Gotlands län 2007 Kön spelar roll Statistik om kvinnor & män på Gotland
Innehåll Jämställdhetsintegrering... 2 Nationell organisation... 3 Utvecklingen sedan 1970-talet... 4 Så långt har vi hunnit på Gotland... 5 Befolkning... 8 Barn och familj... 13 Utbildning... 18 Förvärvsarbete... 24 Ekonomi... 34 Hälsa... 36 Inflytande och makt... 39 Kriminalitet... 43 Producerad av SCB och Länsstyrelsen Kontaktperson: Kicki Scheller, Länsstyrelsen Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Annika Broms Länsstyrelsen Gotland www.i.lst.se Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2007.04 Förord Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är i grunden en demokratifråga som handlar om att rättvist fördela formell och reell makt mellan kvinnor och män, att fördela resurser och att värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper lika. I dag skiljer sig dock kvinnors och mäns villkor åt på en rad olika samhällsområden. Att synliggöra kvinnors och mäns förutsättningar bl.a. genom statistik är viktigt för att kunna arbeta för en varaktig förändring, dvs. minska ojämställdheten. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att det nationella målet med jämställdheten uppnås och får genomslag i länet. Den här foldern om könsuppdelad statistik ska ses som en del i detta arbete. Statistik, som är kvantitativa data, måste dock analyseras och värderas och får inte stanna vid ett tekniskt inslag i jämställdhetsarbetet. Det kvalitativa arbetet, dvs. kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar måste också tas till vara för att nå jämställdhet. Att arbeta mot ett jämställt Gotland, för såväl pojkar, flickor, kvinnor och män ska ses i ljuset av att arbeta för en hållbar utveckling på Gotland. Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen Gotland
Jämställdhetsintegrering För att uppnå målet med jämställdhetspolitiken skall strategin jämställdhetsintegrering användas. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i planeringsarbetet, utförandet och beslutsfattandet på alla nivåer i organisationen och inom alla samhällsområden. Andra viktiga faktorer för att nå jämställdhet är att: det finns tydliga mål med jämställdhetsarbetet, som följs upp och utvärderas i ordinarie verksamhetsprocesser det finns kunskap om vad jämställdhet innebär och på vilka grunder den vilar det används en eller flera metoder i organisationen för att analysera jämställdhet det finns en vilja att förändra, såväl hos ledning som hos medarbetare. Länsstyrelsen vill poängtera att Jämställdhetslagen som behandlar personal- och arbetsmiljöfrågor är viktiga, men har ett annat syfte än att jämställdhetsintegrera en verksamhet. Nationell organisation Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Varje minister är jämställdhetsansvarig för sitt politikområde. På Integrations- och jämställdhetsdepartementet finns frågorna om jämställdhet. Varje Länsstyrelse har ett uppdrag att omsätta de nationella målen med jämställdhetspolitiken i länet. För detta finns en särskild sakkunnig i jämställdhetsfrågor på Länsstyrelsen som tillsammans med ledningen ska verka för arbetet med jämställdhetsintegrering såväl inom myndigheten som externt ut mot viktiga aktörer i länet. Jämställdhetsombudsmannen, JämO, är den centrala myndighet som tillser att jämställdhetslagen efterlevs. 2
Utvecklingen av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor. Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem. Män kombinerar ett betalt arbete med ekonomiskt, politiskt och fackligt engagemang. De direktvalda politiska församlingarna är idag jämställda de indirekta är det inte. Den könssegregerade gymnasie- och högskolan består. Den könssegregerade arbetsmarknaden består. Männen dominerar fortfarande starkt i alla typer av brott. Löneskillnaderna består: kvinnodominerade yrken har lägre värde än mansdominerade män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken. Pensionärerna blir allt fler och lever längre: kvinnor lever ensamma i högre utsträckning än män män har högre pension än kvinnor. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 Så långt har vi hunnit på Gotland 1995 Damkraft ett regionalt resurscentrum, RRC för kvinnor startades bl.a. av Länsstyrelsen, ALMI och Hushållningssällskapet. 1996 Länsstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att ta fram en länsstrategi för jämställdhet. Strategin gällde för åren 1996 2001. 1997 Humlorna, ett nätverk av kvinnor som är politiker, stöttades av Länsstyrelsen. 1998 Arbetsplatsen Komhuset, inrättades av Länsstyrelsen. Syftet var att bedriva jämställdhetsarbete i projektform. Medfinansiär var Gotlands kommun. 1999 Länsstyrelsen var stödjande aktör för de kvinnor och tjejer som ville starta en tjejjour. Tjejjouren blev sedermera en ideell förening. Länsstyrelsen arrangerade ett seminarium om jämställdhet för män, ca 250 deltagare deltog. 2000 Länsstyrelsen erbjöd särskilda kurser och utbildningar om skogsbruk och skogsvård för kvinnor. Projektet Växthuset startade för att medverka till att fler kvinnor startar företag. Länsstyrelsen i samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen startade ett jämställdhetsprojekt Värdegrunden jämt ett av resultaten blev en metodhandbok. 2001 Länsstyrelsen startade ett jämställdhetsprojektet för unga män, det s.k. Focus-projektet, med inriktning på utbildning och värderingar kring kön. Ett omfattande utbildningsprojekt i jämställdhet startade för medarbetare inom arbetsmarknad. Projektet fick namnet Janus. Ett av resultaten blev en metodhandbok.
2002 Länsstyrelsen som ordförande i partnerskapen för Regionala kompetensrådet samt partnerskapet för Växtkraft Mål 3 ställde kravet att både en kvinna och en man ska nomineras av de olika deltagarna i partnerskapet. Ett antal utbildningstillfällen rörande mäns våld mot kvinnor genomfördes av Länsstyrelsen tillsammans med Gotlands kommun. 2003 Länsstyrelsen tog initiativ till ett nätverk för kvinnor som äger skog. Nätverket heter idag Skogskällingarna. Länsstyrelsen avslutade projektverksamheten i Komhuset, som en åtgärd för arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen startade ett lokalt nätverk för jämställdhetshandläggare/-ansvariga i företag och organisationer, som är viktiga aktörer för regional utveckling. 2004 På uppdrag av länets jämställdhetsråd genomfördes en konferens om jämställdhet för personal inom Gotlands kommun och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen avslutade projektet RRC, som en aktiv åtgärd för jämställdhetsintegrering och överlät ansvaret till Gotlands kommun. Länsstyrelsen genomförde en kartläggning av mäns våld mot kvinnor på Gotland. Projektet Gotland Jämt avslutades. Sammanlagt har 340 män och 736 kvinnor fått minst tre timmars utbildning i jämställdhet. Dessa personer var spridda på totalt 51 arbetsplatser i länet. En genuspedagog inrättas vid Gotlands kommun och Barn- och utbildningsförvaltningen. 2005 En uppföljning av 2003 år rapport om makt och inflytande av kvinnor och män i näringslivets styrelser följdes upp under året. Resultat visar på en 16 % ökning av kvinnor i länets företagsstyrelser vars företag har mer än 25 anställda. En kvalitativ undersökning genomfördes av Länsstyrelsen på ett urval av de arbetsplatser som ingick i jämställdhetsprojektet Gotland Jämt. Resultatet visar att fyra av 15 intervjuade arbetsplatser har gjort strukturella förändringar i organisationen för att få en ökad jämställdhet. Länsstyrelsen stöttade Gotlands kommun med ett antal utbildningstillfällen i jämställdhet bl.a. för missbrukarvården inom socialtjänsten, gymnasieskolan samt ledningskontoret. Inom skogsfrågorna på Länsstyrelsen deltog sammanlagt 35 % kvinnor och 65 % män det kursutbud som fanns under 2005. 2006 Nätverket Aktivt jämställdhetsarbetet, som Länsstyrelsen bedriver som stöd mot viktiga aktörer i länet, har tagit fram ett värderingsmaterial om jämställdhet i form av en kortlek Leka jämt. En checklista har arbetats fram av Länsstyrelsen. Den har i viss mån använts som ett stöd i arbetet att ta fram ett Regionalt utvecklingsprogram inom ramen för arbetet Vision Gotland 2025. Tre av fyra sakområden inom Länsstyrelsen, som är utpekade i regleringsbrevet för 2006 har avslutat arbetet med analysmetoden Jämkas Bas. Ett kunskapsunderlag, kring den fysiska planeringen vid tre stora arbetsplatser har arbetats fram av Länsstyrelsen som kan användas som ett underlag för beslut vid stadsplanering. Ett jämställdhetsprojekt inom Gotland kommuns gymnasieskola, som Länsstyrelsen stöttar med handledning, har startats under året. Projektnamnet är Jämt gymnasium. Utbildning och metodstöd har getts under året till statliga myndigheter på ön. Försäkringskassan, Polismyndigheten och Högskolan Gotland är exempel på myndigheter som deltagit. Källa, Ett axplock av händelser i jämställdhetsarbetet, hämtat ur Länsstyrelsens årsredovisningar till regeringen. Fler resultat finns på www.i.lst.se 7
Befolkning Befolkning Folkmängd 31 dec 2006 Antal Kvinnor Män Totalt Visby tätort 11 645 10 438 22 083 Övriga Gotland 17 356 17 858 35 214 Länet 29 001 28 296 57 297 Riket 4 589 734 4 523 523 9 113 257 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler Folkmängd efter ålder 31 dec 2006 Procentuell fördelning Kvinnor Män 0 19 20 64 65 0 19 20 64 65 Visby tätort 20 59 21 24 62 15 Övriga Gotland 24 55 21 25 57 18 Länet 23 57 21 24 59 17 Länet 2004 23 56 20 25 59 16 Riket 23 58 19 25 60 15 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler I Visby tätort bor det fler kvinnor än män. På övriga Gotland är det tvärtom; det finns fler män än kvinnor. På hela Gotland finns det, liksom i riket, fler kvinnor än män. Länet har en något äldre åldersfördelning än riket. Det gäller både kvinnor och män. I Visby är andelen av kvinnorna som är under 20 år lägre än andelen av männen som är under 20 år. Det omvända gäller bland de äldre. En mycket högre andel av kvinnorna är äldre. Även på övriga Gotland är en högre andel av kvinnorna över 65 år.
Befolkning Befolkning Befolkningen efter ålder 2004 och prognos för 2020 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andel kvinnor är i regel mindre än andel män i de lägre åldrarna. Från 50 år är andel kvinnor däremot högre än andel män. År 2025 beräknas andelen av befolkningen i åldern 60 år och äldre öka både i länet och i riket. Utrikes födda 2004 Procentuell fördelning Norden EU25 utom Utanför EU Norden och Norden Kv M Kv M Kv M Visby tätort 26 15 20 22 54 64 Övriga Gotland 37 29 29 33 35 39 Länet 31 21 24 26 45 53 Länet 2004 (EU15) 33 23 13 17 54 60 Riket 27 23 8 11 65 66 Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler De flesta utrikes födda i länet, både kvinnor och män, kommer från ett land utanför EU och Norden. Det gäller särskilt bland dem som bor i Visby. På övriga Gotland finns även förhållandevis stor andel kvinnor födda i Norden och män födda inom övriga EU, jämfört med både Visby och riksgenomsnittet. 10 11
Befolkning Barn och familj In - och utflyttningar 2006 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort 1 010 988 1 110 978-100 10 Övriga Gotland 955 899 974 878-19 21 Länet 1 014 981 1 133 950-119 31 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Bland kvinnor var utflyttningen större än inflyttningen, särskilt från Visby. För män var inflyttningen något högre än utflyttningen både till Visby och till övriga Gotland. Familjehushåll efter hushållstyp 1996 2005 Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn 27 28 Sammanboende med barn 17 19 Ensamstående kvinna utan barn 20 18 Ensamstående man utan barn 16 17 Ensamstående kvinna med barn 4 4 Ensamstående man med barn 0 1 Övriga familjehushåll 16 12 Summa, % 100 100 Antal, 1 000-tal 31 4 589 Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn 1996 2005 Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 61 83.. 60 82 93 1 barn 13 8.. 15 9 4 2 barn 19 6.. 18 6 2 3 barn- 7 3.. 8 2 1 Summa, % 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamstående resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16 84 år. I undersökningen är antalet ensamstående män i länet för få för att kunna göra en fördelning. 12 13
Barn och familj Barn och familj Födda barn per kvinna och man 1990 2006 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Antal barn som en generation kvinnor föder = summerad fruktsamhet Fruktsamheten låg på en hög nivå 1990 men sjönk sedan under 1990-talet. Länet hade den lägsta noteringen 1998 för både kvinnor och män. Under 2000-talet har fruktsamheten åter ökat och den ligger nu på 1,72 barn per kvinna i länet jämfört med 1,85 i riket. För män är värdena 1,59 i länet och 1,74 i riket. Medelålder vid första barnets födelse 2002 2006 Kvinnor Män Gotland 28,4 30,0 Riket 28,9 31,3 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Kommunal barnomsorg 2005 Antal och andel (%) av alla i respektive åldersgrupp Länet Riket Inskrivna barn Antal % % Förskola, 1 5 år 2 100 80 76 Fritidshem 6 12 år 2 214 50 43 Familjedaghem 1 5 år 216 8 7 6 12 år 2 0 1 Förskoleklass 6 år 543 98 95 Källa: Skolverket Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Länet har högre andelar än riket för alla typer av barnomsorg, utom för skolbarn i familjedaghem. Statistiken redovisas inte uppdelad på flickor och pojkar. 14 15
Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2005 respektive 2004 Personer som använt försäkringen samt uttagna nettodagar Personer Uttagna nettodagar Könsfördelning (%) Fördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män FP 2005 Gotland 56 44 80 20 Riket 56 44 80 20 TFP 2004 Gotland 58 42 61 39 Riket 59 41 64 36 Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE Både i länet och i hela riket tar kvinnor ut en betydligt större andel av föräldrapenningen. Den tillfälliga föräldrapenningen används mer lika av kvinnor och män, särskilt i länet. FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar. 2 halva dagar = 1 heldag. Ungdomar som bor kvar hos biologiska föräldrar* 2005 Källa: SCB, Befolkningsstatistik * biologiska eller som adopterade Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Tydliga skillnader märks från 19 år. Bland 21-åringarna bor 51 procent av flickorna och 66 procent av pojkarna i länet fortfarande hemma. Bland 28-åringarna bor en dubbelt så stor andel bland pojkarna kvar hemma jämfört med flickorna, 28 respektive 14 procent. 16 17
Utbildning Utbildning Avgångna från gymnasieskolan Länet. Läsåret 2005/2006 Kursdeltagare i komvux våren 2006 Länet Riket Antal Könsförd. (%) Antal Könsförd.(%) Nivå Totalt Kv M Totalt Kv M Grundlägg. vuxenutbildn. 288 51 49 72 398 66 34 Gymnasial vuxenutbildn. 3 034 74 26 460 205 67 33 Påbyggnads- utbildning 0 0 0 7 450 60 40 Totalt 3 322 72 28 540 053 67 33 Totalt våren 2004 2 998 65 35 606 585 66 34 Källa: SCB, Skolstatistik Både i länet och i riket deltar betydligt fler kvinnor än män i kommunal vuxenutbildning. I Gotlands län är könsfördelningen på den grundläggande vuxenutbildningen mycket jämn, medan den gymnasiala vuxenutbildningen har en högre andel kvinnliga deltagare. Källa: SCB, Skolstatistik Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad. 18 19
Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå 2005 25 44 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Visby tätort 9 13 49 53 41 33 1 1 Övriga Gotland 10 15 59 65 30 19 1 1 Länet 10 14 55 60 34 25 1 1 Länet 2004 10 15 56 60 33 24 1 1 Riket 9 12 46 52 43 35 1 2 Källa: SCB, Utbildningsregistret och Marknadsprofiler Befolkningens utbildningsnivå 2005 45 64 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Visby tätort 20 23 46 46 34 31 0 0 Övriga Gotland 24 33 50 48 25 19 0 0 Länet 22 30 49 47 29 23 0 0 Länet 2004 24 31 48 46 28 23 0 0 Riket 21 26 46 45 33 28 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret och Marknadsprofiler Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Skillnaden är större på övriga Gotland än i Visby tätort. I åldrarna 45 64 år är utbildningsnivån lägre än den är bland 25 44-åringarna. Det gäller särskilt män men också kvinnor. I Visby finns en högre andel både kvinnor och män med eftergymnasial utbildning än på övriga Gotland. 20 21
Utbildning Utbildning Högskolenybörjare Läsåret 2005/06 Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M 18 34 år 1) Länet 198 174 53 47 37 31 Länet 2003/04 207 167 55 45 39 30 Riket 2) 31 850 24 216 57 43 34 25 35 64 år 1) Länet 61 37 62 38 5 3 Länet 2003/04 67 27 71 29 6 2 Riket 2) 5 684 2432 70 30 3 1 Källa: SCB, Högskolestatistik 1 Ålder 2005-12-31 2 Endast högskolenybörjare som har rekryteringslän Könsfördelningen bland högskolenybörjarna är något jämnare i länet än i riket. Könsfördelningen i åldersgruppen 18 34 år är jämnare än i åldersgruppen 35 64 år. Andelen kvinnor är dock i majoritet i båda åldersgrupperna. Examinerade från högskolans grundutbildning och boende i länet 1 jan 2007 År för examen 2002/03 2003/04 2004/05 Kv M Kv M Kv M Humaniora och teologi 9 0 9 6 7 2 Juridik och samhällsvetenskap 15 7 14 18 25 13 Undervisning 20 4 32 12 57 10 Naturvetenskap 1 1 2 0 3 3 Teknik, varav: 2 13 7 9 6 14 Civilingenjörsexamen/motsv 0 0 1 3 2 2 Högskoleingenjörsexamen/motsv 2 11 6 3 0 2 Lant- och skogsbruk 1 1 2 0 0 4 Medicin och odontologi, varav: 1 0 1 1 0 0 Läkarexamen/motsv 1 0 1 1 0 0 Vård och omsorg, varav: 27 1 20 1 35 3 Sjuksköterskeexamen/motsv 15 1 10 1 25 2 Konstnärligt område 1 1 1 0 2 0 Totalt 77 28 88 47 135 49 Källa: SCB, Högskolestatistik Bor (är skrivna) i samma län som då utbildningen påbörjades. Om en student avlagt mer än en examen under perioden medräknas bara en av dessa. Yrkesexamen (ex. läkare, lärare) prioriteras före generell examen (magister-, kandidat- och högskole-). Om mer än en yrkesexamen avlagts prioriteras den senaste. Detsamma gäller generell examen. 22 23
Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande 2005 Andel (%) i respektive åldersgrupp Relativa arbetskraftstal 1990 2006 Avser 16 64 år 20 44 år 45 64 år 20 64 år Kv M Kv M Kv M Visby tätort 68 71 77 76 72 73 Övriga Gotland 75 80 76 78 76 79 Länet 72 76 77 77 74 77 Länet 2003 73 76 76 75 74 76 Riket 73 77 75 78 74 77 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Marknadsprofiler Andelen förvärvsarbetande på Gotland ligger på riksgenomsnittet i åldergruppen 20 64 år. Bland yngre kvinnor och män har en lägre andel ett arbete i Visby och en högre andel ett arbete på övriga Gotland jämfört med riket. Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) I länet fanns år 1990 knappt 82 procent av kvinnorna och 86 procent av männen i arbetskraften. År 1996 låg talen som lägst för kvinnor medan män nådde sin lägsta andel år 2003. De senaste åren har andelarna åter ökat och de ligger nu på 75 respektive 83 procent. Motsvarande tal i riket är 76 respektive 81 procent. 24 25
Förvärvsarbete Förvärvsarbete Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2006 Avser 16 64 år Förvärvsarbetande efter sektor 2005 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Bland kvinnor är andelen heltidsarbetande högre i länet än i riket år 2006. Det omvända gällde år 1990. Bland män arbetar en lägre andel heltid i länet jämfört med riket. Så var det även år 1990. Både i länet och i riket ökar andelen heltidsarbetande kvinnor medan den minskar för män. I länet är det en något högre andel kvinnor som arbetar i den offentliga sektorn än i näringslivet. Män arbetar i främst inom näringslivet. Andelen offentligt anställda är högre i länet jämfört med hela riket, både bland kvinnor och män. 26 27
Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2004 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16-64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Exklusive anställda med Yrke okänt. Antal Andel (%)* Vård- och omsorgspersonal 3373 30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 702 6 Övrig kontorspersonal 576 5 Grundskollärare 470 4 Städare m.fl. 421 4 Sjuksköterskor 372 3 Köks- och restaurangbiträden 358 3 Förskollärare och fritidspedagoger 351 3 Bokförings- och redovisningsassistenter 334 3 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 281 2 Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 247 2 Kundinformatörer 247 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 201 2 Gymnasielärare m.fl. 192 2 Kontorssekreterare och dataregistrerare 187 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 186 2 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 166 1 Administratörer i offentlig förvaltning 151 1 Drift- och verksamhetschefer 146 1 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 143 1 Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2004 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16-64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Exklusive anställda med Yrke okänt. Antal Andel (%)* Byggnadshantverkare 617 6 Byggnads- och anläggningsarbetare 576 5 Vård- och omsorgspersonal 510 5 Fordonsförare 508 5 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 445 4 Ingenjörer och tekniker 355 3 Militärer 338 3 Maskin- och motorreparatörer 331 3 Chefer för mindre företag och enheter 293 3 Lager- och transportassistenter 270 3 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 253 2 Drift- och verksamhetschefer 235 2 Maskinförare 229 2 Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 206 2 Handpaketerare och andra fabriksarbetare 200 2 Chefer för särskilda funktioner 190 2 Dataspecialister 187 2 Gymnasielärare m.fl. 183 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 182 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 160 1 Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma 28 29
Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 30 största yrkena i länet 2004 Källa: SCB, Yrkesregistret Avser yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet. Egna företagare i länet efter näringsgren 2005 Källa SCB: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Kvinnorna har oftast ett företag inom området personliga och kulturella tjänster. Männen har oftast ett jord-, skogs- eller fiskeföretag. 30 31
Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning 1993 2005 Antal i länet Pendling till arbetet 2005 Antal 16 64 år som pendlar över länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 435 608 534 982-99 -374 Länet 2003 334 426 619 1218-285 -792 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Källa: SCB, Nyetableringsstatistik Fler män än kvinnor pendlar till arbete i annat län. För både kvinnor och män är utpendlingen större än inpendlingen. Antal nyföretagare 2005 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 85 186 15 022 29 554 Könsfördelning (%) 1) 31 69 34 66 Andel ( ) 2) 4,7 10,1 5,3 10,1 Källa: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) 1) Exkl. bortfall 2) Befolkningen 16 64 år I länet är en något lägre andel kvinnor nyföretagare jämfört med riket. Bland män ligger andelen på samma nivå i länet som i riket. Arbetssökande 2006 Andel (%) i åldern 20-64 år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I konjunkturberoende program Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 4,3 4,5 2,9 3,0 Riket 3,5 4,0 2,4 2,5 Källa: AMS En högre andel män än kvinnor är öppet arbetslösa eller deltagare i konjunkturberoende program. 32 33
Ekonomi Ekonomi Sammanräknad förvärvsinkomst 2005 20 64 år. Antal kronor i 1 000-tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 184 220 189 218 Länet 2003 176 210 181 209 Riket 199 269 198 252 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) För både kvinnor och män ligger inkomsterna på en lägre nivå i länet jämfört med riket. Skillnaden mellan könen är dock mindre i länet. Disponibel medelinkomst för familjer 2005 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Länet 305 396 136 219 149 251 Riket 348 443 144 228 171 275 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Genomsnittlig månadslön i de 10 största yrkesgrupperna i länet 2004 Avser genomsnittlig månadslön i riket 2005 Källa: SCB och Medlingsinstitutet I de 10 största yrkesgrupperna i länet har män 1 840 kr mer i genomsnittlig månadslön än kvinnor inom samma yrkesgrupp. Störst är löneskillnaden bland byggnads- och anläggningsarbetare; 3 800 kr. 34 35
Hälsa Hälsa Ohälsotalet 2002 2006 Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20 64 år 2002 2004 2006 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort 51 32 50 31 48 33 Övriga Gotland 53 37 50 34 47 33 Länet 52 35 50 33 47 33 Länet* 53 36 52 35 49 34 Riket* 55 37 55 37 52 35 Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE, och SCB, Marknadsprofiler Kvinnors ohälsotal är högre än mäns. Det gäller både Gotland och i riket som helhet. Talen har sjunkit sedan 2002 både på Gotland och i riket. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. * Enligt Försäkringskassan Pågående långa* sjukfall efter ålder dec 2005 Andel (%) av pågående sjukfall i respektive ålder 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Länet 38 37 53 53 57 53 55 58 Länet dec 2004 43 49 60 49 64 61 59 54 Riket 49 53 63 58 65 61 63 61 Andel ( ) av alla i respektive ålder 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Länet 13 7 24 13 27 16 26 21 Länet dec 2004 17 7 32 12 38 22 33 23 Riket 18 8 36 15 42 22 39 27 Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun * 180-dagar Av alla pågående sjukfall ligger de långa sjukfallen på en lägre nivå i länet jämfört med hela riket. Det gäller både kvinnor och män i de olika åldrarna. Även andel långtidssjukskrivna i befolkningen är lägre i länet jämfört med hela riket. 36 37
Hälsa Inflytande och makt Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2005 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer 2005 Förändr. sedan 2000 i procent 30- dagar 180- dagar 180-dagar Kv M Kv M Kv M Länet 613 377 346 224-36 -32 Riket 125 041 71 358 81 555 45 415-10 -15 Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun Antalet långa sjukfall har minskat både i länet och i riket de senaste åren. De är vanligare bland kvinnor än bland män. Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. Förtidspensionärer 20 64 år dec 2006 Andel (%) Förändring 55 59 år 60 64 år 20 64 år sedan 2000, 20 64 år, procentenheter Kv M Kv M Kv M Kv M Länet 23 16 30 22 13 9 3 2 Riket 24 14 34 24 13 8 3 1 Källa: Försäkringskassan Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. Ledamöter i statliga styrelser och nämnder 2007 Antal Könsför- Orddelning (%) förande Kv M Kv M Länsstyrelsen Gotland 4 5 44 56 Kv Högskolan Gotland 6 9 40 60 Kv Försäkringskassan Socialförsäkringsnämnder, 16 18 47 53 Kv, 2 5 st M, 3 Polisstyrelsen 3 4 43 57 M Ledamöter i kommunala bolag 2007 Antal Könsför- Orddelning (%) förande Kv M Kv M AB Gotlands Hem styrelse 3 11 21 79 M Gotlands Energiverk AB 3 18 14 86 M Gotlands Industrihus AB 5 5 50 50 Kv Stiftelsen Gotlands musiken 8 6 57 43 Kv Almi företagspartner Gotland 2 5 29 71 M Källa: Länsstyrelsen 38 39
Inflytande och makt Inflytande och makt Kommunstyrelsen 2007 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 15 Kv 47 53 15 27 73 Källa: Gotlands kommun Könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna är inom ramen 40 60 procent. Fördelningen bland ersättarna är mer ojämn. Kommunfullmäktigeledamöter 2002 och 2006 efter valet 2002 2006 Antal Könsfördeln.(%) Antal Könsfördeln.(%) Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 71 44 56 71 44 56 Källa: SCB, Valstatistik Könsfördelningen ligger inom ramen 40 60 procent och är helt oförändrad mellan 2002 och 2006. Chefer i offentlig sektor 2004 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker 2 4 33 67 1 3 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 0 0.. 0 0 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 2 1 67 33 1 1 Drift- och verksamhetschefer 102 82 55 45 67 56 Chefer för särskilda funktioner 39 37 51 49 25 25 Chefer för mindre företag och enheter 8 23 26 74 5 16 Chefer totalt, offentlig sektor 153 147 51 49 100 100 Källa: SCB, Yrkesregistret Bland chefer i den offentliga sektorn är könsfördelningen År 2004 bytte statlig sektor yrkesnomenklatur. Det medförde stora förändringar i vissa yrkesgrupper mellan åren 2003 och 2004. Fler chefer redovisas nu i statlig sektor vilket ger en bättre bild av yrkesstrukturen i denna sektor. totalt sett helt jämn. Högst andel kvinnor, 67 procent, finns i gruppen verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Den vanligaste chefsgruppen i länet är drift- och verksamhetschefer, både bland kvinnor och män. 40 41
Inflytande och makt Kriminalitet Chefer i näringslivet 2004 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker 0 0.... 0 0 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 2 6 25 75 1 1 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 14 64 18 82 7 10 Drift- och verksamhetschefer 44 153 22 78 23 24 Chefer för särskilda funktioner 45 153 23 77 23 24 Chefer för mindre företag och enheter 90 270 25 75 46 42 Chefer totalt, näringslivet 195 646 23 77 100 100 Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i minoritet bland alla typer av chefer. Högst andel kvinnor, 25 procent, finns i grupperna chefstjänstemän i intresseorganisationer och chefer för mindre företag och enheter. Lägst är andelen bland verkställande direktörer, verkschefer m.fl., 18 procent. Oro för våld och faktiskt våld efter ålder 1996 2005 Länet Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Äldre kvinnor är de som är mest oroliga för att bli utsatta för våld, trots att det är de yngre männen som till störst andel har blivit utsatta för våld. Uppgift om kön på förövaren finns ej. 42 43
Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2005 Antal per 100 000 av medelfolkmängden Anmälda sexualbrott efter brottstyp Antal Antal per 100 000 inv Länet Länet Riket 2000 2002 2005 2005 2005 Våldtäkt inkl. grov (se även våldsbrott) 19 15 17 30 42 Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 11 20 10 17 18 Sexuellt ofredande (ej blottning) 15 40 25 43 53 Blottning 20 2 4 7 15 Koppleri inkl. grovt 0 1 1 2 1 Förförelse av ungdom 0 0 0 0 1 Barnpornografibrott inkl. grovt 3 5 3 5 6 Sexköpsbrott 0 0 0 0 5 Människohandel för sexuella ändamål (trafficking).... 0 0 0 Totalt 68 83 60 104 141 Källa: BRÅ Misshandelsbrott mot kvinnor sker vanligtvis inomhus, av person som är bekant med offret. Män drabbas oftast av misshandel utomhus av en obekant person. Källa: BRÅ Ett av regeringens mål med jämställdhetspolitiken är frihet från könsrelaterat våld. Tabellen visar antal sexualbrott efter olika typ av brott men den visar vare sig vilket kön förövaren har eller vilket kön offret har. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen. Källa: BRÅ 44 45
Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi). 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken. 1922 De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen. 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor. 1931 Moderskapsförsäkringen införs. 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs. 1938 Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs. 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader. 1958 Kvinnor får rätt att bli präster. 1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. 1962 Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras. 1964 P-piller godkänns i Sverige. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst ersätter sambeskattning. 1974 Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 1975 FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. 1979 Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. 46 47
1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får både kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. 1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. 1985 Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen. FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag. 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern resp. fadern. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. 1995 Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap. 1997 Första kvinnliga biskopen. 1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier. 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 2003 Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv. 2004 En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 2005 Ny sexualbrottslagstiftning 2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 80 procent av lönen. Ersättning för garantidagar i föräldraförsäkringen höjs till 180 kr per dag. En handlingsplan för jämställda löner har överlämnats till riksdagen. Vill du veta mera om länsstyrelsens jämställdhetsarbete? Gå in på: www.i.lst.se 48
Våren 2006 tog riksdagen nya mål för jämställdhetspolitiken utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv (2005/06:155). Huvudmålet är: Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Där utöver finns ett antal delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Vill du veta mera? Gå in på: www.regeringen.se