Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med KTHs utbildning på forskarnivå inom medieteknik är att förse samhället med kvalificerade forskare som kan bidra till en hållbar samhällsutveckling med avseende på medierad kommunikation. Målet för utbildningen på forskarnivå inom medieteknik är, att ge den doktoranden fördjupade kunskaper inom ämnesområdet samt förmåga att bedriva självständigt forsknings-, utvecklings-, undervisnings- och utredningsarbete inom skilda områden av samhället. Därutöver skall utbildningen ge den studerande förmåga att kritiskt och självständigt planera, initiera och leda kvalificerat forskningsarbete. Efter avslutad utbildning skall doktoranden kunna: 1. beskriva och förklara teorier, konstruktionsprinciper och empiriska resultat i sitt specialiseringsområde formulera konkreta forskningsfrågor inom medieteknikområdet 2. använda etablerade forskningsmetoder och utveckla ny kunskap 3. kritiskt analysera och värdera egna och andras forskningsresultat 4. presentera och diskutera forskningsresultat för kollegor, allmänhet och i undervisning 5. analysera och ta ställning i etiska och estetiska aspekter av forskning i medieteknik och aktivt agera därefter 6. delta i tvärvetenskaplig forskning och samarbeten samarbeten inom medieteknikområdet 7. uppvisa kunskap om olika syner på forskningens roll i samhällsutvecklingen och kritiskt analysera och värdera därmed sammanhängande frågor. Samtliga av de ovan uppräknade färdigheterna bör på ett naturligt sätt utvecklas under handledningsprocessen. Kurser bör bidra till att utveckla färdigheterna beskrivna i 1, 2, 3, 5 och 7. Att delta i seminarier och så kallade journal clubs samt att undervisa och delta i konferenser bidrar till att utveckla färdigheterna beskrivna i 1 och 4. 1.2 Vetenskapligt område Ämnet medieteknik omfattar teknik och metoder som stöder mänsklig kommunikation över avstånd i tid och rum. Ämnesområdet omfattar ett brett spektrum av relaterade, ofta mångvetenskapliga delområden. Bland dessa kan nämnas medieproduktion,
medieinnehåll och design, gestaltning, medieanvändning, medierelaterade genus- och intersektionalitetsstudier, kritisk kulturanalys ur medieperspektiv, medieekonomi och medieutveckling. Inom samtliga delområden möter teknikvetenskapen andra discipliner och en förståelse för samverkan mellan de olika vetenskapsområdena är nödvändig inom ämnet. Ämnet förändras och utvecklas kontinuerligt i takt med den allmänna samhälls- och teknikutvecklingen. 1.3 Definition av inriktningar Ämnet har två inriktningar: Medieteknik och grafisk produktion Kommunikation, mediegestaltning och kulturteori 2. Inriktningar 2.1 Medieteknik och grafisk produktion 2.1.1 Beskrivning av inriktningen Utbildningen på forskarnivå i medieteknik och grafisk produktion har till syfte att bygga upp specialistkompetens inom ämnesområdet, inriktad på forskning och avancerat utvecklingsarbete. Eftersom ämnesområdet är synnerligen brett och befinner sig i kraftig utveckling, strävar utbildningen till att ge både ett brett perspektiv på medier, medieindustri och medieteknik och en fördjupning inom ett eller flera delområden. Vikt läggs även vid utvecklandet av tvärvetenskapliga och humanistiska insikter. Utbildningen är upplagd för att kunna anpassas till den enskilde doktorandens intresseinriktning. 2.1.2 Aktuell forskning Forskning inom ämnet medieteknik vid KTH bedrivs vid avdelningen för medieteknik och grafisk produktion vid skolan för datavetenskap och kommunikation. Utbildningen på forskarnivå i ämnet skall anknyta till den aktuella forskningen. Information om de aktuella forskningsinriktningarna finns på avdelningens webbplats eller fås av ämnesansvarig. 2.1.3 Utbildningens upplägg Utbildningen på forskarnivå om totalt minst 120 högskolepoäng för licentiatexamen och 240 högskolepoäng för doktorsexamen består av en kursdel och en avhandlingsdel. Kursdelen omfattar 60-90 högskolepoäng för doktorsexamen och 40-60 högskolepoäng för licentiatexamen. Avsteg från de angivna poängtalen kan göras om synnerliga skäl föreligger. Kurser på forskarnivå kan ges i form av föreläsningar, seminarier, litteraturkurser samt projektuppgifter. Kurserna för varje enskild doktorand fastställs individuellt i samråd med huvudhandledare och, vid behov, ämnesansvarig. En individuell studieplan fastställs inom sex månader efter antagning och uppdateras årligen. Studieplanen skall konkretisera och precisera hur målen för utbildningen på forskarnivå skall uppnås.
Avhandlingsdelen, som bör påbörjas snarast efter antagning, motsvarar 150-180 högskolepoäng för doktorsexamen och 60-80 högskolepoäng för licentiatexamen. Ämnet för doktorsavhandlingen eller licentiatuppsatsen skall väljas i samråd med huvudhandledare och, vid behov, ämnesansvarig, och bör ansluta till den forskning som finns vid avdelningen. Doktoranden har, förutom en huvudhandledare, en eller flera i avhandlingens ämnesområde speciellt insatta bihandledare. Studerande på forskarnivå skall under sin utbildningstid ta del i och bidra till de vetenskapliga och pedagogiska aktiviteterna vid avdelningen. 2.1.4 Obligatoriska och rekommenderade kurser En kurs i forskningsmetodik eller vetenskapsteori bör ingå i utbildningen på forskarnivå. I övrigt är inga kurser obligatoriska, utan studieplanen faställs individuellt för varje enskild doktorand. Studieplanens kurser bör väljas så, att de sammantaget ger både en fördjupning inom det egna forskningsområdet och en allmänbildande mångvetenskaplig bredd. I KTHs lokala föreskrifter för examina på forskarnivå regleras hur kurser på olika nivåer kan medräknas i examen. 2.1.5 Avhandling Licentiatuppsatsen baserar sig på forskning eller utredningsarbete inom något av ämnesområdets delområden. Uppsatsen kan antingen vara en sammanställning av relaterade del eller alternativt en monografi. Normalt skall en sammanläggningsavhandling omfatta minst tre publikationer. Särskild vikt läggs vid en logisk och språkligt klar presentation av avhandlingsarbetets resultat. Licentiatuppsatsen eller dess delar kan ingå i en framtida doktorsavhandling. Uppsatsen skall publiceras, presenteras och granskas vid ett offentligt seminarium. Doktorsavhandlingen baserar sig på forskning inom något av ämnesområdets delområden. Avhandlingen kan antingen vara en monografi eller en sammanställning av relaterade del. Normalt skall en sammanläggningsavhandling omfatta minst sex publikationer. Avhandlingen skall vara avfattad på engelska och de vetenskapliga huvudresultaten ska uppfylla kvalitetskraven för publicering i internationellt erkända tidskrifter med refereesystem. Särskild vikt läggs även vid en logisk och språkligt klar presentation av forskningsresultaten. Avhandlingen skall granskas, publiceras och försvaras vid en offentlig disputation. 2.2 Kommunikation, mediegestaltning och kulturteori 2.2.1 Beskrivning av inriktningen Utbildningen på forskarnivå i kommunikation, mediegestaltning och kulturteori har till syfte att bygga upp specialistkompetens inom ämnesområdet. Eftersom ämnesområdet är synnerligen brett och befinner sig i ständig förändring, strävar utbildningen till att ge både ett brett perspektiv på kommunikation och kritisk kulturteori, processer
och metoder för gestaltande medier, samt medieteknik, och en fördjupning inom ett eller flera delområden. Stor vikt läggs vid utvecklandet av tvärvetenskapliga, humanistiska och konstnärliga insikter. Utbildningen är upplagd för att kunna anpassas till den enskilde doktorandens intresseinriktning. 2.2.2 Aktuell forskning Forskning inom ämnet kommunikation, mediegestaltning och kulturteori vid KTH bedrivs vid avdelningen för medieteknik och grafisk produktion vid skolan för datavetenskap och kommunikation. Utbildningen på forskarnivå i ämnet skall anknyta till den aktuella forskningen. Information om de aktuella forskningsinriktningarna finns på avdelningens webbplats eller fås av ämnesansvarig. 2.2.3 Utbildningens upplägg Utbildningen på forskarnivå om totalt minst 120 högskolepoäng för licentiatexamen och 240 högskolepoäng för doktorsexamen består av en kursdel och en avhandlingsdel. Kursdelen omfattar 60-90 högskolepoäng för doktorsexamen och 40-60 högskolepoäng för licentiatexamen. Avsteg från de angivna poängtalen kan göras om synnerliga skäl föreligger. Kurser på forskarnivå kan ges i form av föreläsningar, seminarier, litteraturkurser samt projektuppgifter. Kurserna för varje enskild doktorand fastställs individuellt i samråd med huvudhandledare och, vid behov, ämnesansvarig. En individuell studieplan fastställs inom sex månader efter antagning och uppdateras årligen. Studieplanen skall konkretisera och precisera hur målen för utbildningen på forskarnivå skall uppnås. Avhandlingsdelen, som bör påbörjas snarast efter antagning, motsvarar 150-180 högskolepoäng för doktorsexamen och 60-80 högskolepoäng för licentiatexamen. Ämnet för doktorsavhandlingen eller licentiatuppsatsen skall väljas i samråd med huvudhandledare och, vid behov, ämnesansvarig, och bör ansluta till den forskning som finns vid avdelningen. Doktoranden har, förutom en huvudhandledare, en eller flera i avhandlingens ämnesområde speciellt insatta bihandledare. Studerande på forskarnivå skall under sin utbildningstid ta del i och bidra till de vetenskapliga och pedagogiska aktiviteterna vid avdelningen. 2.2.4 Obligatoriska och rekommenderade kurser En kurs i forskningsmetodik eller vetenskapsteori bör ingå i utbildningen på forskarnivå. I övrigt är inga kurser obligatoriska, utan studieplanen faställs individuellt för varje enskild doktorand. Studieplanens kurser bör väljas så, att de sammantaget ger både en fördjupning inom det egna forskningsområdet och en allmänbildande mångvetenskaplig bredd. I KTHs lokala föreskrifter för examina på forskarnivå regleras hur kurser på olika nivåer kan medräknas i examen. 2.2.5 Avhandling
Licentiatuppsatsen baserar sig på forskning eller utredningsarbete inom något av ämnesområdets delområden. Uppsatsen kan antingen vara en sammanställning av relaterade del eller alternativt en monografi. Normalt skall en sammanläggningsavhandling omfatta minst tre publikationer. Särskild vikt läggs vid en innovativ presentation av avhandlingsarbetets resultat, där kombinationer av teori och praktik, av text och andra gestaltningsformer uppmuntras. Licentiatuppsatsen eller dess delar kan ingå i en framtida doktorsavhandling. Uppsatsen skall publiceras, presenteras och granskas vid ett offentligt seminarium. Doktorsavhandlingen baserar sig på forskning inom något av ämnesområdets delområden. Avhandlingen kan antingen vara en monografi eller en sammanställning av relaterade del. Normalt skall en sammanläggningsavhandling omfatta minst sex publikationer. Avhandlinge skall vara avfattad på engelska och de vetenskapliga huvudresultaten ska uppfylla kvalitetskraven för publicering i internationellt erkända tidskrifter med refereesystem.. Dispens kan sökas för avhandlingar skrivna på annat språk. Särskild vikt läggs vid en innovativ presentation av avhandlingsarbetets resultat, där kombinationer av teori och praktik, av text och andra gestaltningsformer uppmuntras. Avhandlingen skall granskas, publiceras och försvaras vid en offentlig disputation. 3. Behörighet och urval 3.1 Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper Grundläggande behörighet att antas till forskarutbildning har den som på ett tillfredsställande sätt genomgått allmän, lokal eller individuell utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning om minst 240 högskolepoäng varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå. Detta krav anses vara uppfyllt även av den som i annan ordning inom eller utom landet har förvärvat motsvarande kunskaper. Om särskilda skäl föreligger får fakultetsnämnden för en enskild sökande medge undantag från villkor för grundläggande behörighet. Behörig att antas som studerande i forskarutbildningen i medieteknik är den, som avlagt relevant master- eller civilingenjörsexamen, eller inhämtat kunskaper motsvarande 240 högskolepoäng inom ett för ämnet och inriktningen relevant område. Förutom relevant akademisk grundexamen enligt ovan krävs särskilda ämneskunskaper inom medieteknik eller relaterade områden. Dessa kunskaper kan ha uppnåtts antingen genom grundläggande akademisk utbildning eller på annat sätt. Dessutom krävs för behörighet fallenhet för och förmåga till forskarutbildning. Vidare skall en behörig lärare ha accepterat ansvaret som huvudhandledare för den studerande. 3.2 Regler för urval
Regler för urval fastställs av forskarutbildningsansvarig. 4. Examina och prov i utbildningen 4.1 Licentiat- och doktorsexamen Licentiat- och doktorsexamen avlägges i enlighet med KTHs generella regler. 4.2 Prov som ingår i utbildningen Inga övriga obligatoriska prov ingår i utbildningen.