Gotlands län Kön spelar roll. Statistik om kvinnor & män på Gotland

Gotlands län 2005 Kön spelar roll Statistik om kvinnor & män på Gotland

Innehåll Jämställdhetsintegrering... 2 Nationell organisation... 3 Utvecklingen sedan 1970-talet... 4 Så långt har vi hunnit på Gotland... 5 Befolkning... 7 Barn och familj... 13 Utbildning... 18 Förvärvsarbete... 25 Ekonomi... 35 Hälsa... 36 Inflytande och makt... 39 Kriminalitet... 43 Producerad av SCB och Länsstyrelsen Kontaktperson: Kicki Scheller, Länsstyrelsen Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Lars Bäckman Länsstyrelsen Gotland WWW.I.LST.SE Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2005.10 Förord Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Jämställdhet är i grunden en demokratifråga som handlar om att rättvist fördela formell och reell makt mellan kvinnor och män, att fördela resurser och att värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper lika. I dag skiljer sig dock kvinnors och mäns villkor åt på en rad olika samhällsområden. Att synliggöra kvinnors och mäns förutsättningar bl.a. genom statistik är viktigt i arbetet för att uppnå en varaktig förändring, dvs. minska ojämställdheten. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella målen med jämställdhetspolitiken uppnås och får genomslag i länet. Den här foldern om könsuppdelad statistik ska ses som en del i detta arbete. Statistik, som är kvantitativ data, måste dock analyseras och värderas och får inte stanna vid ett tekniskt inslag i jämställdhetsarbetet. Det kvalitativa arbetet, dvs. kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar måste också tas till vara för att nå jämställdhet. Att arbeta för ett jämställt Gotland, såväl för flickor, pojkar, kvinnor och män ska ses i ljuset av arbetet för en hållbar utveckling på Gotland. Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen Gotland

Jämställdhetsintegrering För att uppnå målet med jämställdhetspolitiken skall strategin jämställdhetsintegrering användas. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i planerings, utförandet och beslutsfattandet på alla nivåer i organisationen och inom alla samhällsområden. Andra viktiga faktorer för att nå jämställdhet är att: det finns tydliga mål med jämställdhetsarbetet, som följs upp och utvärderas i ordinarie verksamhets processer det finns kunskap om jämställdhet det används en eller flera metoder i organisationen för att analysera jämställdhet det finns en vilja att förändra, såväl hos ledning som hos medarbetare. Länsstyrelsen vill poängtera att Jämställdhetslagen som behandlar personal- och arbetsmiljöfrågor är viktiga, men har ett annat syfte än att jämställdhetsintegrera en verksamhet. Nationell organisation Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Varje minister är jämställdhetsansvarig för sitt politikområde. Jämställdhetsenheten på Näringsdepartementet svarar under jämställdhetsministern för samordning av regeringens jämställdhetsarbete. Under 2005 och 2006 finns en särskild kommitté (Dir nr 2005: 7) Jämstöd, som ska stötta jämställdhetsintegrering hos statliga myndigheter och departement. Varje Länsstyrelse har ett uppdrag att omsätta de nationella målen med jämställdhetspolitiken i länet. För detta finns en särskild sakkunnig i jämställdhetsfrågor på Länsstyrelsen som tillsammans med ledningen ska verka för arbetet med jämställdhetsintegrering såväl inom myndigheten som externt ut mot viktiga aktörer i länet. Jämställdhetsombudsmannen, JämO, är den centrala myndighet som tillser att jämställdhetslagen efterlevs. 2 3

Utvecklingen av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor. Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem. Män kombinerar ett betalt arbete med ekonomisk, politisk och facklig makt. De direktvalda politiska församlingarna är idag jämställda de indirekta är det inte. Den könssegregerade gymnasie- och högskolan består. Den könssegregerade arbetsmarknaden består. Löneskillnaderna består: kvinnodominerade yrken har lägre värde än mansdominerade män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken. Pensionärerna blir allt fler och lever längre: kvinnor lever ensamma i högre utsträckning än män män har högre pension än kvinnor. Männen dominerar fortfarande starkt i brottets värld. Så långt har vi hunnit på Gotland 1995 Damkraft - ett regionalt resurscentrum, RRC för kvinnor startas b.la. av Länsstyrelsen, ALMI och Hushållningssällskapet. 1996 Länsstyrelsen får i uppdrag av regeringen att ta fram en länsstrategi för jämställdhet. Strategin gäller för åren 1996 2001. 1997 Humlorna, ett nätverk av kvinnor som är politiker, stöttas av Länsstyrelsen. 1998 Arbetsplatsen Komhuset inrättas av Länsstyrelsen. Syftet är att bedriva jämställdhetsarbete i projektform. Medfinansiär är Gotlands kommun. 1999 Länsstyrelsen är stödjande aktör för de kvinnor och tjejer som vill starta en tjejjour. Tjejjouren blir sedermera en ideell förening. Länsstyrelsen arrangerar ett seminarium om jämställdhet för män, ca 250 deltagare deltar. 2000 Länsstyrelsen erbjuder särskilda kurser och utbildningar om skogsbruk och skogsvård för kvinnor. Projektet Växthuset startar för att medverka till att fler kvinnor startar företag. Länsstyrelsen i samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen startar ett jämställdhetsprojekt Värdegrunden jämt ett av resultaten blir en metodhandbok. 2001 Länsstyrelsen startar ett jämställdhetsprojektet för unga män, det s.k. Focus-projektet, med inriktning på utbildning och värderingar kring kön. Ett omfattande utbildningsprojekt i jämställdhet startar för medarbetare inom arbetsmarknad. Projektet får namnet Janus. Ett av resultaten blir en metodhandbok. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2004 4 5

Befolkning 2002 Länsstyrelsen, som ordförande i partnerskapet för Regionala kompetensrådet samt partnerskapet för Växtkraft Mål 3, ställer kravet att både en kvinna och en man ska nomineras av de olika deltagarna i partnerskapet. Ett antal utbildningstillfällen rörande mäns våld mot kvinnor genomförs av Länsstyrelsen tillsammans med Gotlands kommun. 2003 Länsstyrelsen tar initiativ till ett nätverk för kvinnor som äger skog. Nätverket heter idag Skogskällingarna. Länsstyrelsen avslutar projektverksamheten i Komhuset, som en åtgärd för arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen startar ett lokalt nätverk för jämställdhetshandläggare/-ansvariga i företag och organisationer, som är viktiga aktörer för regional utveckling. 2004 På uppdrag av länets jämställdhetsråd genomförs en konferens om jämställdhet för personal inom Gotlands kommun och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen avslutar projektet RRC, som en aktiv åtgärd för jämställdhetsintegrering och överlåter ansvaret till Gotlands kommun. Länsstyrelsen genomför en kartläggning av mäns våld mot kvinnor på Gotland. Projektet Gotland Jämt avslutas. Sammanlagt har 736 kvinnor och 340 män fått minst tre timmars utbildning i jämställdhet på totalt 51 arbetsplatser i länet. En genuspedagog inrättas vid Gotlands kommun och Barn och utbildningsförvaltningen. Källa, Ett axplock av händelser i jämställdhetsarbetet, hämtat ur Länsstyrelsens årsredovisningar till regeringen. Fler resultat finns på www.i.lst.se Folkmängd 31 dec 2004 Antal Kvinnor Män Totalt Visby tätort 11 785 10 504 22 289 Övriga Gotland 17 447 17 925 35 372 Länet 29 232 28 429 57 661 Riket 4 545 081 4 466 311 9 011 392 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler I Visby tätort bor det fler kvinnor än män, medan det på övriga Gotland är tvärtom. På Gotland som helhet finns det fler kvinnor än män. 6 7

Befolkning Befolkning Folkmängd efter ålder 31 dec 2004 Procentuell fördelning Kvinnor Män 0 19 20 64 65 0 19 20 64 65 Visby tätort 20 59 21 24 62 14 Övriga Gotland 25 55 20 25 57 17 Länet 23 56 20 25 59 16 Riket 23 57 19 25 60 15 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler Länet har nästan samma köns- och ålders fördelning som riket. I Visby är andelen kvinnor n under 20 år lägre än andelen män under 20 år, medan andelen äldre kvin- nor är avsevärt högre än andelen äldre män. Övriga Gotland har lika stor andel kvinnor som män under 20 år, medan andelen äldre kvinnor är större än andelen äldre män. Utrikes födda 2004 Procentuell fördelning Norden EU15 utom Utanför EU Norden och Norden Kv M Kv M Kv M Visby tätort 27 17 11 13 62 70 Övriga Gotland 40 30 15 22 46 48 Länet 33 23 13 17 54 60 Riket 27 23 8 11 65 66 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler De flesta utrikes födda i länet, både kvinnor och män, kommer från ett land utanför EU och Norden. Det gäller särskilt bland dem som bor i Visby. På övriga Gotland finns även förhållandevis stor andel kvinnor födda i Norden och män födda inom övriga EU, jämfört med både Visby och riksgenomsnittet. 8 9

Befolkning Befolkning In - och utflyttningar 2004 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort 969 933 886 843 83 90 Övriga Gotland 916 841 811 816 105 25 Länet 1129 1011 941 896 188 115 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2004 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort 28 67 50 18 5 5 Övriga Gotland -28-67 122 72 11 20 Länet 0 0 172 90 16 25 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler Alla tre redovisade områdena har positivt flyttnings - netto. Män har högre positivt flyttningsnetto än kvinnor i Visby medan förhållandet är det omvända på övriga Gotland. Bland gotlänningarna är det fler som flyttar in till Visby än ut därifrån. Men övriga Gotland har ett högre positivt netto jämfört med Visby både när det gäller flyttningar till och från övriga landet samt till och från utlandet. 10 11

Befolkning Barn och familj Befolkningen efter ålder 2004 och prognos för 2020 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länets befolkning är något äldre jämfört med hela rikets. I åldrarna under 30 år finns det fler män än kvinnor. I åldrarna över 65 år är det tvärtom kvinnorna är fler. År 2020 förväntas befolkningen vara äldre än nu. Familjehushåll efter hushållstyp 1995 2004 Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn 29 28 Sammanboende med barn 17 19 Ensamstående kvinna utan barn 18 18 Ensamstående man utan barn 16 17 Ensamstående kvinna med barn 4 4 Ensamstående man med barn 0 1 Övriga familjehushåll 16 12 Summa, % 100 100 Antal, 1 000-tal 30 4 576 Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn 1995 2004 Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 64 82.. 60 82 93 1 barn 13 9.. 15 9 4 2 barn 18 7.. 18 6 2 3 barn- 6 2.. 8 2 1 Summa, % 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamstående resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16 84 år. I undersökningen är antalet ensamstående män i länet för få för att kunna göra en fördelning. 12 13

Barn och familj Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos biologiska föräldrar 2003 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Tydliga skillnader märks från 19 år. Bland 21-åringarna bor 48 procent av flickorna och 67 procent av pojkarna i länet fortfarande hemma. Över 28 år ökar skillnaden än mer. Särskilt bland männen ligger andelarna högre i länet jämfört med riket Födda barn per kvinna 1990 2004 Antal barn som en generation kvinnor föder = summerad fruktsamhet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Från att ha legat på en hög nivå 1990 sjönk fruktsamheten både i länet och i riket ända fram till slutet av 1990-talet. Länet hade den lägsta noteringen 1998 med 1,35 barn per kvinna. Under 2000-talet har fruktsamheten ökat och den ligger nu på 1,5 barn per kvinna i länet jämfört med drygt 1,7 i riket. 14 15

Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2004 Personer som använt försäkringen samt uttagna nettodagar FP Personer Uttagna nettodagar Könsfördelning (%) Fördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Gotland 56 44 80 20 Riket 57 43 81 19 TFP Gotland 58 42 61 39 Riket 59 41 64 36 Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE Kommunal barnomsorg 2004 Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp Inskrivna barn Länet Riket Antal % % Förskola, 1 5 år 2 063 77 76 Fritidshem, 6 12 år 2 373 50 43 Familjedaghem, 1 5 år 285 11 7 6 12 år 0 0 1 Förskoleklass, 6 år 471 96 95 Källa: Skolverket Män i länet använder föräldraförsäkringen i något högre utsträckning än män i riket. Det gäller särskilt tillfällig förädrapenning. Men det är stor skillnad jämfört med kvinnornas uttag. Länet har högre andelar än riket för alla typer av barnomsorg utom för skolbarn i familjedaghem. Statistiken redovisas inte uppdelad på flickor och pojkar. FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar. 2 halva dagar = 1 heldag. 16 17

Utbildning Utbildning Avgångna från gymnasieskolan Länet. Läsåret 2003/2004 Högskolenybörjare Läsåret 2003/04 18 34 år* Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Länet 207 167 55 45 39 30 Riket 33 442 24 656 58 42 36 26 35 64 år* Länet 67 27 71 29 6 2 Riket 7 419 2 897 72 28 4 2 Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder 2003-12-31 Fler kvinnor än män börjar i högskolan, både i åldrarna 18 34 och 35 64 år. En högre andel av länets befolkning, utom män i åldern 35 64 år, börjar på högskola jämfört med riket. Källa: SCB, Skolstatistik Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad. 18 19

Utbildning Utbildning Examinerade från högskolans grund- utbildning och boende i länet 1 jan 2005 Examinerade från högskolans grund- utbildning ej boende i länet 1 jan 2005 År för examen 2000/01 2001/02 2002/03 Kv M Kv M Kv M År för examen 2000/01 2001/02 2002/03 Kv M Kv M Kv M Humaniora och teologi 1 1 5 1 10 1 Juridik och samhällsvetenskap 12 6 6 7 14 11 Undervisning 10 4 13 4 17 4 Naturvetenskap 2 0 1 0 1 1 Teknik, varav: 2 19 3 8 2 13 Civilingenjörsexamen/motsv 1 0 0 0 0 1 Högskoleingenjörsexamen/motsv 0 13 3 6 2 10 Lant- och skogsbruk 1 0 1 4 2 1 Medicin och odontologi, varav: 0 0 1 1 2 0 Läkarexamen/motsv 0 0 1 0 2 0 Tandläkarexamen/motsv 0 0 0 1 0 0 Vård och omsorg, varav: 10 1 20 1 23 1 Sjuksköterskeexamen/motsv 2 0 3 0 13 1 Konstnärligt område 0 0 0 0 1 1 Totalt 38 31 50 26 72 33 Källa: SCB, Högskolestatistik Bor (är skrivna) i samma län som då utbildningen påbörjades. Om en student avlagt mer än en examen under perioden medräknas bara en av dessa. Yrkesexamen (ex. läkare, lärare) prioriteras före generell examen (magister-, kandidat- och högskole-). Om mer än en yrkesexamen avlagts prioriteras den senaste. Detsamma gäller generell examen. Humaniora och teologi 5 2 5 3 6 3 Juridik och samhällsvetenskap 18 22 24 13 25 10 Undervisning 10 6 12 6 22 3 Naturvetenskap 1 2 8 0 3 4 Teknik, varav: 6 26 9 22 4 21 Civilingenjörsexamen/motsv 2 13 4 8 1 7 Högskoleingenjörsexamen/motsv 2 6 2 7 3 11 Lant- och skogsbruk 1 1 1 1 2 0 Medicin och odontologi, varav: 5 1 3 2 2 0 Läkarexamen/motsv 5 1 1 2 2 0 Tandläkarexamen/motsv 0 0 0 0 0 0 Vård och omsorg, varav: 7 2 17 1 16 8 Sjuksköterskeexamen/motsv 3 2 13 1 7 4 Konstnärligt område 1 0 3 0 1 3 Totalt 54 62 82 48 81 52 Källa: SCB, Högskolestatistik Bor ej i samma län som då utbildningen påbörjades Knappt 60 procent av de kvinnor som examinerades från en högskoleutbildning läsåret 2000/2001 och som bodde i länet på den tiden har flyttat från länet nu. Andelen är något högre bland män, 67 procent. Bland dem som examinerades under senare år har en betydligt högre andel av kvinnorna flyttat från länet. 20 21

Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå 2004 25 44 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Visby tätort 10 13 49 53 40 33 1 1 Övriga Gotland 11 16 60 66 29 18 1 1 Länet 10 15 56 60 33 24 1 1 Riket 9 12 47 52 42 34 1 2 Källa: SCB, Utbildningsregistret och Marknadsprofiler Befolkningens utbildningsnivå 2004 45 64 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Visby tätort 21 24 46 45 33 31 0 0 Övriga Gotland 26 35 49 46 24 19 0 0 Länet 24 31 48 46 28 23 0 0 Riket 22 27 46 45 32 27 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret och Marknadsprofiler Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Skillnaden är större på övriga Gotland än i Visby tätort. I åldrarna 45 64 år är utbildningsnivån lägre än den är bland 25 44-åringarna. Det gäller särskilt män men också kvinnor. I Visby finns en högre andel både kvinnor och män med eftergymnasial utbildning än på övriga Gotland. 22 23

Utbildning Förvärvsarbete Kursdeltagare i komvux hösten 2004 Länet Riket Antal Könsförd. (%) Antal Könsförd.(%) Nivå Totalt Kv M Totalt Kv M Grundläggande vuxenutbildning 247 62 38 69 984 66 34 Gymnasial vuxenutbildning 2 751 65 35 498 545 66 34 Påbyggnadsutbildning 0 0 0 38 056 60 40 Totalt 2 998 65 35 606 585 66 34 Källa: SCB, Skolstatistik Betydligt fler kvinnor än män går i kommunal vuxenutbildning, både i länet och i riket. Förvärvsarbetande 2003 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 44 år 45 64 år 20 64 år Kv M Kv M Kv M Visby tätort 69 70 76 76 72 72 Övriga Gotland 75 81 76 75 75 78 Länet 73 76 76 75 74 76 Riket 72 77 74 77 73 77 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Marknadsprofiler Andelen förvärvsarbetande på Gotland ligger nära riksgenomsnittet. Tittar man på Visby är andelen dock lägre i alla kategorier utom för kvinnor i åldern 45 64 år. På övriga Gotland är däremot andelen förvärvsarbetande högre än riksgenomsnittet i alla kategorier utom för män 45 64 år. 24 25

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal 1990 2004 Avser 16 64 år Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns 82 procent av kvinnorna i länet i arbetskraften. Motsvarande andel för män var 86 procent. År 2004 hade andelarna sjunkit till 73 respektive 76 procent. I riket finns nu 76 procent av kvinnorna och 80 procent av männen i arbetskraften. Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2004 Avser 16 64 år Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Bland kvinnor är andelen heltidsarbetande högre i länet än i riket år 2004. Det omvända gällde år 1990. Bland män arbetar en lägre andel heltid i länet jämfört med riket. Så var det även år 1990. Både i länet och i riket ökar andelen heltidsarbetande kvinnor medan den minskar för män. 26 27

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande efter sektor 2003 De 30 största yrkena i länet 2003 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Kvinnor arbetar i nästan lika hög utsträckning i offentlig sektor som i näringslivet. Män arbetar till största delen i näringslivet. Men arbeten i offentlig sektor är lite vanligare i länet jämfört med riket. Källa: SCB, Yrkesregistret Avser yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet. 28 29

Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2003 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2003 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Antal Andel (%)* Antal Andel (%)* Vård- och omsorgspersonal 3 347 28 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 743 6 Grundskollärare 499 4 Bokförings- och redovisningsassistenter 496 4 Städare m.fl. 401 3 Köks- och restaurangbiträden 380 3 Övrig kontorspersonal 376 3 Sjuksköterskor 352 3 Förskollärare och fritidspedagoger 349 3 Redovisningsekonomer, adm. assistenter m.fl. 302 3 Kundinformatörer 275 2 Kontorssekreterare och dataregistrerare 235 2 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 186 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 186 2 Gymnasielärare m.fl. 185 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 178 2 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 177 1 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 164 1 Psykologer, socialsekreterare m.fl. 153 1 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 141 1 Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma Byggnadshantverkare 600 5 Byggnads- och anläggningsarbetare 550 5 Fordonsförare 473 4 Vård- och omsorgspersonal 465 4 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 426 4 Maskin- och motorreparatörer 400 4 Ingenjörer och tekniker 357 3 Militärer 345 3 Chefer för mindre företag och enheter 280 2 Lager- och transportassistenter 278 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 257 2 Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 229 2 Drifts- och verksamhetschefer 220 2 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 211 2 Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 203 2 Gymnasielärare m.fl. 197 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 186 2 Maskinförare 183 2 Chefer för särskilda funktioner 181 2 Handpaketerare och andra fabriksarbetare 174 2 Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma 30 31

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2003 Källa SCB: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) De flesta egenföretagare finns inom jordbruk, skogsbruk och fiske både bland kvinnor och bland män. Kvinnorna är jämnare fördelade mellan näringsgrenarna än vad männen är. Nystartade företag efter form av ledning 1993 2004 Antal i länet Källa: SCB, Nyetableringsstatistik Antal nyföretagare 2003 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 91 133 11 567 24 463 Könsfördelning (%) 1) 41 59 32 68 Andel ( ) 2) 5,1 7,3 4,1 8,4 Källa: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) 1) Exkl. bortfall 2) Befolkningen 16 64 år Andelen nystartade företag som leds av en kvinna har ökat under tidsperioden. I länet är andelen kvinnliga nyföretagare högre än i riket. 32 33

Förvärvsarbete Ekonomi Pendling till arbetet 2002 och 2003 Antal 16 64 år som pendlar över länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 2002 334 426 619 1 218-285 -792 2003 395 460 574 1 085-179 -625 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Fler män än kvinnor pendlar till arbetet. För både kvinnor och män är utpendlingen större än inpendlingen. Arbetssökande 2004 Andel (%) i åldern 20-64 år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I konjunkturberoende program Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 4,4 5,4 2,0 2,6 Riket 3,8 4,9 1,8 2,1 Källa: AMS Jämfört med riket har länet en större andel öppet arbetslösa kvinnor och män. Detsamma gäller dem i konjunkturberoende program. Sammanräknad förvärvsinkomst 2003 20 64 år. Antal kronor i 1 000-tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 176 210 181 209 Riket 189 255 189 241 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Inkomsterna ligger på en lägre nivå i länet jämfört med riket. Det gäller både kvinnor och män. Skillnaden mellan könen är mindre i länet än i riket. Disponibel medelinkomst för familjer 2003 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Länet 278 372 127 210 140 233 Riket 318 415 135 218 160 260 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. 34 35

Hälsa Hälsa Ohälsotalet 2002 2004 Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20 64 år 2002 2003 2004 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort 51 32 53 33 50 31 Övriga Gotland 53 37 54 38 50 34 Länet 52 35 53 36 50 33 Riket 55 37 56 37 55 37 Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE, och SCB, Marknadsprofiler Kvinnors ohälsotal är högre än mäns. Det gäller både Gotland och i riket som helhet. Talen ligger dock på en lägre nivå i länet jämfört med riket. Mellan åren 2003 och 2004 sjönk Gotlands ohälsotal. Pågående långa* sjukfall efter ålder dec 2004 Andel (%) av pågående sjukfall i respektive ålder 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Länet 43 49 60 49 64 61 59 54 Riket 52 55 64 61 68 64 66 64 Andel ( ) av alla i respektive ålder 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Länet 17 7 32 12 38 22 33 23 Riket 22 10 43 19 51 27 47 32 Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun * 180-dagar Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Av alla pågående sjukfall ligger de långa sjukfallen på en lägre nivå i länet jämfört med hela riket. Det gäller både kvinnor och män i de olika åldrarna. Även andel långtidssjukskrivna i befolkningen är lägre i länet än i hela riket. 36 37

Hälsa Inflytande och makt Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2004 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer 2004 Förändr. sedan 2000 i procent 30- dagar 180- dagar 180-dagar Kv M Kv M Kv M Länet 772 425 477 259-12 -21 Riket 149 203 84 881 98 174 54 852 8 3 Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun Antalet långa sjukfall har minskat i länet medan de ökat i riket de senaste åren. Långtidssjuktalen är högre bland kvinnor än bland män. Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. Förtidspensionärer 20 64 år dec 2004 Andel (%) Förändring 55 59 år 60 64 år 20 64 år sedan 2000, 20 64 år, procentenheter Kv M Kv M Kv M Kv M Länet 24 14 31 22 12 8 2 1 Riket 24 16 35 25 12 8 2 1 Ledamöter i statliga styrelser och nämnder 2005 Antal Könsför- Orddelning (%) förande Kv M Kv M Länsstyrelsen Gotland 5 4 56 44 Kv Högskolan Gotland 8 7 53 47 Kv Försäkringskassan: Socialförsäkringsnämnder, 4 st 13 15 46 54 Kv, 1 Arbetsmarknadsnämnden 4 6 40 60 M Polisstyrelsen 2 5 29 71 M Ledamöter i Strukturfonder och partnerskap 2005 Referensgrupp Mål 2 öarna 5 5 50 50 M ESF rådet växtkraft mål 3 7 5 58 42 M Leader + Gotland 9 13 41 59 M Partnerskapet för tillväxtarbetet 11 13 46 54 M Partnerskapet f. regionala Kompetensrådet 10 14 42 58 M Källa: Länsstyrelsen M, 3 Källa: Försäkringskassan Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. 38 39

Inflytande och makt Inflytande och makt Kommunstyrelsen 2003 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 15 M 47 53 15 40 60 Källa: SCB, Insamling från kommuner 2003 Könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen är inom ramen 40 60 procent, liksom för ersättarna. Kommunfullmäktigeledamöter 1998 och 2002 efter valet 1998 2002 Antal Könsfördeln.(%) Antal Könsfördeln.(%) Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 71 45 55 71 44 56 Källa: SCB, Valstatistik Könsfördelningen ligger inom ramen 40 60 procent och är i stort sett oförändrad mellan 1998 och 2002. Chefer i näringslivet 2003 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker 0 0.. 0 0 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 1 6 14 86 2 5 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 7 16 30 70 16 12 Drifts- och verksamhetschefer 7 36 16 84 16 28 Chefer för särskilda funktioner 14 47 23 77 31 36 Chefer för mindre företag och enheter 16 25 39 61 36 19 Chefer totalt, näringslivet 45 130 26 74 100 100 Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i minoritet bland alla typer av chefer. Högst andel kvinnor, 39 procent, finns i gruppen chefer för mindre företag och enheter. Lägst är andelen bland chefstjänstemän i intresseorganisationer, 14 procent. Bland kvinnor är det vanligast att vara chef för mindre företag och enheter och bland män är det vanligast att vara chef för särskilda funktioner. 40 41

Inflytande och makt Kriminalitet Chefer i offentlig sektor 2003 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker 3 5 38 63 1 1 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 0 0.. 0 0 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 13 62 17 83 5 10 Drifts- och verksamhetschefer 123 184 40 60 46 29 Chefer för särskilda funktioner 58 134 30 70 22 21 Chefer för mindre företag och enheter 71 255 22 78 26 40 Chefer totalt, offentlig sektor 268 640 30 70 100 100 Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i minoritet bland alla typer av chefer. Högst andel kvinnor, 40 procent, finns i gruppen drifts- och verksamhetschefer. Lägst är andelen bland verkställande direktörer, 17 procent. Bland kvinnor är det vanligast att vara drifts- och verksamhetschef och bland män är det vanligast att vara chef för mindre företag och enheter. Oro för våld och faktiskt våld efter ålder 1993 2002 Länet Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) De gamla kvinnorna är mest oroliga att bli utsatta för våld men det är de unga männen som drabbas av våld. Resultaten följer mönstret från hela riket men är osäkra för länet när det gäller åldrarna 16 24 år samt 65 år p.g.a. få intervjuer. Uppgift om kön på förövaren finns ej. 42 43

Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2004 Antal per 100 000 av medelfolkmängden Anmälda sexualbrott efter brottstyp Antal Antal per 100 000 inv Länet Länet Riket 2000 2002 2004 2004 2004 Våldtäkt inkl. grov 19 15 18 31 29 Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 11 20 16 28 22 Sexuellt ofredande (ej blottning) 15 40 49 85 48 Blottning 20 2 2 3 15 Koppleri inkl. grovt 0 1 0 0 1 Förförelse av ungdom 0 0 0 0 0 Barnpornografibrott inkl. grovt 3 5 4 7 7 Sexköpsbrott 0 0 0 0 2 Människohandel för sexuella ändamål (trafficking) 0 0 0 0 0 Totalt 68 83 89 155 125 Källa: BRÅ Källa: BRÅ Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och att män blir det utomhus av en obekant. Uppgift om kön på förövaren saknas. Ett av regeringens mål med jämställdhetspolitiken är frihet från könsrelaterat våld. Tabellen visar antal sexualbrott efter olika typ av brott men den visar vare sig vilket kön förövaren har eller vilket kön offret har. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen. Källa: BRÅ 44 45

Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi). 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken. 1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen. 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor. 1931 Moderskapsförsäkringen införs. 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs. 1938 Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs. 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader. 1958 Kvinnor får rätt att bli präster. 1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. 1962 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras. 1964 P-piller godkänns i Sverige. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbets inkomst ersätter sambeskattning. 1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 1975 FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. 1979 Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. 46 47

1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får både kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. 1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. 1985 Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen. FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag. 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern resp. fadern. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. 1995 Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap. 1997 Första kvinnliga biskopen. 1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier. 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 2003 Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv. 2004 En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. Vill du veta mera om svensk jämställdhetspolitik? Utredningar/Skrivelser som påverkat eller påverkar jämställdhetsarbetet nationellt och regionalt. Dessa finns att ladda ner på regeringens hemsida WWW.REGERINGEN.SE oftast i en sammanfattning. Makt att forma samhället och sitt eget liv SOU 2005:66 Slag i luften en utredning om myndighet, mansvåld och makt. SOU 2004:121 Mansdominans i förändring om ledningsgrupper och styrelser SOU 2003:16 Jämt och ständigt Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden. Regeringens skrivelse 2002/ 03:140 Ändrad ordning, Strategisk utveckling för jämställdhet. Departementsskrivelse 2001:64 Vill du veta mera om länsstyrelsens jämställdhetsarbete gå in på WWW.I.LST.SE 48

I augusti 2005 presenterades för regeringen ett förslag om en ny jämställdhetspolitik samt ny organisation för denna. Utredningen, SOU 2005: 66 kom att heta Makt att forma samhället och sitt eget liv. Det nya över gripande målet för jämställdhetspolitiken föreslås vara att: kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Därutöver föreslås ett antal nya delmål: Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att utöva ett aktivt medborgarskap och att forma villkoren för beslutsfattandet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter till avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och män skall ha samma möjlighet att ge och få omsorg utan att underordnas. Det obetalda arbetet skall delas lika. Kvinnor och män skall ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Vill du veta mera? Gå in på WWW.REGERINGEN.SE