VERKSAMHETEN HYRESGÄSTREPORTAGE ÅRSREDOVISNING 2013

VERKSAMHETEN HYRESGÄSTREPORTAGE ÅRSREDOVISNING 2013 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDEN HAR ORDET...4 VD HAR ORDET...6 MARKNAD...8 Region, stad och stadsdel... 9 Boende... 13 VERKSAMHETEN...16 Vision, mål och affärsmodell... 18 Ny- och ombyggnation... 21 Stadsdelsutveckling... 26 Underhåll... 30 Energi och miljö... 32 Kundupplevelsen... 35 Bosocialt ansvar... 38 Organisation... 42 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...44 Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess utgång...46 Koncernens ekonomi... 49 Flerårsöversikt... 54 Nyckeltal... 56 Resultaträkning... 59 Balansräkning... 60 Kassaflödesanalys... 62 Noter... 63 Revisionsberättelse... 74 Granskningsrapport... 75 FASTIGHETSVÄRDEN... 76 FASTIGHETSINNEHAV... 86 HÄR FINNS VÅRA FASTIGHETER...96 STYRELSE OCH LEDNINGSGRUPP...100 3

ORDFÖRANDEN HAR ORDET BOSTÄDER DRIVKRAFT FÖR STADENS UTVECKLING Intervju: Eva-Lena Silwerfeldt Efter 16 år i Helsingborgshems styrelse, varav åtta år på ordförandeposten, lämnar nu Kristian Anderson över till Lars Hansson som ny styrelseordförande. Kristians hjärtefrågor har varit att tydligare koppla bolaget till stadens övergripande mål, med fokus på utveckling, upprustning och att bygga högt och förtäta. In träder nu en ny ordförande med bakgrund som Tullverkets nationella specialist på droger och med ett särskilt intresse för frågor kring hållbarhet och att skapa en levande stad och landsbygd. Jag träffar dem båda för att höra hur de ser på Helsingborgshem och bostadsmarknaden. Kristian, hur känns det att lämna Helsingborgshem efter så många år? - Det är med vemod jag lämnar företaget. Under åren kommer man väldigt nära företagets själ och kärnvärden. Man lär sig att älska husen, bolaget och alla som jobbar för den affärsmässiga och sociala värdegrund som hela bolaget vilar på. Och vad har varit den största utmaningen? Att komma till rätta med det eftersatta underhåll vi lever med sedan tidigare decennier. Och ägardirektiven under innevarande mandatperiod som innebar 300 nybyggda bostäder per år. Det har ställt stora krav på styrelsens engagemang och varit otroligt ansträngade för både personal och företag. Nu tar du över ordförandeklubban, Lars. Om du ser till bostadsmarknaden i stort, vilka utmaningar ser du då? Vi behöver ha en bostadsmarknad i balans. En egen bostad är något så grundläggande, en förutsättning för frihet och oberoende. Finns det ingenstans att bo kan man inte flytta hit för att ta ett jobb eller komma hit för att studera. På så vis kan man säga att balansen på bostadsmarknaden är en grundbult för att samhället ska fungera, säger Lars. Nyckeln ligger i att bygga tillräckligt mycket för att skapa den rörlighet som marknaden behöver. Att bekämpa segregation är också en viktig fråga, liksom att underhålla och hålla allt i bra skick, säger Kristian. Och det måste också bli enklare och mer lönsamt att bygga, genom förenklade byggregler och byggnormer. Vi ska ha bostäder för alla behov och alla plånböcker och jag tror att bostadspolitiken kommer att bli en av de allra viktigaste frågorna framöver. En bra balans mellan utbud och efterfrågan är en förutsättning för tillväxt, tillägger Lars. Finns det bostadsfrågor som ligger dig extra varmt om hjärtat, Lars? Vi har landets bästa åkermark här och den ska vi bevara. Efterfrågan på närodlat och ekologiskt odlat ökar och för att kunna erbjuda det även i framtiden måste vi värna åkermarken och istället bygga mer i redan bebyggda områden. Men bra förtätningar ställer också krav på hur man utformar husen och att man tillför bra kvaliteter i grönområdena. Helsingborgshems bygge på Ringstorpshöjden tycker jag är ett bra exempel på det; varierat och trivsamt. Och så måste vi skapa förutsättningar för människor att göra hållbara val i vardagen. Bilpooler med elbilar till exempel, så vi kan minska vår klimatpåverkan. Själv cyklar jag mycket, kanske skulle man titta på pooler för elcyklar också, för att ge fler motivation att cykla? Hur ser ni på Helsingborgshem som bostadsbolag? Rent spontant, vad gäller jämförelse av ekonomiska nyckeltal, hållbar utveckling och sociala mätetal, så har vi gjort vår resa från ett förvaltande bostadsbolag till ett högpresterande snabbrörligt bostadsbolag som är bättre 4

ORDFÖRANDEN HAR ORDET rustat att hantera dagens utmaningar. Och det sociala engagemanget ger mycket tillbaka till både medborgarna och till ägaren, med extra mycket kraft och resurser i socioekonomiskt svaga områden. Här är Drottninghög ett bra exempel, ett projekt som äntligen har startat på riktigt efter många års arbete, säger Kristian. Helsingborgshem är ett viktigt redskap för staden. Bra bostäder som möter medborgarnas behov bidrar till hela stadens utveckling och här kan Helsingborgshem visa vägen på bostadsmarknaden. Bolagets arbete blir en ledstjärna för andra aktörer och sätter nivån för ett balanserat och hållbart bostadsbyggande. Och att driva bolaget på affärsmässiga grunder är en förutsättning för ett långsiktigt ansvarstagande bolagets lönsamhet säkerställer att det finns hållbara och prisvärda bostäder för lång tid framöver, säger Lars. Jag tycker också det är viktigt att lyfta fram värdeutvecklingen på fastigheterna. Satsningar på ökad trygghet, fastigheter i bra skick och insatser som förstärker och utvecklar stadsdelarnas goda kvaliteter har bidragit till att öka värdet från drygt sex till elva miljarder kronor under de senaste åtta åren det är imponerande. Den utdelning som staden får från Helsingborgshem varje år är väldigt liten i jämförelse med fastighetsvärdet, som är den egentliga tillgången för staden, tillägger Kristian. Ett av kriterierna vi jobbar med för att öka stadsdelarnas attraktivitet handlar om att de boende ska vara delaktiga i utvecklingen av det egna området. Hur kan vi få fler att bli delaktiga och engagerade i Helsingborg? Att komma närmare kunder och hyresgäster är helt rätt väg att gå. Ett bra exempel på det är arbetet som pågår på Drottninghög och Närlunda, där bolaget har en aktiv dialog med hyresgästerna inför kommande ombyggnationer. Det är jätteviktigt att vi utnyttjar den resurs som de boende är i utvecklingsarbetet, att vi lyssnar och skapar engagemang kring förändringarna. Genom en bra dialog bygger vi också upp en ömsesidig förståelse och ett förtroende som är väldigt värdefullt i tider av förändring, säger Lars. AVGÅENDE ORDFÖRANDE KRISTIAN ANDERSON (M) OCH TILLTRÄDANDE ORDFÖRANDE LARS HANSSON (C). 5

VD HAR ORDET ATT VÄNDA BLICKEN UTÅT TUFFA MÅL I AFFÄRSPLAN 2012-2015 Verksamhetsmålen i vår affärsplan för 2012-2015 speglar bolagets höga ambitionsnivå. Vi ska inte bara bygga och renovera rekordmånga nya bostäder som skapar variation och mervärden. Vi ska också minska vår underhållsskuld, öka hållbarheten och minska energiförbrukningen. Samtidigt ska vi förvalta våra bostäder effektivt och leverera en hög servicenivå som ökar våra kunders trygghet och trivsel. Alltsammans med det övergripande uppdraget att göra Helsingborg till en attraktiv stad att leva och bo i för en mångfald av människor. ETT ÅR AV LEVERANS I ett historiskt perspektiv är de senaste tre årens utvecklingstempo exceptionellt. Inflyttningsklara eller påbörjade bostäder på Kullavägen, i Höjdpunkten, på Ringstorpshöjden, i Parkhusen, på Gustavslund, på Fredriksdal, på Elineberg, vid Furutorpsparken en nybyggnadstakt som placerar Helsingborg bland de städer som bygger allra mest per invånare i Sverige just nu. Under 2014 har vi dessutom påbörjat en modernisering av 550 bostäder och vi har satsat över 220 miljoner kronor på att underhålla våra fastigheter. Det pågår 6

VD HAR ORDET också ett genomgripande moderniseringsarbete av hela bostadsområden med det övergripande målet att bostäderna och områdena ska erbjuda en större variation och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Såväl Närlunda som Drottninghög har stora renoveringsbehov men behöver också tillföras en större variation för att möta den mångfald av önskemål och behov som dagens och morgondagens hushåll ställer på sitt boende och sin stadsdel. DEN ATTRAKTIVA STADSDELEN VISAR VÄGEN Tillsammans med forskare på området har vi definierat vad som karaktäriserar den attraktiva stadsdelen. De fyra övergripande kriterierna en attraktiv stadsdel ska uppfylla är: En tydlig identitet med stolta och trygga invånare Goda förutsättningar för folkliv, flöden och mötesplatser Utrymme för en mångfald av människor avseende livssituation, ekonomi och intresse Utvecklats i dialog med de personer som bor i stadsdelen gemensamma värdegrunden. Målet är att ytterligare öka vår förmåga till effektivt samarbete genom en tydlig och värderingsstyrd organisation. NY PLANERINGSHORISONT Leveransen mot affärsplanen för 2012-2015 är inne i sitt slutskede. Samtidigt pågår förberedelser inför den affärsplan som tar sin början 2016 och sträcker sig fyra år framåt. Med i den planeringsprocessen välkomnar vi en delvis förnyad styrelse. Det kan verka självklart att blicka bakåt mot de senaste fyra årens verksamhet för att planera framåt. Men vår erfarenhet säger oss att det istället handlar om att rikta blicken utåt. Med visionen som kompass ska vi utmana oss själva. Våga ställa frågor vi inte vet svaren på och ifrågasätta vilka samhällstrender som påverkar oss. Undersöka hur våra kunder definierar en attraktiv stad och ett attraktivt boende. Tänka innovativt kring framtidens tjänster kopplat till boendet och fråga oss om vårt erbjudande och våra produkter verkligen matchar helsingborgarnas krav på livet hemma. Jonas Hansson VD De här kriterierna med sina mer utförliga strategier är vägledande i allt vårt arbete, från ny- och ombyggnadsprojekt till de dagliga uppgifterna med att förvalta och utveckla kvaliteten och servicen i boendet. Läs gärna mer här i årsredovisningen om vårt strategiska arbete med att förbättra stadsdelarnas attraktivitet. MEDARBETARE OCH LEDARSKAP AVGÖR FRAMGÅNG Att förankra bolagets vision, skapa förståelse för affärsmodellen, definiera en gemensam värdegrund och processa strategier för en attraktiv stadsdel alltsammans nödvändiga interna processer som skapat drivkraft, mål och mening. Under 2014 har vi tagit nästa steg för att ännu bättre utnyttja potentialen i vår organisation. Samtliga medarbetare har deltagit i grupputveckling enligt modellen för högpresterande team och ett tvåårigt ledarskapsprogram har inletts som involverar alla bolagets chefer. Ledarskapsprogrammet tar utgångspunkt i bolagets ledarfilosofi som i sin tur bottnar i den 7

MARKNAD 8

MARKNAD REGION, STAD OCH STADSDEL EN MARKNAD I STARK FÖRÄNDRING ÖKAD RÖRLIGHET I ÖRESUNDSREGIONEN Allt fler flyttar in till städer och storstadsregioner och konkurrensen mellan städer och regioner ökar. Öresundsregionens befolkning fortsätter att växa och omfattar nu drygt 3,8 miljoner invånare, en ökning med 300 000 sedan år 2000. I jämförelse med såväl Stockholmsregionen som Hamburgregionen har Öresundsregionen dock en svagare tillväxt både vad gäller invånare, sysselsättning och BNP. Rörligheten inom en storstadsregion har stor betydelse för utveckling och dynamik. En tredjedel av alla som arbetar i Helsingborg pendlar in till staden från andra kommuner och ungefär en femtedel av helsingborgarna pendlar ut. Pendlingen mellan Skånes större städer förväntas fortsätta öka i takt med att kollektivtrafik och övriga kommunikationer förbättras. Det här betyder i sin tur att marknaden för arbete och bostäder inte längre följer kommungränserna utan måste omdefinieras. För bostadsbolag i regionen innebär den ökade pendlingen en helt ny konkurrenssituation med mångdubbelt fler potentiella kunder, betydligt fler marknadsaktörer men också nya gränssnitt där intressanta samarbeten kan uppstå. HELSINGBORG VÄXER KRAFTIGT Helsingborgs folkmängd fortsätter att öka och uppgick den 31 dec 2014 till 135 344 personer. Under det gångna året fick staden ett nettotillskott med 2 355 personer, en procentuell ökning på 1,8 %, vilket är den största ökningen bland Sveriges tio största kommuner. Den positiva förändringen beror framför allt på en ökad nettoinflyttning, aldrig har så många flyttat till Helsingborg som under 2014. FLYTTNING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG 2003-2013 KÄLLA: HELSINGBORGS STAD UTPENDLING 15 500 INPENDLING 23 000 INFLYTTADE UTFLYTTADE 7000 7400 7500 7100 7200 6600 7300 7400 7450 6800 IN-OCH UTPENDLING I HELSINGBORG 1993-2012 KÄLLA: HELSINGBORGS STAD INPENDLING UTPENDLING 6000 5200 5900 5000 6200 5300 5800 6050 6050 5900 6300 6300 25 000 20 000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 15 000 10 000 5 000 0 ÅR 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Prognosen för befolkningsutvecklingen visar att staden fortsätter att växa och år 2035 beräknas drygt 160 000 invånare bo i Helsingborg. NYA STADSDELAR VÄXER FRAM Procentuellt ökade Helsingborgs befolkning med nästan 2 % under 2014 och det är stadsdelarna Ringstorp och Gustavslund som står för den största tillväxten. Båda stadsdelarna ökar sina befolkningsunderlag med ca 10 % till ca 3 800 på Ringstorp och ca 3 400 på Gustavslund. Stadsdelarnas utveckling förklaras främst av nya, efterfrågade bostäder från bland annat Helsingborgshem. Mariastaden fortsätter att locka nya invånare och 9

MARKNAD REGION, STAD OCH STADSDEL har nu en befolkning på drygt 4 500, en ökning med ca 5 % sedan föregående år. Även Söder växer och utmärker sig med en betydligt högre andel invånare i åldern 20-24 år som idag utgör ca 12 % av stadsdelens befolkning. Detta kan jämföras med Helsingborgs hela befolkning där 20-24-åringarna endast utgör ca 7 %. Flest invånare totalt sett bor det i stadsdelarna Ödåkra (5 915), Rydebäck (5 704) och Dalhem (5 269). segregation och polarisering på stadsdelsnivå. Även bostadsmarknaden som helhet påverkas negativt av den höga arbetslösheten. Den rörlighet som krävs för att frigöra bostäder med låga hyror bromsas och marknadsrisken för att bygga nya bostäder ökar. ANDEL ARBETSLÖSA 16-64 ÅR, REGISTRERAD ARBETSKRAFT KÄLLA: HELSINGBORGS STAD % 0 5 10 15 KONKURRENSEN HÅRDNAR OM DE YNGRE Liksom i övriga Sverige och stora delar av västvärlden blir Helsingborgs befolkning allt äldre. Vi föder färre barn samtidigt som vi är friskare och lever längre. Städernas demografiska utveckling ställer krav på kommunens service och bostäder för den äldre befolkningen. Men den betyder också att konkurrensen hårdnar om den relativt mindre gruppen yngre. Att kunna erbjuda intressanta boendemiljöer för studenter och förvärvsarbetande 20-40-åringar kan ha avgörande betydelse för stadens ekonomiska möjligheter att klara den åldrande befolkningens försörjningsbehov. En viktig faktor för de yngre är tillgång till högre utbildning och i det sammanhanget är den fortsatta utvecklingen av Campus Helsingborg central. Alarmerande för stadens möjligheter att locka nya invånare är dock Region Skånes rapport från 2010 där Helsingborg rankas som Skånes mest intoleranta stad. Forskning visar att öppenhet, tolerans och social hållbarhet har stor betydelse för en stads dragningskraft. RIKET SKÅNE MALMÖ HELSINGBORG 2011 aug 2012 aug 2013 aug 2014 aug ARBETSLÖSA 11,1% HELSINGBORG 2013 HÖG ARBETSLÖSHET BROMSAR BOSTADS- MARKNADENS RÖRLIGHET Även inkluderat arbetspendlingen till Danmark har Skåne lägst sysselsättningsgrad av Sveriges samtliga län och bland de skånska kommunerna ligger Malmö och Helsingborg i bottenskiktet. Helsingborg har visserligen präglats av en relativt stark sysselsättningstillväxt men samtidigt har den arbetsföra befolkningen vuxit ännu mer. Under 2014 stärktes konjunkturen i hela landet och arbetslösheten i Helsingborg sjönk till 10,7 %, men nivån ligger fortfarande långt över den genomsnittliga för landet. Den höga arbetslösheten får stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet och förstärker socioekonomisk GOTT FÖRETAGSKLIMAT ARBETSLÖSA 10,7% HELSINGBORG 2014 En viktig mottrend till den höga arbetslösheten är Helsingborgs företagsklimat. I den årliga ranking som Svenskt Näringsliv presenterar förbättrades en redan god position. Den sammanlagda bedömningen för 2014 visar att 57,1 % av företagen i staden tycker att företagsklimatet är bra. Ett resultat som placerar Helsingborg på plats 23 av Sveriges 290 kommuner och 10

MARKNAD REGION, STAD OCH STADSDEL bland kommuner med fler än 100 000 invånare är det nu endast Stockholm (plats 22) som rankas högre än Helsingborg. En analys av de 18 kriterierna bakom rankingen visar på en jämn nivå. Bäst betyg får Helsingborg för sitt tele- och IT-nät, sin kommunalskatt, antalet privata företag per invånare, sina kommunikationer och för kommunens andel upphandlingar och inköp från privata företag. Det är framför allt den höga arbetslösheten och hur företagen upplever medias attityder till företagande som försämrar rankingen. Även Nyföretagarcentrums företagsbarometer bekräftar bilden av ett gott företagsklimat. Under 2014 startades 7,9 nya företag per tusen invånare och den siffran placerar Helsingborg bland Sveriges bästa nyföretagarkommuner. ANDEL NYA FÖRETAG HELÅRSPROGNOS BASERAT PÅ FÖRSTA HALVÅRET KÄLLA: NYFÖRETAGARCENTRUMS FÖRETAGSBAROMETER ANTAL/1000 INVÅNARE 8 6 HELSINGBORG JÖNKÖPING VÄSTERÅS ÖREBRO RIKET OTRYGGHET EN UTMANING FÖR STADENS ATTRAKTIVITET I tidskriften Fokus görs årligen en bedömning av bostadsorters attraktivitet efter ett 50-tal olika kriterier. I 2014 års rapport befäster Stockholm sin ställning som nummer ett och Helsingborg rankas som nummer 18 av Sveriges 290 kommuner. En hög placering men såväl Lund som Uppsala, Göteborg, Malmö, Örebro och Linköping är bättre placerade än Helsingborg. Vid sidan om den höga arbetslösheten är medborgarnas upplevda trygghet en variabel med stor förbättringspotential. I SCB:s medborgarundersökning är det knappt 50 % av helsingborgarna som upplever tryggheten som god. För Sverige som helhet är siffran drygt 60 % och även i jämförbara städer som Jönköping, Örebro och Västerås känner sig medborgarna tryggare än i Helsingborg. Helsingborgshems satsning för att öka tryggheten på stadsdelsnivå är därför strategiskt viktig för hela stadens attraktivitet. INVÅNARNAS UPPFATTNING OM TRYGGHET I KOMMUNEN KÄLLA: KOMMUNENS KVALITET I KORTHET HELSINGBORG JÖNKÖPING VÄSTERÅS ÖREBRO RIKET 4 INDEX 80 2 0 2012 2013 2014 60 40 7,7 7,8 7,9 NYA FÖRETAG I HELSING- BORG 20 0 2012 2013 2014 11

12 Helsingborg är en av de kommuner som startade allra flest nybyggen

MARKNAD BOENDE SVERIGES BOSTADS- BYGGANDE HAR TAGIT FART FLER HYRESRÄTTER Boverkets indikatorer visar att bostadsbyggandet i landet ökar kraftigt. Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus ökade med 50 % mellan juni 2013 och juni 2014. Under 2015 förväntas nyproduktionen fortsätta öka men i något lägre takt. I synnerhet ökar bostadsbyggandet i Storstockholm och bland högskolekommuner. Generellt byggs det fler hyresrätter än bostadsrätter men fördelningen skiljer sig avsevärt mellan orterna. Efter några år med stagnerande bostadspriser ökade priserna åter under 2013 och 2014 men även här är skillnaden stor beroende på region och stad. Bostadspriserna i Malmöområdet står stilla eller går svagt ner i slutet av 2014, enligt siffror från Mäklarstatistik. REKORDMÅNGA NYA BOSTÄDER I HELSINGBORG Med 958 påbörjade bostäder var Helsingborg en av de kommuner som startade allra flest nybyggen per invånare under 2014. Det är det största antalet bostäder som startats sedan 1982. Av de påbörjade bostäderna UTVECKLING AV STADENS BOSTADSBYGGANDE I RELATION TILL BEFOLKNINGSÖKNING 2400 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 PÅBÖRJADE LÄGENHETER 0 BEFOLKNINGSUTVECKLING ÅR 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 960 2355 var 889 lägenheter, varav 783 hyresrätter där Helsingborgshem stod för 435. I jämförelse med 2013 ökade nyproduktionen av lägenheter i Helsingborg med 44 % och ökningstakten för hyresrätten var hela 68 %. Den totala volymen och ökningstakten speglar stadens medvetna satsning för att komma till rätta med den bostadsbrist som riskerar att hindra stadens utveckling. HÖG AKTIVITETSNIVÅ BLAND FLERA AKTÖRER Marknaden för hyresbostäder i Helsingborg är inne i en dynamisk fas med flera aktörer som satsar just på hyresrätten som upplåtelseform. Rikshem, Peab, Skanska, Wallenstam och K-fastigheter har ett flertal planerade och påbörjade projekt runtom i staden. Andra större ägare av flerbostadsfastigheter i Helsingborg är Abato, Akelius och Heimstaden. Kommersiella lokaler får allt större strategisk betydelse i arbetet med att utveckla stadens och stadsdelarnas attraktivitet. Service och verksamheter som kan skapa positiva flöden och fungera som naturliga mötesplatser är viktiga komponenter. Helsingborgshem satsar idag mer Kommersiella lokaler får allt större strategisk betydelse medvetet på kommersiella lokalers möjligheter att påverka stadsdelarnas attraktivitet vid planeringen av nyproduktion men fortfarande finns stor utvecklingspotential. STARK EFTERFRÅGAN PÅ TRÖGRÖRLIG MARKNAD Trots ett betydande nytillskott av hyresbostäder i Helsingborg är efterfrågan på Helsingborgshems bostäder fortsatt stor och vakansgraden låg (0,2 procent). Vid årets slut sparade ca 40 000 personer köpoäng hos Helsingborgshem och ca 3 000 var aktivt sökande. Kö tiden för att få en ledig bostad varierar från enstaka dagar till flera tusen beroende på hur många som efterfrågar den lediga lägenheten. Flest intresseanmälningar hade de lediga lägenheterna på Elineberg, 13

MARKNAD BOENDE Högaborg och Wilson Park med i genomsnitt 127, 119 respektive 118 sökande. De senaste åren har det skett en förskjutning av intresset mot mindre lägenheter men man ser också en viss intresseförskjutning från Norr till Söder. Under året skrevs nya kontrakt på 1 504 (1 311) lägen heter (exklusive studentlägenheter och lägenheter till det bostadssociala programmet). Den totala omsättningen motsvarar 14,3 (10,9) % av det totala beståndet. Omsättningshastigheten och vakansgraden är låg och speglar marknadens trögrörlighet, vilket i sin tur bromsar de nödvändiga flyttkedjor som krävs för att frigöra bostäder med lägre hyror. Enligt Boverket krävs en vakansgrad på ca 1 % av bostadbeståndet för att underlätta rörligheten. BRISTEN PÅ BOSTÄDER VARIERAR MELLAN GRUPPER Enligt Länsstyrelsens bostadsmarknadsenkät i Skåne varierar efterfrågan på bostäder stort mellan olika grupper. Ungdomar (exklusive studenter) står för den starkaste efterfrågan på bostäder i Skånes kommuner. Två andra grupper som hamnar högt upp på listan är medelålders och äldre med krav på mindre lägenheter ANTAL KOMMUNER SOM ANGER BRIST PÅ BOSTÄDER FÖR OLIKA GRUPPER 2008,2010 OCH 2013 (BME) Inflyttade hushåll Studenter Hushåll med krav på god tillgänglighet Ensamstående med barn Hushåll med krav på attraktivt läge Flyktingar med uppehållstillstånd Stora barnfamiljer Medelålders och äldre (mindre bostäder) ÅR 2008 ÅR 2010 ÅR 2013 och gruppen av familjer med många barn. Även flyktinggruppen har ett ökat bostadsbehov. DÅLIG MATCHNING Bland de som idag efterfrågar en ny bostad finns grupper som inte har ekonomiska möjligheter att betala hyran för en modern lägenhet byggd efter hållbara principer. Lösningen menar bostadsforskarna finns hos de hyresgäster som idag bor med en relativt låg hyra i äldre bostäder men som både vill och kan betala mer, förutsatt att de faktiskt hittar ett attraktivt alternativ att flytta till. Efter sig lämnar de en ledig lägenhet med lägre hyra och en flyttkedja tar sin början. I Helsingborgshems bostadsbestånd är hyresspridningen stor och mer än hälften av de ca 12 000 lägenheterna har en månadshyra under 6 000 kronor. För att få fart på den trögrörliga marknaden krävs ett rejält tillskott av nya bostäder med god standard, på attraktiva lägen vilket också är den strategi som Helsingborgshem har valt. BOSTADSSOCIALA PROGRAMMET I BEHOV AV UTVECKLING Polariseringen ökar i hela Sverige mellan de som har arbete, bostad och god hälsa och de som inte har. Helsingborg är inget undantag, vilket de senaste årens tilltagande belastning på stadens bostadssociala program visar. Programmet behöver både utvecklas och tillföras fler bostäder för att fungera som en hjälp för stadens mest utsatta. För att i någon mån förbättra situationen har Helsingborgshem ökat sitt bidrag till det bostadssociala programmet och Bostad först. PROCENTUELL FÖRDELNING AV MÅNADSHYRA, HELSINGBORGS- HEMS SAMTLIGA LÄGENHETER (11 590 LGH) 31/12 2014 34,1% 1,3% 7,6% 0,3% 56,8% 1797-6000 6001-9000 9001-12000 12001-15000 15001-19354 Ungdomar ANTAL 0 5 10 15 20 25 30 35 KOMMUNER 14

VERKSAMHETEN HYRESGÄSTREPORTAGE ÅRSREDOVISNING 2013 Ungdomar står för den starkaste efterfrågan på bostäder 15

VERKSAMHETEN HYRESGÄSTREPORTAGE ÅRSREDOVISNING 2013 16

VERKSAMHETEN ATTRAKTIVITET ÅRSREDOVISNING 2013 VERKSAMHETEN 17

VERKSAMHETEN VISION, MÅL OCH AFFÄRSMODELL HÖG LEVERANSTAKT STÄLLER KRAV PÅ TYDLIG RIKTNING Vi har fått ett stort och viktigt uppdrag av vår ägare; att vara med och utveckla Helsingborg till Sveriges attraktivaste stad. Vårt bidrag är ett brett utbud av bra, hållbara och prisvärda bostäder och attraktiva boendemiljöer där människor trivs. Ledstjärnan i arbetet är vår vision och vi mäter framgången både i kundernas upplevelser och i våra egna analyser av stadsdelarnas attraktivitet. Under ett år som präglats av en hög leveranstakt i alla delar av verksamheten har vision, värdegrund och strategier spelat en extra viktig roll i att hålla gemensam kurs och ge energi i arbetet. När vi bygger, bygger om Vision, värdegrund och strategier har spelat en extra viktig roll och underhåller mer än någonsin, samtidigt som vi ökar ambitionen i service och skötsel, behöver medarbetarna känna mening i den gemensamma riktningen och i de värderingar som styr våra beslut. Den höga kapacitet vi visat under året är ett resultat som visar på betydelsen av att göra alla involverade i arbetet kring vision och värdegrund. Med denna gemensamma bas har vi alla möjligheter att bidra till stadens utveckling mot den dynamiska, attraktiva plats som beskrivs i visionen för Helsingborg 2035. HELSINGBORGS STADS VISION: ÅR 2035 SKA HELSINGBORG VARA EN SKAPANDE, PULSERANDE,GLOBAL, GEMENSAM OCH BALANSERAD STAD FÖR BÅDE MÄNNI SKOR OCH FÖRETAG. HELSINGBORGSHEMS VISION: VI SKA GÖRA HELSINGBORG TILL EN ATTRAKTIV STAD ATT LEVA OCH BO I FÖR EN MÅNGFALD AV MÄNNISKOR. 18

VERKSAMHETEN VISION, MÅL OCH AFFÄRSMODELL VÅRA STRATEGISKA MÅL Med visionen som kompass och affärsmodellen som måttstock har Helsingborgshem fastställt följande strategiska mål för perioden 2012-2015: Vi ska bygga 1 300 nya attraktiva bostäder per år som matchar den moderna kundens efterfrågan på mervärden och kreativa lösningar. Vi ska bygga 2 om 400 befintliga lägenheter per år och samtidigt skapa olika standard anpassat efter människors olika behov och önskemål. Vi ska 3 öka byggnadernas attraktivitet genom att årligen investera 180 miljoner kronor i planerat underhåll och minska energiförbrukningen till 140 kwh/kvm. Vi ska leverera 4 ett driftnetto på 600 kr/kvm (2015) samt öka kundernas upplevda trygghet till 80 % där inga hyresgästers trygghet får understiga 60 %. HELSINGBORGSHEM LEVER GENOM MEDARBETARNA Vår värdegrund lever genom våra medarbetare och genomsyrar allt från arbetssätt och kundbemötande till vår produkt och den sammanfattas med: Vi vågar vi utvecklar vi bryr oss. 19

VERKSAMHETEN VISION, MÅL OCH AFFÄRSMODELL ATTRAKTIVITET SOM GRUND FÖR AFFÄRSMODELLEN Vår affärsmodell vilar på attraktivitet som grund, där de olika stadsdelarnas attraktivitet fungerar som en hävstång och därmed blir den absolut viktigaste framgångsfaktorn i vår strävan att höja fastighetsvärdet. I förlängningen innebär det att de boendes trygghet och arbetet med att utveckla våra stadsdelar har en stor påverkan på fastigheternas värde. Modellen illustrerar också hur den enskildes beslut och agerande påverkar helheten. + RÄNTE- KOSTNADER ATTRAKTIVITET HYRESINTÄKTER UNDERHÅLLS- KOSTNADER DRIFT- KOSTNADER FASTIGHETSVÄRDE 20

VERKSAMHETEN NY- OCH OMBYGGNATION FLER NYA BOSTÄDER ÅT HELSINGBORGARNA Att bygga bostäder och skapa attraktivitet är ett långsiktigt arbete. Det tar tid innan spaden kan sättas i marken och effekten av arbete med trivsel och trygghet syns i statistiken. Efter några år av planprocesser och förberedelser har nu Helsingborgshems nybyggnadstakt nått sin kulmen. Under 2014 påbörjade vi 435 nya bostäder, en bra bit över det årliga målet på 300. Vi har inte kommit ut med så många nya bostäder samtidigt sedan bygget av Dalhem under miljonprogramsåren på 1970-talet. Den höga produktionstakten ställer stora krav på organisationen och vi har under året levererat maximalt under de förutsättningar vi har just nu. Målsättningen för 2015 sänks nu till 180 nya bostäder, både för att säkerställa att våra leveranser håller takt med efterfrågan, men också för att vi själva ska få möjlighet att utveckla vår verksamhet och kunna vara lyhörda för kundernas behov och önskemål. UNIKT SAMARBETE SKAPAR MÖJLIGHET TILL FLER HYRESRÄTTER När Helsingborgs stad 2011 gav direktiv att öka byggandet fanns det bara ett fåtal aktörer på marknaden som var villiga att bygga hyresrätter. Det gläder oss att Det gläder oss att se att det nu finns en bred uppslutning se att det nu finns en bred uppslutning från flertalet stora aktörer kring stadens mål om att skapa fler hyresbostäder. Som ett exempel på ambition och energi i frågan har staden skapat projektet Fokus hyresrätter. Där möts vi, Wallenstam, Peab och Skanska Hyresbostäder tillsammans med företrädare för Helsingborgs stad för att tillsammans skapa möjligheter att bygga fler hyresrätter och samtidigt nå ökad kunskap och förståelse kring varandras förutsättningar i planprocessen. Projektets målsättning är 650 nya bostäder per år under en period av sex år, med huvudsakligt fokus på hyresrätter. FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER HÖJDPUNKTEN: I början av året kunde hyresgästerna flytta in i vårt nya landmärke Höjdpunkten på Närlunda, med sina 22 våningar och spektakulära utsikt över stad och sund. Höjdpunkten, med 121 toppmoderna lägenheter, inklusive 19 studentbostäder, är helt uthyrt och tillför området en uppdaterad identitet och en ny typ av boende. GUSTAVSLUND: På populära Gustavslund blev våra 34 radhus klara för inflyttning under tidig vår, vilket också blev områdets första hyresrätter. Efterfrågan på de moderna radhusen i två plan var stor och vi planerar därför för ytterligare en etapp med radhus i området. PÅGÅENDE BYGGPROJEKT RINGSTORPSHÖJDEN: På Ringstorp bygger vi 191 nya bostäder; lägenheter i tre punkthus och 13 stycken radhus. Bostädernas läge citynära men med gröna omgivningar och den fantastiska utsikten är några av projektets fina kvaliteter. Ett av husen blir seniorboende (55+) som kombineras med ett BoMer Senior-koncept där gemenskap och en aktiv livsstil står i fokus. Inflyttningen sker i etapper under januari oktober 2015. 21

VERKSAMHETEN NY- OCH OMBYGGNATION PARKHUSEN: På centrala Slottshöjden, med Öresundsparken som granne, bygger vi fyra hus på vardera tio våningar med Bland planlösningarna finns etagelägenheter och ettor med två balkonger totalt 104 lägenheter. Husen får en spännande arkitektur med glasfasader som speglar omgivningen och bland planlösningarna finns etagelägenheter och ettor med två balkonger. Ett av husen blir ett seniorhus och inflyttning är planerad med start i november 2015. ELINEBERG: På Elineberg bygger vi tre punkthus, på åtta respektive elva våningar, omgivna av bebyggelse från 50-talet. I området bor många äldre och projektet ger ett tillskott av 111 tillgängliga och moderna bostäder som kan tilltala en bred målgrupp. Ett av åttavåningshusen blir ett seniorboende. Som ett av tre byggen i Europa är de nya husen på Elineberg en del av EU-projektet NEXT Buildings som syftar till att hitta kostnadseffektiva sätt att bygga miljövänligt och energieffektivt. Läs mer om vårt bygge på Elineberg under NEXT: Energieffektivitet i fokus på sidan 34. Inflyttningen påbörjas i december 2015 och fortsätter under våren 2016. FREDRIKSDAL: På Fredriksdal bygger vi ett punkthus på elva våningar med totalt 49 lägenheter. Det blir ett hus med det gemensamma mötet i fokus, där lobbyn är den centrala punkten med tvättstuga och utgång till cykelgaraget i två våningar. Klart för inflyttning i februari 2016. FURUTORPSPARKENS STUDENTBOENDE: En större omvandling av Söder har länge varit på tapeten och nu är ett antal olika projekt på gång som stärker Helsingborg som studentstad och studenternas närvaro i stadsdelen. Med ett fantastiskt läge, invid gröna Furutorpsparken och det kommande kårhuset, bygger vi 160 studentboenden i fem våningar där vi tagit intryck av vad studenterna själva efterfrågar i sitt boende. Det blir större variation av lägenhetstyper för att tillgodose fler olika behov och bra studierum eftersom det ibland är svårt att hitta plats att plugga på Campus. Inflyttningen är planerad till höstterminen 2016. GUSTAVSLUND: De radhus vi satte ut på marknaden under året var populära och vi fortsätter därför med ytterligare en etapp, bestående av elva radhus med samma utformning. Inflyttning är beräknad till senare delen av 2015. PLANERADE BOSTÄDER SOM PÅBÖRJAS UNDER 2015 MARIA GÅRD: Maria Park har vuxit snabbt under de senaste åren och i den fortsatta expansionen av området är vi med och bygger ca 75 lägenheter och radhus. HUSENSJÖ: Två punkthus på åtta våningar planeras på Husensjö. I samband med utvecklingen av området planerar vi också förbättringar i utemiljön. RYDEBÄCK: Rydebäck, söder om Helsingborg, är ett expansivt område där Helsingborgshem hittills inte varit representerat. Vi stärker nu andelen hyresrätter i området med tre hus, totalt 51 lägenheter, i närheten av Rydebäcks station. 22

VERKSAMHETEN NY- OCH OMBYGGNATION Att hitta kostnadseffektiva sätt att bygga miljövänligt och energieffektivt 23

VERKSAMHETEN NY- OCH OMBYGGNATION FLER OMBYGGNADER ÖKAR VARIATIONEN Utöver de stora volymerna i nyproduktion har vi också ett fortsatt starkt fokus på ombyggnation. Ett stort underhållsbehov i kombination med målsättningen att skapa större variation i det befintliga beståndet bidrar till den ökade ombyggnadsvolymen. Vid årets slut visade resultatet på påbörjad ombyggnad av 550 lägenheter, vilket överträffar målet på 400 lägenheter med råge. Under 2015 sänker vi takten något och i planerna finns start för ombyggnad av 310 lägenheter. FÄRDIGSTÄLLDA OMBYGGNADER SKÖLDENBORG: I kvarteret Sköldenborg avslutades ett omfattande och utmanande ombyggnadsprojekt där 108 lägenheter fick nya fönster och nyrenoverat kök och badrum. Projektet omfattade också ny ventilation och takarbeten. För att underlätta för hyresgästerna valde vi att fasa in den nya hyran över tre år, istället för att genomföra hela höjningen på en gång. NÄRLUNDA VÄSTRA 2: På västra Närlunda fick 96 lägenheter nya badrum i samband med ett stambyte. För att öka den upplevda tryggheten och trivseln har också ett elektroniskt passagesystem, ny belysning och postboxar satts in. Responsen från hyresgästerna efter ombyggnaden har varit mycket positiv och entreprenören Peab kommer att använda projektet som referensprojekt för framtida ombyggnader. ÖKAD VARIATION I ENSKILDA FASTIGHETER: Ett mer varierat utbud av bostäder över hela staden är ett uttalat mål i Helsingborgshems arbete med stadsutveckling. Ett verktyg för att öka variationen är totalrenovering av enskilda lägenheter. På så sätt kan vi erbjuda ett boende som skiljer sig från kringliggande lägenheter i modernitet, funktioner och material. Genom att höja standarden på material och utrustning och anpassa planlösningen i enskilda lägenheter kan utbudet i området möta en större mångfald av behov och önskemål. Totalrenovering av enskilda lägenheter är ett effektivt sätt att differentiera bostadsutbudet och målsättningen är att 60 av de 400 ombyggda lägenheterna varje år ska falla in i den här kategorin. Under 2014 färdigställde vi 65 totalrenoverade lägenheter av det här slaget, bland annat på Dalhem, Lussebäcken, Stattena och Tågaborg. Intresset bland kunderna för den här typen av bostäder är fortsatt stort och för 2015 kommer målet att ligga kvar på 60 stycken. PÅGÅENDE OMBYGGNADER NÄRLUNDA VÄSTRA 1: Projektet omfattar totalrenovering och tillgänglighetsanpassning av 32 lägenheter samt försäljningsrelaterade åtgärder för 27 radhus. Förutom invändig totalrenovering har flerfamiljsfastigheten fått energibesparande åtgärder och ett helt nytt arkitektoniskt uttryck i form av ny fasad, fönster och dörrar samt djupare, inglasade balkonger. De 27 radhusen har styckats av till enskilda Projektet har sammantaget bidragit till en högre grad av variation på Närlunda fastigheter som vi sedan har erbjudit hyresgästerna att köpa som äganderätter. Åtgärderna har bland annat omfattat nya undercentraler för vatten, värme och stadsnät, brandavskiljning på vindarna, en ny tillfartsväg och nya parkeringar framför entréerna. Läs mer un- 24

VERKSAMHETEN NY- OCH OMBYGGNATION der Försäljning bidrar till ny- och ombyggnation. Hela projektet har sammantaget bidragit till en högre grad av variation på Närlunda genom modern arkitektur, fullt tillgänglighetsanpassade bostäder till en lägre hyra än i nyproduktion och en ny upplåtelseform på området genom äganderätter. NÄRLUNDA ÖSTRA: På östra Närlunda är behovet av upprustning stort i både lägenheter och fastigheter. Husen får ett nytt exteriört utseende men som ändå bevarar den tidstypiska karaktären från när husen byggdes i början av 70-talet. Åtgärderna inkluderar stambyte med badrumsombyggnad, om- och tillbyggnad av entréer med nya tvättstugor, nya fönster och ytterdörrar, omfattande betongunderhåll, balkongarbeten och trygghetsåtgärder. Ombyggnaden omfattar 264 lägenheter och beräknas pågå under två år. FREDRIKSDAL: Vi genomför stambyte och badrumsrenovering i 146 lägenheter på Fredriksdal, byggda på 60-talet. De ca 100 lägenheter som har gäst-wc får även den renoverad. Ombyggnaden beräknas ta ett år och avslutas i oktober 2015. BELGIEN SÖDRA: Vi skapar 18 moderna bostäder med sekelskifteskänsla och tidstypiska materialval. Ombyggnaden omfattar bland annat stambyte, nytt badrum och kök, nya ytskikt, säkerhetsdörrar i tidstypiskt utförande, förändringar i entréer, ommålning av trapphus och nya förråd i källar- och vindsutrymmen. Ett mycket uppskattat lyft för bostäderna, enligt hyresgästerna själva. KOMMANDE OMBYGGNATIONER Flera av våra ombyggnadsprojekt fortsätter även under 2015 och vi kommer också att lägga till ytterligare en etapp av ombyggnad på Fredriksdal. På Planteringen planerar vi ett reliningprojekt som ska förbereda fastigheterna för att i ett senare skede kunna skapa mer variation i området. Stadsutvecklingen på Drottninghög börjar nu ta fart och under 2015 planerar vi att komma igång med det första ombyggnadsprojektet på Grönkulla, där fastigheter och lägenheter är i stort behov av upprustning. Det första projektet blir ett pilotprojekt och kommer också att omfatta inslag av nyproduktion. Läs mer om Drottninghög på sidan 28. FÖRSÄLJNINGAR BIDRAR TILL NY- OCH OMBYGGNATION Som en del i finansieringen av vår satsning på ny- och ombyggnation sålde vi under 2013 fastigheter på Elineberg, Stattena och Eneborg. Även under 2014 har vi jobbat med försäljning av fastigheter för att frigöra kapital för ny- och ombyggnation, denna gång i Laröd och på Närlunda. På Närlunda erbjöd vi 27 hyresgäster i radhus att friköpa sina bostäder som äganderätter och nio av dessa valde att tacka ja. I Laröd erbjöd vi sju fastigheter med totalt 160 bostäder (radhus och lägenheter) att bilda bostadsrättsföreningar och köpa fastigheterna. Fem bostadsrättsföreningar med totalt 120 bostäder har nu köpt sina fastigheter. De hyresgäster som valt att inte köpa sin bostad fortsätter att hyra som tidigare, på Närlunda av Helsingborgshem och i Laröd av respektive bostadsrättsförening. Försäljningen på Närlunda, där det tidigare enbart funnits hyresrätter, bidrar till ökad variation i området genom att etablera äganderätten som en ytterligare upplåtelseform. Att så många som en tredjedel valt att köpa sitt radhus är mycket glädjande. Variation i utbudet av bostadstyper och upplåtelseformer ger boende med olika önskemål och behov möjlighet att hitta dit och på så sätt bidra till ökad mångfald. 25

VERKSAMHETEN STADSDELSUTVECKLING ETT LYFT FÖR NÄRLUNDA För fem år sedan var Närlunda ett område som få helsingborgare besökte eller ens hade en uppfattning om. Det gröna, fina området med ett lite undanskymt läge vid Jordbodalen, hade lockat unga, barnfamiljer och äldre ända sedan det byggdes under miljonprogramsåren för 40 år sedan. Bostäderna bestod av hyresrätter i flerfamiljshus, alla byggda under samma tidsperiod i början av 70-talet. Behovet av renovering var stort, men vi såg också behovet av att öka variationen i bostadsutbudet för att fler ska ha chans att hitta sitt drömboende här. Arbetet med att nyansera bilden av Närlunda - att bygga vidare på goda kvaliteter och tillföra det som området saknade - har några år senare resulterat i en rad olika förändringar, stora som små. Tillsammans har de placerat Närlunda på kartan. Helt nya bostäder, nästan nya bostäder, olika grad av renoveringar och möjligheten att äga sitt boende har tillsammans bidragit till att Närlunda idag kan locka människor med olika boendebehov och önskemål. Variationen bidrar också till att förändra bilden av Närlunda som ett miljonprogramsområde man inte besöker utan ärende till en spännande del av staden där det satsas och där intressen och människor får plats att mötas. 1 Nybyggda bostäder, totalrenoverade bostäder och upprustade bostäder med olika standard har skapat större variation på området. 26

VERKSAMHETEN STADSDELSUTVECKLING 2 De första äganderätterna på Närlunda: Boende i 27 radhus fick under året erbjudande om att köpa sin bostad. 9 tackade ja. Övriga fortsätter att hyra som tidigare. 5 Närlundadagen, utomhusbio, zumba träning, träffar och föreläsningar arrangemang och möjligheter att mötas, vara aktiv och umgås har stärkt gemenskap och engagemang bland de boende. Hembesök & öppet hus 3 Nybyggda Höjdpunkten med 22 våningar och 121 moderna bostäder har blivit ett nytt landmärke i Helsingborg. BIO 6 Med trygghet och trivsel i fokus har vi beskurit träd och buskar för att öka genomsikten, planterat blommor vid entréerna och rustat upp boulebanan. Kontinuerlig information i brevlådan Stormöten 4 Utveckling av en stadsdel måste ske i dialog med dem som bor där. God kommunikation, tillfällen att mötas och personal som är tillgänglig har varit avgörande i vårt arbete. 7 Tillsammans med Helsingborgs stad tittar vi på möjligheter till fler bostäder och bättre kopplingar till kringliggande områden. Planprogrammet Planprogrammet 27

VERKSAMHETEN STADSDELSUTVECKLING FRAMTIDENS DROTTNINGHÖG På Drottninghög drivs projekt DrottningH av Helsingborgs stad tillsammans med oss på Helsingborgshem. Bostadsområdet med 1100 lägenheter byggdes mellan 1967 och 1969, som en del av miljonprogrammet, och idag är lägenheterna i stort behov av upprustning. Samtidigt ska området på sikt ge plats för lika många bostäder till och vara ett område som alla boende kan vara stolta över. På så sätt berör projektet inte bara stadsbyggnad utan också miljö, försörjning, kultur, handel och näringslivsutveckling och kräver nära samarbete mellan alla aktörer som är verksamma i området. Grunden för vårt arbete med stadsdelsutveckling är våra övergripande kriterier för en attraktiv stadsdel; en tydlig identitet med stolta och trygga invånare, goda förutsättningar för folkliv, flöden och mötesplatser, utrymme för en mångfald av människor avseende livssituation, ekonomi och intresse och att stadsdelen har utvecklats i dialog med de personer som bor där. Här ser du några av de insatser som har gjorts på Drottninghög under året och hur planerna ser ut för den närmaste framtiden. 2 1 Detaljplanen för första etappen ny- och ombygg nation utarbetades. Temalekplatsen Prinsessor och drakar, utformad i samarbete med barnen på Drottninghög, invigdes i september och lockar nu barn från hela staden. 3 Motion och glädje förenar unga från tre stadsdelar. 1100 barn sprang S mile-loppet i april. 4 Målning, elarbeten och förbättringar i utemiljön är exempel på underhållsarbete som har utförts under året. 5 Kommunikation och dialogaktiviteter med boende och andra aktörer på området har genomförts under hela året. 6 Vi förbättrar förutsättningarna att erbjuda bra närservice på Drottninghögs centrum. Dialog 28

VERKSAMHETEN STADSDELSUTVECKLING 7 10 sommarjobbande ungdomar från olika delar av staden sprider nu som ambassadörer erfarenheter och kunskap om Drottninghög till andra. 8 Drottninghögsbadet erbjuder gratis simskola för barnen och hade denna säsong över 33 000 besökare. 9 12 tapirer i betong minskar bilkörning på gång- och cykelvägar. Konstverken, som barnen kan leka på och där man kan sitta och vila trötta ben, har skapats av Britta Norrvi. MÅL START CENTRUM 10 Fotbollsskola för unga under sommaren. 11 Drottninghögsdagen, kulturnatten och arrangemang som Drömljus slog rekord i antalet besökare. Drottabladet är Drottninghögs egen nätbaserade tidning. 29

VERKSAMHETEN UNDERHÅLL Bra boendemiljöer och fastigheter i gott skick Med en stor andel fastigheter från 50-, 60- och 70-talet med behov av upprustning gör vi varje år stora insatser för att säkerställa att bostäder och fastigheter hålls i bra skick. Det gångna året har varit mycket produktivt och vi har genomfört en mängd underhåll i alla våra områden, både rena underhållsåtgärder som fasadarbeten och målning samt åtgärder som med de nya redovisningsreglerna (K3) betecknas som investeringsrelaterade, exempelvis byten av fönster och tak. Sammanlagt blir det åtgärder för 223 miljoner kronor under året, en bra bit över vårt mål på 180 miljoner kronor årligen. Underhållsprojekt under 2014 i urval: TAKBYTEN MÅLNING Målningsprojekt har genomförts på många håll, till exempel på Drottninghög, Närlunda, Tågaborg, Husensjö, Pålsjö Östra och Högaborg. Målningen omfattar trädetaljer som fönster, vindskivor, bröstningar samt plåtdetaljer som hängrännor och stuprör. Vi har också gjort målningsarbeten på komplementbyggnader som garage, soprum, cykelförråd och liknande. Stora delar av taken har bytts ut på en av våra 60-talsfastigheter på Fredriksdal och på Norr har vi lagt ca 3 000 kvm sedumtak på Hamilton. Dessutom har vi utfört underhåll på ett stort antal garagetak på Maria Park och Dalhem. FASAD RENOVERINGAR På Maria Park byter vi enstegsfasad mot luftad fasad, ett stort projekt som fortsätter under våren 2015. På Lussebäcken har fasader fogats om samtidigt som vi lagt nytt tak och bytt fönster. Fasadunderhåll har också utförts på Wilson Park, Högaborg och Drottninghög. 30

VERKSAMHETEN UNDERHÅLL kr/kvm UNDERHÅLLSKOSTNAD 300 250 256 262 200 150 202 179 196 100 50 0 ÅR 2010 2011 2012 2013 2014 FÖNSTERBYTEN På Dalhem har vi påbörjat bytet av våtrumsfönster i en fastig het, ett projekt som fortsätter med ytter ligare fastigheter under 2015. På Tågaborg har vi tagit ett stort grepp om en av våra fastigheter där vi satt in nya fönster, lagt nytt tak och renoverat fasaden. På Högaborg har vi satt nya fönster och målat plåtdetaljer på en fastighet. LÅS- OCH PASSAGESYSTEM Nya passagesystem har installerats i ett antal fastigheter. Vi har också uppdaterat befintliga system och bytt låssystem i flera fastigheter. Uppdateringar och byten höjer säkerheten i fastigheterna. GARAGE PORTAR Gamla garageportar har bytts till nya i två fastigheter på Dalhem. BYTE AV INSTALLATIONER I KRYPGRUND På Dalhem har vi haft problem med åter kommande läckor som medfört akuta åtgärder i krypgrunderna. I ett pågående pilotprojekt byter vi därför installationerna för värme och tappvatten i krypgrunderna, byter kulvertar och bygger nya undercentraler. Bytet innebär också minskade driftskostnader och bättre boendemiljö åt hyresgästerna genom förbättrad driftssäkerhet. 31

VERKSAMHETEN ENERGI OCH MILJÖ UTMANANDE MÅL FÖR ENERGI OCH VATTEN Lägre förbrukning av energi är en central fråga för ett hållbart samhälle och fastighets- och byggsektorn står för cirka 40 % av energi- och materialanvändningen i Sverige. Vårt mål att sänka energiförbrukningen till 140 kwh/kvm till slutet av 2015 är en hög ambition. Det kräver insatser inom såväl teknik och uppföljning som att öka individens kunskap och skapa incitament för ett förändrat konsumtionsmönster. För 2014 var målet att nå en genomsnittlig energiförbrukning på 143 kwh/kvm. Vi når inte riktigt ända fram utan ligger kvar på 2013 års nivå, det vill säga 145 kwh/kvm. TEKNIK, KUNSKAP OCH MOTIVATION SÄNKER FÖRBRUKNINGEN Vi arbetar kontinuerligt med tekniska åtgärder och lösningar för energieffektivisering i både nyproducerade och äldre fastigheter. Under 2014 har vi gjort en kartläggning över energiförbrukningen i hela vårt bestånd, som nu används som underlag i arbetet med en ny energistrategi för företaget. Vi har startat upp ett antal pilotprojekt för att undersöka vilka olika åtgärder och lösningar som lämpar sig bäst ur ett energibesparingsperspektiv för olika typer av byggnader och boendeformer. Bland projekten kan nämnas tvättstugeprojekt på Stattena och ventilationsåtgärder för radhus. Arbete pågår också med att byta ut gamla kulvertsystem för att minska värmeförlusterna i marken i våra bostadsområden. Men tekniska åtgärder räcker inte för att nå målet om minskad förbrukning. Det krävs också insatser som ökar kunskapen om hur man sänker sin förbrukning och stimulans för ett förändrat beteende hos individen. Vi arbetar sedan tio år tillbaka med Individuell Mätning och Debitering (IMD), i kombination med informationsinsatser. IMD finns nu i mer än hälften av våra lägenheter, nya som äldre, och installationen innebär också att hyresgästerna själva kan välja inomhustemperatur mellan 18 och 23 grader. Vi ser dock inte att IMD har den tydligt positiva påverkan på förbrukningen som vi väntat och vi undersöker därför hur vi kan utveckla systemet för kunna fortsätta erbjuda hyresgästerna den temperatur de önskar och ändå nå en lägre förbrukning. För att stärka vår egen kompetens och hitta ännu effektivare arbetssätt kring sänkt förbrukning har vi startat upp ett nytt energieffektiviseringsprojekt, kallat SURE, där även forskning kring beteendeförändringar hos de boende ingår. ENERGIFÖRBRUKNING kwh/kvm VATTENFÖRBRUKNING kbm/kvm 160 1,60 150 140 152 143 147 145 145 1,50 1,40 1,48 1,52 1,52 1,52 1,50 130 1,30 120 1,20 110 ÅR 2010 2011 2012 2013 2014 1,10 ÅR 2010 2011 2012 2013 2014 OVANSTÅENDE NYCKELTAL ÄR KORRIGERADE FÖR ATT FÖLJA SMHI:S NYA NORMALÅRSPERIOD. 32