Validitetskontroll energideklaration 2015

Validitetskontroll energideklaration 2015

2 Validitetskontroll Titel: Validitetskontroll energideklaration 2015 Utgivare:, juni 2016 Dnr: 1609/2016 Process: 3.10

Validitetskontroll 3 Förord utför årligen en valditetskontroll av de energideklarationer som utfördes under det gångna året. Denna kontroll utgör ett underlag för kvaliteten av uppgifterna i energideklarationsregistret. Underlaget för denna studie inkluderar samtliga energideklarationer utförda under 2015. Validitetskontrollen regleras i artikel 18 i Energiprestandadirektivet. Karlskrona juni 2016 Martin Storm civ. ing.

4 Validitetskontroll Innehåll Sammanfattning... 5 Metod... 6 Undersökning...6 Resultatet... 9 Undersökning 1 Energiprestanda...9 Undersökning 2 Varmvatten... 10 Undersökning 3 Fastighetsel... 12 Undersökning 4 Elvärme... 13 Ändringar i ED-formuläret gjorda sedan förra rapporten och som särskilt berör dessa undersökningar... 14 Slutsatser... 15

Validitetskontroll 5 Sammanfattning Valditetskontrollen har genomförts på de energideklarationer som utförts under år 2015. Underlaget för denna studie inkluderar samtliga energideklarationer utförda under året. Totalt utfördes 56525 energideklarationer under 2015. Vi har valt att undersöka fyra områden som kan påverka klassningen. Områdena är energiprestanda i förhållande till kravnivån i BBR, andelen varmvatten, andelen fastighetsel och om det angivits att byggnaden inte är elvärmd.

6 Validitetskontroll Metod Undersökning Vi har valt att att utföra validitetskontrollen med hjälp av fyra olika undersökningar vilka kan ha påverkan på klassningen. Vi har kontrollerat energiprestandan i förhållande till kravnivån i BBR, för nyare byggnader. Varmvatten och fastighetsel per kvadratmeter har utgjort två olika undersökningar. Slutligen har vi även tittat på elvärme, om byggnaden angetts som icke eluppvärmd men har en huvudsaklig uppvärmning av el. Energideklarationerna har för varmvattenundersökningen delats in i de tre byggnadskategorier som finns ienergideklarationssammanhang, En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus, samt Lokalbyggnader med ytterligare två undergrupper: huvudsaklig uppvärmning med värmepump och de som inte värms upp med värmepump. Denna indelning har gjorts eftersom elbehovet hos en värmepump inte är ekvivalent med värmemängden som utvinns. För undersökningen av fastighetsel har de utvalda energideklarationerna delats in i de tre byggnadskategorier som förekommer i energideklarationssammanhang. I mångt och mycket har vi speglat samma parametrar som vid förra årets validitetskontroll, Bov. dnr: 1554-2015, process 3.4.1. Undersökning 1 Energiprestanda Hur stor andel av energideklarationerna har en energiprestanda som underskrider 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt s byggregler (BBR)? Och hur stor andel av dessa har ett nybyggnadsår från år 2000 och tillbaka i tiden? Anledningen till att vi vill studera detta är att år 2001 byggdes det som anses vara det första passivhuset i Sverige (i Lindås). Enligt FEBY 12 Nollenergihus, passivhus och minienergihus som är en sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder utgiven av Sveriges Centrum för Nollenergihus i januari 2012, så ligger definitionen av passivhus på ungefär hälften av nu gällande krav på specifik energianvändning i BBR. Det innebär att byggnader som

Validitetskontroll 7 är uppförda före 2001 och som ligger på passivhusnivå, eller under, sticker ut i statistiken. I denna undersökning har vi räknat fram det procentuella förhållandet mellan energiprestandan och kravnivån i BBR, referensvärde 1 i energideklarationen. Undersökning 2 Varmvatten Hur stor andel av energideklarationerna har en angiven varmvattenförbrukning som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för uppmätta värden i hela energideklarationsregistret? Vi har skapat intervall för de olika kategorierna En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokalbyggnader. För undersökningen av varmvattnet så har vi delat in urvalet i ytterligare två undergrupper, huvudsaklig uppvärmning med värmepump och de som inte värms upp med värmepump. De som vi kategoriserat som värmepump är värmepump-luft/vatten, värmepump-frånluft och markvärmepump. De som ingår i kategorin ej värmepump är fjärrvärme, eldningsolja, naturgas/stadsgas, ved, flis/pellets/briketter, övrigt biobränsle, vattenburen el, direktverkande el, luftburen el och värmepump-luft/luft. Värmepump-luft/luft är inte en värmepump som påverkar varmvattenproduktionen och ska därför inte vara med bland värmepumparna i det här fallet. Intervallen har tagits fram med hjälp av värden från litteratur och värden från energideklarationsregistret. Intervall för varmvatten En- och tvåbostadshus Värmepump Ej värmepump Intervall 2 25 kwh/m², år 5 45 kwh/m², år Flerbostadshus Värmepump Ej värmepump Intervall 2 25 kwh/m², år 5 50 kwh/m², år Lokalbyggnader Värmepump Ej värmepump Intervall 1 20 kwh/m², år 2 40 kwh/m², år Undersökning 3 Fastighetsel Hur stor andel av energideklarationerna för en- och tvåbostadshus, flerbostadshus och lokaler har en angiven förbrukning för fastig-

8 Validitetskontroll hetsel som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för hela energideklarationsregistret? Vi har på samma sätt som i undersökningen av varmvatten skapat intervall för de olika kategorierna En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokalbyggnader. Intervallen har tagits fram med hjälp av värden från litteratur och värden från energideklarationsregistret. Intervall för fastighetsel En- och tvåbostadshus Flerbostadshus Lokalbyggnader Intervall 0 40 kwh/m², år 5 40 kwh/m², år 5 125 kwh/m², år Undersökning 4 Elvärme I hur stor andel av energideklarationerna är byggnaden angiven som icke elvärmd trots att angivna värden för energianvändningen talar för att byggnaden faktiskt borde kunna anses vara det? Här har vi tittat på om svaret på frågan Finns installerad eleffekt >10 W/m² för uppvärmning och varmvattenproduktion är nej och den huvudsakliga uppvärmningen och varmvattenproduktionen är med el. Med el menas här värmepump-luft/vatten, värmepumpfrånluft, markvärmepump, vattenburen el, direktverkande el, luftburen el och värmepump-luft/luft.

Validitetskontroll 9 Resultatet Totalt utfördes 56525 energideklarationer under 2015. Underlaget för denna studie inkluderar samtliga energideklarationer utförda under året. Vi har valt att undersöka fyra olika indata i formuläret för att på så sätt skapa oss en bild av kvaliteten på energideklarationerna. Undersökning 1 Energiprestanda Hur stor andel av energideklarationerna har en energiprestanda som underskrider 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt s byggregler? Och hur stor andel av dessa har ett nybyggnadsår från år 2000 och bakåt i tiden, samt hur många tillhör kategorierna elvärmda respektive annat uppvärmningssätt än elvärme? I 668 av de totalt 56525 energideklarationerna (1 %) har byggnaden en energiprestanda som understiger 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt kravnivån i BBR (referensvärde 1 i energideklarationen). Av dessa byggnader var 613 egna hem, 10 flerbostadshus och 45 lokaler. Av dessa 668 byggnader har 507 ett nybyggnadsår från år 2000 och bakåt i tiden. Det kan finnas förklaringar såsom att byggnaderna har energirenoverats så pass mycket att värdena kan vara riktiga, eller så kan byggnaderna användas enbart en del av året utan att detta korrigerats. Ytan i byggnaderna är förhållandevis hög för de flesta egna hemmen, vilket gör att byggnadens energianvändning slås ut på stora A temp -arealer. Skulle det handla om felinmatade värden skulle det kunna lösas med någon typ av varning i systemet när äldre byggnader har en energiprestanda som understiger 50 procent av kravnivån i BBR. Bland dessa 668 byggnader var 594 stycken elvärmda och 74 icke elvärmda.

10 Validitetskontroll Undersökning 2 Varmvatten Hur stor andel av energideklarationerna i urvalet har en angiven varmvattenförbrukning som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för hela energideklarationsregistret? För kategorin En- och tvåbostadshus med värmepump var 1234 av 16809 utanför intervallet 2 25 kwh/m 2 och år, och för En- och tvåbostadshus utan värmepump var 2505 av 34865 utanför intervallet 5 45 kwh/m 2 och år. För kategorin Flerbostadshus med värmepump var 41 av 355 utanför intervallet 2 25 kwh/m 2 och år och för Flerbostadshus utan värmepump var 133 av 2020 utanför intervallet 5 50 kwh/m 2 och år. För kategorin Lokalbyggnader med värmepump var 66 av 323 utanför intervallet 1 20 kwh/m 2 och år, och för Lokalbyggnader utan värmepump var 377 av 2153 utanför intervallet 2 40 kwh/m 2 och år. Resultat för varmvatten En- och tvåbostadshus Värmepump Ej värmepump Antal 16809 34865 Utanför intervall 1234 2505 Flerbostadshus Värmepump Ej värmepump Antal 355 2020 Utanför intervall 41 133 Lokalbyggnader Värmepump Ej värmepump Antal 323 2153 Utanför intervall 66 377 Varmvatten, småhus med värmepump För småhus med värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga mellan 2 25 kwh/m 2 och år. Av 16809 var 1234 utanför intervallet (7 %), varav 890 under och 344 över.

Validitetskontroll 11 För energi för varmvattenberedning har 36 stycken angett 0 och 104 stycken inte något värde alls. Här rör det sig förmodligen om felaktig inmatning eller fördelning, eller möjligen att de boende vistats på annan ort utan att en normalisering av värdena skett. Man kan utifrån detta inte dra några generella slutsatser. Det kan dock vara relevant att fråga sig om fördelningen mellan värme och varmvatten lätt kan bli fel. Varmvatten, småhus utan värmepump För småhus utan värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 5 45 kwh/m 2 och år. Av 34865 var 2505 utanför intervallet (7 %), varav 354 över och 2151 under intervallet. Flera har angett 0 eller inte något värde alls för energi för varmvattenberedning. Här rör det sig förmodligen om felaktig inmatning/fördelning, eller möjligen att de boende vistats på annan ort utan att en normalisering av värdena skett. Man kan utifrån detta inte dra några generella slutsatser. Det kan dock vara relevant att fråga sig om fördelningen mellan värme och varmvatten lätt kan bli fel. Varmvatten, flerbostadshus med värmepump För flerbostadshus med värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 2 25 kwh/m 2 och år. Av 355 var 41 utanför intervallet (12 %), varav 19 över och 22 under intervallet. Varmvatten, flerbostadshus utan värmepump För flerbostadshus utan värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 5 50 kwh/m 2 och år. Av 2020 var 133 utanför intervallet (12 %), varav 51 över och 82 under intervallet.

12 Validitetskontroll Varmvatten, lokaler med värmepump För lokaler med värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 1 20 kwh/m 2 och år. Av 323 var 66 utanför intervallet (20 %), varav 35 var över och 31 under intervallet. Bland de som låg över intervallet var nästan uteslutande de tre typerna av lokalbyggnader: vårdbyggnad, skolbyggnad samt hyreshus/hotell- eller restaurangbyggnad. Varmvatten, lokaler utan värmepump För lokaler utan värmepump har intervallet för vad som anses vara normal varmvattenförbrukning valts att ligga på 2 40 kwh/m 2 och år. Av 2153 var 377 utanför intervallet (18 %), varav 96 var över och 281 under intervallet. Flera typer av lokaler som bad-, sport- eller idrottsanläggningar återfinns bland de över intervallet, men även skolbyggnader, vårdbyggnader m.m. förekommer. Undersökning 3 Fastighetsel Hur stor andel av energideklarationerna för En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokaler i urvalet har en angiven förbrukning för fastighetsel som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för hela energideklarationsregistret? För kategorin En- och tvåbostadshus var 51637 av 51674 inom intervallet, 0 40 kwh/m 2 och år. I 47183 av de totalt 51674 energideklarationerna fanns ingen fastighetsel angiven. Vad det gäller flerbostadshus var 758 av 2375 utanför intervallet 5 40 kwh/m 2 och år och för lokalbyggnader var 812 av 2475 utanför intervallet 5 125 kwh/m 2 och år. Resultat för fastighetsel En- och tvåbostadshus Flerbostadshus Lokalbyggnader Antal deklarationer 51674 2375 2475 Utanför intervall 37 758 812

Validitetskontroll 13 Fastighetsel i småhus Av 51674 byggnader hamnade 37 (nära 0 %) utanför (över) intervallet 0 40 kwh/m 2 och år. Det fanns totalt 749 som hade över 10 kwh/m 2 och år, varav 195 över 20 kwh/m 2 och år. Det skulle här kunna röra sig om felfördelningar. Fastighetsel i flerbostadshus Av 2375 byggnader var 758 (32 %) utanför intervallet 5 40 kwh/m 2 och år. Av dessa 758 låg 705 under intervallet och 53 låg över. Det kan här handla om felfördelning. Fastighetsel i lokalbyggnader Av 2475 byggnader var 812 (33 %) utanför intervallet 5 125 kwh/m 2 och år, varav en av dessa 812 var över intervallet och resten var under. Det kan här handla om felfördelning. Undersökning 4 Elvärme I hur stor andel av energideklarationerna är byggnaden angiven som icke elvärmd trots att angivna värden för energianvändningen talar för att byggnaden faktiskt borde kunna anses vara det? I 18848 av totalt 56525 energideklarationer har man angett att det inte finns installerad eleffekt > 10 W/m 2,vilket enligt s byggregler, BBR, är själva definitionen för vad som anses vara elvärme. I 581 fall av dessa (3 %), så härstammar den huvudsakliga uppvärmningen trots det från uppenbara elvärmesystem såsom direktverkande, vattenburen och luftburen el. Ser man dessutom på samtliga de kategorier som förekommer och som passar in på s byggreglers definition för vad som är elvärme, dvs. kategorierna värmepump-luft/vatten, värmepumpfrånluft, markvärmepump, vattenburen el, direktverkande el, luftburen el och värmepump-luft/luft; då blir det hela 1363 av de 18848 (7 %) som säger sig ej ha installerad effekt > 10 W/m 2, men som ändå har en huvudsaklig uppvärmning med el. Detta skulle kunna tyda på fel vid inmatningen: antingen så har energiexperten valt fel svar på frågan om det finns installerad eleffekt > 10 W/m 2, eller så har värdena för energiförbrukningen placerats fel.

14 Validitetskontroll Ändringar i ED-formuläret gjorda sedan förra rapporten och som särskilt berör dessa undersökningar En spärr har lagts in i formuläret som innebär att det inte längre går att ange en energianvändning för varmvattenberedning som är högre än den totala energianvändningen i byggnaden. Vid angivande av energianvändning för varmvattenberedning som är större än 40 procent av byggnadens energianvändning får man en varning. Den 23 oktober 2015 lades även en spärrfunktion in i formuläret som reagerar vid kombinationen NEJ på frågan Finns installerad effekt > 10 W/m 2 samtidigt som angivelsen av huvudsaklig uppvärmning innebär någon form av elvärme.

Validitetskontroll 15 Slutsatser I flera av de fyra undersökningarna så kan man se att det förekommer värden som sticker ut ifrån det normala. Det kan finnas olika förklaringar på detta; det kan röra sig om udda företeelser, men som är helt korrekt rapporterade. Dessa riskerar dock att drunkna i mängden med onormala objekt som hamnat utanför det normala på grund av felinmatade värden, värden som baserar sig på felaktigt underlag och värden som inte är normaliserade. Några slutsatser som kan dras från dessa fyra undersökningar, för att förbättra kvalitén på inmatade värden i energideklarationsregistret: Vägledningen för energiexperterna skulle kunna ses över och bli mer tydlig. Gränsdragningslistor för att förtydliga vad som är fastighetsel och verksamhetsel skulle kunna underlätta energiexpertens arbete. Normalisering av värden för energiprestanda vid onormalt brukande är en möjlighet som för närvarande ses över. håller på att ta fram föreskrifter på området och då dessa är klara kommer detta även att genomsyra energideklarationerna.