HUS Ytbelagd förzinkad stålplåt som taktäckning. Nyheter om plåt i AMA Hus 11 del 1 av 2 Allmän uppdatering av avsnitten om plåt. TEXT OCH FOTO: TORBJÖRN OSTERLING Utgivningen av AMA Hus 11 med tillhörande Råd och anvisningar innebar en del förändringar i avsnitten om taktäckningar och väggbeklädnader av plåt. I den här artikeln redovisas några av förändringarna i AMA Hus 11 jämfört med AMA Hus 08. Artikeln är uppdelad i två delar där del 2 publiceras i nästkommande AMA-Nytt. PLÅT I AMA I AMA Hus 11 behandlas som tidigare plåt som taktäckningsoch väggbeklädnadsmaterial i två olika avsnitt: JT TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS JV TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER M M AV ÖVERLÄGGSPLATTOR E D AV PLÅT FÖR HUS De plåtmaterial som beskrivs i AMA Hus 11 är också desamma som tidigare, nämligen: JTB metalliserad stålplåt JTC plåt av rostfritt stål JTD aluminiumplåt JTE kopparplåt JTG titanzinkplåt. En ny rubrik JTZ TAKTÄCKNINGAR, VÄGGBEKLÄDNADER, KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT AV ÖVRIGA METALLER har lagts till i RA Hus 11. Under den rubriken kan exempelvis utföranden med titanplåt redovisas. Titanplåt är ett material som har börjat användas i Sverige under de senaste åren. ÖVERGRIPANDE FÖRÄNDRINGAR I AMA Hus 11 har tidigare texter från AMA-nytt inarbetats. Det har getts ut många nya standarder som medfört en bear- 58
TORBJÖRN OSTERLING Byggnadsingenjör SBR Bentab Bygggkonsult AB betning också av den anledningen. I viss mån har även hänsyn tagits till den tekniska utvecklingen. Tidigare har krav på plåttjocklek angetts under rubriker för olika detaljutföranden. Eftersom det inte är någon större skillnad mellan plåttjocklekarna anges dessa nu överordnat och i direkt anslutning till respektive plåtmaterial. Under till exempel JTB om förzinkad stålplåt föreskrivs att plåt ska utföras av 0,6 mm plåt där inte annat anges. Med tillägget där inte annat anges avses att för vissa detaljutföranden kan en annan plåttjocklek anges, vilken då ska användas. I en enskild beskrivning kan naturligtvis en annan tjocklek också föreskrivas. UNDERLAGET FÖR PLÅTEN ÄR VIKTIGT Underlaget är viktigt för arbeten med plan plåt. Om underlaget inte är tillräckligt stumt och tjockt är det svårt att fästa klammer samt även utföra falsningsarbeten främst vid hinder, ränndalar, takfot med mera. RA Hus 11 innehåller råd om tjocklek på exempelvis råspont och plywood som underlag för olika typer av taktäckningar. Projektören måste ange tjocklek i beskrivningen. Utförande av underlagstäckningar för plan plåt finns i JSC.112 respektive JSC 114 beroende på val av pappkvalitet, se bild 2. Papp ska vara minst av kvalitet YAP 2200 och med infästning i dolt överlapp. För dålig kvalitet på byggpappen eller bristfälligt islagen pappspik kan ge avtryck i plåten och på sikt kan plåten även skadas på grund av temperaturrörelser. I avsnitt JSC.12 i AMA Hus 11 med underliggande koder och rubriker finns flera detaljer för utförande av underlagstak som måste beaktas. Det är till exempel ett generellt krav att det ska finnas en remsa byggpapp under fotplåtar, språngbleck och liknande, se bild 3 5. JT TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄD- NADER SAMT KOMPLETTERINGAR AV PLAN PLÅT FÖR HUS Fästdon För avsnittet JT som enligt pyramidregeln gäller för alla plåtmaterial, finns utökade råd för kvalitet på fästdon i avsnitt ZSE. Fästdon ska väljas med anpassning för den miljö där de ska användas. I avsnitt JT och JV anges att fästdon av rostfritt stål ska användas. Tätning av falsar Under de senaste åren har kvalitet på falsolja diskuterats. För närvarande pågår provning av olika falsoljor. Som RAtext föreslås att det i vissa lägen kan finnas skäl att använda tätningsmassa eller fogmassa som tätningsmedel i falserna i stället för falsolja. Bild 2. VU typ 112 med YAP 2200 som byggpapp enligt AMA Hus 11. Bild 4. Under fotplåten eller språngblecket ska det finnas en minst 300 mm bred remsa av YAP 2200. Här har inte fotplåten monterats. Bild 3. Figur JSC.123/1 i AMA Hus 11. Bild 5. Här har fotplåt monterats ovanpå pappremsan. 59
HUS Falstätningsfiguren JT/7 i AMA Hus 11 har gjorts om för att mera likna de förhållanden som sker vid falsupptagning (se bild 6). Avledarhakar Avledarhakar ska finnas vid till exempel avslutningar av beklädnader, ståndskivor eller dylikt för att begränsa risken för att vatten och snö driver in. I AMA Hus 11 har berörda figurer kompletterats så att detta framgår tydligare. Samtidigt har begreppet drivvattenhake tagits bort från en del figurer som i övrigt är oförändrade, se bild 7. Figur JT/2 ligger högt upp enligt pyramidregeln och gäller därför i alla situationer där avledarhakar ska användas. Ett exempel är figur RA JT-.2521/2 i RA Hus 11, se bild 8. Bild 6. Figur JT/7 i AMA hus 11. Bild 7. Figur JT/2 i AMA Hus 11. Mått på avledarhake. Risk för galvanisk korrosion I RA Hus 11 har det tillkommit rådstext om galvanisk korrosion och riskerna med användning av vissa typer av färger. Vatten som rinner från koppar eller kopparlegeringar över stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn), aluminium eller zink är starkt korroderande. Vatten som rinner från fasader med färg med kopparvitriol eller järnvitriol kan ge missfärgning och angrepp på koppar, titanzink, aluminium och stålplåt metalliserad med aluminium-zink (AlZn), se bild 9. Bild 8. Figur RA JT-.2521/2 i RA Hus 11. MATERIALAVSNITTEN JTB - JTG Många av de standarder som tidigare åberopats har nu ersatts med nya. Detta är främst av intresse för materialtillverkare och inte så mycket för plåtslagaren eller beskrivningsförfattare, men det är naturligtvis viktigt att rätt material beställs och erhålls. I RA Hus 08 togs indelningen av tjocka respektive tunna ytbeläggningar bort eftersom det under senare år utvecklats beläggningar med tjocklekar som varken kan definieras som tunna eller tjocka. Val av korrosionsskydd kan numera ske med ledning av korrosivitetsklasser enligt en ny standard, SS-EN 10169:2010. Inga förändringar har skett för beläggningstjocklekar med zink eller AlZn på metalliserad stålplåt. För rostfri stålplåt anges att plåt ska vara av kvalitet 1.4401 eller 1.4404 enligt SS-EN 10088-4:2009. Dessa har bedömts vara likvärdiga men i vissa miljöer kan kvalitet 1.4436 behöva användas. Detta framgår av RA Hus 11. Kopparplåt finns även som patinerad eller oxiderad plåt, vilket nämns i RA Hus 11, se bild 10. Om patinerad kopparplåt ska användas måste detta redovisas av projektören. Ett skäl för att använda patinerad plåt är att det finns tecken som tyder på att kopparplåten inte blir ärgad lika fort som förut. AVSNITT JT-.1 TAKTÄCKNINGAR OCH VÄGGBEKLÄDNADER AV PLAN PLÅT Infästningar De nya eurokoderna med bland annat förändrade krav beträffande vindlaster innebär att högre krav ställs för dimensionering av infästningarna. Dessutom har en ny terrängtyp tillkommit. Skruvdimensionen måste redovisas i handlingarna eftersom skruvarna är beroende av klammertyp, underlag och beräknade laster. Detta ställer högre krav på leverantörer av klammer och fästdon men även projektörer och entreprenörer. Det blir nödvändigt att göra en dimensionering och infästningsplan för varje objekt. Det finns beräkningsprogram tillgängliga på marknaden. Uppgifter på utdragslaster för olika fästdon kan erhållas av fästdonseller plåttillverkaren. Här anges att klammer till taktäckningar och väggbeklädnader alltid ska fästas med skruv. Både AMA och RA har kompletterats med krav på att klammer aldrig ska anbringas med ett större avstånd än 600 mm och att detta avstånd gäller även om en särskild infästningsplan upprättas. I vissa fall, till exempel vindutsatta lägen och randzoner kan ett största avstånd av 250 300 mm behövas användas. För att undvika utmattningsskador vid randzoner på höga byggnader kan det också vara nödvändigt att minska 60
bredden på banden till 300 mm, se bild 11. I RA Hus 08 togs figuren beträffande placering av fast zon vid bandtäckningar bort. I RA Hus 11 har den lagts till igen, se bild 12. Falsning Figurerna JT-.1/1 JT-.1/5 i AMA Hus 11 är justerade och kompletterade för en tydligare skillnad mellan enkelfalsade och dubbelfalsade utföranden. Tidigare utförande med enbart knutna ståndfalser vid språng har vid dubbelfalsade utföranden kompletterats även med fällda ståndfalser i språng, se bild 13 14. Projektören ska ange vad som ska utföras. I RA Hus 11 har ett förslag på knytning av ståndfalser vid Bild 9. Missfärgning av Aluzink under en träfasad med Falu rödfärg. Bild 12. Figur RA JT-.1/4 i RA Hus 11. Bild 10. Patinerad kopparplåt har använts vid omtäckningen av tornen på Kalmar Slott. Bild 13. Figur JT-.1/3 i AMA Hus 11. Bild 11. Smalare band vid takkant. Detta måste särskilt beaktas vid höga byggnader i vindutsatta lägen. Smalare band kan behövas vid takkanten för att dels minska risken för buller dels minska risken för utmattningsskador. Bild 14. Fällda ståndfalser vid språng över en hängränna. 61
HUS språng tagits med som är det utförande som används vid titanzinkplåt. Ett skäl är att många knytningar är utförda på ett sådant sätt att vatten kan tränga in, se bild 15. Format Plåtstorlek och bandbredder anges liksom tidigare i detta avsnitt. När det gäller plåt i skivformat kan det i vissa sammanhang behövas andra plåtformat, men det måste då anges av projektören. I RA Hus 11 påtalas att det går att välja smalare bandbredder än de som anges i AMA Hus 11. Den högsta tillåtna bandlängden för rostfri stålplåt har ändrats från 15 till 10 meter i AMA Hus 11. För titanzinkplåt anges högsta tillåtna bandlängd till 16 meter i AMA Hus 11, men med en hänvisning om att detta ska ske enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Under JT-.1321 i RA Hus 11 anges att dubbelfalsade skivtäckningar med en längd som överstiger 10 meter från infästnings- och rörelsesynpunkt bör betraktas som en bandtäckning. Detta innebär till exempel att infästning ska ske med fasta klammer och glidklammer med hänsyn till placeringen av den fasta zonen. Bild 15. Figur RA JT-.1/1 i RA Hus 11. Vattentryck på falsade tak I RA Hus 11 under JT-.13 redovisas att falsade tak inte ska utsättas för vattentryck. Falsade tak måste utformas på ett sådant sätt att vatten inte kan stå kvar på taket under längre tid och under upprepade tillfällen. Minsta lutning för enkelfalsad skivtäckning Minsta lutning för enkelfalsade skivtäckningar har ändrats från 14 o till 18 o (se bild 16). Ett skäl till detta är bland annat de senaste vintrarnas hårda klimat. Det är endast varmförzinkad stålplåt som får utföras som en enkelfalsad skivtäckning. Vid övriga plåtmaterial ska skivtäckningar alltid dubbelfalsas. Alla bandtäckningar ska dubbelfalsas oavsett plåtmaterial. Bild 16. Minsta taklutning för enkelfalsad skivtäckning är i AMA Hus 11 satt till 1:3 (18 o ). Klamring av vinkelfalser Under JT-.15 anges att stående vinkelfalser ska klamras mer än vad som gjorts tidigare. Detta framgår av figur JT-.15/2, se bild 17. JT-.2 KOMPLETTERINGAR AV PLÅT VID TAKTÄCKNING AV PLAN PLÅT Falsavstånd Med hänsyn till att de tidigare detaljföreskrifterna om plåttjocklekar med mera tagits bort på lägre nivåer har föreskrifterna om falsavstånd lagts högre upp enligt pyramidregeln. I vissa fall har falsavstånden ändrats något men syftet har varit att få en så enhetlig princip som möjligt. Vanliga falsavstånd enligt AMA Hus 11: vid enkel hakfals eller slusskarv är falsavståndet 1 950 mm Bild 17. Figur JT-.15/2 i AMA Hus 11. 62
vid metalliserad stålplåt och 1 200 mm vid övriga plåtmaterial vid ränndalar som alltid ska dubbelfalsas är falsavståndet 950 mm oavsett material, med undantag för fotrännor och vinkelrännor där ett falsavstånd på 1 200 mm kan användas vid metalliserad stålplåt för krön eller dylikt där beslagen ska dubbelfalsas ska falsavståndet vara 1 200 mm, oavsett plåtmaterial för titanzinkplåt finns undantag när band ska utföras med rörelsefogar enligt plåttillverkarens dokumenterade anvisningar. Fotrännor Under JT-.21 med underordnade koder och rubriker behandlas fotrännor som tidigare. Det äldre utförandet med 0,7 mm varmförzinkad stålplåt utan ytterbeklädnad har tagits bort ur AMA. Detta utförande måste redovisas av projektören. Generellt föreskrivs nu att fotplåten i alla utföranden ska dras upp under falsen mellan taktäckningen och fotrännan. Detta framgår bland annat av figur JT-.21/1 och JT-.21/2 i AMA Hus 11, se bild 18. Fortfarande är förutsättningen enligt AMA att taklutningen ska vara 30 o när en fotränna ska användas. Vid lägre taklutningar måste kompletterande anvisningar lämnas av projektören. Vägledning finns i RA Hus 11. Som tidigare gäller att det bara är metalliserad plåt som används vid fotrännor utan stomme. En detalj som togs med redan i AMA Hus 08 men som få har uppmärksammat är texten under JT-.2122 att fotrännsfalsen vid bandtäckning får läggas parallellt med fotrännskanten. Det innebär i många fall förenklingar för plåtslagaren. Utseendet är dock inte det som man är van vid men det innebär inte någon försämring av funktionen, snarare tvärtom. Vid skivtäckningar ska dock utförandet vara sådant att fotrännsfalsen ska ligga parallellt med takfoten. Bild 18. Figur JT-.21/1 i AMA Hus 11. Här framgår att fotplåten ska dras upp minst 150 mm ovanför falsen mellan taktäckningen och fotrännan. Ränndalar Under JT-.231 i AMA Hus 11 har i enlighet med ökningen av taklutning för enkelfalsade täckningar även kravet på fall mot ränndalar med uppbyggt fall ökat från 14 o till 18 o. I avsnittet om försänkta ränndalar har det tidigare utförandet med ränndal av tjock plåt flyttats till RA Hus 11. Ståndskivor JT-.2511 i AMA Hus 11 har kompletterats med två nya figurer som togs in i RA Hus 08. Figurerna avser ståndskivor vid puts på isolering, en konstruktion som varit föremål för diskussioner under de senaste åren. En viktig princip är att täcklister måste dras in till bakomliggande konstruktion. Normalt används även en startlist eller bottenlist som stöd för putsbärare och puts, se bild 19 20. De startlister eller bottenlister som redovisas i figurerna finns i olika utföranden beroende på putssystem och om putsen är tjock eller tunn. Om tvåstegssystem ska användas måste utförandet redovisas eftersom komponenter kan variera beroende på systemleverantör. För ståndskivor har en ändring tillbaka till en minsta höjd på 300 mm gjorts. Detta med hänsyn till att det under de senaste vintrarna drivit in snö och även Bild 19. Figur JT-.2511/6 i AMA Hus 11 visar ett utförande som inte är luftat. Bild 20. Figur JT-.2511/7 i AMA Hus 11 visar ett utförande som är luftat. 63
HUS regn vid ståndskivorna. Täcklisten ska överlappa ståndskivan med minst 100 mm. Detta framgår av bild 19 20. En taktäckning som ansluter snett till en ståndskiva ska utföras med sneda sidbitar på samma sätt som vid vinkelrännor, se bild 21. Något som inte är ändrat men som det ofta slarvas med är utförande av rörelsefogar i ståndskivor. Rörelsefogen svängd fals ska falsas samman genomgående med ståndfals i taktäckningen, se bild 22. Ränndalar Anslutning mellan taktäckningar och gesimsrännor eller försänkta ränndalar ska alltid utföras med rörelsemån. Fotplåtens uppdragning har minskats från 600 mm till 450 mm, se bild 23. Hängskivor Under JT-.252 i AMA Hus 11 har föreskrifterna kompletterats med en figur som visar gavel- och skyddsbeslag vid hängskivor, se bild 24. Takluckor Enligt BBR ska takluckorna göras med ett dagermått på 600 900 mm. AMA Hus 11 föreskriver ett överkrav som innebär att luckan ska göras 900 900 mm, vilket är mera anpassat för uppstigning på taket i samband med olika underhållsåtgärder. Luckor ska förses med uppställningsbeslag som kan låsas alternativt spärras i uppställt läge. Sarg till lucka ska göras 200 mm hög, se bild 25 26. Takuppbyggnader Figur JT-.27/1 i AMA Hus 11 är kompletterad och redovisar hur fals mellan taktäckning bakom eller framför hinder ska utföras, se bild 27. Vid krön enligt JT-.274 i AMA Hus 11 ska en stående vinkelfals mellan hängskiva och krönbeslag ges förstärkt infästning enligt figur JT-.2521/3. Den tidigare angivelsen om att krönbeslag fick enkelfalsas om krönet lutade mer än 14 o har ändrats till 18 o. Fortsättning följer i nästa nummer av AMA-nytt Bild 21. Sneda sidbitar vid ståndskiva. Bild 22. Rörelsefog i ståndskiva ska falsas samman med ståndfals i taktäckningen. 64
Bild 23. Figur JT-.2331/2 i AMA Hus 11. Bild 24. Figur JT-.252/1 i AMA Hus 11. Bild 25. Luckor ska oavsett taktäckningsmaterial ha en höjd av minst 200 mm. Gångjärn ska fästas ordentligt och inte ha integrerat uppställningsbeslag. Uppställningsbeslag ska gå att låsa i uppställt läge. Bild 26. Exempel på uppställningsbeslag. 65