Regelverk för hjälpmedel

Regelverk för hjälpmedel Beslutat av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2000-10-30 Dnr HSS 660-19999

Innehållsförteckning Del I - Policy Inledning... 1 POLICY FÖR HJÄLPMEDEL.. 2 Del ll - Regelverk HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING I SVERIGE 5 Hjälpmedelsinstitutet... 5 AB Sjukvårdshuvudmännens Upphandlingsbolag.... 5 Socialstyrelsen... 5 Medicintekniska produkter... 6 Organisation för hjälpmedel i 8 Sverige.. Lagar och författningar som styr 9 hjälpmedel.. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna 9 råd ALLMÄNNA REGLER FÖR HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN 10 Definition av hjälpmedel... 10 Kostnadsansvar för 11 hjälpmedel.. Utomlänsvård... 11 Svensk medborgare bosatt i utlandet... 12 Utländsk medborgare som arbetar i Sverige... 12 Kvotflykting/asylsökande... 13 Ersättningsskyldighet för hjälpmedel... 14 RIKTLINJER FÖR ORDINATION AV HJÄLPMEDEL... 15 Ordinatör... 15 Ordination av hjälpmedel utöver hjälpmedelsförteckning... 18 Bruksanvisning/produktsäkerhetsansvar.... 18 Tillbehör.... 18 Specialanpassning/egentillverkad produkt... 19 Reparation/underhåll... 21 Rekonditionering/helrenovering... 22 Återlämning... 22 Montering... 23 Flyttning... 23 Hjälpmedel i skolan... 23 Studier utomlands.... 24 sid

Hjälpmedel i fritidsboende... 24 Tolkservice... 24 Olyckor/tillbud med hjälpmedel.... 24 ANDRA BIDRAGS- OCH STÖDFORMER... 26 Arbetshjälpmedel... 26 Grundutrustning hos huvudman/vårdgivare.... 27 Hjälpmedel för att utöva sport, hobby och motion... 28 Bostadsanpassning... 28 Specialskolor, folkhögskolor och studiecirklar... 28 Barnomsorg... 29 Bilstöd... 29 Läkemedelsnära produkter... 30 Förbrukningsartiklar vid inkontinens... 30 Specialistenheter och Centrala enheter... 31 Del lii - Produktgrupper sid Behandling och träning (03)... 39 Ortoser och proteser (06)... 47 Personlig vård (09)... 56 Förflyttning (12)... 62 Hushåll (15)... 71 Hjälpmedel för anpassning av bostäder och andra lokaler (18)... 74 Kommunikation, information och varseblivning (21)... 80 Hjälpmedel för hantering och transport av produkter (24)... 94 Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring, verktyg och maskiner (27) 97 Bilagor 1. Förteckning över Avancerade hjälpmedel 2. Blankett för Delegerad ordinationsrätt 3. Blankett för särskild ordinationsrätt 99 100 101 3

INLEDNING Regelverk för hjälpmedel anger vilka riktlinjer och regler samt vilka produktgrupper som gäller för hjälpmedelsförsörjningen inom Västra Götaland. Policy för hjälpmedel utgör grund för regelverket. Detta dokument är därför indelat i tre delar. Del 1 innehåller policy för hjälpmedel, del 2 regler och riktlinjer för ordination av hjälpmedel samt andra bidrags- och stödformer. Del 3 anger vilka produktgrupper som räknas till hjälpmedel. Regelverk för hjälpmedel riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården i såväl kommunerna som Västra Götalandsregionen. Produktgrupperna/produkterna i Regelverk för hjälpmedel är uppställda enligt den internationella klassificeringen ISO 9999 (framarbetad av International Organization for Standardisation), vilken grundas på hjälpmedlets funktion för brukaren. 1

POLICY FÖR HJÄLPMEDEL Grundtanken med detta policydokument är att habilitering/rehabiliteringsverksamheten i Västra Götaland ska arbeta efter samma värderingar s å att personer med funktionshinder tillförsäkras likvärdig bedömning och tillgång till hjälpmedel MÅL Personer med funktionshinder skall beredas möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. För att möjliggöra detta måste de handikappande konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar minimeras. Hjälpmedel är ett av flera viktiga medel för att nå full delaktighet. Hjälpmedel ska ses som en del av en habiliterings/rehabiliteringsprocess och ordineras när andra funktionsförbättrande åtgärder inte leder till god aktivitetsförmåga. Målet med hjälpmedel är att - förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga - kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Hjälpmedel skall ordineras utifrån behov och en professionell bedömning. BAKGRUND FN:s standardregler, Delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning, som antogs 1993, innehåller tydliga principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar. Häri fastslås vikten av en garanterad tillgång på hjälpmedel för personer med funktionshinder för att undanröja hinder och därmed skapa ett tillgängligt samhälle. Sjukvårdshuvudmännen i Sverige har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel och dessa ska ses som en integrerad del av habilitering/rehabilitering. I hälso- och sjukvårdslagen uttalas också att vård skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet samt att den som har störst behov av vård skall ges företräde. I prioriteringsutredningens slutbetänkande anges riktlinjer för prioriteringar. Till prioriteringsgrupperna 1 och 2 räknas vård vid livshotande akuta sjukdomar, vård vid kroniska sjukdomar, vård av människor med nedsatt autonomi och personer med habilitering/rehabiliteringsbehov. Kortare vårdtider, ökad hemsjukvård och allt fler äldre personer har medfört att behovet av hjälpmedel ökat betydligt. Den tekniska utvecklingen har inneburit och innebär att funktionsnedsättningar hos allt fler personer helt eller delvis kan kompenseras med hjälpmedel. Den allmänna utvecklingen i samhället med ökat 2

vård- och rehabiliteringsbehov och snabb teknisk utveckling ställer också ökade krav på utvecklingen inom hjälpmedelsverksamheten. ÄDEL-reformen, kommunaliseringen av omsorgen samt psykiatrireformen har inneburit att ansvaret för vissa delar av hälso- och sjukvården övergått från Västra Götalandsregionen till kommunerna. Regionen och kommunerna ska bedriva en väl fungerande och effektiv hjälpmedelsförsörjning. För att tillförsäkra personer med funktionshinder likvärdig bedömning och tillgång till hjälpmedel av god kvalitet, oberoende av var i vårdkedjan de befinner sig, är det av stor vikt att huvudmännen samverkar, har en gemensam syn på hjälpmedel och har en likartad inställning till hjälpmedlens roll i rehabilitering/habilitering. Förutom detta policydokument bör huvudmännen vara eniga om att följa ett gemensamt regelverk/hjälpmedelsförteckning. DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Hjälpmedel för personer med funktionshinder ryms inom begreppet personliga hjälpmedel för det dagliga livet vilket betyder: - hjälpmedel som fordras för att en person med funktionshinder själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov, tex att klä sig, att sköta sin hygien, att förflytta sig, att informera sig och kommunicera med omvärlden (höra, se, tala, känna och förstå) och att utföra vardagslivets aktiviteter i hemmet och närmiljön - hjälpmedel som är relaterade till den funktionshindrades individuella behov och som samtidigt möjliggör vård och behandling i hemmet - hjälpmedel för vård och behandling som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsfunktion eller som kan behövas efter en medicinsk behandlingsinsats för att personen ska fungera i hemmet och i närmiljön, ex ortos, protes - specialanpassning av produkter som inte ryms inom begreppet personliga hjälpmedel, ex anpassning av vred och grepp. Utanför begreppet personliga hjälpmedel för det dagliga livet faller: - arbetshjälpmedel - arbetstekniska hjälpmedel - förbrukningsartiklar - grundutrustning hos huvudman / vårdgivare - hjälpmedel för att utöva sport, hobby och motion - pedagogiska hjälpmedel inom skolan 3

KVALITETSKRAV Helhetssyn och kontinuitet För att hjälpmedlen skall få avsedd effekt krävs att den enskildes totala livssituation analyseras genom en allsidig och kompetent bedömning och att hjälpmedelsbehovet relateras till andra åtgärder. Ofta behövs insatser från flera olika huvudmän och organisationer. Hänsyn måste tas till den enskildes/närståendes synpunkter på hur åtgärden fungerar tillsammans med andra insatser. Utgångspunkten skall vara den enskildes egna mål, behov och intressen. Personlig integritet och individualitet skall respekteras. Kontinuitet i insatserna ska garanteras så att en trygghet förmedlas till den enskilde/närstående. Inflytande och delaktighet Habilitering/rehabilitering och tillhandahållande av hjälpmedel skall planeras i samverkan med den enskilde. Patienten/brukaren skall ha ett reellt och aktivt inflytande i hjälpmedelsprocessen, dvs vid behovsbedömning, utprovning/träning av hjälpmedel, ordination och uppföljning. Tillgänglighet All habilitering/rehabiliteringsverksamhet ska vara tillgänglig så att personer med funktionshinder kan förstå, uppfatta och ta del av insatserna. Västra Götalandsregionen har påbörjat etableringen av en hjälpmedelsgaranti om tre månader. Garantin avser den tid det tar från dess att ett hjälpmedel är ordinerat tills den enskilde patienten får sitt hjälpmedel levererat. Detta innebär att varken väntan på att träffa en ordinatör eller individuella anpassningar / specialanpassningar ingår i garantin. AVGIFTER Personer med funktionshinder skall inte ha merkostnader för sina hjälpmedel pga sitt handikapp. Egenavgifter kan dock förekomma, vilket framgår av regelverk för hjälpmedel del lll. 4

HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING I SVERIGE HJÄLPMEDELSINSTITUTET Hjälpmedelsinstitutet (f d Handikappinstitutet) är samhällets centrala organ för hjälpmedelsfrågor. Huvudmän för institutet är staten, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Hjälpmedelsinstitutets övergripande mål är att ge människor med funktionshinder ökad livskvalitet genom tillgång till bra hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet har också till uppgift att främja, samordna och medverka i utvecklings- och forskningsarbete kring hjälpmedel samt initiera och stimulera utnyttjandet av ny teknik i hjälpmedelssammanhang. Hjälpmedelsinstitutet svarar för central provning och utvärdering av hjälpmedel. Provningen syftar till att i utbudet av produkter finna säkra och bra hjälpmedel med viktiga funktionella egenskaper. Hjälpmedelsinstitutet utför även provning av förbrukningsartiklar för personer som har diabetes, inkontinens eller stomi. De produkter som Hjälpmedelsinstitutet bedömer som bra återges i Hjälpmedelsinstitutets publikation "Förteckning över bra hjälpmedel". AB SJUKVÅRDSHUVUDMÄNNENS UPPHANDLINGSBOLAG (SUB) SUB ägs av Landstingsförbundet och är avsett att vara sjukvårdshuvudmännens organ för inköpssamordning. Genom SUBs avtal kan landsting och kommuner köpa hjälpmedel enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) utan att göra egna upphandlingar. SUB-upphandlingarna resulterar i ramavtal (avropsavtal). I upphandlingarna utgår SUB från Hjälpmedelsinstitutets provning av hjälpmedel samt på de krav och önskemål som patienten/brukarna och hjälpmedelsansvariga ställer på verksamheten inklusive miljöaspekter. Verksamheten finansieras med medel från den allmänna sjukförsäkringen. SOCIALSTYRELSEN Socialstyrelsen har tillsyn över all hälso- och sjukvård, i vilken innefattas sjukvårdshuvudmännens hjälpmedelsförsörjning. Tillsynen gäller både verksamheterna och den vårdpersonal som arbetar i dem. För sin tillsyn har Socialstyrelsen sex regionala tillsynsenheter. Dessa finns i Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Örebro. 5

Vid allvarliga olyckor och tillbud i samband med användning av hjälpmedel gäller anmälningsskyldighet till Socialstyrelsen i enlighet med SOSFS 1996:23, som även innehåller särskilda bestämmelser när det gäller medicintekniska avvikelser. Anmälan skall i båda fallen insändas till Socialstyrelsens regionala enhet i Göteborg. Medicintekniska produkter Lagen om medicintekniska produkter är en säkerhetslagstiftning som syftar till att förebygga olyckor. Enligt SFS 1993:584, definieras hjälpmedel som medicinteknisk produkt. I lagens 2 fastställs att medicintekniska produkter är sådana som enligt tillverkarens uppgift ska användas för att - påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra sjukdom - påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder - undersöka, ändra, ersätta anatomin eller en fysiologisk process - kontrollera befruktning Lagen och föreskrifterna som anknyter till lagen, fastställer att tillverkaren har det totala ansvaret för att produkterna är säkra och ändamålsenliga när de släpps ut på marknaden. Produkterna delas in i fyra klasser. Lågriskprodukter tillhör klass I, medan produkter som är förenade med större risk placeras i klasserna IIa, IIb eller III. Enligt reglerna innebär det att tillverkaren själv kan svara för hela den bedömning som måste göras innan produkten sätts ut på marknaden. Endast i de fall hjälpmedlen tillhör klass IIa, IIb eller III måste tillverkaren anlita utomstående provningseller certifieringsorgan för att få sina produkter bedömda innan de släpps ut på marknaden. Lagen om medicintekniska produkter förbjuder användning av olämpliga eller osäkra produkter. Ansvaret för detta, liksom ansvaret för underhåll, ligger på vårdgivaren. Den grundläggande ansvarsfördelningen framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1994:21. Från och med 14 juni 1998 skall medicintekniska produkter som släpps på marknaden vara CE-märkta. Med CE-märket anger tillverkaren att produkten uppfyller de väsentliga kraven enligt SOSFS 1994:20, är säker och att han tar ansvar för produkten. Tillverkarens produktsäkerhetsansvar gäller så länge produkten inte förändras och så länge den används på det sätt som han avsett och som anges i produktinformationen. När produkten förändras eller används för ett annat 6

ändamål än vad tillverkaren har avsett så betraktas det som en ny produkt och ansvaret övergår till den som svarar för förändringen. Medicintekniska produkter, som är levererade till den svenska marknaden före 14 juni 1998, kan tas i bruk enligt gamla regler till och med 30 juni 2001. När produkter inte täcker patientens behov får även anpassningar och individuella lösningar göras enligt särskilda krav och regler. Se kapitel anpassning /specialanpassning. 7

ORGANISATIONEN FÖR HJÄLPMEDEL I SVERIGE Svenska Kommunförbundet Landstingsförbundet Staten (regering, riksdag) Kommuner SUB Personliga hjälpmedel Arbetstekniska hjälpmedel Förbrukningsartiklar vid inkontinens Hjälpmedels institutet Landsting (region) Telia Bostadsanpassning Tolkservice Socialstyrelsen Apoteksbolaget Texttelefon Förbrukningsartiklar vid stomi, Läkemedelsnära produkter Skolverket Arbetsmarkadsverket Folkbildningsrådet, Sisus,SIH Hjälpmedel i folkhögskola, specialskola och studiecirkel Försäringskassan Riksförsäkringsverket Länsarbets nämnden Arbetshjälpmedel Bilstöd Boverket Kommuner 8

LAGAR, FÖRORDNINGAR, FÖRFATTNINGAR, FÖRESKRIFTER 0CH ALLMÄNNA RÅD SOM STYR HJÄLPMEDELSVERKSAMHETEN Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Patientjournallagen (SFS 1985:562) Produktsäkerhetslagen (SFS 1988:1604) Produktansvarslagen (SFS 1992:18) Lag om CE-märkning (SFS 1992:1534) Lagen (SFS 1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen (SFS 1993:584) om medicintekniska produkter Förordning (SFS 1993:876) om medicintekniska produkter Förordning (SFS 1996:953) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården Lagen (SFS 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Lagen (SFS 1998:1656) om patientnämndsverksamhet m m Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Tillverkarnas skyldighet att rapportera olyckor och tillbud med medicintekniska produkter (SOSFS 1994:3). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1994:20) om medicintekniska produkter. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1994:21) om ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården m m. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:23) om anmälningsskyldighet enligt 5 lagen (SFS 1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal avvikelsehantering. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) om kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:32) om informationsöverföring och samordnad vårdplanering Verksamhetschef inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1997:8) 9

ALLMÄNNA REGLER FÖR HJÄLPMEDELSVERK- SAMHETEN DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Hjälpmedel för funktionshindrade ryms inom begreppet PERSONLIGA HJÄLP- MEDEL FÖR DET DAGLIGA LIVET, vilket betyder: - hjälpmedel som fordras för att en person med funktionshinder själv eller med hjälp av någon annan skall kunna tillgodose grundläggande personliga behov, till exempel att klä sig, att sköta sin hygien, att förflytta sig, att orientera sig och kommunicera med omvärlden (höra, se, tala, känna och förstå) och att utföra vardagslivets aktiviteter i hemmet och närmiljön. - hjälpmedel som är relaterade till den funktionshindrades individuella behov och som samtidigt möjliggör vård och behandling i hemmet - hjälpmedel för vård och behandling och som kompenserar förlust av kroppsdel eller kroppsfunktion eller som kan behövas efter en medicinsk behandlingsinsats och för att fungera i hemmet och i närmiljön, ex ortos, protes - specialanpassning av produkter som inte ryms inom begreppet personliga hjälpmedel, ex anpassning av vred och grepp Utanför begreppet personliga hjälpmedel för det dagliga livet : - arbetstekniska hjälpmedel, se sidan 28 - hjälpmedel i skolan, se sidan 23 - förbrukningsartiklar, se sidan 30 - arbetshjälpmedel, se sidan 26 - grundutrustning, se sidan 27 - hjälpmedel för sport, hobby och motion, se sidan 28 10

KOSTNADSANSVAR FÖR HJÄLPMEDEL Ansvaret är fördelat mellan region och kommun enligt gällande avtal se Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård 1998-09-01. En ansvarsfördelning av hjälpmedel har gjorts mellan enkla och avancerade hjälpmedel. Fördelningen följer ISO-klassificeringen (produktgrupper) enligt Hjälpmedelsförteckning och regelverk 1999 Enkla hjälpmedel ansvarar kommun eller region för utifrån sitt hälso- och sjukvårdsansvar.. Avancerade hjälpmedel ansvarar regionen för. Vilka hjälpmedel som räknas som avancerade återfinns i bilaga 1. Behandlingshjälpmedel är hjälpmedel, som används vid direkt sjukvårdande behandling. Ansvaret för dessa hjälpmedel ligger på den huvudman, vars personal ordinerar eller förskriver hjälpmedlet oavsett om det används av annan huvudmans personal. Ordinatörens skyldighet att samråda med kostnadsansvarig Inom Västra Götaland, såväl kommuner som regionen skall, ordinatören alltid före ordination samråda och inhämta godkännande av kostnadsansvarig för aktuellt hjälpmedel. Utanför Västra Götaland, då kommunen är ansvarig, skall alltid samråd med aktuell kommun föregå utprovning och ordination av hjälpmedel. Då ett landsting har kostnadsansvaret gäller Riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet för utomlänsvård och kommentarer anger (Landstingsförbundet, best nr 1648); - Ett vårdlandsting kan ordinera och utlämna vissa hjälpmedel till en utomlänspatient vid besök i landstinget om kostnaden understiger angivet belopp i förteck-ning E. (se nedan*) Ambitionen är att underlätta för handikappade med behov av olika hjälpmedel att leva ett normalt liv även vid besök i annat landsting. Detta gäller både vid akuta behov och icke akuta när en handikappad exempelvis behöver låna vissa hjälpmedel. (sid 21) - Med hemlandsting avses det landsting där patienten är folkbokförd vid vårdtillfällets inledning. (sid 11) - De hjälpmedel som fordrar någon form av installation eller som måste anpassas med hänsyn till patientens bostadsförhållanden eller vardagliga miljö i övrigt skall ordineras av patientens hemlandsting. (sid 8) 11

- En patients hemlandsting ersätter ett vårdlandsting som ordinerar och utlämnar hjälpmedel. I de fall ett hjälpmedel till en utomlänspatient beräknas överstiga det belopp som anges i förteckning E skall ordination ske i samråd med hemlandstinget. (*Förteckning E anger 10 000 kr, sid 8, 12) - En huvudprincip är att en patients hemlandsting skall faktureras och inte enskilda sjukvårdsdistrikt, primärvårdsområden eller resultatenheter. (För hjälpmedel gäller respektive specialistenhet, se kapitel specialistenheter) I den mån ett landsting önskar att fakturorna skall skickas längre ut i organisationen behövs särskild överenskommelse. (sid 26) - Ett vårdlandsting fakturerar det betalningsansvariga landstinget så snart vården slutförts eller en gång per månad vid vårdtid över 30 dagar. Vårdlandstingets rätt till ersättning har förfallit om kravet inte fakturerats sex månader efter det att vårdtjänsten avslutades. (sid 27) - Anmärkning mot framställt krav på ersättning skall göras av hemlandstinget senast tre månader efter det att fakturan mottagits. Möjligheter till efterreglering av priser finns således inte. (sid 27) - Patientens hemlandsting äger hjälpmedlet. Lokala varianter vad gäller att hyra hjälpmedel kan förekomma. (sid 22) SVENSK MEDBORGARE BOSATT I UTLANDET Utlandssvenskar från EU/EES-länder kan till låg kostnad få akut vård (inklusive hjälpmedel) vid vistelse i Sverige. Planerad vård ges i bosättnings- eller arbetsland. I de fall personen inte omfattas av gällande förordning kan den i stället få akut vård i Sverige grundad på sjukvårdskonventionen. Försäkringskassan kontaktas i varje enskilt ärende. Övriga utlandssvenskar från andra länder än EU/EES-länder betalar de verkliga kostnaderna för hjälpmedel i Sverige. Se även skriften Vård av personer från andra länder (Landstingsförbundet, best nr 1653). UTLÄNDSK MEDBORGARE SOM ARBETAR I SVERIGE Person från ett annat EU/EES-land och som arbetar i Sverige men inte är folkbokförd här har rätt till hjälpmedel efter samma regler som den som är folkbokförd i Sverige. Försäkringskassan kontaktas i varje enskilt ärende. Se även skriften Vård av personer från andra länder (Landstingsförbundet, best nr 1653). 12

KVOTFLYKTING / ASYLSÖKANDE Statens invandrarverk ersätter kostnader för hjälpmedel till flyktingar och asylsökande enligt bestämmelser i förordningen (SFS 1990:927) med ändring SFS(1999:1122) om statlig ersättning för flyktingmottagandet mm. Ersättningens storlek motsvarar kostnaden för inköp och individuell anpassning av hjälpmedlet, fraktkostnader, tolkhjälp och andra kostnader som direkt kan hänföras till hjälpmedlet. Fr o m 1997 har landstingen ansvaret för att asylsökande får den sjukvård inklusive hjälpmedel de behöver och har rätt till. Staten ersätter landstingen med en schabloniserad ersättning per asylsökande. Schablonersättningen är differentierad på fyra åldersklasser. I ersättningen ingår förutom ersättning för hjälpmedel och utprovning också ersättning för tolk. I förekommande fall kompenserar staten landstingen med ersättning för viss kostnadskrävande vård (SFS 1996:1357). Landsting och kommun har efter kommunplaceringen rätt till ersättning för hjälpmedel för ett funktionshinder som flyktingen hade vid ankomsten till Sverige. Första ansökan måste göras inom tre år från ankomsten SFS 1990:927). Ersättningen upphör vid svenskt medborgarskap. Definitioner Kvotflykting är en utlänning som före hitresan beviljats uppehållstillstånd för bosättning här i landet och vars hitresa organiserats av invandrarverket. När en utlänning har beviljats uppehållstillstånd för bosättning och bosätter sig i en kommun, blir han eller hon i och med bosättningen inomlänspatient. Asylsökande är en utlänning som själv reser till Sverige och som efter ankomsten ansöker om tillstånd för bosättning och därvid åberopar politiska m fl skäl enligt FNkonventionen. Den asylsökande blir flykting och folkbokförs när han eller hon beviljats uppehållstillstånd för bosättning. Anknytningsfall är en utlänning som ansöker om tillstånd på grund av släktskap eller giftermål. Hur vet man att en person är asylsökande Samtliga asylsökande förses med ett SIV-kort: "Tillfällig handling för asylsökande i Sverige". SIV-kortet är försett med den asylsökandes fotografi och vissa andra identifikationsuppgifter. Alla asylsökande skall vara registrerade vid en förläggning även om de bor i enskilt boende i en kommun. Ansvarig förläggning framgår av den asylsökandes SIV-kort. När kan hjälpmedel ordineras - för asylsökande som fyllt 18 år kan hjälpmedel ordineras vid akut behov, behov som inte kan anstå samt vid varaktigt behov efter ansökan - för den som inte fyllt 18 år kan hjälpmedel ordineras i samma utsträckning som till svenska barn (SFS 1996:1357) 13

Staten ersätter kostnad för hjälpmedel till - asylsökande som är inregistrerad vid en förläggning - flykting som är inkvarterad på en statlig förläggning och är folkbokförd har rätt till hjälpmedel i samma utsträckning som övriga i Sverige folkbokförda, men så länge han eller hon inte är bosatt i en kommun ersätter staten kostnaden för hjälpmedel. - flykting med uppehållstillstånd som p g a sjukdom eller funktionshinder direkt efter ankomsten till Sverige eller efter inkvartering på en förläggning för asyl-sökande eller i anslutning till att uppehållstillstånd beviljades första gången måste beredas varaktig vård som ordinerats av läkare Staten ersätter inte - hjälpmedel till s k "gömda flyktingar" - hjälpmedel till anknytningsfall som reser till Sverige och här söker permanent uppehållstillstånd. De hjälpmedel som behövs i samband med den akutvård de behöver skall betalas av dem själva eller enligt de konventioner som Sverige kan ha träffat med deras hemländer Vem kontaktas för ansökan När det gäller asylsökande/flykting registrerad vid förläggning, tas alltid kontakt med förläggning enligt uppgift på SIV-kortet, såvida det inte gäller hjälpmedel i en akut situation. När det gäller hjälpmedel (enligt 34) till flykting som är mantalsskriven i en kommun, kontaktas flyktingmottagningen i den kommun där flyktingen är mantalsskriven. Flyktingmottagningen gör ansökan hos Statens invandrarverk. ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET FÖR HJÄLPMEDEL Ett ordinerat hjälpmedel är att betrakta som utlånat till patienten/brukaren. Om hjälpmedlet förkommer, förstörs eller inte återlämnas, är patienten/brukaren skyldig att ersätta skadan. Ersättningen baseras på hjälpmedlets inköpspris och ålder. Patienten/brukaren är inte ersättningsskyldig om förlusten eller skadan visas bero på en ren olyckshändelse och patienten/brukaren iakttagit normal aktsamhet. 14

RIKTLINJER FÖR ORDINATION AV HJÄLPMEDEL ORDINATÖR Ordinatör är en person som är anställd av regionen eller kommun. Ordinatör kan även vara person som är anställd i en verksamhet som kommun eller regionen tecknat avtal med. Ordinationsrätten skall då vara reglerad i avtalet. Ordinationsrätt kan delegeras till annan befattningshavare enligt gällande lagstiftning, SOSFS 1997:14 (M). Beslut om delegation kan endast fattas av den som har både formell och reell kompetens. (Exempel på blankett, se bilaga 2) Särskild ordinationsrätt kan ges av den som har kostnadsansvar för hjälpmedel. Den särskilda ordinationsrätten kan ges till någon som inte har ordinationsrätt enligt gällande regelverk, men som har formell och/eller reell kompetens, t ex privat vårdgivare. (Exempel på blankett, se bilaga 3) Alla ordinatörer skall ha en grundutbildning inom aktuellt profession/yrke. I denna utbildningen skall hjälpmedelskunskap ingå. Under första året som verksam inom professionen bör handledning ges av erfaren kollega. När specialistkompetens eller annat krävs för att ordinera ett hjälpmedel anges detta under respektive produktgrupp. Befattningshavare som kan inneha ordinationsrätt: A Arbetsterapeut Anp Anpassningslärare Au Audionom D Distriktsjuksköterska, kommunsjuksköterska med distriktsjuksköterskeutbildning Di Dietist L Läkare Lo Logoped Opt Optiker S Sjukgymnast Sp Synpedagog Ssk Sjuksköterska 15

Sjukvårdshuvudmannen har ansvar för att det finns personal med erforderlig kompetens, att fortlöpande utbildning bedrivs och att gällande lagstiftning efterföljs. Ordinatören skall vara hälso- och sjukvårdspersonal, eftersom skyldigheten att tillhandahålla hjälpmedel till personer med funktionshinder regleras av HSL. Ordinatören skall arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Sjukvårdshuvudmannen skall säkerställa ordinationsprocessen inklusive ansvar och befogenheter i ett ändamålsenligt kvalitetssystem (SOSFS 1996:24). Ordinationsprocessen Enligt Hjälpmedelsutredningen (SOU 1989:39) är definitionen på begreppet ordination i fråga om hjälpmedel den process som leder fram till att en person med funktionshinder erhåller ett hjälpmedel. Huvudprocess - Medicinsk och funktionell process - behovsbedömning - utprovning, anpassning och val av lämplig produkt - eventuell specialanpassning - instruktion, träning och information - uppföljning och utvärdering av funktion och nytta Stödprocess - Försörjningsprocess - upphandling och inköp - materialhantering och logistik - teknik och service - leverans, montering och installation - förebyggande och avhjälpande underhåll/reparation - rekonditionering - utrangering Beskrivningen av ordinationsprocessen ovan är generell. Att ordinera hjälpmedel är en omfattande process, som består av flera moment. Beroende på ärendets komplexitet kan vissa moment vara mer eller mindre omfattande. Ibland går momenten hand i hand och någon klar avgränsning kan vara svår att dra. Processerna styrs till stora delar av gällande lagar och förordningar m m. Alla befattningshavare, som medverkar i ordinationsprocessen, har ett eget yrkesansvar för sin insats även om valet av lämplig specifik produkt, ligger på en namngiven befattningshavare. 16

Ordinatören skall: - ha kunskap om och tillämpa gällande lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för hjälpmedelsverksamhet - följa de regler och anvisningar som sjukvårdshuvudmannen beslutat - i samråd med patienten/brukaren och/eller närstående göra en behovsbedömning utifrån den enskilde personens funktionsnedsättning och hennes/hans medicinska, sociala och psykologiska status. I denna bedömning ingår pedagogiska och tekniska aspekter samt kontraindikationer. utreda det totala hjälpmedelsbehovet, relatera detta till andra åtgärder samt utforma en individuell plan prova ut och välja specifik produkt med utgångspunkt från behovsbedömningen. Detta skall så långt som möjligt ske i samråd med patienten/brukaren och/eller närstående - ansvara för att patienten/brukaren och/eller närstående erhåller individuellt anpassad information om: hjälpmedlets syfte och användningsområde liksom en beskrivning av hjälpmedlets olika funktioner, underhåll och skötsel ersättningsskyldigheten vart man vänder sig för frågor, reparation, underhåll, återlämning av hjälpmedel och vid förändrade behov (ovanstående information skall vara både skriftlig och muntlig. Ordinatören skall försäkra sig om att berörda förstått informationen) - ha kunskap om produkters funktion och risker vid användning - samråda med andra berörda inom behandlingsteamet och/eller specialistenhet för hjälpmedel om man som ordinatör inte har tillräcklig kompetens för att välja specifik produkt eller genomföra en eller flera åtgärder i ordinationsprocessen - ansvara för att hjälpmedlet funktionskontrolleras innan det tas i bruk - ansvara för att träning sker med utprovat/ordinerat hjälpmedel - följa upp och utvärdera hjälpmedelsärendet 17

- se till att informationsöverföring om genomförda och påbörjade behandlingsinsatser sker till den som övertar uppföljningsansvaret - föra journal under ordinationsprocessen ORDINATION AV HJÄLPMEDEL UTÖVER HJÄLPMEDELSFÖR- TECKNING Produkt som inte är upptagen i Regelverk för hjälpmedel men som utifrån den enskilde personens särskilda behov bedöms nödvändig för att lösa ett funktionellt/medicinskt behov, kan ordineras efter särskild prövning. Vid den särskilda prövningen skall policydokumentet vara vägledande. Beslut fattas av kostnadsansvarig för hjälpmedel. BRUKSANVISNING / PRODUKTSÄKERHETSANSVAR Bruksanvisning skall finnas till hjälpmedel. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ansvaret för medicintekniska produkter (SOSFS 1994:21) har den som ordinerar hjälpmedel ansvar för att välja lämpliga produkter och att informera brukaren om hjälpmedlet och dess användning. I ansvaret ligger att informationen skall var tillgänglig för användaren. Då hjälpmedel används inom vården tillkommer dessutom krav som utgår från arbetsmiljö- och arbetarskyddslagstiftningen. Enligt lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) och Socialstyrelsens föreskrifter om medicintekniska produkter är tillverkarens produktsäkerhetsansvar kopplat till den information som ges i produktens bruksanvisning. Denna information blir därmed en del av den marknadsförda produkten. Den som utan tillverkarens godkännande, översätter eller ändrar i bruksanvisningen övertar tillverkarens produktsäkerhetsansvar. Se även rapporten: Bruksanvisningar till hjälpmedel för personer med funktionshinder, 1997 (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 97336). TILLBEHÖR Som tillbehör räknas komponenter som krävs för att uppnå/upprätthålla ordinerad funktion, prestanda eller säkerhet. Tillbehör ordineras på samma villkor som gäller för grundhjälpmedlet. Detta gäller även vid komplettering av ett hjälpmedel. 18

Undantag från att tillbehör ordineras/erhålls kostnadsfritt anges i varje enskilt fall under respektive produktgrupp. Elförbrukning, åskskydd, överspänningsskydd och jordfelsbrytare erhålles inte av sjukvårdshuvudmannen. Huvudmannen kan i vissa fall även bekosta tillbehör som inte direkt påverkar funktion, prestanda eller säkerhet om tillbehöret ger väsentligt lägre totalkostnad för huvudmannen. Artiklar som inte uppfyller ovanstående kriterier benämns förbrukningsartiklar och bekostas inte av huvudmannen. Observera de särskilda regler som gäller för medicintekniska CE-märkta produkter. Kombineras produkter utöver de ramar som tillverkaren angivit, gäller särskilda regler, se kapitel specialanpassning. SPECIALANPASSNING / EGENTILLVERKAD PRODUKT Anpassning och specialanpassning Anpassning och specialanpassning är två viktiga begrepp, som måste skiljas från varandra. Nedanstående definition av begreppet anpassning bygger inte på någon juridisk grund medan däremot definitionen av specialanpassning är hämtad direkt från Socialstyrelsens föreskrift om Medicintekniska produkter, SOSFS 1994:20. Användningen av begreppet specialanpassning skall i fortsättningen bara användas i den nedan angivna betydelsen. Anpassning: Med anpassning menas att en produkt justeras för att passa den aktuelle användaren. Vid anpassning skall alla vidtagna åtgärder rymmas inom de av tillverkaren/tillverkarna angivna ramarna. En anpassning kan till exempel uppnås genom att hjälpmedlet förses med tillbehör, som anvisas av tillverkaren eller genom inställning av justerbara funktioner. Specialanpassning: Då användarens behov inte kan tillgodoses genom anpassning av befintliga produkter finns möjligheten att ta fram en produkt som specialanpassats till den aktuelle brukaren. Med specialanpassning avses därmed sådan förändring utförd av ordinatör, tekniker eller annan person med kompetens inom området, där hjälpmedlets funktion eller prestanda eller säkerhet förändrats utanför de ramar som tillverkaren angivit. Enhet som utför specialanpassning skall vara registrerad hos Socialstyrelsen enligt (SOFS 1994:20). 19

Specialanpassning uppstår vid de tillfällen man: - kombinerar tillgängliga produkter på ett sätt som tillverkaren inte avsett eller godkänt - utför konstruktionsmässiga ingrepp (tillägg) på en färdig produkt - konstruerar och tillverkar en ny produkt - använder färdig produkt på ett nytt sätt eller inom ett nytt användningsområde avvikande från tillverkarens anvisning En specialanpassning skall genom skriftlig anvisning beställas av ordinatör och vara avsedd för namngiven patient. Ordinatör ansvarar för anpassningens funktionella del. Tekniker eller annan person som utför anpassningen ansvarar för att det tekniska utförandet är fackmannamässigt utfört. Riskanalys skall upprättas före ordinationen. Avvikelse regleras genom bilaga 1 i SOFS 1994:20. Specialanpassningen skall uppfylla lagstiftningens (SFS 1993:584) krav på dokumentation, identifierbarhet och spårbarhet. En specialanpassad produkt skall i princip uppfylla samma krav som CE-märkta produkter avseende säkerhet. Specialanpassad produkt skall: - vara identifierbar så att tillverkaren kan spåras - märkas med skylt specialanpassad produkt. CE-märke skall tagas bort eller döljas. Om detta inte är möjligt är specialanpassningsskylten överordnad - förses med nödvändig och individuellt anpassad brukarinformation. Informa tionsmaterialet skall var märkt så det kan identifieras och kopplas till rätt specialanpassad produkt - dokumenteras på svenska i enlighet med kraven i SOSFS 1994:20, bil 8.Hos huvudmannen skall det finnas särskild hanteringsrutin för dokumentationen av specialanpassning. Specialanpassning skall kunna återfinnas dels via journal och dels via den märkning som finns på produkten. Se rapporten Specialanpassade medicintekniska produkter, handikapphjälpmedel (Hjälpmedelsinstitutet, best nr 99341). Kombination av produkter Kombination av CE-märkta produkter får ske enligt tillverkarens anvisning utan att kombinationen måste hanteras som specialanpassning. Att för enskild brukare kombinera CE-märkta produkter till en fungerande enhet är inte att hänföra till specialanpassning om alla ingående delar används enligt tillverkarens anvisning. 20

Kombination av olika CE-märkta produkter, vilka inte är avsedda att användas tillsammans enligt tillverkarens anvisning, eller kombination av CE-märkt produkt, med en icke CE-märkt produkt hänförs till specialanpassad produkt. Tillverkaransvaret övertas av beställaren/ordinatören. Återanvändning av specialanpassad produkt Ingen utom den ursprungliga tillverkaren, eller av denne godkänd leverantör, kan återställa en CE-märkt produkt. Tillverkaren kan tillåta återställning av CE-märkning genom ett upprättat auktorisationsavtal. Om vårdgivaren eller annan återställer CEmärkt produkt utan tillverkarens medgivande, övertar denne ansvaret för produkten. Detta innebär att produkten betraktas som en helt ny produkt och får föras ut till användning som: - helt ny produkt som skall CE-märkas av den nye tillverkaren - egentillverkad produkt - ny specialanpassning REPARATION / FÖREBYGGANDE UNDERHÅLL Leverantör lämnar garantier av olika omfattning vid inköp. Detta skall bevakas så att rätten till garantiåtaganden nyttjas. Särskilt avtal, så kallat auktorisationsavtal, kan ge kund rätt att, mot ersättning, utföra garantiåtgärden. Reparationer skall utföras i enlighet med tillverkarens anvisningar och endast av tillverkaren godkänt material. Patienten/brukaren av hjälpmedel ansvarar för tillsyn och daglig skötsel/underhåll av hjälpmedlet. I övrigt ansvarar sjukvårdshuvudmannen för tekniskt underhåll/service för produkten, om inte annat anges under respektive produktgrupp. Enligt SOSFS 1994:21 skall förebyggande underhåll utföras, eftersom det är en viktig funktion för upprätthållande av hjälpmedlets avsedda funktion, patientsäkerhet samt ur kostnadssynpunkt. Underhåll skall utföras efter leverantörens anvisning, eller utifrån gällande standards. I de fall särskilda anvisningar eller standards saknas, skall det finnas av huvudmannen särskilt beslutade serviceanvisningar. Vid förebyggande reparation/underhåll ställs krav på erforderlig teknisk kompetens och produktkännedom för att säkerställa kvalitet och säkerhet. 21

REKONDITIONERING / HELRENOVERING Med rekonditionering menas att en produkt återställs till fullgott skick inom ramen för det av tillverkaren avsedda ändamålet. Vid rekonditionering skall syftet med produkten bibehållas och arbetet utföras enligt tillverkarens instruktioner och med delar/material, som uppfyller tillverkarens specifikationer. Se även kapitel Reparation/Underhåll. En rekonditionering påverkar inte den av tillverkaren angivna livslängden. En icke CE-märkt produkt som tagits i bruk före 14 juni 1998, kan efter rekonditionering återanvändas enligt de regler som gällde 31 december 1994. Rekonditionering sker regelmässigt för hjälpmedel som återlämnats från patient/ brukare. Bedömning av möjligheter till rekonditionering görs utifrån funktions-, teknikoch lönsamhetsaspekter. Vid rekonditionering ställs krav på erforderlig teknisk kompetens för att säkerställa kvalitet och säkerhet. Enligt kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. SOSFS 1996:24 skall det finnas rutiner för hur och när ett hjälpmedel skall utrangeras. Med helrenovering avses att en medicinteknisk produkt återställs till nyskick på ett sådant sätt att dess livslängd förlängs utöver vad som angivits av tillverkaren. En helrenoverad produkt som åter tas i bruk, måste uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter, dvs produkten skall uppfylla samma krav som gäller för CE-märkning. Den som utför helrenovering av ett hjälpmedel övertar produktansvaret. ÅTERLÄMNING Ett ordinerat hjälpmedel ägs av sjukvårdshuvudmannen och är därför ett lån. När behovet upphör eller hjälpmedlet inte längre tillgodoser behovet, skall hjälpmedlet vara väl rengjort och återlämnas. Det åligger ordinatören att i samband med ordinationen informera brukare/närstående var hjälpmedlet kan återlämnas. Informationen skall vara både skriftlig och muntlig. För återlämning av hjälpmedel som används av brukare med infektion som bedömts kunna medföra risk för smitta, skall lokala rutiner vara upprättade. I de fall transport för återlämning av hjälpmedel inte kan ordnas av brukaren/närstående ombesörjer sjukvårdshuvudmannen detta. 22

MONTERING När ett hjälpmedel kräver montering och/eller fast installation skall ordinatören se till att det blir utfört. Installation och montering skall utföras efter tillverkarens anvisning. Saknas anvisning från tillverkaren skall ordinatören förvissa sig om att hjälpmedlet monteras och installeras på ett säkert sätt. Som regel bekostar sjukvårdshuvudmannen montering av/på hjälpmedel. Undantag kan förekomma. (se respektive produktgrupp) Fastighetsägaren skall ge tillstånd vid fast installation av hjälpmedel i bostaden. Vid återställande efter nedmonterat hjälpmedel ersätter sjukvårdshuvudmannen skälig kostnad. Huvudmannen bedömer skäligheten. Undantag kan förekomma. (se respektive produktgrupp) FLYTTNING Ordinerade hjälpmedel får medtas vid flyttning/byte av bostad inom Västra Götalands län utan debitering mellan sjukvårdshuvudmännen. För flyttning till sjukvårdshuvudmän utanför Västra Götalands län debiteras mottagande sjukvårdshuvudman hjälpmedel som medtas. Ersättning beräknas på hjälpmedlets inköpspris och ålder och utifrån gällande avskrivningstid. Krävs demontering för att hjälpmedlet skall kunna flyttas skall detta utföras av teknisk kompetent personal och vara kostnadsfritt för patienten/brukaren. Undantag kan förekomma (se respektive produktgrupp). Sjukvårdshuvudmannen bekostar inte transport av hjälpmedel vid flyttning. Ansvaret för hjälpmedlen tillfaller den nya sjukvårdshuvudmannen. Hjälpmedlen skall återlämnas till denne när behovet upphör. HJÄLPMEDEL I SKOLAN Skolhuvudmannen har primäransvaret för att eleven skall kunna tillgodogöra sig undervisningen. Pedagogiska hjälpmedel, läromedel, basutrustning och lokalanpassning ingår i skolhuvudmannens ansvar. Vid nyanskaffning av utrustning bör skolan så långt möjligt beakta de krav som elever med funktionsnedsättning har. Väsentligt är att man utgår från den faktiska situationen. Här kan skolan lämpligen samråda med sakkunnig i hjälpmedel. Sjukvårdshuvudmannen har ansvar för personliga hjälpmedel till elever med funktionsnedsättning i grundskola, särskola, gymnasieskola, riksgymnasium, statlig 23

och kommunal vuxenutbildning (i egen regi eller upphandlad) samt högskola/universitet. Transporter av ordinerade hjälpmedel mellan skola och bostad bekostas inte av sjukvårdshuvudmannen. STUDIER UTOMLANDS För studier utomlands gäller samma möjligheter att erhålla hjälpmedel som för studier i Sverige. Service och underhåll kan ombesörjas på studieorten och bekostas av hemlandstinget /hemkommunen. HJÄLPMEDEL I FRITIDSBOENDE Huvudregel är att ordinerade hjälpmedel används även i fritidsboendet. Transportkostnader av redan ordinerade hjälpmedel bekostas av den enskilde personen. TOLKSERVICE Regionen har som sjukvårdshuvudman ansvar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer, som är i behov av tolk för att kommunicera med sin hörande omgivning, erhåller kostnadsfri tolkservice i vardagliga situationer genom tolkcentral. Tolkcentralen förmedlar tolkar till alla typer av tolkuppdrag. Tolkcentraler inom Västra Götalands län, se specialistenheter. OLYCKOR / TILLBUD MED HJÄLPMEDEL Sjukvårdshuvudmannen skall utse person/personer som ansvarar för att olyckor och tillbud med specialanpassade medicintekniska produkter utreds. Generellt gäller att alla olycksfall eller tillbud i samband med användning av hjälpmedel skall rapporteras till Socialstyrelsen och aktuell leverantör Olyckor och tillbud regleras av SOSFS 1994:3 (M) SOSFS 1996:24 och 1996:786. SFS 24

Principiellt tillvägagångssätt: - en preliminär bedömning sker lokalt med utnyttjande av medicinteknisk kompetens (specialistenheten) - för Lex Maria-ärenden, SOSFS 1996:23 (M), kontaktas medicinskt ansvarig som bedömer om händelsen skall rapporteras. Rapporten sänds till Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet - för specialanpassade medicintekniska produkter kontaktas ansvarig person/personer - övriga fall behandlas och utreds inom ramen för det lokala kvalitetssäkringssystemet. Socialstyrelsen rekommenderar att den regionala tillsynsenheten informeras även vid ärenden av principiell karaktär och som kan vara av värde för en vidare krets - för CE-märkta produkter skall tillverkaren anmäla till Socialstyrelsen. Vårdgivaren skall omgående informera tillverkaren när ett hjälpmedel är inblandat i en olycka eller tillbud. Kopia på rapporten ställs till Socialstyrelsens regionala enhet för kännedom - rapporterna skall skickas för kännedom till den lokala hjälpmedelsverksamheten för hjälpmedlet i fråga (specialistenheten). Informationen utnyttjas i erfarenhetsåterföring till leverantörer och sortimentutvecklingsarbete - rutin för olyckor och tillbud med hjälpmedel gäller även entreprenörer 25

ANDRA BIDRAGS- OCH STÖDFORMER ARBETSHJÄLPMEDEL Arbetshjälpmedel avser anordningar på arbetsplatser, vilka underlättar för en funktionshindrad att utföra sina arbetsuppgifter. Länsarbetsnämnden (LAN) lämnar bidrag till arbetshjälpmedel. Detta regleras i Arbetsmarknadsverkets förordning om bidrag till arbetshjälpmedel. Bidrag enligt denna förordning får lämnas för en funktionshindrad anställd. Bidraget får lämnas för behov som framkommer under de första tolv anställningsmånaderna. Bidrag får också lämnas för - funktionshindrade som deltar i arbetsmarknadspolitisk åtgärd, med undantag för arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet - funktionshindrade ungdomar vid praktisk arbetslivsorientering - synskadades kostnader för den tal- och punktskriftslitteratur, som de behöver för att kunna delta i arbetsmarknadsutbildning Om det finns särskilda skäl, får bidrag även lämnas till företagare eller fria yrkesutövare som är funktionshindrade. Bidraget får lämnas till arbetsgivaren eller den funktionshindrade och får avse kostnaden för 1. att köpa eller, om det är ekonomiskt mera förmånligt, att hyra sådana arbetshjälpmedel eller anordningar på arbetsplatsen, som behövs för att den funktionshindrade skall kunna utföra sitt arbete. 2. expertundersökningar i ärenden om sådana anpassningsåtgärder, som avses i 1, och 3. att reparera arbetshjälpmedlet. Bidrag får inte lämnas för 1. hjälpmedel eller en anordning som normalt behövs i verksamheten eller som krävs för att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande eller ett läromedel som utbildningsanordnaren skall svara för 2. reparation av en fast anordning, en maskin eller en byggnad, eller ändamål för vilket stöd kan lämnas av jordbruks- eller regionpolitiska skäl. 26

Arbetsgivaren och den funktionshindrade kan vardera få bidrag med högst 50 000 kronor. Bidrag till datorbaserade hjälpmedel och tal- och punktskriftslitteratur får dock beviljas med ett högre belopp än 50 000 kronor. Om det finns synnerliga skäl, kan länsarbetsnämnden medge att bidrag även i ett annat fall lämnas med ett högre belopp. Bidrag lämnas för hela kostnaden, om hjälpmedlet eller anordningen saknar värde för någon annan än den funktionshindrade. I andra fall lämnas bidrag med lägst halva kostnaden. Bidraget skall betalas tillbaka, om hjälpmedlet eller anordningen inte längre används för avsett ändamål. Återbetalningsbeloppet skall minskas med högst en femtedel för varje helt år som har gått sedan bidraget beviljades. Om det finns särskilda skäl, kan återbetalningsskyldigheten jämkas eller efterges. Om den funktionshindrade blir arbetsoförmögen eller det finns andra liknande skäl, kan återbetalningsskyldigheten fullgöras genom att hjälpmedlet eller anordningen överlåts till Arbetsmarknadsverket. Försäkringskassan svarar för bidrag till arbetshjälpmedel som avser redan anställda med funktionsnedsättning. Ifråga om bidrag till arbetshjälpmedel som behövs som ett led i rehabilitering av en förvärvsarbetande försäkrad finns föreskrifter i förordningen (1991:1046) om ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel. Förordning (1995:725) GRUNDUTRUSTNING HOS HUVUDMAN / VÅRDGIVARE Särskilt boende, dagcenter, sjukvårdsinrättningar, oberoende av huvudmannaskap och driftform skall vara inredda och utrustade så att miljön motsvarar normala behov för den vård som skall bedrivas. Anvisning/förteckning över grundutrustning skall upprättas lokalt. Undantag är privata bolag och kooperativ med personlig assistentersättning. Dessa betraktas som ordinärt boende. Efter bedömning/utprovning ordineras hjälpmedlen som personliga hjälpmedel. Produkter enligt gällande Regelverk för hjälpmedel som kräver individuell utprovning eller anpassning skall ordineras som personligt hjälpmedel. Kravet på grundutrustning skall vara uppfyllt hos vårdgivaren innan ett personligt hjälpmedel provas eller ordineras. 27