Anvisningar Grävning i allmän mark

Anvisningar Grävning i allmän mark 2003-05-30

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1.1 Syfte 1.2 Grävningar och störningar 2 ANSVAR 2.1 Kommunens ansvar 2.2 Ledningsägarens ansvar 3 PLANERINGSSKEDE 3.1 Avtal 3.1.1 Innehåll 3.1.2 Ansökningshandlingar 3.1.3 Påföljder 3.2 Samråd och planering 3.3 Information 3.3.1 Förhandsinformation 3.3.2 Information på plats 3.4 Grävningstillstånd 3.4.1 Ansökan om grävningstillstånd 3.4.2 Utfärdande av grävningstillstånd 3.5 Trafikanordningsplan 3.6 Belamring av offentlig plats 4 UTFÖRANDESKEDE 4.1 Syn/förbesiktning 4.2 Hänsyn till växtlighet 4.3 Miljökrav 4.4 Ledningar som tas ur drift 4.5 Återställning i gatumark 4.6 Återställning i parkmark 4.7 Tekniska krav vid återställning av slitlager i offentlig plats 5 TEKNISKA KRAV 5.1 Allmänt 5.2 Ledningsläge 5.2.1 Ledningars förläggningsdjup 5.2.2 Kabelförläggning 5.3 Schaktning 5.3.1 Schaktning i hårdgjord yta 5.3.2 Schaktning vid träd-, planterings- och gräsyta 5.4 Återfyllning 5.5 Återställning 5.5.1 Förstärknings- och bärlager av krossmaterial 5.5.2 Bitumenbundet bär- och slitlager

6 DÅ ARBETET ÄR KLART 6.1 Slutbesiktning 7 PÅFÖLJDER 7.1 Senareläggning av arbete 7.2 Avbrytande av arbete 7.3 Vite/konsekvenser 8 AVGIFTER 8.1 Återställningsarbeten i gatumark 8.1.1 Återställningsarbeten i huvud- och bussgator 8.1.2 Lokalgator, gång- och cykelvägar och gångbanor 8.2 Återställning i park och naturmark 8.3 Avgifter 9 ORDLISTA Bilaga 1 - Checklista för ledningsägare Bilaga 2 - Checklista för ledningsägare före igångsättning Bilaga 3 - Checklista under arbetets gång Bilaga 4 - Blankett för ansökan om grävningstillstånd Bilaga 5 - Trafikanordningsplan Bilaga 6 - Tekniska krav vid återställning av slitlager i offentlig plats Bilaga 7 - Väglagen Bilaga 8 - Beläggningsprislista Bilaga 9 - Karta över huvudvägnätet Bilaga 10 - Karta över prioriterade gång- och cykelvägar

1. INLEDNING 1.1 Syfte Offentlig plats används till anläggningar som är till nytta för kommunens invånare. Dessa kan vara gator, parker etc, men även ledningar av olika slag. Såväl gator som ledningar är en förutsättning för ett fungerande samhälle. Trafiken ska flyta utan störningar liksom den tekniska försörjningen genom kablar och ledningar. Ibland leder kraven från olika intressenter till konflikter. För detta ändamål behövs bestämmelser för grävning i offentlig plats. Som markförvaltare kan Samhällsbyggnadskontoret därigenom erbjuda allmänheten väl fungerande stadsrum med gator, torg och parker för skilda användargrupper. För väghållaren är det viktigt att genom långsiktig planering och bra samordning kunna begränsa antalet grävningar i gatorna. Det är viktigt att anpassa tidpunkten för grävningar till allmänhetens behov och se till att återställningen sker snabbt och med hög kvalitet. Väghållaren måste också få ersättning för sina kostnader och för de ökade underhållskostnader för beläggningar och vägkropp som grävningar medför. Gatorna måste därför byggas upp efter enhetliga principer och organiseras under mark. Rutiner för ledningsförläggning och accepterade principer för återställning är väsentliga för framkomlighet och trevnad. Det är även av stor vikt att de tekniska försörjningssystemen är av hög kvalitet med mindre störningar och problem som följd. För att klara detta i framtiden är det nödvändigt att Samhällsbyggnadskontoret har anvisningar för hur grävningsarbetet ska skötas för att minimera framkomlighetsproblem, sättningar, skador på växtlighet, miljöproblem etc samt att berörda parter får information om planerade och pågående arbeten. 1.2 Grävningar och störningar De flesta grävningsarbeten innebär någon form av störning med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet. Dåligt utförda återställningsarbeten orsakar, förutom en ökad kostnad för det framtida underhållet, trafikhinder med risk för skada på människor och fordon. Även grävningar som utförs på ett tekniskt riktigt sätt medför att den planerade livslängden på beläggning och vägkropp förkortas och därmed ökar kostnaden för det framtida underhållet. För att få tillstånd att gräva i allmän platsmark måste det alltid finnas ett avtal för rätten att förlägga och bibehålla anläggning i offentlig plats. Beträffande allmän väg regleras tillståndsfrågorna i väglagen och avtal erfordras inte. Ledningsrätt kan i övrig offentlig plats också ersätta avtal. Därutöver ska den som avser att utföra grävningsarbete i offentlig plats söka tillstånd till grävningen av Umeå kommun, Samhällsbyggnadskontoret Gata och Park Störningar, skador och problem som kan uppkomma för trafikanter, tredje man och fasta anläggningar ska minimeras bland annat genom samordning och god planering. Berörda parter ska informeras i god tid så att de kan planera för störningar som kan uppkomma. Trafikanter ska kunna välja annan väg, tillgängligheten till fastigheter för boende och verksamheter får inte störas mer än nödvändigt. Utryckningsvägar för räddningstjänstfordon får inte blockeras. Återställningsarbeten ska utföras på ett sådant sätt att kommunens gator håller god framkomlighet, hög säkerhet och acceptabel trafikmiljö. Speciellt ska behoven för personer med funktionsnedsättning uppmärksammas. Sida 1

2 ANSVAR 2.1 Kommunens ansvar I Umeå kommun ansvarar Tekniska nämnden för offentlig plats inom kommunen. Samhällsbyggnadskontoret, Gata och Park är i egenskap av kommunens väghållare den som lämnar föreskrifter för utförande av arbete i allmän platsmark. 2.2 Ledningsägarens ansvar Samhällsbyggnadskontoret påtar sig inget ansvar för av ledningsägaren förslagen placering av ledning. Det åligger ledningsägaren att själv svara för kontroll av andras ledningar och anläggningar. Ledningsägaren ansvarar för att markering av andra ledningsägares ledningar blir utförd samt svarar för eventuell uppkommen skada på annans ledning eller anläggning vid grävning. Om skador uppkommer vid arbetet är det ledningsägarens skyldighet att åtgärda dessa. Samhällsbyggnadskontoret ska kontaktas i samband med ansökan för att utröna om registrerade privata ledningar kan finnas i anslutning till planerat arbete. Ledningsägaren bekostar alla åtgärder i allmän platsmark som görs i samband med ledningsarbetet. Ledningsägaren ansvarar för återställningen upp till bundet bärlager, alternativt slitlager, där bundet bärlager inte förekommer. Av Samhällsbyggnadskontoret utsedd beläggningsentreprenör övertar arbetet och ansvaret 30 dagar efter slutbesiktning och utför slutlig återställning av bundet bärlager. Ledningsägaren ansvarar under perioden 1 maj 15 september för tillsyn och underhåll av grävningen i 30 dagar efter slutbesiktning. För grävningar utförda under perioden 16 september 1 maj gäller att ledningsägaren svarar för tillsyn och underhåll till och med 31 maj. Tillsynen och underhållet avser sådant som sättningar och andra skador på beläggningen/ytan. Ledningsägaren ska se till att arbetsområdet fram till utförd slutbesiktning hålls i sådant skick, att ordning och säkerhet inte åsidosätts. Uppbrutet material som kantsten, plattor m m ska rengöras och lagras så att dessa kan användas vid återställningen. Det uppbrutna materialet ska förvaras på sådant sätt att materialstöld, vandalism eller skador på tredje man undviks. Inom centrumfyrkanten och på andra känsliga ställen exempelvis i närhet av affärsverksamhet får inga lösa material vara upplagda. Förvarat material ska inför återställningen transporteras tillbaka till arbetsområdet. Ledningsägaren har ansvaret för att entreprenadområdet/arbetsområdet hålls rent och snyggt och ansvarar därmed för renhållning, underhåll och vinterväghållning till dess ledningsägarens arbete är fullgjort och slutbesiktat. Angränsande områden ska hållas i sådant skick, att renhållning och vinterväghållning kan ske på normalt sätt. Arbete inom entreprenadområdet ska utföras så att kraven i lokala ordningsstadgan för Umeå kommun uppfylls. Ledningsägaren har i enlighet med stadgan skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att allmänheten inte ska utsättas för olägenheter i form av damm, spill eller dålig lukt. Sopor och avfall från platsen ska samlas snarast och sorteras för respektive avfallssort. Åtgärder ska vidtas så att mark, grundvatten och vattendrag inte förorenas av kemikalier, oljor, bensin eller liknande (se vidare avsnitt 4.2, Miljökrav). Sida 2

Ledningsägaren har ansvaret för att trafikavstängning och skydd av öppet schakt fungerar. Om trafikavstängning inte är utförd enligt anvisningar har Samhällsbyggnadskontoret rätt att efter samråd vidta nödvändiga åtgärder på tillståndshavarens bekostnad (se vidare under avsnitt 7, Påföljder). 3 PLANERINGSSKEDE 3.1 Avtal Tekniska nämnden har till uppgift att bl a handlägga frågor om kommunens gator, vägar, broar, torg, parker, planteringar och andra allmänna platser och områden för friluftsliv. I anslutning till detta har Tekniska nämnden som särskild uppgift att handha frågor om upplåtelse av allmän platsmark. Tillstånd ska därför erhållas av Tekniska nämnden innan annan förvaltning, företag eller enskild person tar allmän platsmark i anspråk. Inom ramen för delegation får dock Samhällsbyggnadskontoret, Gata och Park på Tekniska nämndens vägnar fatta beslut i upplåtelser på och under allmän platsmark. Samhällsbyggnadskontorets krav och villkor beaktas genom avtal som också innefattar dessa grävningsbestämmelser. 3.1.1 Innehåll Avtal om rätten att förlägga och bibehålla anläggning i allmän platsmark kan formuleras som ett övergripande och generellt avtal vid fortlöpande ledningsdragningar, där godkännande av föreslagna ledningslägen görs underhand efter vissa rutiner. Samhällsbyggnadskontorets godkännande omfattar endast lämpligheten av anläggnings placering ur det perspektiv som skapas av Samhällsbyggnadskontorets kompetensområde nämligen trafikteknik, hänsyn till befintlig växtlighet, till nuvarande eller planerad gatuutformning eller annan lämplighet. Då ansökan avser en engångsföreteelse upprättas avtal endast för denna speciella anläggning. Avtalen reglerar skyldigheter och rättigheter för båda parter. Avtalen kan innehålla beskrivning av anläggningens syfte och omfattning, planeringsregler, samråd, läggningsanvisningar, arbetets bedrivande underhåll, ersättning, anmälningsskyldighet, ledningsdokumentation, flyttning av anläggning, skadeståndsskyldighet, överlåtelse, avtalstid, giltighet, upphörande, etc. Varje avtalspart har ansvar för sin anläggning. 3.1.2 Ansökningshandlingar Vid ansökan om rätten att förlägga anläggning i allmän platsmark kan erforderliga handlingar variera något med hänsyn till det aktuella ärendet. Vid tecknande av övergripande avtal ställs krav på avtalspart vad gäller grävningstillstånd, anmälningsskyldighet m.m. vid varje enskild anläggnings utförande. Ett grundläggande krav på ansökningshandlingarna är att den aktuella anläggningen redovisas. Vid ledningsförläggning krävs planritning, läggningsdjup, typsektion samt uppgifter om ledningsdimensioner, skyddsrör och brunnsstorlekar. Över speciella konstruktioner krävs ritningar. 3.1.3 Påföljder Om grävning sker i allmän platsmark innan avtal eller grävningstillstånd föreligger, kan åtgärden komma att polisanmälas och den grävande parten kan bli skyldig att betala de kostnader Samhällsbyggnadskontoret får med anledning av grävningen (se vidare avsnitt 7, Påföljder). Sida 3

3.2 Samråd och planering För att undvika upprepade ingrepp på samma ställe i allmän platsmark ska ledningsägare delta i regelbundna byggsamordningsmöten som Samhällsbyggnadskontoret kallar till. Planerade arbeten ska tas upp på byggsamordningsmötena i god tid innan de påbörjas för möjligheten att kunna utnyttja de fördelar som kan uppstå vid samråd. Ledningsägare ska även upprätta årsprogram för planerade ledningsarbeten, som tillsänds Samhällsbyggnadskontoret för samplanering senast i januari månad för årets planerade åtgärder. Ledningsarbetena ska också redovisas underhand vid byggsamordningsmöten eller skickas till Samhällsbyggnadskontoret på remiss. Samhällsbyggnadskontoret presenterar ett preliminärt beläggnings- och gatuprogram för det kommande året senast i april. Detta beläggningsprogram skickas för yttrande till Umeå Energi AB, UMEVA och Telia. Ledningsägarna ska inom anvisad tid besvara denna remiss. Efter det att ledningsägarna yttrat sig över förslaget till beläggningsprogram och godkänt detta medges endast akuta underhållsåtgärder under de kommande 3 åren. Eventuella utbyggnader eller utbyte av ledningar under denna tid får utföras endast undantagsvis efter samråd med Samhällsbyggnadskontoret. Arbetsgången för ledningsarbetet omfattar allt från den första utredningen om att det måste göras, fram till dokumentation och avlämnande av det utförda arbetet (se bilaga 1, Checklista för ledningsägare/byggherre planering). 3.3 Information Det är av stor vikt att hänsyn tas till allmänheten vid grävningsarbeten. Berörda parter ska informeras av ledningsägaren i god tid innan arbetet startar. Vid alla arbeten åligger det ledningsägaren att informera berörda parter av allmänhet, fastighetsägare och näringsidkare. 3.3.1 Förhandsinformation Förhandsinformation är information som ges till berörda parter innan arbetet startar. Informationen kan utgöras av meddelande i massmedia, skyltar, informationsblad till berörda, sammankomster etc. Tidpunkten och typen av förhandsinformation är beroende av den olägenhet som drabbar allmänhet eller verksamhet på grund av ledningsarbetet. Olägenheten bestäms av följande faktorer: geografisk belägenhet omfattning av arbete tidpunkt byggtid (gäller den tid som ledningsägarens arbeten beräknas pågå, det vill säga slutbesiktning). Underhållsansvaret kvarstår till 30 dagar efter slutbesiktning (se kapitel 6, Då arbetet är klart). Särskild uppmärksamhet ska ägnas näringsidkare, fastighetsägare och boende. Förhandsinformation är generellt inte behövlig vid akuta grävningar under förutsättning att den geografiska belägenheten, omfattningen, tidpunkten eller byggtiden inte föranleder sådana insatser. Redovisning av ledningsägarens planerade förhandsinformation ska göras i samband med ansökan om grävningstillstånd. Sida 4

3.3.2 Information på plats Information på plats ska alltid finnas vid alla slags grävningar. Detta gäller även vid akuta grävningar. Minst en informationsskylt ska finnas vid arbetsplatsen. Behov av flera skyltar kan finnas vid utsträckt arbetsområde. Informationsskylt kräver inget tillstånd. Informationsskylten ska innehålla uppgifter om: arbetets art ansvarig ledningsägare entreprenör när arbetet ska vara klart (gäller ledningsägarens arbeten) telefonnummer dit allmänheten kan vända sig med frågor om arbetsplatsen (se bilaga 2 och 3, Checklista för ledningsägare/byggherre/arbetsledare) 3.4 Grävningstillstånd 3.4.1 Ansökan om grävningstillstånd För grävningsarbete eller motsvarande arbete i allmän platsmark krävs att ledningsägare slutit avtal med Samhällsbyggnadskontoret avseende rätten att anlägga och bibehålla ledningar eller annan enskild egendom i allmän platsmark. Därutöver krävs alltid ett grävningstillstånd. Grävningstillstånd kan sökas för enstaka objekt och ska sökas senast 2 veckor före arbetets planerade start. Kortare handläggningstid kan medges om tidigt samråd skett dock minst 5 dagar före planerad start. Ansökan om grävningstillstånd görs på blankett. Ansökan om tillstånd att gräva i allmän platsmark/anmälan om grävning i allmän platsmark, se bilaga 4. För ledningsägare med behov av ofta förkommande akuta punktgrävningar kan årsvisa tillstånd utfärdas. Dess årsvisa tillstånd undantar dock inte plikten att anmäla den specifika grävningen. Ett akut arbete ska då anmälas så snart som möjligt, dock senast nästa arbetsdag. Anmälan ska vara skriftlig, vilket görs på samma blankett som ovan. Anmälan om akut grävning sänds till Samhällsbyggnadskontoret, Gata och Park. Efter anmälan ska ledningsägaren kontakta Gata och Park för besiktning. Vid utebliven anmälan av grävningsarbete debiterar Samhällsbyggnadskontoret ledningsägaren kommunens merkostnader enlig fastställd prislista. Grävningstillståndet beaktar Samhällsbyggnadskontoret intresse av föreslagen lednings placering i förhållande till kommunens anläggningar, arbetsmetod, framkomlighet och trafiksäkerhet, olägenheter för allmänheten, skydd av växtlighet, byggtid med hänsyn till arrangemang och liknande samt hur återställningen ska ske. Sida 5

Ansökan om tillstånd att gräva i allmän platsmark eller anmälan om grävning ska innehålla uppgifter om: giltigt avtal om rätten att förlägga ledningar ledningsägarens kontaktperson/kontrollant/arbetsledare adress och orienteringskarta typ och omfattning av grävningsarbete arbetsmetod tidplan med beräknad byggtid samt tidpunkt för byggstart och färdigställande av ledningsägarens arbeten (gäller inte tid för återställning av bundet bärlager) utförd samordning utförda och/eller planerade informationsinsatser Lägesritning i skala 1:500 som tydligt visar ledningsplaceringar antagen entreprenör samt ansvarig arbetsledare. Om dessa är utsedda (ska alltid uppges i trafikanordningsplan) förslag till trafikanordningsplan (se 3.5 angående slutligt godkänd TA-plan) areal och typ på ytor som måste rivas och återställas, t ex körbana, gångbana, gc-väg, parkmark Längd av kantstöd som måste rivas och återställas Uppgifter om träd och planterade ytor Uppgift om ytan på sådda ytor Görs ansökan av ledningsägarens entreprenör ska ledningsägare tydligt framgå av ansökan Ansökan kompletteras med: Ansvarig entreprenör och arbetsledare när dessa är utsedda, lägesritningar över arbetsområde inklusive transportvägar, upplagsplatser m m samt godkänd TA-plan Anm: Grävningstillstånd erfordras inte vid åtgärd som enbart avser byte av stolpe om ingen grävning sker. 3.4.2 Utfärdande av grävningstillstånd Grävningstillståndet som utfärdas kan komma att förenas med olika utförandekrav t ex information samt restriktioner och krav med avseende på metodval, arrangemang, trafikfrågor, grönytor, byggtid, överbyggnad, beläggning vid återställning samt omfattning av återställning. Grävningstillstånd som utfärdas gäller under förutsättning att utförandekraven följs. Eftersom grävningstillstånd är tidsbegränsade krävs en förlängning av tillståndet om byggtiden överskrids. I de fall ledningsägaren enbart inkommer med anmälan ska ledningsägaren alltid kontakta Samhällsbyggnadskontoret, Gata och Park vid tveksamheter kring växtlighet, återställning etc. Om arbetet inte överensstämmer med inlämnade handlingar debiteras ledningsägaren en avgift för Samhällsbyggnadskontorets merkostnader. 3.5 Trafikanordningsplan Väghållaren ansvarar för att gatorna har god framkomlighet och att vägarbeten är utmärkta enligt gällande föreskrifter. De föreskrifter som gäller för närvarande i Umeå är TSV:s Utmärkning vid vägarbete och kommunförbundets skrift Utmärkt! samt Vägverkets rapport Tillgänglighet och säkerhet för personer med funktionshinder vid väg- och gatuarbeten (Vägverket 1999:0354). Sida 6

Trafikanordningsplan ska upprättas, se Trafikanordningsplan, belamring Bilaga 5. Trafikanordningsplanen ska upprättas av entreprenören och vara godkänd av Samhällsbyggnadskontoret. Trafikanordningsplanen ska inlämnas fullständigt ifylld till Samhällsbyggnadskontoret, Gata och Park i god tid (minst 5 arbetsdagar) före arbetets start och med skiss visande trafikanordningarnas placering eller hänvisning till figur/exempel i utmärkningsföreskrifterna. Fastställda start- och sluttider, aktuell entreprenör och ansvarig arbetsledare ska även anges. Vid avstängningar ska särskild uppmärksammas att oskyddade trafikanter utsätts för stora risker när de hänvisas ut i trafiken. Särskilt utsatta grupper är barn, äldre samt funktionshindrade. När en gångbana stängs av ska särskilda åtgärder vidtas så att synskadade personer kan känna avstängningsanordningen med käppen och att rörelsehindrade personer lätt kan ta sig förbi. Särskild hänsyn ska även tas för räddningstjänstfordonens möjlighet att ta sig fram inom arbetsområdet. En godkänd trafikanordningsplan är en förutsättning för att kunna påbörja grävning i gatumark. Om trafikavstängningarna inte sköts enlig anvisningar har Samhällsbyggnadskontoret rätt att stoppa arbetet. (se vidare punkt 7). Generella TA-planer för akutarbeten accepteras. 3.6 Belamring av offentlig plats För belamring av offentlig plats utanför arbetsområdet med bodar, upplag, byggskyltar och dylikt fordras polismyndighetens tillstånd enligt ordningslagen. För den ianspråktagna marken tar Samhällsbyggnadskontoret ut avgift enligt av Kommunfullmäktige antagen taxa. Som arbetsområde räknas den yta som krävs för arbetets genomförande. För materialupplag, bodar etc som inte ryms inom arbetsområdet utan placeras utanför detta, räknas som belamring av offentlig plats. För detta krävs tillstånd enligt ordningslagen. 4 UTFÖRANDESKEDE 4.1 Syn/förbesiktning av arbetsområdet Innan arbetet startar ska ledningsägaren kalla till syn med representanter från väghållare och entreprenör. Synen ska omfatta följande punkter: arbetsområdets omfattning utstakning av ledningsträckning gatans och övriga anläggningars standard träd och växter som berörs av arbetet, även upplag, transporter och gångtrafik värdet av träd och buskar som måste tas bort på grund av arbetet enligt överenskommen värderingsmetod. Synliga skador Funktionskontroll genom okulärbesiktning av rännstensbrunnar Skyddsåtgärder Omfattning av återställning, regleras enligt kapitel 6. Sida 7

Ett synprotokoll med fotodokumentation upprättas av genom ledningsägarens försorg. Synprotokollet ska justeras av Samhällsbyggnadskontoret, Gata och Park. Under synen ska befintliga förhållanden dokumenteras. 4.2 Hänsyn till växtlighet Vid all slags ledningsarbete ska speciell hänsyn tas till växtlighet. Om arbetet ska bedrivas innanför trädets droppzon eller inom ett avstånd av 5 meter från stammen ska detta anges i ansökan. Särskilda skyddsåtgärder kan åläggas ledningsägare för att skydda närliggande växtlighet och träd mot skador. 4.3 Miljökrav Allt ledningsarbete ska bedrivas på sådant sätt att miljön inte skadas och att olägenheter som buller, vibrationer och damm för närboende undviks eller minimeras. Moderna metoder, t ex styrbar borrning och relining, som minimerar störningar ska tillämpas där det är tekniskt och ekonomiskt försvarbart. Vid val av ledningsmaterial ska i första hand det material användas som är minst farligt för miljön. Kommunen kan ställa krav på hur arbetet ska bedrivas med hänsyn till miljön: Där ska ingå möjlighet för kommunen att utföra kontroller och miljörevision. Eventuella särskilda miljökrav framställs i samband med samråd och remisser. Följande krav gäller: Buller Krav på ljuddämpning. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid närmaste bostäder får inte överskrida: 50 db(a): Dagtid kl 07.00-18.00, 45 db(a): kvällstid kl 18.00-22.00, 40 db(a): Nattetid kl 22.00-01.00. Markskakning Vid sprängning och spontning, eller speciella krav på vibrationer i geotekniskt känsliga områden. (Vibrationsmätning i känsliga miljöer). Utsläpp Eldrivna arbetsredskap ska användas om möjligt. Umeå kommuns krav på miljöklass för diesel och bensindrivna fordon/arbetsredskap ska gälla (se bilaga 8). Vegetation Hänsyn till och bevarande av befintlig vegetation. Skyddsklädsel Skyddsklädsel enligt SS-EN 471:1994 klass 3 gäller vid arbete i gatumark. Vid arbetet får vatten som innehåller fett, lera, betong eller liknande som kan orsaka stopp inte rinna ner i brunnar. Marken ska skyddas mot oljespill, färg, cement/kalkbruk eller annan bestående nedsmutsning genom skyddstäckning. Massor som grävs upp ska sorteras för återfyllning och det innebär att: Stenar och plattor som inte är skadade ska rengöras och återanvändas. Asfalt transporteras till kommunens depå för asfaltåtervinning. Asfalten ska då vara fri från grus och sand. Alla schaktmassor ska sorteras vid uppgrävning, asfalt, överbyggnads- och terrassmassor för sig. Överbyggnadsmassor får inte blandas med terrassmassor vid återfyllning. Överskottsmassor ska fraktas till anvisad godkänd tipp. Sida 8

4.4 Ledningar som tas ur drift Efterfrågan är stor på att använda allmän platsmark för kulvertar, rör, kablar och dylikt. För att inte orsaka problem och kostnader för Samhällsbyggnadskontoret eller annan intressent ska utrymme i gator, torg och parker inte onödigtvis blockeras av anläggningar satta ur funktion. Gamla ledningar kan även innehålla för miljön skadliga ämnen, till exempel tungmetaller som lakar ut. Ledningsägaren är fortfarande ansvarig för ledningen även om denna är tagen ur drift. För att undvika onödig belastning på miljön och underlätta framtida ledningsdragningar ska därför ledningar som inte längre är i drift eller planeras tas ur drift, avlägsnas på ledningsägarens bekostnad i samband med att ledningarna ersätts med nya, om inte annan överenskommelse träffas eller att avlägsnandet medför nya uppgrävningar. Ledningsägaren ska i de fall ledningar som tagits ur drift blir kvar svara för eventuella merkostnader som detta kan medföra den dag då utrymmet erfordras för annat ändamål. Vid avlägsnandet av gamla ledningar ska särskilt iakttagas att en del material klassas som farligt avfall enligt miljöbalken men följande förordningar. 4.5 Återställning i gatumark Ledningsägarens entreprenör återställer schaktet i gata, gångbana, gc-väg och övriga ytor upp till bundet bärlager alternativt slitlager där bundet bärlager inte förekommer. Resterande återställning, det vill säga bundna bärlager och slitlager utförs av Samhällsbyggnadskontoret utsedd entreprenör. För denna resterande återställning ska ledningsägaren erlägga ersättning till Samhällsbyggnadskontoret enligt särskild prislista som kan rekvireras från Gata och Park. Tillämpade à- priser är exklusive eventuella ersättningar för framtida ökade underhållskostnader. Vid total ombyggnad av gata etc svarar antagen entreprenör för hela återställningen inklusive bundet bärlager (se punkt 2.2). 4.6 Återställning i parkmark I parkytor ska ledningsägarens entreprenör planera ytan. Höjden anpassas till matjordsdjupet på respektive yta. Utläggning av matjord, finplanering, sådd, plantering och skötsel av ytan utförs av Samhällsbyggnadskontoret eller respektive områdesentreprenör. För utläggning av matjord, finplanering och övrig återställning ska ledningsägaren erlägga ersättning, enligt à-prislista för återställningsarbeten. 4.7 Tekniska krav vid återställning av slitlager i allmän mark Se bilaga 6. Sida 9

5 TEKNISKA KRAV 5.1 Allmänt Arbete i väg ska planeras och bedrivas på så sätt att anläggningarnas konstruktion, bärighet och slitstyrka består. Arbeten intill ledningar och kablar utförs med respektive verks- och bolagsföreskrifter. AMA, eller särskilda föreskrifter gäller som grund till dessa bestämmelser. Vid markering av ledningslägen ska temporär märkfärg användas. 5.2 Ledningsläge Ledningsläge ska väljas utifrån minsta trafikstörning vid utförande och underhåll samt konsekvenser för intilliggande ledningar och övrig omgivning. 5.2.1 Ledningars förläggningsdjup, avstånd och placering Vid ledningsförläggning ska läggningsdjup, avstånd och placering anpassas enligt EBR-standard. 5.2.2 Kabelförläggning Vid kabelförläggning ska skyddsrör alt. kanalisation användas i första hand. I annat fall täckning och markering enligt föreskrifter. Rätten att disponera allmän platsmark tillkommer endast den nyttjanderättsinnehavare som tecknat avtal med Samhällsbyggnadskontoret. 5.3 Schaktning Schakt ska utföras med säkerhet mot ras och skred. Man bör eftersträva att få schaktets väggar så jämna, och med en jämn lutning uppåt från botten och i övrigt anpassat så att det går att komprimera materialet vid återfyllning. Anläggningsägare ansvarar för att geoteknisk beräkning görs vid behov. Effekter från vibrationer ska beaktas. Vid högtrafikerade leder, korsningar och känsliga parkmiljöer förordas tryckning. Öppet schakt tillåts om trafiksituationen medger detta eller om tekniska och ekonomiska faktorer överväger. Ett schakt innebär alltid olägenheter för allmänheten. Det är av stor vikt att schaktet inte är öppet längre än nödvändigt. Ledningsarbeten som kräver öppet schakt längre än en vecka i följd utan att kontinuerligt arbete bedrivs, ska täckas eller skyddas på annat sätt. Det ska göras på sådant sätt att framkomligheten underlättas samt att risken för skada för trafikanter, intilliggande anläggning eller tredje part minimeras. Detta innebär för grävningar i körbana att gatan ska vara öppen för trafik om arbete inte bedrivs. Samhällsbyggnadskontoret äger rätt att avbryta schaktningsarbetet om arbetena med schaktning bedrivs på ett otillfredsställande sätt. Sida 10

5.3.1 Schaktning i hårdgjord yta Asfaltytan runt schaktet ska sågas eller skäras. Asfaltens kanter ska vara raka och formen på schakten ska vara rektangulära samt följa gatans huvudlinjer. 5.3.2 Schaktning vid träd-, planterings- och gräsyta Tas växtlighet bort på parkmark och övriga grönytor ska den grävande ersätta detta om växtligheten inte återställs. Värdering av växtlighet sker enligt Koch s metod. Värderingen ska ske innan arbetet påbörjas. Intilliggande träd och buskar ska skyddas så att varken stam, grenverk eller rotsystem skadas. Skador regleras enligt Koch`s metod. Transporter och upplag på marken under eller strax intill träd ska undvikas. Om detta inte kan undvikas ska jordytan skyddas mot komprimering. Stammen ska skyddas mot mekaniska skador av fordon och maskiner. I vissa fall kan det vara aktuellt att istället för att gräva bort jorden, suga bort jorden med en mobil vakuumsug för att skona rötterna på känsliga trädslag. Alla avgrävda rötter ska kapas med vass såg eller sekatör för att få ett rent snitt. De frilagda rötterna måste omedelbart skyddas mot uttorkning. Rötterna och den kvarvarande delen ska vattnas och fuktig säckväv eller geotextil ska läggas över de synliga rötterna. Om schaktet inte omedelbart återfylls måste rötterna skyddas mot uttorkning och eventuellt frostskador av ett rotdraperi som består av ett ca 30 cm tjockt lager fuktig torvblandad jord. Trädets vattenbehov ska tillgodoses. Bensin, diesel, halkbekämpningsmedel, lösningsmedel eller liknande får inte förvaras eller hanteras under träd eller inom ett avstånd från stammen på tre gånger trädkronans radie. 5.4 Återfyllning Då ledningsarbetet är utfört ska schaktet återfyllas utan dröjsmål. Kringfyllning utförs enligt respektive ledningsverks föreskrifter. Resterande fyllning upp till terrassyta utförs med materialval och packning enligt AMA. Bättre massor läggs överst av bärighetsskäl. Håligheter i schaktväggen fylls väl. Under arbetet ska ledningsägaren utföra en egenkontroll. Denna egenkontroll ska dokumenteras skriftligt och överlämnas till Samhällsbyggnadskontorets representant vid slutbesiktningen. Egenkontrollen ska minst omfatta packningskontroll och materialval. Speciell uppmärksamhet ska ägnas åt packning vid rännstensbrunnar, ventiler, och dylikt där sättningar är vanliga. Upphuggning krävs så att packningsmaskin kan utnyttjas helt. Samhällsbyggnadskontoret äger rätt att avbryta pågående arbete om arbetet med återfyllning bedrivs på ett otillfredsställande sätt. 5.5 Återställning Ytan ska återställas till ursprunglig utformning med ursprungligt ytmaterial vad gäller typ av beläggning, plantering, trafikanordningar och övriga anläggningar om inte annat meddelats av Samhällsbyggnadskontoret. Sida 11

5.5.1 Förstärknings- och bärlager av krossmaterial Förstärknings- och bärlager utförs enligt befintligt material och/eller enligt AMA. 5.5.2 Bitumenbundet bär- och slitlager Bitumenbundet bär- och slitlager utförs av Samhällsbyggnadskontorets beläggningsentreprenör. Toppbeläggning ska utföras så att avsedd avrinning bibehålles. Stenmaterial till slitlager ska utgöras av samma stenmaterial som befintlig beläggning. Beläggningen ska utföras med 6 mm planhetstolerans mätt med en meter lång rätskiva. Färdig beläggning ska ligga minst 5 mm och max 10 mm högre än ränndalar och brunnar mätt med en 1 meter lång rätskiva. Beläggningen får aldrig ligga lägre än ränndalar och brunnar. Beläggningsytan ska vara rektangulär och fogarna ska förseglas efter utförd toppbeläggning. För att undvika sättningar och sekundära skador på körbanor med asfaltbeläggningar med en trafikmängd över 3 500 fordon/dygn ska återställnigen generellt göras i två etapper, det vill säga en första återställning och en andra återställning. Den första återställningen utförs om möjligt omedelbart efter återfyllningen. Under vinterperioden ska dessa grävningar provisoriskt återställas med kallmassa. Huvudgator med enbart bärlagergrus får inte öppnas för trafik. Den andra återställningen görs minst ett år men högst två år efter första återställningen. Vidare se bilaga 6. 6 DÅ ARBETET ÄR KLART Då arbetet är utfört ska platsen återställas i ursprungligt skick. Avspärrningar tas bort, vägmärken och vägmarkeringar återställas samt området maskinsopas. 6.1 Slutbesiktning Då ledningsägarens arbete har slutförts ska väghållaren meddelas/kallas till slutbesiktning av arbetsområdet där ansvarig ledningsägare och representant för Samhällsbyggnadskontoret deltar. Slutbesiktningen ska ske inom fem (5) arbetsdagar från det att ledningsägaren kallat till slutbesiktning, med undantag för perioden 1/7 1/8 när ingen slutbesiktning sker. I samband med slutbesiktningen kommer Samhällsbyggnadskontorets representant att genomföra en kvalitetskontroll av återställningen på gatumark upp till bundet bärlager/slitlager. Dokumentation av egen kontroll med packningskontroll och materialval samt funktionskontroll av rännstensbrunnar ska kunna uppvisas. Ledningsägaren ska bevaka och åtgärda eventuella sättningar intill 30 dagar efter slutbesiktning alt. den tidigare tidpunkt då kommunen utför återställning av beläggning. För grävningar utförda under perioden 16 sep 1 maj gäller att ledningsägaren svarar för detta till och med 31 maj alternativt den tidigare tidpunkt då kommunen utför återställning av beläggning. Omgående efter slutbesiktning och godkännande av återfyllning beställa återställning av bundet bärlager/slitlager. Återställning beställs hos Samhällsbyggnadskontorets representant. Sida 12

7 PÅFÖLJDER 7.1 Senareläggning av arbete Om ansökan om grävningstillstånd kommer in för sent till Samhällsbyggnadskontoret, Gata och Park eller om nödvändiga handlingar saknas kan grävningsarbetet försenas. 7.2 Avbrytande av arbete Om grävning medför att trafikanters eller tredje mans säkerhet äventyras förbehåller sig Samhällsbyggnadskontoret rätten att avbryta arbetet omedelbart. Likaså gäller om säkerhetsföreskrifter eller dessa bestämmelser inte följs. Är arbetet inte avslutat innan angiven tid och grävningstillståndet inte har förlängts kan Samhällsbyggnadskontoret komma att avbryta arbetet. Arbete kan även avbrytas om från Samhällsbyggnadskontoret påtalade brister inte åtgärdas exempelvis beträffande miljön. Samhällsbyggnadskontoret kommer då att på ledningsägarens bekostnad utföra resterande nödvändigt arbete. 7.3 Vite/konsekvenser I kommunens avtal om grävning i allmän platsmark regleras vad som blir följden vid olika försummelser och skador: Vite: Penningsumma som domstol eller annan myndighet eller genom avtal i förväg har fastställts att erläggas som särskild påföljd, om visst meddelat förbud överträds eller föreskrivet åläggande icke fullgörs. Om arbete har startats utan grävningstillstånd debiteras ledningsägaren ett vite av 10 000 kronor per gång. Om arbetet inte överensstämmer med inlämnade handlingar debiteras ledningsägaren en avgift för Samhällsbyggnadskontorets merkostnader enligt prislista. Om trafikanters säkerhet äventyras och påtalade brister inte rättas till stoppas arbetet och kommunen utför de nödvändiga kompletteringarna. Kostnaden debiteras ledningsägaren För bristfällig återställning, skador på träd eller felaktigt hanterade massor etc, debiteras ledningsägaren för Samhällsbyggnadskontorets merkostnader inklusive trädets eller anläggningens värde. Skador som drabbar trafikanter på grund av bristfälligt underhåll av grävning etc regleras av väghållaren och debiteras ledningsägaren alternativt kan ledningsägaren eller ledningsägarens entreprenör anmodas att reglera skadan. För akuta underhållsåtgärder/felanmälningar eller dylikt från allmänhet eller näringsidkare debiteras ledningsägaren för Samhällsbyggnadskontorets kostnader. Sida 13

8 AVGIFTER 8.1 Återställningsarbeten i gatumark Till grund för debitering ligger kommunens beläggningsprislista 8.1.1 Återställningsarbeten i huvud- och bussgator Vid återställning enligt Bilaga 6 tekniska krav figur 2 7 debiteras för både första och andra återställningen vid första utförandet. Mot uppvisande av utförd och godkänd samt dokumenterad packning enligt AMA uttas ingen ersättning för framtida ökade underhållskostnader. När sådan dokumentation saknas uttas ersättning för framtida ökade underhållskostnader enligt fastställd prislista, se bilaga 8. 8.1.2 Lokalgator, gång- och cykelvägar och gångbanor Återställningen av slitlager sker i en etapp. Ersättning för framtida ökade underhållskostnader tas alltid ut, där endast en del av gata, gc-väg eller gångbana återställs, då räknas endast den yta där schaktning i obundet bärlager skett. Vid återställning enligt 8.1.1 samt enligt figur 2-6 i tekniska krav debiteras ingen avgift för framtida ökade underhållskostnader. Det vill säga när återställningen sker i två etapper Mot uppvisande av utförd och godkänd samt dokumenterad packning enligt AMA reduceras ersättningen för framtida ökade underhållskostnader till 25 kr/m2 8.2 Återställning i park och naturmark Till grund för debitering ligger Samhällsbyggnadskontorets à- prislista för parkarbeten. Träd och buskar, som inte kan bevaras eller skadas ska ersättas enligt gällande värderingsinstrument. 8.3 Avgifter Se bilaga 8. Bilagor 1. Checklista för planering 2. Checklista före igångsättning 3. Checklista under arbetets gång 4. Blankett för grävningstillstånd 5. Blankett för trafikanordningsplan 6. Återställning av slitlager 7. Väglagen 8. Beläggningsprislista 9. Karta på huvudvägnätet 10. Karta över prioriterade gång- och cykelvägar Sida 14

BILAGA 1 Checklista för ledningsägare planering Tidsnöd och kort planeringstid Många ledningsägare har snabbt växande marknader och behov av att bygga ut i takt med nya kundkontrakt. Ledningsarbeten måste planeras och samordnas för att det inte ska bli upprepade ingrepp på samma ställe enligt följande: Fortlöpande informera och samråda med väghållaren om arbeten som planeras eller utreds, både på kort och lång sikt och i projekteringsskedet. Ta fram uppgifter om andra ledningar på platsen Samordna arbetet med övriga ledningsägare. Utföra projektering och geotekniska undersökningar. Planera hur träd och parkmark vid arbetsområdet ska behandlas; i samråd med parkansvariga och väghållare. Anmäla när planerat arbete beräknas starta. Se till att lägesgodkännande (eller markavtal) finns. Ta fram ritningar i skala 1:500 Välja arbetsmetod och tidpunkt i samråd med väghållaren så att det blir bästa möjliga tillgänglighet till fastigheter som berörs av arbetet. Näringsidkare, boende och fastighetsägare ska informeras så tidigt som möjligt. Se vidare i Ledning för grävning, punkt 3. Bilaga 1

BILAGA 2 Checklista för ledningsägare före igångsättning Innan arbetet startar Många ledningsägare har snabbt växande marknader och behov av att bygga ut i takt med nya kundkontrakt. Ledningsarbeten måste planeras och samordnas för att det inte ska bli upprepade ingrepp på samma ställe enligt följande: Upprätta tillfällig trafikanordningsplan, och om det behövs, begära tillfälliga trafikföreskrifter. Begära upplåtelsetillstånd hos polisen för bodar, upplag etc. utanför arbetsområdet. Upprätta arbetsmiljö- och trafikmiljöplan enligt arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Informera alla som berörs av arbetet, fastighetsägare näringsidkare, boende, brandkår, ambulans och bussbolag m fl Anmäla när akut arbete (med generellt grävningstillstånd) startar. Svara för att utmärkning, avstängning och skyddsanordningar utförs enligt gällande bestämmelser och trafikanordningsplan. Kalla berörda till syn före arbetets start. Kontrollera att det finns erforderliga beslut om vägarbete eller upplåtelse av mark på offentlig plats. Se vidare i Ledning för grävning, punkt 3. Bilaga 2

BILAGA 3 UNDER ARBETETS GÅNG Checklista för Ledningsägare/entreprenör/arbetsledare Ansvara för arbetsområdet och schakten tills arbetsområdet är besiktigat och godkänt. Källsortera restprodukter, (t ex att uppriven asfalt lämnas till en station för asfaltåtervinning. Asfalten ska då vara fri från sand) och se till att mark och vatten inte förorenas. Ansvara för att schakten utförs på ett riktigt sätt. Ansvara för att schakten återställs på ett riktigt sätt. Ansvara för att träd, växter och andra parkytor som berörs av arbetet inte kommer till skada. Ansvara mot väghållaren, övriga ledningsägare och tredje man för skador, förlust, intrång och bortfall för butiksägare som kan uppkomma under arbetet. Ansvara för att körbana eller gång- och cykelbana inte blockeras i samband med transporter till och från arbetsplatsen. Ansvara för att brandposter, avstängningsventiler, brunnar etc inte skadas eller blockeras genom åtgärder på arbetsplatsen. Ansvara för att vattenavrinningen från angränsande gatu- och markområde inte hindras genom grävningsarbetet. Dokumentera utförda kontroller och förändringar. Dokumentera datum och tid för uppsättning av vägmärken, utförda underhållsåtgärder på återfyllda ytor samt anmäla det till väghållaren. Ansvara för att trafikanordningar utförs på ett riktigt sätt, och vid behov rätta till och förstärka brister i utmärkningen. Se till att utmärkningen har god funktion hela dygnet även utanför arbetstid. Rapportera avvikelser till väghållaren. Meddela väghållaren om arbetet blir försenat eller klart tidigare. Se vidare i Ledning för grävning, punkt 3-8. Bilaga 3

Bilaga 4 Beställning återställningsarbeten Uppmätningsprotokoll Fakturakoncept Uppgift om areal och typ av ytor som omfattas av arbetet Handläggare Datum Tillstånd nr Beställare Fakturamottagare Beställarens adress Organisationsnr AO nr Beställarens referens Telefon Arbetsplats Kod Planerade/utförda/beställda arbeten Enhet Mängd À-pris Delsumma Summa Summa Adm avg Moms Totalsumma Konto Ovanstående godkänns för fakturering Datum Beställare

Bilaga 6 Tekniska krav vid återställning av slitlager i offentlig plats För att undvika sättningar och sekundära skador på körbanor med asfaltbeläggningar ska återställningen göras i två etapper på huvud- och bussgator. Den första återställningen utförs inom 30 dagar efter återfyllning under perioden 15 maj 30 september. Huvudgator och bussgator med enbart bärlagergrus får inte öppnas för trafik. Dessa ska vid återställningen förses med ett slitlager av kallmassa. Den andra återfyllningen görs efter minst ett (1) år men högst två (2) år efter den första återställningen. Huvud- och bussgator Första återställningen Det befintliga bärlagret och eventuellt bundet bärlager samt befintligt slitlager tas bort till ett avstånd om minst 50 cm från orörd schaktvägg. Befintlig beläggningsyta rensågas. Kanterna ska vara raka och ytorna rektangulära. Asfaltklister ska påföras befintlig sågad asfalt innan ett bundet bärlagret läggs ut. Därefter beläggs ytan med en asfaltbetong av typ ABT 11 och uppkomna skarvar förseglas ytterligare, se figur 2 och 3. Tjocklek på slitlagret ska vara det som finns på aktuell gata dock max 5 cm. Tjocklek på slitlager och bundet bärlager ska tillsammans vara densamma som tidigare fanns på platsen. På större lokalgator och villagator med ÅDT >500 kan det vara aktuellt med återställning i två etapper. På dessa gator kan det vara tillräckligt att återställa med asfaltbundet grus (Ag) med förhöjd bindemedelshalt ända upp till köryta. Detta kan ske först efter samråd med ansvarig väghållare. Bilaga 6

Andra återställningen Den andra återställningen ska utföras efter ett (1) år eller senast två (2) år efter första återställningen. Vid den andra återställningen ska det provisoriska slitlagret fräsas bort, alternativt det bundna bärlagret tas bort. Grundkravet är att återställningen omfattar ett djup av minst 3 cm över hela den återställda ytan inklusive ett område runt detta på minst 25 cm åt vardera hållet, se figur 4 och 5. Ytan beläggs med samma eller likvärdig beläggningstyp. I de fall det rör sig om tvärgående schakter med mindre eller lika med 10 meter avstånd mellan dessa ska hela ytan mellan schakterna beläggas, se figur 8 och 9. Beläggningsskarvar placeras mellan hjulspår vid första återställningen. Beläggningsskarvar placeras i mittlinje, körfältslinje eller kantlinje vid andra återställningen se figur 6 och 7. Bilaga 6

I de fall det rör sig om tvärgående schakter med mindre eller lika med 10 m mellan dessa ska hela ytan mellan schakterna beläggas, se figur 8 och 9. Lokalgator/Gång- och cykelvägar Återställningen av slitlager sker i en etapp. På körbanor placeras beläggningsskarvar i mittlinje, körfältslinje, Kantlinje eller mellan hjulspår enligt figur 3 och 7. Befintlig beläggningsyta rensågas 50 cm utanför skarv. Minimikravet är att befintligt bundet bärlager och slitlager tas bort på hela bredden av lokal-gata eller gång- och cykelvägen om schakten är mer eller lika med 50 % av den belagda ytan. Befintlig beläggningsyta rensågas 50 cm utanför skarv Kanterna ska vara raka och ytorna rektangulära. Asfaltklister ska påföras befintlig sågad asfalt innan ett bundet bärlagret läggs ut. Därefter beläggs ytan med en asfaltbetong av typ ABT 11. Tjocklek på slitlagret ska vara det som finns på aktuell lokalgata eller gång- och cykelväg dock max 5 cm. Tjocklek på slitlager och bundet bärlager ska tillsammans vara densamma som tidigare fanns på platsen. Bilaga 6

Gångbana, asfalt Återställningen av slitlager sker i en etapp. Minimikravet är att befintligt slitlager tas bort på hela bredden av gångbana <2,25 m. På gångbanor >2,25 m ska befintlig beläggningsyta rensågas 50 cm utanför skarv. Kanterna ska vara raka och ytorna rektangulära. Asfaltklister ska påföras befintlig sågad asfalt innan ett slitlager läggs ut. Därefter beläggs ytan med en asfaltbetong av typ ABT 11. Tjocklek på slitlagret ska vara det som finns på aktuell gångbanan dock max 5 cm. Gångbana, gatsten eller betongplattor Återställningen av ytlagret sker i en etapp. Minimikravet är att befintlig ytlager tas bort på hela bredden av gångbana <2,25 m. På ytor >2,25 m ska befintliga plattor 35 x 35 läggas om till 70 cm utanför schaktkant. Befintligt sättgrus tas bort på hela bredden. Sättsandslagret ska vara max 30 mm och jämntjockt och packat enligt gällande föreskrifter. Packning av stenyta ska utföras direkt efter fogfyllning med vibroplatta eller vibrovält som har gummivals. Vältningen ska utföras vinkelrätt mot den enskilda stenens längdaxel. När läggningsarbetet är klart ska hela ytan eftersandas med fogsand så att fogarna blir helt fyllda. Inom 10 arbetsdagar ska ytan kontrolleras och eventuell fogsand kompletteras. Detta ska fortgå till dess att fogarna är helt täta. Efter detta ska ytan rensopas. Vägmarkering Ytmarkeringar ska utföras enligt grundregler i Vägmärkesförordningen ( VMF) samt enligt de anvisningar som gäller för Umeå kommun. Vägmarkeringar som i samband med schaktarbeten försvunnit ska beställas hos Gata/Park. Markeringar för stopplinje, väjningslinje och övergångställe ska alltid ersättas inom 20 arbetsdagar efter utförd återställningar. Gäller oavsett om det är en tillfällig återställning eller ej. Brunnar Höjdjustering ska utföras till följande nivåer. Huvudgata och bussgata: Brunnar och avstängningsventiler m m ska justeras till en nivå 3-5 mm under slitlageryta. Lokalgata, villagator, trottoarer och gång- och cykelvägar: Brunnar och avstängningsventiler m m ska justeras till en nivå 15-20 mm under slitlageryta. Bilaga 6

Bilaga 7 Väglagen I väglagen 44 regleras att inom ett vägområde får inte utan väghållningsmyndighetens tillstånd 1. dras elektriska ledningar, vattenledningar eller andra ledningar. 2. utföras arbeten på en redan dragen ledning. Väghållningsmyndigheten får meddela de föreskrifter om arbetet och om rätt till upplag eller annan anordning som behövs med hänsyn till vägens bestånd, drift eller brukande. Tillstånd enligt första stycket behövs inte när tillstånd har meddelats enligt annan lag eller annan författning och anmälan om arbetet har gjorts hos väghållningsmyndigheten. Om det på grund av inträffad skada krävs skyndsam reparation av en ledning som har dragits inom ett vägområde får arbetet påbörjas utan tillstånd eller anmälan. Ledningsägaren skall i så fall snarast underrätta väghållningsmyndigheten om arbetet. 71 Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett förbud i 44 eller mot en föreskrift eller ett förbud som har meddelats med stöd av 44. Bilaga 7

Bilaga 8 PRISLISTA FÖR ÅTERSTÄLLNINGSARBETEN I GATUMARK Återställningsarbeten i gatu- och parkmark Till grund för debitering gäller kommunens beläggningsprislista samt kommunens normer för uttagande av avgifter vid upplåtelse av offentlig plats inom Umeå kommun. Faststälda av kommunfullmäktige 1999-12-20 176. Avgiften indexregleras med konsumentprisindex med basmånad okt 1999 = 259,7 Justerad 2004-01-01med index + 7,4% Taxa Avgiftsändamål Basbelopp Avgift Enhet Anm kod 2000-01 2004 F 2.1 Handläggning av grävningstillstånd 460 494 per/tillst F 2.2 Besiktning,tillsyn, kontroll av grävningar 472 507 tim Handläggning av felanmälningar F 2.3 Ersättning för standardsänkning och framtida ökade underhållskostnader (OBS! gäller ytor där packning ej är utförd F 2.3.1 enligt AMA) 80 86 m2 Kabelgrävning F 2.3.2 i hårdgjorda ytor 100 107 m2 VA och Värmegrävn Ersättning vid godkänd packning enl. AMA F 2.3.3 i gångbana 15 16 m2 Kabelgrävning F 2.3.4 25 27 m2 VA och Värmegrävn F 2.3.5 i körbana 25 27 m2 Kabelgrävning F 2.3.6 50 54 m2 VA och Värmegrävn F 2.3.7 i gräsyta 20 21 m2 Kabelgrävning F 2.3.8 i ängsyta/skogsmark 5 5 m2 Kabelgrävning F 2.4 Tillägg vid grävning i standardbeläggningar yngre än 3 år 40 43 m2 F 2.4.1 Tillägg vid grävning i specialbeläggningar yngre än 5 år 110 118 m2 F 2.5 Tillägg för sekundärskador på ytor utanför grävningsområdet 45 48 m2 Övriga avgifter 1 Vite vid grävning utan tillstånd 10000 per/tillfälle 2 Vite vid akuta grävningar som inte anmälts 5000 per/tillfälle senast nästa arbetsdag 3.1 Tippavgift jordtippar och asfalttipp Kv Kärran 3.2 2 axlad bil 85 kr/lass 3.3 Boggiebil 105 kr/lass 3.4 Tridembil 125 kr/lass 3.5 Traijler/dumper 150 kr/lass 3.6 Sulfidmassor Yttertavletippen 650 m3 D Återställning av park, naturmark mm D.1 Gräsyta 0-500 m2 50 54 m2 D.2 Del av yta som överstiger 500 m2 23 25 m2 D.3 Naturmark 10 11 m2 D.4 Ängsyta 0-500 m2 25 27 m2 D.5 Del av yta som överstiger 500 m2 12 13 m2 D.7 Skogsmark 10 11 m2 D.8 Del av yta som överstiger 500 m2 5 5 m2