NEDERLANDSE KOOIKERHONDJE

Relevanta dokument
NEDERLANDSE KOOIKERHONDJE

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

WELSH CORGI CARDIGAN

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

KING CHARLES SPANIEL

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

JACK RUSSELL TERRIER

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

AIREDALETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Airedale Terrier)

CHINESE CRESTED DOG N E

FLATCOATED RETRIEVER

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

RATONERO-BODEGUERO ANDALUZ

GORDONSETTER. Grupp 7

Grupp 3 ENGLISH TOY TERRIER Nordisk Kennel Union

COCKER SPANIEL. (Rasnamn i hemlandet: English Cocker Spaniel)

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

NORFOLKTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Norfolk Terrier)

Grupp 3 TERRIER BRASILEIRO Nordisk Kennel Union

SKYETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Skye Terrier)

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

NORWICHTERRIER. J. Campin

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

COLLIE, KORTHÅRIG (Collie (Smooth))

Grupp 6 SCHILLERSTÖVARE Nordisk Kennel Union

Transkript:

Grupp 8 FCI-nummer 314 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-08-18 NEDERLANDSE KOOIKERHONDJE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för NEDERLANDSE KOOIKERHONDJE Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Nederländerna Sällskapshund och jakthund använd för traditionell andjakt. Grupp 8, sektion 2 År 1942, under andra världskriget, började baronessan van Hardenbroek van Ammerstol att återskapa rasen nederlandse kooikerhondje. Hon lämnade bilder på den typ av hund hon sökte till en cyklande gårdfarihandlare och bad honom hålla utkik efter sådana hundar. På en gård i regionen Friesland fann han en tik som numera är välkänd i rashistoriken som Tommie, det var hon som blev stamtik för nederlandse kooikerhondje. År 1966 erkände holländska kennelklubben rasen interimistiskt och 1971 blev den fullt erkänd. Nederlandse kooikerhondje användes och används fortfarande för en typ av lockjakt på and som förekom före eldvapnens tid. Hundens uppgift är att med sina rörelser och sin viftande svans locka änderna så att de simmar mot strandkantens gömställen (skärmar) och in i en artificiell återvändskanal där de fångas in. De infångade änderna antingen ringmärks för ornitologisk forskning eller hamnar på matbordet. Nederlandse kooikerhondje är en harmoniskt byggd liten jakthund som är vit med orange-röda fläckar och nästan kvadratiska kroppsproportioner. I rörelse bärs huvudet högt och den väl bepälsade och viftande svansen bärs i höjd med eller över rygglinjen. De typiska svarta behängen på öronspetsarna kallas örhängen. Pälsen skall vara naturlig och otrimmad. Kroppslängden, mätt från skulderleden (skuldra/överarm) till sittbensknölarna kan vara något större än mankhöjden. Skallens längd skall vara i det närmaste lika med noslängden. Nederlandse kooikerhondje skall vara livlig, rörlig och självsäker med tillräcklig uthållighet och styrka. Rasen skall vara godlynt och alert, men inte högljudd. Den är trogen, lättsam och vänlig. När det inte är andjaktsäsong förväntas rasen kunna söka och döda skadedjur, alltså behöver den vara intensiv, snabb och tuff. Det är en genuin jakthund som skall vara uppmärksam och energisk med entusiasm för arbete och en gladlynt karaktär.

Huvud Huvudet skall vara måttligt långt, i harmoni med helheten, välmejslat med mjuka linjer. Skallparti Skalle Stop Skallen skall vara tillräckligt bred och måttligt välvd. Stopet skall, sett i profil, vara väl markerat men inte alltför djupt. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Ögon Öron Hals Nostryffeln skall vara svart och välutvecklad. Nospartiet skall, sett från sidan, inte vara för djupt och något kilformat. Sett ovanifrån skall nospartiet inte avsmalna för mycket och det skall vara väl utfyllt under ögonen. Läpparna skall vara strama utan att hänga ned och de skall helst vara välpigmenterade. Saxbett, fullständigt antal tänder är önskvärt. Tångbett accepteras men är mindre önskvärt. Ögonen skall vara mandelformade, mörkt bruna med ett vänligt och alert uttryck. Öronen skall vara medelstora och ansatta precis ovanför en tänkt linje från nosspetsen till yttre ögonvrån. Öronen skall hänga tätt intill kinderna utan veck. De skall ha bra behäng och de svarta hårspetsarna, kallade örhängen, är mycket önskvärda. Halsen skall vara välskuren, tillräckligt lång och ha välutvecklad muskulatur. Kropp Överlinje Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje och buk Överlinjen skall följa en mjuk linje från manke till svans. Ryggen skall vara stark, plan och ganska kort. Länden skall vara välmusklad och tillräckligt lång och bred. Korset skall slutta något och vara tillräckligt brett; längden skall vara 1,5 gånger bredden. Bröstkorgen ska nå till armbågarna och ha tillräckligt välvda revben. Förbröstet ska vara tillräckligt utvecklat. Underlinjen skall vara något uppdragen mot länden.

Svans Svansen skall vara ansatt i linje med, och följa rygglinjen. Den skall bäras i ryggens förlängning eller nästan rakt upp (glatt). Den skall ha bra behäng och en vit plym. Den yttersta svanskotan skall nå till hasen. Extremiteter Framställ Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Skuldrorna skall vara tillräckligt tillbakalagda för att ge en jämn överlinje från nacke till rygg. Överarmarna skall vara väl vinklade mot skulderbladen och vara av samma längd som dessa. Armbågarna skall ligga nära kroppen. Frambenen skall vara raka och parallella med stark benstomme med god täthet och längd. Mellanhänderna skall vara starka och något snedställda. Framtassarna skall vara små och något ovala. De skall vara riktade framåt och ha kompakta väl slutna tår. Bakställ Helhet Lår Underben Has/hasled Baktassar Rörelser Bakstället skall vara välvinklat, rakt och parallellt sett bakifrån. Benstommen skall vara stark. Låren skall vara välmusklade. Underbenen skall vara lika långa som lårbenen. Hasorna skall vara låga. Baktassarna skall vara små, något ovala, riktade framåt och ha kompakta väl slutna tår. Rörelserna skall vara flytande och fjädrande med lång räckvidd och god drivkraft. Benen skall röra sig parallellt.

Päls Pälsstruktur Färg Pälsen skall vara mjuk med välutvecklad underull. Den skall vara medellång, något vågig eller rak och åtliggande. Frambenen skall ha måttligt med behäng som når till handloven. Bakbenen skall ha ganska långa behäng, som byxor, men det skall inte finnas behäng nedanför hasleden. Pälsen på huvudet, på framsidan av benen och på tassarna skall vara kort. Svansen skall vara väl försedd med behäng på undersidan. Det skall finnas längre päls på strupen och förbröstet. Så kallade örhängen (långa svarta fransar på öronspetsarna) är synnerligen önskvärt. Distinkta fläckar av rent orange-röd färg på rent vit botten, dock accepteras några få små prickar på benen. De orange-röda fläckarna skall dominera. Några svarta strån i de orange-röda fälten och en svag prickighet accepteras men är mindre önskvärt. På huvudet skall det finnas en vit bläs ner mot nostryffeln. Det skall finnas färg runt ögonen och på kinderna. En bläs som är för smal eller för bred liksom endast delvis färgade kinder är mindre önskvärt. En svart ring på svansen där färgen övergår från orange-rött till vitt är tillåtet. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhund: idealhöjd 40 cm Tik: idealhöjd 38 cm 2 cm över och 3 cm under idealhöjd tolereras. Fel Allvarliga fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Öron som är för små. Halvresta öron; flygiga öron. Svans som är ringlad. Höga frambensröresler. Lockig eller silkig päls. Orange-röda färgfläckar som är kraftigt blandade med svarta hårstrån. För mycket prickar i den vita färgen. Över maximumhöjd eller under minimumhöjd. Ängsligt beteende. Tydligt lågställd, oproportionerlig. Blå ögon. Underbett eller överbett. Svans som är för kort, som inte når till hasleden. Vit färg på öronen, delvis eller fullständig. Vitt runt ögonen, enkelt eller dubbelsidigt.

Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Färg som är svart och vit eller trefärgad. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se