det finns kvinnor och var det finns män, om det är skillnader mellan olika sorts nämnder och om det skiljer sig beroende på var i landet man finns. Jämställdhetsbokslutet visar att moderaterna fortfarande har mycket att göra. Det är inget att hymla med. För ett parti som har den öppna och moderna profil som Nya Moderaterna har måste också vara öppet för att granska sig själv och inte skygga för obekväma sanningar eller söka bortförklaringar och ursäkter. Det är stora skillnader mellan kvinnor och män på de tydliga maktpositionerna inom moderaterna. Glädjande nog kan vi konstatera att moderater på nationell nivå, d.v.s. partistyrelse/riksdag/regering har en god och jämn representation. Så är det dock inte överallt. Den stora utmaningen med de största skillnaderna - finns på kommunal nivå. Där är skevheterna allra tydligast och här finns många hemläxor att göra. Det faktum att det var ett gap på hela 8 procentenheter mellan män och kvinnor som valde moderaterna förra valet talar sitt tydliga språk. Att många kvinnor var nyfikna på Moderaterna men trots allt valde ett annat parti stämmer till eftertanke. Moderata förtroendevalda tenderar att vara män. Framförallt när det handlar om positioner med makt. För Moderatkvinnorna är det självklart att både kvinnor och män ska finnas som tydliga representanter för Moderaterna, med samma inflytande och makt. För vi är övertygade om att det är en kedja som hänger ihop - väljarkår och företrädare. Politiken är naturligtvis övergripande, men för att lika många kvinnor som män ska välja moderaterna krävs förutom en politik som attraherar kvinnor lika mycket som män, också att det finns företrädare som kvinnor kan relatera till. Vår avsikt är att detta Jämställdhetsbokslut ska spridas brett i den moderata organisationen runt om i landet. Vi vill att det ska användas och diskuteras. Vi hoppas att det också ska bli ett naturligt, välkommet och användbart verktyg i alla de processer som nu är på gång och som senare leder fram till val på olika positioner. Magdalena Andersson Ordförande Moderatkvinnorna i

Sammanfattning Ur en nationell utgångspunkt när man tittar på alla moderata politiker, allt från den lilla kommunen till regeringsnivå, kan man konstatera att ur ett jämställdhetsperspektiv finns mycket att göra. Av de över 14 000 moderata politiker som finns på olika poster runt om i landet kan man med tydlighet utläsa att dominansen för moderata män har en övervikt. Med utgångspunkten att det finns ungefär lika många män som kvinnor är balansen till en tydlig nackdel för de aktiva kvinnliga moderata politikerna. 63 procent av alla moderata politiker är män medan endast 37 procent är kvinnor. I detta avseende finns fortfarande mycket att gör för Moderata Samlingspartiet ur ett nationellt helhetsperspektiv. Givetvis finns det bättre och sämre förutsättningar i de olika landsändarna och i vissa fall kan det finnas naturliga orsaker till den snedfördelning mellan könen som råder när man tittar i det stora perspektivet. Något som bekräftar en tydlig snedfördelning mellan könen hos Moderata Samlingspartiets politiker i hela landet är att andelen ordföranden har en övervikt hos männen. Hela 68 procent av ordförandeposterna återfinns bland männen, medan kvinnornas representation som ordförande i de olika funktionerna endast uppnår 32 procent. Något, men inte mycket, bättre blir könsfördelningen bland vice ordförandefunktionerna. Bland vice ordföranden representerar männen 63 procent och kvinnorna återfinns på 37 procent av dessa poster. 1 Av alla förtroendevalda (ca 5400 stycken) i Moderata Samlingspartiets organisation 2, från lokalföreningar till partistyrelse, ser man en likartad tendens mellan könen. 36 procent är kvinnor medan 64 procent är manliga förtroendevalda. Än tydligare blir snedfördelningen om man tittar explicit på ordförande och vice ordförandefunktionerna i alla föreningar och förbund i Sverige. I presidiefunktionerna har männen en representation på 70 procent medan kvinnorna får nöja sig med 30 procent. Givetvis varierar fördelningen mellan könen beroende på vart i landet man befinner sig och om det handlar om kommunal- regional- eller nationell nivå, vilket framgår längre fram i rapporten. Oavsett så finns det mer att göra för att åtminstone nå upp till det mått som används flitigast i jämställdhetsdebatten, 40/60-måttet. 1 Uppgifterna är hämtade från Riksdagens utredningstjänst Dnr 2008:1321, adderat med uppgifter från Riksdag/regering 2 Se begränsning av materialet under avsnittet metod ii

Innehåll Sammanfattning Förord Innehållsförteckning Tabeller Sid i ii iii iv 1. Bakgrund och syfte 1 1. Avgränsning 1 2. Kriterier för jämställdhetsbokslutet 2 3. Metod 2 4. Projektorganisation 2 5. Definitioner 2 5.1 40/60 måttet 2 6. Inledning 3 7. Nationell nivå 4 7.1 EU-parlamentet 4 7.2 Riksdag och regering 4 7.3 Sveriges kommuner och landsting 8 7.4 Moderata Samlingspartiet 9 8. Regional nivå (landsting) 9 8.1 Övergripande 9 8.1.1 Framträdande postition = Fördel män 10 8.2 Moderata Samlingspartiet 10 8.3 Regionalt 11 9. Lokal nivå (kommuner) 12 9.1 Övergripande 12 9.1.1 Fördel män igen! 12 9.1.2 Kommunstyrelseordföranden (KSO) 12 9.1.3 Kommunala bolag 12 9.2 Moderata Samlingspartiet på lokal nivå 12 9.3 Kommunpolitiker i ett regionalt perspektiv 12 9.4 Lokalt 12 Bilaga 1 (kommuner jämställdhetsbokslut) iii

Tabeller Tabell 1 (kategorier) 1 Tabell 2 (ledamöter och ersättare EU-parlamentet) 4 Tabell 3 (ledamöter regering) 4 Tabell 4 (ledamöter Riksdagen) 4 Tabell 5 (ledamöter Riksdagens utskott) 5 Tabell 6 (Sämsta och bästa utskotten i Riksdagen ur ett kvinnligt perspektiv) 5 Tabell 7 (Riksdagens utskott) 6 Tabell 8 (moderata ordföranden och vice i Riksdagens utskott) 7 Tabell 9 (ordföranden Riksdagens utskott) 7 Tabell 10 (ordföranden Riksdagen samt Riksdagens utskott) 7 Tabell 11 (ledamöter Sveriges kommuner och landsting (SKL)) 8 Tabell 12 (SKL:s styrelse med beredningar) 8 Tabell 13 (ordföranden beredningar SKL) 8 Tabell 14 (Moderata Samlingspartiets partistyrelse) 9 Tabell 15 (nämnder alla landsting) 10 Tabell 16 (ordföranden alla landsting) 10 Tabell 17 (förbundsstyrelser) 11 Tabell 18 (4 bästa landstingen ur kvinnligt perspektiv) 11 Tabell 19 (mest jämställda landstinget) 12 Tabell 20 (4 sämsta landstingen ur ett kvinnligt perspektiv) 12 Tabell 21 (Uppsala läns landsting strax under 40procent) 12 Tabell 22 (övriga landsting) 12 Tabell 23 (nämnder alla kommuner) 12 Tabell 24 (ordföranden och viceordförandeposter alla kommuner) 12 Tabell 25 (ordföranden i kommunala energi- och bostadsbolag) 12 Tabell 26 (föreningsstyrelser) 12 Tabell 27 (alla kommuner länsindelat) 12 Tabell 28 (3 sämsta kommunerna ur ett kvinnligt perspektiv) 12 Tabell 29 (9 bästa kommunerna ur ett kvinnligt perspektiv) 12 iv

1. Bakgrund och syfte Ur ett jämställdhetsperspektiv är det viktigt att ett etablerat och demokratiskt parti som Nya Moderaterna lägger ett perspektiv med utgångspunkt från den enskilda människan. Moderaterna ska naturligtvis leva som man lär både på lokal-, regional- och central nivå, internt och externt. Den svenska befolkningen fördelas mer eller mindre till hälften av kvinnor och män. Dock är det en verklighetsbild som ännu inte överrensstämmer med hur fördelningen mellan könen ser ut i det politiska livet. För att på ett konkret och tydligt sätt belysa hur balansen är krävs fakta. Därför är det viktigt att på statistiska grunder fastställa hur denna fördelning av politiska poster mellan könen fördelar sig för moderat del. När representationen av kvinnor och män blir tydlig skapas förutsättningar på alla nivåer både nationell-, regional- och lokal och både internt och externt att förbättra balansen för kvinnor och män. Syftet och orsaken till ett jämställdhetsbokslut är att Moderaterna har som målsättning att öka den kvinnliga moderata representationen i det politiska livet, både internt och externt. Det är en målsättning som ligger helt i linje med Moderatkvinnornas strävan. Ett jämställdhetsbokslut är därför en bra utgångspunkt och ett redskap i det förbättringsarbete som krävs för att nå balans mellan könen i det politiska livet. 1. Avgränsning Bokslutet omfattar både moderata direktvalda och indirekt valda uppdrag i kommun, landsting/regioner samt statlig nivå. Urvalet baserar sig på de av Statistiska Centralbyråns kriterier för kommuner och landsting/regioner enligt nedan: Tabell 1 (kategorier) Kategori Nämnder som ingår Obligatoriska nämnder Vård/omsorg/social Barn/ungdom/utbildning Kultur/fritid/turism Teknik/miljö/trafik Fullmäktige, styrelsen, valnämnd och revision Handikappnämnd, individ- och familjenämnd, färdtjänstnämnd, socialnämnd, vård- och omsorgsnämnd och äldrenämnd Barn- och ungdomsnämnd, barn- och utbildningsnämnd, bildningsnämnd, gymnasienämnd och skolnämnd Kulturnämnd, biblioteks- och kulturnämnd, fritidsnämnd, idrottsnämnd och turistnämnd Byggnadsnämnd, bygg- och miljönämnd, fastighetsnämnd, gatu- och trafiknämnd, plan- och miljönämnd och räddningsnämnd Övriga nämnder Krisledningsnämnd, produktionsnämnd, tillståndsnämnd, vuxennämnd, näringslivsnämnd och utvecklingsnämnd För statlig/central nivå ingår Riksdag/regering (endast ordinarie ledamöter) med utskott och Sveriges kommuner och landsting (SKL) med beredningar. Avgränsningen avser även hur könsfördelningen ser ut internt i Moderata Samlingspartiets organisation totalt från lokalföreningar till partistyrelse. Dock är materialet från medlemssystemet endast statistiskt säkerställt för partistyrelse (endast ordinarie) och ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande i förbundsstyrelser på grund av implementering av ett nytt medlemssystem. På det hela taget torde det ändock visa på tendenserna av jämställdheten i Moderata Samlingspartiet då det i övrigt är alla ledamöter och ersättare. 1

I materialet saknas det helt eller delvis uppgifter från 28 kommuner. Företrädesvis är det mindre kommuner där uppgifterna inte är fullständiga. Ser man på helheten påverkar detta inte statistiken på något sätt då hela materialet omfattar över 12 000 förtroendevalda. 2. Kriterier för jämställdhetsbokslutet En sammanställning och analys av könsfördelningen i de olika politiska nivåerna för Moderata Samlingspartiet. 3. Metod Jämställdhetsboklsutet har genomförts genom: Inhämtning och sammanställning av statistiska underlag från SCB, Riksdagens Utredningstjänst (RUT) samt officiell statistik från berörda hemsidor. Inhämtning och sammanställning av Moderata Samlingspartiets medlemssystem. 4. Projektorganisation Jämställdhetsbokslutet har genomförts av Mikael Gäfvert, politices magister, Sundsvall på uppdrag av Moderatkvinnorna. 5. Definitioner I denna rapport har de moderata förtroendeuppdragen selekterats fram, vilket innebär att en moderat förtroendevald kan uppbära flera uppdrag och därmed är antalet fysiskt förtroendevalda lägre än antalet totala uppdrag. För att en analys av de förtroendevalda moderater skall kunna göras krävs en tydlig definition av vilka moderater som definieras som förtroendevalda. Definitionen innebär att förtroendevald moderat på statlig nivå menas ledamöter i Riksdagen och regeringen samt ledamöter och ersättare i Riksdagens utskott. För de övriga offentliga nivåerna avses ledamöter och ersättare i fullmäktigeförsamlingar, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Begreppet förtroendevald utgår från kommunallagens definition av förtroendevalda. Av dessa så är de moderata förtroendevalda behandlade i denna rapport. I rapporten används begreppet politiker som synonym med förtroendevald och behandlar endast om det finns några könsskillnader hos de moderata politikerna. I den moderata organisationsstrukturen används fortfarande den gamla länsindelning som exempelvis läns som Skaraborg och Bohuslän. Dessa län ingår numer i Västra Götaland. I denna rapport har vi valt att använda den nya länsindelningen som gäller. En av anledningarna är att officiell statistik presenteras med de nya region- och länsindelningarna. Där inget annat sägs är det SCB:s underlag för förtroendevalda efter obligatoriska nämnder och facknämnder efter kön och parti 2007 som är grunden för uppgiftsinhämtandet. 5.1 40/60 måttet För att uppnå en total jämställdhet borde 50/50 vara ett mått som används för att definiera 0- punkten i alla jämförelser könen emellan. Det vore önskvärt men är en utopi som snarare skulle riskera att skapa fler stereotyper, än ett ökat inslag av jämställdhet mellan könen. Därför har det i detta fall används ett annat begrepp, 40/60 måttet, som bl a Statistiska Centralbyrån använder i sina rapporter. 40/60 måttet bygger på att det skall vara minst 40 procent och max 60 procent av vartdera könet och med måttet 40/60 anses jämn könsfördelning råda och jämställdhet vara statistiskt uppnådd. 2

6. Inledning En förutsättning för en fungerande demokrati är att det finns medborgare som ställer upp att bli valda till olika politiska funktioner. Det gör man genom partiernas nomineringsmonopol till de direkta och indirekta valen som finns på de olika nivåerna som ingår i det svenska demokratiska systemet. Denna dimension av det svenska valsystemet är både bekant och accepterat och därmed också tron över att vi i Sverige har ett väl fungerande demokratiskt politiskt system. Ett system med god representation av alla medborgare, i alla samhällsklasser, bakgrunder och etniska utgångspunkter. Ingen ifrågasätter idag att det politiska systemet skall vara en bild av det svenska samhället, men är det politiska samhället det? Den fråga som diskuterats i särklass längst torde vara jämställdheten i det svenska politiska systemet, den kvinnliga representationen, då det i princip finns lika många män som kvinnor i Sverige. Många partier har i denna konsekvens tävlat med olika metoder för att öka den kvinnliga representationen. Allt från kvotering av och införande av varannan plats till kvinnor. Moderatkvinnorna har under många år arbetat för att förbättra balansen mellan kvinnor och män i det politiska livet och speciellt hur den moderata representationen ser ut på olika politiska nivåer. Numera har även Moderata Samlingspartiet anslutit sig till denna idé och tanke att balansen mellan könen skall förbättras. 3

7. Nationell nivå 7.1 EU-parlamentet Moderaterna har fyra mandat i EU-parlamentet. Där råder 50/50 mellan kvinnor och män. Den nationella lista man gick till val på hade man/kvinna på varannan plats t o m femte plats. Resultatet av personval gjorde att listan inte följdes, dock är balansen mellan könen samma, både för ledamöter och ersättare. Det visar således samma trend som övriga nationella poster. Tabell 2 (ledamöter och ersättare EU-parlamentet) EUparlamentet Antal Antal Antal % % män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga % Ledamöter 2 2 4 50,0% 50,0% 100,0% Ersättare 2 2 4 50,0% 50,0% 100,0% 7.2 Riksdag och regering Ur ett nationellt perspektiv har moderaterna kommit en bra bit på väg när det gäller fördelningen mellan könen. Både Riksdagen och regeringen ligger inom acceptabla skillnader mellan könen för moderat del. Tydligast är regeringen med en helt jämställd fördelning mellan moderata män och kvinnor. Även om statistiken visar att det finns 54,5 procent män och 45,5 procent kvinnor måste man komma ihåg att det endast är elva moderata ledamöter i regering. Oavsett hur man mycket man vill uppnå en exakt könsfördelning går det inte att dela fysiska personer i två delar och dessutom ligger det inom ramen för den modell man kallar 40/60-måttet, dvs. att andelen av vartdera könet är minst 40 procent. Tabell 3 (ledamöter regering) Regeringen män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga Ledamöter 6 5 11 54,5% 45,5% 100,0% Även i Riksdagen kan man finna en god fördelning mellan könen för moderat del. Nivåerna ligger nästan i paritet med regeringens fördelning. Av alla ledamöter i Riksdagen återfinns 44,3 procent kvinnor och 55.7 procent män. Givetvis kan skillnaderna vara större i de enskilda valkretsarna, men i det hela går det inte att dra några definitiva slutsatser i könsfrågan även om andelen kvinnor ligger strax under 45 procent. För ett parti som agerat utan könskvotering eller liknande måste man i det stora hela vara nöjd, även om idealet bör vara 50/50. Tabell 4 (ledamöter Riksdagen) Riksdagen män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Ledamöter 55 42 97 55,7% 44,3% 4

När man tittar på vad besluten vanligtvis tas inom Riksdagens ramar går det att finna en likartad i könsfördelningen som bland Riksdagsledamöterna. I Riksdagens utskott samt EUnämnden har männen en något tydligare närvaro än kvinnorna. Av alla moderata politiker i Riksdagens utskott med EU-nämnden är 57,6 procent män medan kvinnorna representeras av 42,4 procent av alla moderata ledamöter. När det gäller ersättare i Riksdagens olika utskott så är de utelämnade då det i princip endast är försteersättaren som är med i arbetet. I en sådan arbetsindelning är de vanskligt att göra skillnader mellan könens representation. Tabell 5 (ledamöter Riksdagens utskott) Riksdagen män kvinnor Samtliga män kvinnor Utskott Antal Antal Antal % % Ledamöter 49 36 85 57,6% 42,4% Bilden blir en helt annan om tittar på könsrepresentationen i enskilda utskott. Nämnas bör Finansutskottet där männen har en tydlig dominans med hela 80 procent av ledamöterna medan de moderata kvinnorna endast uppbär 20 procent av platserna. Samma situation återfinns i Miljö- och jordbruksutskottet samt Socialförsäkringsutskottet. Motsatt förhållande till kvinnornas fördel finner man i Socialutskottet där kvinnorna representerar 80 procent av de moderata platserna och männen återfinns på 20 procent av platserna. Tabell 6 (Sämsta och bästa utskotten i Riksdagen ur ett kvinnligt perspektiv) Moderater i: män kvinnor Samtliga Män kvinnor Antal Antal Antal % % Finansutskottet Ledamöter 4 1 5 80,00% 20,00% Ersättare 1 5 6 16,67% 83,33% Total 5 6 11 45,45% 54,55% Miljö- och Ledamöter 4 1 5 80,00% 20,00% jordbruksutskottet Ersättare 3 3 6 50,00% 50,00% Total 7 4 11 63,64% 36,36% Socialförsäkringsutskottet Ledamöter 4 1 5 80,00% 20,00% Ersättare 3 2 5 60,00% 40,00% Total 7 3 10 70,00% 30,00% Socialutskottet Ledamöter 1 4 5 20,00% 80,00% Ersättare 4 1 5 80,00% 20,00% Total 5 5 10 50,00% 50,00% Även om man kan hävda att 40/60 måttet infrias i det stora hela i Riksdagens utskott samt att numerären är låg och det kan vara svårt att statistiskt påvisa brister i jämställdheten är de ändock en tydlig tendens åt vilket håll det lutar könsmässigt. Det är vanligare att männen har ett litet övertag i de olika utskotten än vad kvinnorna har på de ordinarie platserna (ledamöter). Hur det ser ut i de övriga utskotten finns samlat i tabell nedan. 5

Tabell 7 (Riksdagens utskott) Riksdagen utskott män kvinnor Samtliga Män kvinnor Antal Antal Antal % % Arbetsmarknads- Ledamöter 2 3 5 40,00% 60,00% utskottet Ersättare 4 3 7 57,14% 42,86% Total 6 6 12 50,00% 50,00% Civilutskottet Försvarsutskottet Justitieutskottet Konstitutionsutskottet Kulturutskottet Näringsutskottet Skatteutskottet Trafikutskottet Utbildningsutskottet Utrikesutskottet EU-nämnden Ledamöter 1 4 5 20,00% 80,00% Ersättare 4 2 6 66,67% 33,33% Total 5 6 11 45,45% 54,55% Ledamöter 3 2 5 60,00% 40,00% Ersättare 4 3 7 57,14% 42,86% Total 7 5 12 58,33% 41,67% Ledamöter 2 3 5 40,00% 60,00% Ersättare 5 2 7 71,43% 28,57% Total 7 5 12 58,33% 41,67% Ledamöter 3 2 5 60,00% 40,00% Ersättare 3 4 7 42,86% 57,14% Total 6 6 12 50,00% 50,00% Ledamöter 3 2 5 60,00% 40,00% Ersättare 5 2 7 71,43% 28,57% Total 8 4 12 66,67% 33,33% Ledamöter 3 2 5 60,00% 40,00% Ersättare 5 2 7 71,43% 28,57% Total 8 4 12 66,67% 33,33% Ledamöter 3 2 5 60,00% 40,00% Ersättare 2 4 6 33,33% 66,67% Total 5 6 11 45,45% 54,55% Ledamöter 3 2 5 60,00% 40,00% Ersättare 3 3 6 50,00% 50,00% Total 6 5 11 54,55% 45,45% Ledamöter 3 2 5 60,00% 40,00% Ersättare 3 3 6 50,00% 50,00% Total 6 5 11 54,55% 45,45% Ledamöter 3 2 5 60,0% 40,0% Ersättare 5 2 7 71,4% 28,6% Total 8 4 12 66,7% 33,3% Ledamöter 3 2 5 60,0% 40,0% Ersättare 8 2 10 80,0% 20,0% Total 11 4 15 73,3% 26,7% 6

Ur ett maktperspektiv i Riksdagens utskott och EU-nämnden är det männen som dominerar på de poster som ger störst inflytande, inte bara som ledamöter (57,6 procent) utan även som ordföranden. Av alla ordförande- och vice ordförandeposter som moderata politiker innehar återfinner man hela 66,7 procent män i förhållandet till endast 33,3 procent för de kvinnliga moderaterna. Enbart på ordförandeposterna är männens representation 75,0 procent mot kvinnornas 25,0 procent. I följande tabell återfinns de utskott som har moderata ordföranden och vice ordföranden: Tabell 8 (moderata ordföranden och vice i Riksdagens utskott) Man Kvinna Arbetsmarknadsutskottet Vice ordf. 1 Civilutskottet Vice ordf. 1 Försvarsutskottet Vice ordf. 1 Konstitutionsutskottet Vice ordf. 1 Skatteutskottet Ordförande 1 Socialförsäkringsutskottet Ordförande 1 Trafikutskottet Vice ordf. 1 Utrikesutskottet Ordförande 1 EU-nämnden Ordförande 1 Totalt Ordförande 75,0% 25,0% Totalt Vice ordf. 60,0% 40,0% Totalt Alla 66,7% 33,3% En förenklad bild av alla moderata ordföranden och vice ordföranden i Riksdagens utskott återfinns i följande tabell: Tabell 9 (ordföranden Riksdagens utskott) Riksdagen män kvinnor Samtliga män kvinnor utskott Antal Antal Antal % % Ordförande 3 1 4 75,0% 25,0% Vice ordförande 3 2 5 60,0% 40,0% För att skapa en ännu tydligare skillnad i jämställdheten av ledarskapet på nationell nivå, det vill säga i Riksdagen räcker det med att räkna in talmannen i ordförandestatistiken, som då för följande utseende: Tabell 10 (ordföranden Riksdagen samt Riksdagens utskott) Riksdag/regering män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Ordförande 4 1 5 80,0% 20,0% Vice ordförande 3 2 5 60,0% 40,0% 7

7.3 Sveriges kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en arbetsgivar- och intresseorganisation. SKL är också medlemsorganisation för Sveriges 290 kommuner och 18 landsting samt regionerna Skåne och Västra Götaland. I SKL finns det en styrelse och beredningar för olika politiska områden. Styrelse och beredningar består av politiker från hela Sverige som ingår i intresseorganisationen. Ur jämställdhetsperspektiv finns det mycket att önska bland de ledamöter som finns i styrelsen. Av de beslutande återfinns endast 20,00 procent kvinnor medan männen dominerar med hela 80,00 procent. En motsatt effekt av jämställdheten finner man bland ersättarna (ej beslutande) där kvinnorna representeras av 75,00 procent och männens representation är 25,00 procent. Lägger man ihop alla funktioner, så som ledamöter och ersättare, blir bilden en helt annan. Helt plötsligt finner man att 55,56 procent är manlig representation och den kvinnliga representationen är 44,44 procent av styrelsen. Tabell 11 (ledamöter Sveriges kommuner och landsting (SKL)) SKL män kvinnor Samtliga män kvinnor Styrelse Antal Antal Antal % % Ledamöter 4 1 5 80,00% 20,0% Ersättare 1 3 4 25,00% 75,0% Samtliga 5 4 9 55,56% 44,44% Med styrelsen inklusive alla beredningar inom SKL börjar man kunna se ett tydligare statistiskt mönster i representationen. I SKL:s styrelse med alla beredningar har kvinnorna en representation på 41,67 procent och männen 58,33 procent. Man närmar sig i överkant för att börja få en fördelning som närmar sig gränsen av 40/60 måttet. Tabell 12 (SKL:s styrelse med beredningar) SKL styrelse män kvinnor Samtliga män kvinnor plus beredningar Antal Antal Antal % % Samtliga 35 25 60 58,33% 41,67% På en punkt har kvinnorna högre inflytande än männen hos SKL. Antalet kvinnliga ordföranden i beredningarna och styrelsen är 60,0 procent jämfört med männens 40,0 procent. Tabell 13 (ordföranden beredningar SKL) SKL män kvinnor Samtliga män kvinnor Beredningar Antal Antal Antal % % Ordförande 2 3 5 40,00% 60,00% Då det inte finns några moderata vice ordföranden i SKL:s beredningar finns det ingen anledning att kommentera den funktionen. 8

7.4 Moderata Samlingspartiet På nationell nivå verkar moderaterna ha en jämställdhet i paritet med de övriga nationella offentliga arenorna. För Moderata Samlingspartiets del är det partistyrelsen som är jämförbar och partistyrelsen består av 15 ledamöter inklusive presidiet och inga ersättare. Könsfördelningen håller sig inom ramen med 46,67 procent kvinnor och 53,33 procent män. Fördelningen i presidiet är 33.3/66,7 vilket är en obalans till kvinnornas fördel. Denna obalans kommer alltid att råda till någon av könens fördel då presidiet består av tre personer. I moderaternas fall är ordföranden man och de två vice ordförandena är kvinnor (en vakant plats efter Kristina Axén skall ersättas med en kvinna enligt valberedningen). Tabell 14 (Moderata Samlingspartiets partistyrelse) Partistyrelse män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Ledamöter 8 7 15 53,33% 46,67% 8. Regional nivå (landsting) 8.1 Övergripande Jämställdheten hos moderaterna i Sveriges landsting och regioner är beroende på vart i landet man tittar på statistiken. Som helhet kan konstateras att jämställdheten ser procentuellt hygglig ut. Av alla poster uppgår kvinnornas representation till 44,45 procent och männens till 55,55 procent. Ett gränsfall för att säga att det är obalans mellan männen och kvinnorna. Trots allt är nivåerna inom ramen för 40/60-måttet. Dock finns det tydliga olikheter när man ser på enskilda facknämnder ur ett nationellt perspektiv eller på enskilda landsting/regioner. Här nedan kommer ett nationellt perspektiv att presenteras för att sedan belysa några regionala områden. Av alla facknämnder är skillnaden tydligast mellan män och kvinnor i de tekniska facknämnderna 3. I det nationellt perspektiv innehas 69,23 procent av alla platser av män, medan kvinnornas representation i tekniska facknämnder bara uppgår till 30,77 procent. En tydlig och klar skillnad mellan könen hos moderata politiker. Det som kanske förvånar mer är att andelen kvinnlig närvaro knappt når upp till 40,00 procent i en av de så kallade mjuka facknämnderna. I ungdomsnämnderna 4 återfinns 38,71 procent av de moderata politiker som är kvinnor samtidigt som 61,29 procent är moderata män. Endast i omsorgsnämnderna 5 finns det en majoritet som består av kvinnor, dock inte så stor så att den kan påvisa att det är en snedfördelning mellan könen. Av alla moderatpolitiker i omsorgsnämnderna är 52,65 procent kvinnor och 47,35 procent män. 40/60-måttet håller. Motsvarande könsfördelning som i omsorgsnämnderna kan man även finna i området kultur/fritid 6 men med en omvänd könsfördelning. Männen har i kulturområdet en svag överrepresentation på 52,00 procent mot kvinnornas 48,00 procent. 3 Teknik/miljö/trafik/fastighet (kommer framgent att betecknas som tekniknämnderna) 4 Barn/ungdom/utbildning (kommer framgent att betecknas som ungdomsnämnderna) 5 Vård/omsorg/social (kommer framgent att betecknas som omsorgsnämnderna) 6 Kultur/fritid/turism (kommer framgent att betecknas som kulturnämnderna) 9

I området övriga facknämnder som bl.a. består av krisledningsnämnd, tillståndsnämnd, utvecklingsnämnd etc. 7 kan utläsas en skillnad i könsrepresentationen för moderaterna. 59,55 procent består av män medan kvinnorna är representerade med 40,45 procent. De ligger således väldigt nära gränsen för vad man kan kalla obalans enligt 40/60-måttet. I den viktigaste gruppen, obligatoriska nämnder 8, där bl.a. landstingsstyrelsen ingår representeras 57,50 procent av de moderata platserna av män samtidigt som de moderata kvinnornas representation är 42,50 procent. I det stora hela kan man konstatera att Moderaterna i landstingen/regionerna har en bra balans i ett jämställt perspektiv, även om det på vissa delområden finns mer att göra för att uppnå minst 40/60-måttet (se tabell 15). Tabell 15 (nämnder alla landsting) Alla landsting män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Vård/omsorg/social 161 179 340 47,35% 52,65% Obl.nämnder 533 394 927 57,50% 42,50% Barn/ungdom/utbildning 19 12 31 61,29% 38,71% Kultur/fritid/turism 13 12 25 52,00% 48,00% Teknik/miljö/trafik/fastighet 27 12 39 69,23% 30,77% Övriga facknämnder 53 36 89 59,55% 40,45% Samtliga 806 645 1451 55,55% 44,45% 8.1.1 Framträdande postition = Fördel män För det uppdrag där moderater återfinns på framträdande positioner har männen fler uppdrag än kvinnorna. I Sveriges alla landsting och regioners olika nämnder återfinns bland ordföranden 59,10 procent män och 40,90 procent kvinnor. Bland vice ordföranden är siffran ungefär likartad. Av alla platser som representeras av moderater återfinns 59,20 procent män och 40,80 procent kvinnor 9. Även om numerären inte är alltför hög så visar den på fördel till männen. Tabell 16 (ordföranden alla landsting) Position alla landsting Procent Antal män kvinnor män kvinnor Samtliga Ordförande 59,1% 40,9% 26 18 44 Vice ordförande 59,2% 40,8% 45 31 76 8.2 Moderata Samlingspartiet På förbundsnivå (läs län/regioner) har moderaterna en jämn fördelning så till vida att man finns inom 40/60 måttet med 56,81 procent män och 43.19 procent kvinnor i förbundsstyrelserna. Dock är det en kraftig snedfördelning på den ledande posten. Män har 70,4 procent av ordförandeposterna. 7 Se tabell 1 8 Se tabell 1 9 Uppgifterna är hämtade från Riksdagens utredningstjänst Dnr 2008:1321, sid. 4 10

Tabell 17 (förbundsstyrelser) Förbundsstyrelser män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Ledamöter 196 149 345 56,81% 43,19% Ordförande 19 8 27 70,4% 29,6% 8.3 Regionalt I landsting/regionerna dominerar männen totalt sett i flertalet landsting. Det är bara i fyra landsting som kvinnorna totalt har en större representation än vad männen har (se tabell 18), även om männens överrepresentation är marginell i flertalet av landets landsting. Av de landsting som har en kvinnodominans utmärker sig Jämtland med 59,26 procent för kvinnorna mot männens 40,74 procent, följt av Södermanland, Örebro och Västerbotten där kvinnorna representeras av 52,78 procent mot männens 47,22 procent. Tabell 18 (4 bästa landstingen ur kvinnligt perspektiv) Jämtland Moderaterna män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Vård/omsorg/social 6 6 0,00% 100,00% Obl.nämnder 9 9 18 50,00% 50,00% Övriga facknämnder 2 1 3 66,67% 33,33% Samtliga 11 16 27 40,74% 59,26% Södermanland Örebro Västerbotten Vård/omsorg/social 4 7 11 36,36% 63,64% Obl.nämnder 12 14 26 46,15% 53,85% Övriga facknämnder 2 2 4 50,00% 50,00% Samtliga 18 23 41 43,90% 56,10% Vård/omsorg/social 4 6 10 40,00% 60,00% Obl.nämnder 17 19 36 47,22% 52,78% Övriga facknämnder 2 2 4 50,00% 50,00% Samtliga 23 27 50 46,00% 54,00% Vård/omsorg/social 3 7 10 30,00% 70,00% Obl.nämnder 11 12 23 47,83% 52,17% Barn/ungdom/utbildning 2 2 100,00% 0,00% Övriga facknämnder 1 1 100,00% 0,00% Samtliga 17 19 36 47,22% 52,78% Denna fördelning stämmer även in bra för de fyra länen på de obligatoriska nämnderna där landstingsstyrelsen ingår. Ett landsting har den ultimata fördelningen totalt mellan män och kvinnor ur ett moderat perspektiv, nämligen i Kronobergs län där ett 50/50-förhållande råder (tabell 19). 11

Tabell 19 (mest jämställda landstinget) Kronoberg Moderaterna män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Vård/omsorg/social 4 4 8 50,00% 50,00% Obl.nämnder 15 17 32 46,88% 53,13% Barn/ungdom/utbildning 2 2 100,00% 0,00% Övriga facknämnder 1 1 2 50,00% 50,00% Samtliga 22 22 44 50,00% 50,00% Även om fyra landsting har en liten övervikt för kvinnorna så är de fyra landstingen med den sämsta kvinnorepresentationen än sämre i jämställdheten. Det landsting där männen totalt dominerar tydligast är i Värmland. Hela 67,86 procent av alla moderata platser innehas av män medan kvinnorna har 32,14 procent. Strax efter Värmland hittar man grannlänet Dalarna. I Dalarnas landsting är 33,33 procent av alla moderata politiker kvinnor och 66,67 procent män. Även för Norrbottens- och Västernorrlands län är kvinnorepresentationen låg; 35,71 procent respektive 37,14 procent. I dessa landsting kan fastställas att det råder en klar obalans mellan män och kvinnor. Här finns det ett och annat att göra inför valet 2010 om man från Moderata Samlingspartiet vill skapa bilden av ett jämställt parti mellan könen (se tabell 20). Tabell 20 (4 sämsta landstingen ur ett kvinnligt perspektiv) Värmland Moderaterna män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Vård/omsorg/social 5 4 9 55,56% 44,44% Obl.nämnder 28 13 41 68,29% 31,71% Övriga facknämnder 5 1 6 83,33% 16,67% Samtliga 38 18 56 67,86% 32,14% Dalarna Norrbotten Västernorrland Vård/omsorg/social 7 3 10 70,00% 30,00% Obl.nämnder 34 15 49 69,39% 30,61% Barn/ungdom/utbildning 1 1 2 50,00% 50,00% Kultur/fritid/turism 2 2 0,00% 100,00% Samtliga 42 21 63 66,67% 33,33% Vård/omsorg/social 6 4 10 60,00% 40,00% Obl.nämnder 18 11 29 62,07% 37,93% Övriga facknämnder 3 3 100,00% 0,00% Samtliga 27 15 42 64,29% 35,71% Vård/omsorg/social 3 3 6 50,00% 50,00% Obl.nämnder 17 9 26 65,38% 34,62% Övriga facknämnder 2 1 3 66,67% 33,33% Samtliga 22 13 35 62,86% 37,14% 12

Ett omnämnande bör göras för Uppsala län där även kvinnorepresentationen totalt understiger 40,00 procent, nämligen 39,73 procent. Precis under 40/60-måttet, men med en tydlig obalans i ett par nämndsområden (se tabell 21). Tabell 21 (Uppsala läns landsting strax under 40procent) Uppsala Moderaterna män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Vård/omsorg/social 11 11 22 50,00% 50,00% Obl.nämnder 29 15 44 65,91% 34,09% Kultur/fritid/turism 2 1 3 66,67% 33,33% Övriga facknämnder 2 2 4 50,00% 50,00% Samtliga 44 29 73 60,27% 39,73% Även om jämställdheten regionalt får betraktas som någorlunda nöjaktig så är variationerna stora mellan olika delar av landet. Speciellt om man studerar enskilda fackområden i de olika landstingen/regionerna. Vissa har en så låg numerär att det inte går att dra några slutsatser. Trots det går det att konstatera att i 27 nämndsområden i alla län/regioner (många fler enskilda nämnder) befinner sig den kvinnliga representationen från 0 procent till knappt 40 procent. Tydligast är detta i tekniknämnderna, övriga facknämnder och de obligatoriska nämnderna där bl.a. landstingsstyrelserna ingår. De landsting som har sämst kvinnlig representation i de obligatoriska nämnderna är inte helt oväntat de som har den sämsta representationen totalt, bl.a. Värmland, Dalarna, Uppsala och Västernorrland. Den tydligaste kvinnliga representationen återfinns, heller inte helt oväntat, i omsorgsnämnderna där på sina håll ända upp till 100 procent av de moderata platserna besitts av kvinnor. Tabell 22 (övriga landsting) Blekinge Gävleborg män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Barn/ungdom/utbildning 2 2 100,00% 0,00% Obl.nämnder 16 12 28 57,14% 42,86% Övriga facknämnder 2 2 0,00% 100,00% Samtliga 18 14 32 56,25% 43,75% Vård/omsorg/social 5 4 9 55,56% 44,44% Obl.nämnder 20 12 32 62,50% 37,50% Teknik/miljö/trafik/fastighet 2 2 100,00% 0,00% Övriga facknämnder 3 4 7 42,86% 57,14% Samtliga 30 20 50 60,00% 40,00% Halland Vård/omsorg/social 23 18 41 56,10% 43,90% Obl.nämnder 27 21 48 56,25% 43,75% Teknik/miljö/trafik/fastighet 2 1 3 66,67% 33,33% Samtliga 52 40 92 56,52% 43,48% 13

Forts tabell 22 Jönköping Kalmar Skåne Stockholm Västmanland Västra Götaland Östergötland män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Vård/omsorg/social 7 7 14 50,00% 50,00% Obl.nämnder 26 21 47 55,32% 44,68% Övriga facknämnder 3 2 5 60,00% 40,00% Samtliga 36 30 66 54,55% 45,45% Vård/omsorg/social 2 5 7 28,57% 71,43% Obl.nämnder 21 15 36 58,33% 41,67% Barn/ungdom/utbildning 1 3 4 25,00% 75,00% Övriga facknämnder 1 1 2 50,00% 50,00% Samtliga 25 24 49 51,02% 48,98% Vård/omsorg/social 8 8 16 50,00% 50,00% Obl.nämnder 64 44 108 59,26% 40,74% Kultur/fritid/turism 2 1 3 66,67% 33,33% Teknik/miljö/trafik/fastighet 5 2 7 71,43% 28,57% Övriga facknämnder 9 13 22 40,91% 59,09% Samtliga 88 68 156 56,41% 43,59% Vård/omsorg/social 8 12 20 40,00% 60,00% Obl.nämnder 65 65 130 50,00% 50,00% Kultur/fritid/turism 4 2 6 66,67% 33,33% Teknik/miljö/trafik/fastighet 7 2 9 77,78% 22,22% Övriga facknämnder 5 1 6 83,33% 16,67% Samtliga 89 82 171 52,05% 47,95% Vård/omsorg/social 2 5 7 28,57% 71,43% Obl.nämnder 23 15 38 60,53% 39,47% Övriga facknämnder 5 5 100,00% 0,00% Samtliga 30 20 50 60,00% 40,00% Vård/omsorg/social 55 60 115 47,83% 52,17% Obl.nämnder 49 33 82 59,76% 40,24% Barn/ungdom/utbildning 11 8 19 57,89% 42,11% Kultur/fritid/turism 5 6 11 45,45% 54,55% Teknik/miljö/trafik/fastighet 11 7 18 61,11% 38,89% Övriga facknämnder 7 3 10 70,00% 30,00% Samtliga 138 117 255 54,12% 45,88% Vård/omsorg/social 4 5 9 44,44% 55,56% Obl.nämnder 32 22 54 59,26% 40,74% Samtliga 36 27 63 57,14% 42,86% 14

9. Lokal nivå (kommuner) 9.1 Övergripande Sverige är ett demokratiskt land med kommunalt självstyre, ett land där folket har fått rätten att beskatta sig själva. Ett land som med sitt politiska system som har flera olika politiska nivåer har många politiker och också många moderata sådana. Frågan är om landets kommuner är representativa ur ett moderat genusperspektiv i förhållandet till valresultaten runt om i Sveriges kommuner? Vid en granskning av samtliga moderata politiker runt om i Sverige kan konstateras att männen har de flesta förtroendeuppdragen av samtliga moderata platser. De har 64,17 procent av uppdragen medan kvinnorna har 35,83 procent. Tydligaste snedfördelning finns i tekniknämnderna där hela 77,47 procent av platserna innehas av männen medan kvinnorna har drygt en femtedel av uppdragen, närmare bestämt 22,53 procent. Även i de obligatoriska nämnderna, där kommunstyrelsen ingår, finns en tydlig mansdominans hos de moderata politikerna. Fördelningen mellan män och kvinnor är där 66,75 procent män och 33,25 procent kvinnor. Inom ett område, omsorgsnämnderna, kan man finna motsatt förhållande mellan männen och kvinnorna. På kommunal nivå har moderata kvinnor en representation på 57,44 procent jämfört med männens 42,56 procent. Tabell 23 (nämnder alla kommuner) Alla kommuner Sverige Moderaterna män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Vård/omsorg/social 538 726 1264 42,56% 57,44% Obl.nämnd 4297 2140 6437 66,75% 33,25% Barn/ungdom/utbildning 654 528 1182 55,33% 44,67% Kultur/fritid/turism 434 312 746 58,18% 41,82% Teknik/miljö/trafik/fastighet 1451 422 1873 77,47% 22,53% Övriga facknämnder 372 197 569 65,38% 34,62% Samtliga 7746 4325 12071 64,17% 35,83% 9.1.1 Fördel män igen! Om kommunerna i förhållandet till landstingen/regionerna har en tydligare obalans i könsfördelningen när man tittar på samtliga politiker, går det bara att konstatera att obalansen är ännu tydligare när det gäller de framskjutna positionerna. Av alla moderata ordföranden med uppdrag i de svenska kommunerna leder männen stort, med höga 70,44 procent av representation medan kvinnorna har under 30 procent av alla ordförandeposter. 29,56 procent 10 för att vara exakt. Ett förhållande som tydligt visar att männen i större utsträckning finns på högre arvoderade poster än kvinnorna i de svenska kommunerna (se tabell 24). 10 Uppgifterna är hämtade från Riksdagens utredningstjänst Dnr 2008:1321, sid. 2 15

Tabell 24 (ordföranden och viceordförandeposter alla kommuner) Position alla kommuner (M) Procent Antal män kvinnor män kvinnor Samtliga Ordförande 70,44% 29,56% 548 230 778 Vice ordförande 65,91% 34,09% 522 270 792 9.1.2 Kommunstyrelseordföranden (KSO) Den högsta och den bäst betalda politiska posten i en kommun är ordförande i kommunstyrelsen. Av de 90 moderata kommunstyrelseordföranden som idag är verksamma så är 71 stycken män och 19 kvinnor. De procentuella skillnaderna talar sitt tydliga språk i de moderatledda kommunerna, 78,9 procent män mot 21,1 procent kvinnor. Kommunstyrelsens ordförande (M) Procent Antal män kvinnor män kvinnor Samtliga Ordförande 78,9% 21,1% 71 19 90 9.1.3 Kommunala bolag Bilden av män på framskjutna positioner bekräftas även av att de kommunala energi- och bostadsbolagens sammansättning i styrelserna. Att kvinnor mer sällan ses i de så kallade hårda områdena är knappast en nyhet, men att obalansen ur ett nationellt perspektiv är så tydligt kanske inte har varit lika uppenbart. Av alla moderata ordförande i energi- och bostadsbolag är endast 13,6 procent kvinnor och hela 86,4 procent män. Bättre blir det inte om man ser till de vice ordförandeplatser som moderater besitter, där finner man att männen har 88,9 procent av dessa funktioner medan kvinnorna har drygt var tionde plats eller 11,1 procent. 11 Tabell 25 (ordföranden i kommunala energi- och bostadsbolag) Position alla kommunala energi- och bostadsbolag (M) Procent Antal män kvinnor män kvinnor Samtliga Ordförande 86,4% 13,6% 76 12 88 Vice ordförande 88,9% 11,1% 56 7 63 Ledamöter 82,0% 18,0% 374 72 446 9.2 Moderata Samlingspartiet på lokal nivå I kommunerna har moderaterna en låg representation av kvinnor internt i partiets lokala föreningar och kretsföreningar (kommuner). På lokal nivå finns en manlig dominans med 64,21 procent mot kvinnornas 35,79 procent. När de gäller toppositionerna i föreningarna är endast 29,26 procent kvinnor medan männen har 70,74 procent av alla ordförande och vice ordförandeposter. 11 Uppgifterna är hämtade från Riksdagens utredningstjänst PM Dnr 2008:2056, bilaga 4 sid. 2 16

Tabell 26 (föreningsstyrelser) Föreningsoch kretsstyrelser män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Alla 3246 1809 5055 63,71% 36,29% Ordf. o Vice 1030 426 1456 70,74% 29,26% 9.3 Kommunpolitiker i ett regionalt perspektiv Det är ett faktum att män har en kraftfull dominans i kommunsverige, när man ser det i ett rent nationellt perspektiv. Av alla moderata platser i kommunsverige finns män på 64,17 procent. Det är dock förvånande att det inte i något enda län totalt sett finns en kvinnlig dominans. Gotland som bara representerar en kommun är bäst i klassen med 40,91 procent moderata kvinnor i förhållandet till männens 59,09 procent (går ej att räkna som ett län med flera kommuner). I övrigt är det Örebro län som uppvisar en jämn könsfördelning om man nu använder måttet 40/60, dvs. att andelen av vartdera könet är minst 40 procent. Där har kvinnor 40,47 procent representation och männen 59,53 procent. I detta sammanhang bör nämnas att Örebro dessutom var ett av de landsting som uppvisade den minst dåliga könsfördelningen. Sämst av alla län i den moderata jämställdheten är Norrbottens län. Den manliga dominansen är där 69,29 procent mot det kvinnliga inslaget av endast 30,71 procent i genomsnitt av alla Norrbottens kommuner. I övrigt så har det moderata kommunsverige en kvinnlig representation på knappt 33 procent till drygt 38 procent. Siffror som talar för sig själv ur ett jämställdhetsperspektiv. I alla län finns det naturligtvis olika förutsättningar och det kan variera mellan olika län hur könsfördelningen varierar. Trots detta går det inte att dra några specifika slutsatser annat än att Norrbotten är sämst och Örebro är bäst i klassen. Tabell 27 (alla kommuner länsindelat) Alla kommuner Sverige män kvinnor Samtliga män kvinnor länsindelat Antal Antal Antal % % Blekinge 169 83 252 67,06% 32,94% Dalarna 292 155 447 65,32% 34,68% Gotland 39 27 66 59,09% 40,91% Gävleborg 189 104 293 64,51% 35,49% Halland 238 149 387 61,50% 38,50% Jämtland 12 116 57 173 67,05% 32,95% Jönköping 368 183 551 66,79% 33,21% Kalmar 256 153 409 62,59% 37,41% Kronoberg 214 119 333 64,26% 35,74% Norrbotten 13 167 74 241 69,29% 30,71% Skåne 1273 689 1962 64,88% 35,12% Stockholm 1341 808 2149 62,40% 37,60% Södermanland 244 142 386 63,21% 36,79% 12 1 av 8 kommuner saknar uppgift 13 1 av 14 kommuner saknar uppgift 17

Forts tabell 27 män kvinnor Samtliga män kvinnor Antal Antal Antal % % Uppsala 232 121 353 65,72% 34,28% Värmland 294 151 445 66,07% 33,93% Västerbotten 14 148 83 231 64,07% 35,93% Västernorrland 149 77 226 65,93% 34,07% Västmanland 194 110 304 63,82% 36,18% Västra Götaland 1241 711 1952 63,58% 36,42% Örebro 228 155 383 59,53% 40,47% Östergötland 354 174 528 67,05% 32,95% 9.3.1.1 Stockholms län Vid en granskning av de enskilda länen och hur föredelningen mellan kommunerna är, finner man att av Stockholms läns alla 26 kommuner har hela 17 stycken en kvinnlig representation som understiger 40 procent. Av dessa är 4 kommuner med en kvinnlig representation som är lägre än 30 procent. Sämst av alla Stockholmskommuner är Sigtuna med sin markanta fördelning mellan könen, där männen har 76,62 procent mot kvinnornas 23,38 procent. Tätt efter Sigtuna finns Vaxholm där motsvarande siffror är 73,68 procent och 26,32 procent. I 9.3.1.2 Uppsala län I Uppsala län har 6 av länets 8 kommuner inte uppnått 40/60-måttet. Av dessa 6 kommuner har fem en kvinnlig representation understigande 30 procent. Sämst av alla uppländska kommuner är Älvkarleby med sina 100 procent moderat manliga representation följt av Håbos 80,43 procent. 9.3.1.3 Södermanlands län Södermanland är ett län med 9 kommuner, 6 av dessa har en representation av kvinnor som understiger 40 procent varav 2 stycken dessutom under 30 procent. I Vingåker är det endast i de obligatoriska nämnderna som kvinnorna har någon representation, närmare bestämt 14,29 procent. Totalt för hela Vingåker representeras de moderata kvinnorna av blyga 9,52 procent av de moderata platserna. Däremot uppvisar Oxelösund positiva siffror med 51,43 procent för de moderata kvinnorna. 9.3.1.4 Östergötlands län Ett län med 92 procent av kommunerna med en manlig dominans är Östergötland. I hela 12 av 13 kommuner har män 60 procent eller fler av alla moderata platser. Av dessa är det fem kommuner där kvinnorna har en representation som är lägre än 30 procent. Sämst är Åtvidaberg och Vadstena med 14, 81 procent respektive 14,29 procent. 9.3.1.5 Jönköpings län I paritet med Östergötland är Jönköpings läns kommuner. I 92 procent av länets 13 kommuner är det männen som dominerar och av dessa 13 kommuner finns det fyra där kvinnorna har mindre än 30 procent. Den kommun som utmärker sig i Jönköpings län är Mullsjö med 22,73 procent kvinnlig närvaro. 14 3 av 15 kommuner saknar uppgifter 18

9.3.1.6 Kronobergs län Av Kronobergs 8 kommuner är det fem där männen representeras av mer än 60 procent av de moderata platserna och två kommuner, Lessebo och Markaryd, som har färre än 30 procent kvinnor. Lessebo 14,81 procent och Markaryd 23,08 procent. 9.3.1.7 Kalmar län Även om Smålands alla län inte stoltserar med representationen kan man konstatera att det i Kalmar län finns en kommun som uppvisar de bästa resultaten för de moderata kvinnorna, Sverigebästa Mönsterås med sina 72,22 procent. Bland övriga 11 kommunerna i Kalmar län finns en kommun som statistiskt är helt jämställd med 50/50 och det är Vimmerby. Nio kommuner i Kalmar län har mindre än 40 procent kvinnlig representation och av dessa är det en kommun, Nybro, som befinner sig under 30-strecket. 9.3.1.8 Gotlands län Gotland som bara är en kommun finns det inte mycket att kommentera utöver tekniknämnden. Där är10 procent kvinnor och 90 procent män. 9.3.1.9 Blekinge län I fem-kommuners länet Blekinge finns ingen kommun som uppfyller kriteriet 40/60-måttet. Alla kommuner har med andra ord lägre än 40 procent kvinnliga politiker varav Ronneby endast uppnår 23,73 procent kvinnor av de moderata platserna. 9.3.1.10 Skåne län Nästan 80 procent av Skånes 33 kommuner uppfyller inte jämställdhetskravet. 26 kommuner finns under 40 procentstrecket i kvinnlig representation. Av dem finns nio kommuner där moderaterna inte ens kommer upp till 30 procent kvinnliga politiker. Mest utmärkande kommun i region Skåne är Svedala med 18,75 procent kvinnor och 81,25 procent män. 9.3.1.11 Hallands län Som enda kommun i Hallands län är det Halmstad som kan presentera en bra jämställdhet. Av alla moderata platser har männen 52,56 procent och kvinnorna 47,44 procent. I de övriga fem kommunerna har männen över 60 procent av de politiska platserna. 9.3.1.12 Västra Götalands län Det område i Sverige som har flest kommuner är region Västra Götaland. Där finns 49 kommuner. Av dessa 49 kommuner är det 36 stycken eller 73 procent som inte uppnår en 40 procentig representation av kvinnor. Bland dessa kommuner är det 14 stycken som har under 30 procent. De tre tydligaste exemplen är Munkedal, Ale och Mellerud med 18,18, 19,23, samt 20,00 procent kvinnor bland de moderata platserna. I en så stor region som Västra Götaland finns det även ombytta roller mellan könen i den kommunala representationen. I fyra kommuner har kvinnorna den största representationen. Dessa kommuner är Färgelanda (53,85 procent), Tranemo (51,72 procent), Herrljunga (59,26 procent) samt den kommun som ligger topp tre i Sverige, Mark med sina 60,98 procent. En kommun uppvisar 50/50 och det är Åmål. 9.3.1.13 Värmlands län Med knappt en femtedel av alla kommuner som uppfyller 40/60-måttet återfinns Värmlands län. Av 16 kommuner är det bara tre som har högre än 40 procent kvinnlig representation 19

varav Sunne ligger bäst till med 57,58 procent. Hela 13 kommuner befinner sig under 40 procentstrecket där fem kommuner hamnar under 30 procent av alla platser som innehas av kvinnorna. Av dess kommuner är det Hagfors och Arvika som ligger i botten på den Värmländska jämställdhetsligan med sina 14,29 procent respektive 16,22 procent. 9.3.1.14 Örebro län Det minst dåliga länet totalt sett är Örebro län med sina 12 kommuner, varav fem kommuner har en kvinnlig representation under 40 procent. Sämst av dessa är Nora och Laxå med sina 28 respektive 28,57 procent. Två kommuner i Örebro län uppvisar en 50/50 situation mellan könen, Ljusnarsberg och Kumla. 9.3.1.15 Västmanlands län Det näst sista länet i Svealand, Västmanland, ligger på den övre halvan av Sveriges minst dåliga jämställdhet ur ett länsperspektiv. Av länets 10 kommuner har sex en kvinnlig representation under 40 procent. Två av dem hamnar under 30 procentstrecket, Fagersta (17,65 procent) samt Sala (22,86 procent). En kommun uppvisar positiva siffror från ett kvinnligt perspektiv sett och det är Surahammar med sina 56,25 procent mot männens 43,75 procent. 9.3.1.16 Dalarnas län Av 15 kommuner är det 12 stycken eller 80 procent av Dalarnas kommuner där de moderata kvinnorna har mindre än 40 procent av de moderata platserna. Fyra av dessa ligger under 30 procent. Det är i västra Dalarna och Älvdalens kommun man kan hitta de största skillnaderna.. I Älvdalens kommun uppgår kvinnorepresentationen endast till 16,67 procent. Det är bara i Rättvik man kan hitta en fördel för kvinnorna, 55 procent mot männens 45 procent. 9.3.1.17 Gävleborgs län Likt grannlänet Dalarna presenterar Gävleborg en likartad situation. Av 10 kommuner ligger åtta utanför 40/60-måttet, det vill säga under 40 procents representation av ettdera könet. Även i detta fall till kvinnornas nackdel. Bland dessa åtta kommuner har fyra en kvinnorepresentation understigande 30 procent, en av dessa kommuner är Nordanstig med 25 procent. 9.3.1.18 Västernorrlands län Västernorrlands län har sju kommuner där fyra av dem inte bara hamnar under 40 procent i kvinnlig representation, utan till och med under 30 procentstrecket. Sämst i länet är moderatledda Härnösand med 25 procent kvinnor och 75 procent män på de moderata platserna. En ljusglimt är ådalskommunen Kramfors där kvinnorna uppnår 56,52 procent. 9.3.1.19 Jämtlands län Sveriges minsta län, befolkningsmässigt sett, är Jämtlands län som innefattar 8 kommuner 15 vara 5 stycken ligger under 40 procent kvinnor av de moderata politikerna. 3 av dessa 5 kommuner ligger på en nivå runt 26 procent och det är Krokom-, Åre- och Härjedalens kommuner. Som motpol till dessa kommuner kan Jämtlands län stoltsera med Sveriges näst bästa kommun för moderat del, Bergs kommun, där kvinnor upprätthåller hela 64,27 procent av de moderata uppdragen. 15 Underlag saknas för Ragunda kommun 20