Ska staten finnas i hela landet?

Ska staten finnas i hela landet? Eller utsätter staten glesbygden för brain drain? STs Temperaturmätare Hur står det till med arbetsmiljön i staten? Arbetsmiljön 2015

Fackförbundet ST 2015-06-16 I den här rapporten redovisar vi en undersökning som vi genomförde under våren 2015 om hur den statliga närvaron har förändrats i Sverige mellan åren 2004 och 2013. De fakta och den metod som undersökningen bygger på redovisas i fotnoter och i bilagor. Även genomförandet av undersökningen redovisas under metod. Referens: STs stab: utredningar och opinion. För mer information kontakta Marie Martinsson, marie.martinsson@st.org, 070-53209 03 (utredare) eller Magnus Kolsjö, magnus.kolsjo@st.org, 076-495 54 25

FÖRORD 3 INLEDNING 5 SAMMANFATTNING 8 Ska staten finnas i hela landet? 8 METOD 11 Så här genomförde vi vår undersökning 11 RAPPORT: SKA STATEN FINNAS I HELA LANDET? 12 Vad hände med den statliga verksamheten 2004-2013? 12 Hur påverkas utvecklingen kvinnor och män? 13 Förvärvsarbetande per 1000 invånare 16 DE TRE KARTOR SOM HÄR FÖLJER VISAR ANTALET FÖRVÄRVSARBETANDE PER 1000 INVÅNARE I STATLIGA MYNDIGHETER, STATLIGA BOLAG OCH I STATEN SOM HELHET ÅR 2013 16 Förvärvsarbetande inom statliga bolag per 1000 inv 2013 17 Förvärvsarbetande inom statliga myndigheter och bolag per 1000 inv. 2013 18 Sviker staten glesbygden? 19 Män förlorar jobb - kvinnor förlorar arbetstillfällen 23 16 17 18 21 1

Storstadskoncentration leder till högre lokalkostnader och mindre arbetsytor 25 Behövs det kvalificerade statliga jobb i hela landet? 26 STS FÖRSLAG FÖR EN STATSFÖRVALTNING I VÄRLDSKLASS 30 Ökad samverkan för jobb och service i glesbygd 30 Noggrann prövning innan utlokalisering av statlig verksamhet för ersättning av förlorade jobb 31 Inför tydliga regler för myndighetsutövning på entreprenad 31 Inför krav på riskbedömning före viktiga regering regeringsbeslut 32 Krav på obligatorisk statstjänstemannautbildning: 32 Värna öppenheten inför meddelarskydd för anställda i statliga bolag 32 En skarpare Arbetsförmedling och en arbetsmarknadspolitik som bygger på utbildning och kompetenshöjning 33 BILAGOR 34 H-regioner 34 Stödområden 38 Grupperingsnivå i BESTA-systemet 40 Ska staten finnas i hela Sverige?

Förord Staten ska hålla ihop i vårt land inte splittra det (civilminister Ardalan Shekarabi 150412) 1 Fackförbundet ST vill se en statlig närvaro i hela landet eftersom en väl fungerande statlig verksamhet är själva grunden för att samhällsfunktionerna ska fungera tillfredställande. Denna närvaro stärker medborgarnas förtroende och tillit till staten, vilket i sin tur ger staten nödvändig och viktig legitimitet. Staten ska vara en garant för likvärdig behandling oavsett vem man är och var man bor. Ytterst handlar det om att värna rättssäkerheten och demokratin. Men den statliga närvaron i landet är under förändring. Det är inte längre självskrivet att det ska finnas statlig service överallt. Sverige är ett land med snabb urbanisering. Många människor lämnar glesbygden för att flytta in till storstäderna som därmed växer mycket snabbt. Emellanåt innebär denna utveckling att nödvändig samhällsservice inte hinner byggas ut i tättbefolkade områden samtidigt som det i glesbygd försvinner delar av den service som tidigare var given. I början av 2015 sa landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S): Det är viktigt att den statliga närvaron finns i hela landet. Det handlar om att hålla ihop 1 Civilminister Ardalan Shekarabi i DN den 12 april 2015 i samband med uppdraget till Statskontoret att utreda statens närvaro 3

Sverige, inte dela upp det. De statliga jobben är viktiga i Sverige i stort och möjliggör ett differentierat näringsliv 2. ST menar att det måste finnas ett politiskt ansvar på högsta politiska nivå för att det ska finnas en grundläggande statlig service i hela landet. Det krävs ett sammanhållet politiskt ansvar för att se till att de statliga myndigheterna får tillräckliga resurser för att kunna utföra sitt uppdrag och det behövs en starkare politisk styrning av hur samarbetet mellan myndigheterna kan utvecklas. I den här rapporten Ska staten finnas i hela landet? presenterar vi ett antal slutsatser om vad som har hänt med den statliga närvaron under en tioårsperiod 2004-2013, en period där Sverige har styrts av en socialdemokratisk regering och därefter en borgerlig alliansregering. I slutet av rapporten finns ett antal ST-förslag på åtgärder som alla bidrar till att skapa en svensk statsförvaltning i världsklass. 2 IP-debatt i riksdagen 21 april 2015. Ska staten finnas i hela Sverige?

Inledning STs medlemmar arbetar i statliga förvaltningsmyndigheter, i statliga men även privata bolag samt inom universitet och högskolor. Inom dessa områden sker ständigt nya struktur- och organisationsförändringar. Vissa förändringar sker efter politiska beslut om nya uppdrag, av besparingsskäl eller som konsekvenser av olika förändringar i samhället. STs medlemmar har valt att arbeta på medborgarnas och demokratins uppdrag de är också vana att verka i en föränderlig verksamhet. Fackförbundet ST har tagit fram den här rapporten därför att vi tycker att det är viktigt att det finns statlig service i hela landet. Det betyder inte att vi tror att utlokalisering av statlig verksamhet är en vinnande metod. Målsättningen med utlokalisering har hittills varit att ersätta förlorade arbetstillfällen ute i landet med redan befintliga statliga jobb. ST anser att när en ny statlig verksamhet ska etableras, ska det alltid prövas var i landet den ska placeras. Sveriges riksdag har vid flera tillfällen uttalat att varje beslut om lokalisering av statlig verksamhet bör föregås av noggranna överväganden om möjligheten att i första hand välja länscentrum eller vissa andra orter i eller i anslutning till nationella regionalpolitiska stödområden. Alternativ lokalisering kan vara regioner där statlig verksamhet läggs ner eller som i övrigt är mindre väl försörjda med sådan verksamhet. STs utgångspunkt är alltid att de statliga myndigheterna ska ha så goda möjligheter som möjligt att bedriva verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt. Detta ska återspeglas i valet av lokaliseringsort. När 5

myndigheter lokaliserar sig ska det finnas en balans mellan närvaro och effektivitet. Det är till exempel inte ändamålsenligt om enskilda myndigheter förändrar sin organisation utan att ta hänsyn till om det finns andra myndigheter på samma ort som också drar ner sin lokala närvaro. Den senaste tidens uppmärksamhet kring Skatteverkets omlokaliseringsplaner och reaktionerna på detta måste tas på största allvar. Att regeringen nu har gett Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av de statliga myndigheternas lokala närvaro och hur lokalisering påverkar stöd och service i hela landet är nödvändigt men inte tillräckligt. Det behövs också ett politiskt helhetstänk och mer av samverkan mellan myndigheter i dessa frågor. När ansvariga politiker säger att hela Sverige ska leva så är det viktigt att de föregår med gott exempel och inte agerar tvärtom vad gäller den statliga verksamheten. Att skapa förutsättningar för människor att kunna bo och verka på landsbygd är en viktig del för Sveriges utveckling. En väl fungerande statlig förvaltning som är närvarande i hela landet har stor betydelse för regional tillväxt. Men för att det ska fungera måste det också skapas kvalificerade jobb på landsbygden, inte minst inom statlig verksamhet. Denna problematik har ST tidigare undersökt och resultaten har redovisats i ett antal rapporter 3. ST menar att kvalificerad handläggning, utredningsverksamhet och specialistkompetens inte enbart kan koncentreras till storstadsregionerna. En sådan utveckling utarmar stora delar av landet. Den statliga arbetsgivaren konkurrerar om arbetskraft både inom Sverige (regional konkurrens) men även med andra sektorer och 3 Framtidsjobb i staten 2004-2018, om statliga jobbchanser i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Östergötland, Västernorrland och Örebro Ska staten finnas i hela Sverige?

arbetsgivare. Om det ska lyckas måste den statliga arbetsgivaren kunna erbjuda kvalificerade och utvecklande arbetsuppgifter för både kvinnor och män samt att se över lönepolitik, karriärvägar, möjligheter till utveckling i jobbet och investera i kompetensutveckling och god arbetsmiljö. Dessutom måste det finnas en fungerande infrastruktur med möjligheter till arbetspendling, mobilnät, bostäder och samhällelig service. En annan aspekt är att det i dagens arbetsliv med mobila kontor behöver verksamhet inte längre koncentreras till ett eller ett fåtal fasta arbetsställen. Särskilt som öppna kontorslandskap, långa pendlingsavstånd i och kring städerna samt det vardagliga livspusslandet gör att många av de som har arbetsuppgifter som tillåter det väljer att jobba delar av sin tid på distans hemifrån. Med goda möjligheter till resefria möten och olika digitala samarbetsverktyg går det även att ha mindre kontor utspridda på olika platser och ändå hålla ihop ett arbetslag och arbetsuppgifter. Självklart behöver de medarbetare som inte arbetar på något av myndighetens större kontor också en arbetsgemenskap och myndigheten måste kunna hålla med en arbetsplats. Detta kan exempelvis göras genom att statliga myndigheter samverkar med varandra kring kontor i glesbygden eller att myndigheten hyr arbetsplatser hos kommunen. På så sätt kan samverkan kring lokaler även berika medarbetarna samt förkorta vägarna mellan olika myndigheter. Ett stort mått av nytänkande och lite uppfinningsrikedom verkar även det behövas för att fortsättningsvis kunna garantera statlig närvaro och service i hela landet. 7

Sammanfattning Ska staten finnas i hela landet? Under en tioårsperiod 2004-2013 ökade antalet anställda i den statliga myndighetssfären med 21 947 personer. Kvinnorna stod för nästan hela ökningen samtidigt som andelen män minskade något. Under samma period (2004 4-2013) minskade antalet anställda i de statliga bolagen med 12 674 personer. Till viss del beror denna minskning på genomförda privatiseringar och utförsäljningar 5. Om kvinnorna är de stora vinnarna vad gäller arbeten i statliga myndigheter är de här de stora förlorarna. År 2013 arbetade 89 procent färre kvinnor i statliga bolag i jämförelse med år 2004. 6 Den största koncentrationen av förvärvsarbetande i statliga bolag finns i Kiruna och Gällivare, på orter där gruvnäringen är dominerande. 4 TTs genomgång av de statliga bolagens bokslutsrapporter (http://www.svd.se/1690948)under år 2004 minskade antalet anställda i de största statliga bolagen med 6000 personer. Samhall, Vattenfall och Posten var de bolag som gjorde de största neddragningarna. 5 Skrivelse 2013714:140 2014 års skrivelse för företag med statligt ägande 6 Avregleringen av apoteksmarknaden och försäljningen av Apoteket har lett till färre anställda kvinnor. År 2006 var 89,2 procent av medarbetarna inom Apoteket kvinnor. Arbetslivsresurs hade 64 procent anställda kvinnor. När Posten avvecklade Svensk kassaservice 2009 minskade andelen kvinnliga anställda från 41 till 38 procent. Ska staten finnas i hela Sverige?

Koncentrationen av anställda i statliga bolag är högst i kommuner där försvarsmakten finns representerad: Karlsborg, Boden, Arvidsjaur och Eksjö samt i kommuner med större universitet såsom Uppsala och Lund. Solna är den kommun som har näst högst andel anställda i statliga myndigheter, vilket beror på att flera centrala myndighetskontor är förlagda dit. Samtidigt som andelen anställda har ökat inom den statliga myndighetssfären har det skett en kraftig minskning av antalet anställda vid myndigheter i glesbygd. År 2013 hade andelen statligt anställda i myndigheter i glesbygd minskat med mer än en fjärdedel (26,7 procent) i jämförelse med år 2004. Det innebär att nästan 1 800 arbetstillfällen försvann under vår mätperiod. I stödområde A har antalet anställda i statliga myndigheter minskat med 1 515 personer och i stödområde B är minskningen 710 personer. Sammantaget har 2 225 jobb vid statliga myndigheter försvunnit i de delar av Sverige som klassificerats som mest utsatta. Statliga bolag som har verksamhet som är kopplad till gruvnäringen är ett undantag. Under mätperioden ökade antalet anställda i statliga bolag i glesbygd med 5,8 procent. Vår genomgång av ESVs kontrakt- och användarregister för mätperioden 2004-2013 visar att myndigheternas nerdragningar av arbetstillfällen i glesbygd inte går i takt med hyreskontaktens avtalstider. År 2004 var den genomsnittliga lokalytan ovan jord 42 kvadratmeter per anställd i glesbygd. Genomsnittet var 44 kvadratmeter vilket också var den lokalyta som fanns 9

per anställd i Stockholm. År 2013 var lokalytan per anställd 54 kvadratmeter samtidigt som genomsnittet i landet minskat till 42 kvadratmeter. I Stockholm hade det minskat ännu lite mer till 40 kvadratmeter lokalyta ovan jord per anställd 7. Koncentrationen av den statliga verksamheten till storstadsområden och till större städer innebär väsentligt högre lokalhyror för staten. Genomsnittshyran per kvadratmeter för statens lokaler i glesbygd var 970 kronor år 2013, vilket kan jämföras med lokalhyran i Stockholm som då var 2 066 kronor i genomsnitt per kvadratmeter eller med de större städerna där genomsnittshyran var 1 339 kronor. 7 http://www.esv.se/amnesomraden/lokalforsorjning/hyra/ Ska staten finnas i hela Sverige?

Metod Så här genomförde vi vår undersökning Som grund för vår rapport har vi använt befolkningsstatistik och registrerad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 8 från Statistiska centralbyrån (SCB) samt uppgifter från Ekonomistyrningsverket (ESV) 9. Därtill har vi kompletterat med statistik från (BESTA) 10. Anledningen till att vi valt RAMS som källa istället för annan arbetsmarknadsstatistik är att RAMS är totalräknad, vilket innebär att samtliga individer som är mellan 16 och 84 år och som är folkbokförda i Sverige ingår i statistiken. RAMS har dessutom en hög detaljeringsgrad vad gäller geografisk indelning, sektorer, kön med mera. Som mått på myndigheternas verksamhet har vi valt att använda hur många förvärvsarbetande inom statliga myndigheter som har sitt arbetsställe i en kommun. I vissa fall har vi också valt att belysa de statliga bolagens verksamhet för att se hur dessa bidrar till den totala statliga verksamheten. I rapporten har vi analyserat våra data utifrån ett antal olika geografiska analysområden. För att framställa kartor har vi använt data på kommunnivå. I 8 Helårssiffror används för befolkningsstatistiken och från RAMS används uppgifter om förvärvsarbete i olika sektorer utifrån arbetsställets belägenhet, den så kallade dagbefolkningen. 9 Kontrakt- och användarregister angående myndigheternas hyresavtal för åren 2004-2013. 10 BESTA-kod används som indelningsgrund för att gruppera och redovisa arbetsuppgifter för anställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet. 11

andra sammanhang har vi sammanställt uppgifter utefter län eller så kallade H- regioner. H-regioner är regioner som är homogena med avseende på lokalt och regionalt befolkningsunderlag längs skalan storstad glesbygd. Vi har även gjort särskilda analyser avseende de två stödområdena (A och B) för vissa regionala företagsstöd. Rapport: Ska staten finnas i hela landet? Vad hände med den statliga verksamheten 2004-2013? Under den tioårsperiod som vi har undersökt har antalet anställda i statliga myndigheter ökat med 21 947 personer samtidigt som andelen anställda i myndigheter i glesbygd har minskat med över en fjärdedel, 26,7 procent. Under samma period ökade till exempel andelen anställda i Malmö med 24,7 procent och med 14,2 procent i Stockholm. Parallellt med denna utveckling minskade antalet anställda i statliga bolag med 12 674 personer. Privatiseringar och utförsäljningar förklarar till viss del den minskning som skett. Den största koncentrationen av statligt anställda i bolag finns i Kiruna och Gällivare och i viss mån även i Jokkmokk. Kopplingen till orter där gruvindustrin är dominerande är här mycket tydlig. Koncentrationen av anställda i statliga myndigheter är högst i kommuner där försvarsmakten är etablerad: Karlsborg, Boden, Arvidsjaur och Eksjö samt i kommuner med Ska staten finnas i hela Sverige?

större universitet såsom Lund och Uppsala. Solna är den kommun som har näst högst andel förvärvsarbetande i statliga myndigheter vilket beror på att flera myndigheter har lokaliserat sina huvudkontor dit. Under denna period minskade lokalytan i större städer per anställd mellan sju och nio procent med Malmö som ett undantag. Hyran i Stockholm är i genomsnitt mer än dubbelt så hög per kvm än i landsbygd. 11 Hur påverkas utvecklingen kvinnor och män? Av vår undersökning framgår att förändringarna inom den statliga sektorn påverkar kvinnor och män olika. Inom myndighetssfären står kvinnorna för i stort sett hela ökningen av antalet förvärvsarbetande samtidigt som antalet män blivit något färre. Sammantaget har detta inneburit att den statliga myndighetssfären idag i princip är jämställd med 51 procent kvinnor och 49 procent män. 11 http://www.esv.se/amnesomraden/lokalforsorjning/hyra/ 13

Anställda inom AGV-området: kvinnor och män inom staten 12 Men när vi studerar utvecklingen av de statliga bolagen ser vi att kvinnorna tappat mark. Hela 89 procent av den minskning som skett av antalet anställda i de statliga bolagen står kvinnorna för. Det innebär att det idag arbetar betydligt färre kvinnor i de statliga bolagen än vad det gjorde år 2004. När de statliga bolagen genomfört personalminskningar eller när staten sålt statliga bolag och privatiseringar har skett så har det påverkat kvinnor i betydligt högre utsträckning mer än män. Avregleringen av apoteksmarknaden och försäljningen av Apoteket 13 har bidragit till att andelen anställda kvinnor i de statliga bolagen har radikalt minskat. Likaså har nedläggningen av 12 Arbetsgivarverkets statistik från 2014, www.agv.se 13 Avregleringen av apoteksmarknaden och försäljningen av Apoteket har lett till färre kvinnor. År 2006 var 89,2 procent av medarbetarna i Apoteket kvinnor. Ska staten finnas i hela Sverige?

Arbetslivsresurs där 64 procent av de anställda var kvinnor samt avvecklingen av Svensk kassaservice 14 påverkat. Denna utveckling har bidragit till att den statliga bolagssfären gått ifrån att bestå av 56,4 procent förvärvsarbetande män och 43,6 procent förvärvsarbetande kvinnor år 2004 till att bestå av 61,2 procent män och 38,8 procent kvinnor år 2013, vilket är en markant försämring av könsbalansen. 14 När Posten avvecklade Svensk kassaservice år 2009 minskade andelen kvinnliga anställda från 41 till 38 procent. 15

Förvärvsarbetande per 1000 invånare DE TRE KARTOR SOM HÄR FÖLJER VISAR ANTALET FÖRVÄRVSARBETANDE PER 1000 INVÅNARE I STATLIGA MYNDIGHETER, STATLIGA BOLAG OCH I STATEN SOM HELHET ÅR 2013 Förvärvsarbetande inom statliga myndigheter per 1 000 inv. 2013 Ska staten finnas i hela Sverige?

Förvärvsarbetande inom statliga bolag per 1000 inv 2013 Förvärvsarbetande inom statliga myndigheter och bolag per 1 000 inv. 2013 17

Förvärvsarbetande inom statliga myndigheter och bolag per 1000 inv. 2013 Ska staten finnas i hela Sverige?

Sviker staten glesbygden? Som vi tidigare har konstaterat så har det totala antalet anställda inom den statliga myndighetssfären ökat under mätperioden 15. Samtidigt har antalet anställda i glesbygd minskat med mer än en fjärdedel (26,7 procent), vilket innebär att nästan 1 800 arbetstillfällen har försvunnit. Värt att notera är dock att de statliga bolagen utgör ett undantag i glesbygd. Inom den statliga bolagssfären har andelen anställda i glesbygd ökat med 5,8 procent under mätperioden. Denna ökning har främst skett i kommuner där gruvnäringen är dominerande. Inom stödområde A och B har antalet anställda minskat med 1 515 respektive 710 personer under samma period. Sammantaget har det blivit 2 225 färre jobb vid statliga myndigheter i de delar av Sverige som anses vara mest utsatta och som därför söker olika stöd för att stärka sin arbetsmarknad och den lokala samhälleliga servicen. En berättigad fråga att ställa sig är om det är särskilt klokt av staten att dra sig tillbaka från områden som sedan tvingas söka ekonomiska bidrag från andra institutioner för att klara sina grundläggande samhälleliga uppgifter och förpliktelser? 15 År 2004-2013 19

Stödområde A Norrbottens län: Västerbottens län: Västernorrlands län: Jämtlands län: Värmlands län: Stödområde B Norrbottens län: Västerbottens län: Västernorrlands län: Gävleborgs län: Dalarnas län: Värmlands län: Västra Götalands län: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner. Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner. Sollefteå och Ånge kommuner. Samtliga kommuner. Gävleborgs län: Ljusdals kommun. Dalarnas län: Malungs, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner. Torsby kommun. Piteå kommun och Luleå kommun utom Luleå tätortsområden. Nordmalings, Robertsfors, Skellefteå och Vännäs kommuner samt Umeå kommun utom Umeå tätortsområden. Härnösands, Kramfors, Timrå och Örnsköldsviks kommuner samt Sundsvalls kommun utom Sundsvalls tätortsområden. Bollnäs, Hudiksvalls, Nordanstigs, Ockelbo, Ovanåkers och Söderhamns kommuner. Avesta, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Rättviks, Smedjebackens och Säters kommuner samt Borlänge och Faluns kommuner utom Borlänge och Faluns tätortsområden. Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Årjängs kommuner. Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Melleruds och Åmåls kommuner. Ska staten finnas i hela Sverige?

De kommuner som förlorat flest anställda i statliga myndigheter per 1000 invånare är Vaxholm, Sigtuna, Strängnäs, Kristinehamn, Ronneby, Härryda, Älvsbyn, Nässjö, Ånge och Svedala. Om vi istället ser till antalet jobb som försvunnit är Sigtuna, Strängnäs, Ronneby, Kristinehamn, Härryda, Nässjö, Vaxholm, Vänersborg, Kiruna och Kalix stora förlorarkommuner. Sammantaget har dessa kommuner tappat nästan 5 800 anställda under mätperioden. Förändringar av antalet förvärvsarbetare inom statliga myndigheter per 1 000 invånare mellan 2004 och 2013 21

Kartan visar de förändringar som skett av antalet anställda i statliga myndigheter per 1000 invånare. Genom att jämföra förändringarna i relation till befolkningen kan vi se om neddragningarna av statlig verksamhet i glesbygd är ett resultat av ett minskande befolkningsunderlag eller om neddragningarna riskerar att leda till försämrad service för medborgarna och merarbete för dem som eventuellt arbetar kvar på myndigheternas kontor i glesbygd. De rödaktiga färgerna på kartan visar på stora neddragningar i förhållande till folkmängden och de djupare blå visar att det där har skapats fler arbetstillfällen inom statliga myndigheter. Diagrammet visar på förändringarna av antalet förvärvsarbetare vid statliga myndigheter i de olika H- regionerna mellan 2004-2015: 16 Av diagrammet ovan framgår bland annat att antalet förvärvsarbetande inom statliga myndigheter i glesbygd minskat under tidsperioden 2006-2010 men att det skett en kraftig ökning i antal i Malmöregionen från år 2005 och framåt. 16 För mer information om H-regioner se bilagor i slutet av denna rapport Ska staten finnas i hela Sverige?

Minskningen i glesbygd sammanfaller i stort med den uppbyggnad som då skedde av Skatteverkets, Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens servicekontor men det går inte utifrån vårt underlag att dra slutsatsen att det är servicekontoren som är orsaken till den stora minskningen av statliga jobb i glesbygd. Ökningen i Malmöregionen kan delvis bero på den expansion som skett inom Malmö högskola. Män förlorar jobb - kvinnor förlorar arbetstillfällen Vi har tidigare redovisat har kvinnorna i princip stått för den ökning som skett av antalet anställda inom de statliga myndigheterna samtidigt som andelen män har minskat. Troliga förklaringar är det generationsskifte som här pågår, ett medvetet jämställdhetsarbete 17 samt att den statliga arbetsgivaren i huvudsak rekryterar nya medarbetare med akademisk utbildning. I dagsläget är kvinnor i högre utsträckning än män mer benägna att söka anställning vid statliga myndigheter. 17 I STs rapporter Framtidsjobb i staten och Drömjobb i staten år, 2011, 2012, 2013 och 2014 framgår att den statliga arbetsgivaren inom myndigheterna haft behov av att anställa fler kvinnor på befattningar där kvinnor är underrepresenterade. 23

Kommuner med störst andel nyrekryterade kvinnor respektive män och break even Den röda färgen på kartan visar de kommuner där den största ökningen skett av förvärvsarbetande kvinnor i statliga myndigheter. Den blå färgen visar var den största ökningen av män har skett. Vit färg markerar de kommuner där det varken har skett någon ökning av kvinnor eller män eller där kvinnor och män står för en lika stor andel av ökningen. Ska staten finnas i hela Sverige?

Av kartan framgår att statliga myndigheter erbjuder arbetstillfällen för kvinnor i stora delar av stödområdena A och B samtidigt som detta är områden där staten kraftigt minskar sin närvaro. Konsekvenserna förutom en minskad statlig service i delar av landet är en ökad risk för arbetslöshet bland kvinnor eftersom de arbetstillfällen som erbjuds är inom yrken som traditionellt sett attraherat fler manliga sökande. Storstadskoncentration leder till högre lokalkostnader och mindre arbetsytor Vår genomgång av ESVs kontrakt- och användarregister för tidsperioden 2004-2013 visar att myndigheternas neddragningar av arbetstillfällen i glesbygd inte är synkade med hyresavtalens avtalstider. Genomgången visar också att år 2004 var den genomsnittliga lokalytan ovan jord per anställd 42 kvadratmeter i glesbygd. Detta kan jämföras med genomsnittet som då var 44 kvadratmeter vilket också var den lokalyta som var vanligast per anställd i Stockholm. År 2013 hade lokalytan per anställd ökat till 54 kvadratmeter samtidigt som genomsnittet i landet minskat till 42 kvadratmeter. I Stockholm hade det minskat ännu lite mer till 40 kvadratmeter. Genomsnittshyran för statens lokaler i glesbygd var 970 kronor år 2013per kvadratmeter. Detta kan jämföras med lokalhyran i Stockholm som då var i genomsnitt 2 066 kronor per kvadratmeter eller i de större städerna där genomsnittshyran var 1 339 kronor. Den pågående koncentrationen av statlig service till storstadsområdena och till större kommuner leder till väsentligt högre lokalhyror. 25

Koncentrationen av myndigheternas verksamhet leder också till att de anställda får mindre arbetsytor. Arbetsytan per anställd i Stockholm, Göteborg och i de större kommunerna har minskat med mellan knappt sju till nästan åtta procent 18. Mindre arbetsutrymme per anställd innebär inte med automatik sämre förutsättningar för en god arbetsmiljö men vi vet av erfarenhet att ett vanligt sätt att hantera en minskad lokalyta är att skapa lösningar med öppna kontorslandskap. På senare tid har det lyfts fram allt fler rapporter som pekar på att nackdelarna med öppna kontorslandskap är större än fördelarna och att de öppna miljöerna leder till stress, ökad sjukfrånvaro och högre personalomsättning. 19 Behövs det kvalificerade statliga jobb i hela landet? Vi har tidigare i rapporten visat på hur omorganisationer och koncentration av statlig verksamhet har lett till att den statliga närvaron har trappats ned eller till och med upphört på mindre orter i landet. Förutom en försämrad samhällelig service riskerar viktig kompetens att försvinna från dessa områden. Det blir också allt mer vanligt att myndigheter koncentrerar ledningsfunktioner, HR-avdelningar och analysenheter till huvudkontoren som företrädesvis finns i storstäderna. Det är också allt mer förekommande att ledningar för omlokaliserade myndigheter sitter i Stockholm. 18 (6,9 och 7,7 %) 19 STs temperaturmätare 2015 Hur står det till med arbetsmiljön i staten? Ska staten finnas i hela Sverige?

Ledningen för omlokaliserade myndigheter sitter oftast i Stockholm. Av 40 större myndigheter som lokaliserats till landsorten sitter ledningen i 25 fall i huvudstaden, enligt en granskning från SVT Pejl. Ett hundratal myndigheter har formellt lokaliserats till annan ort än Stockholm. Men i praktiken sitter ledningen eller huvudkontoret i alla fall innanför tullarna i huvudstaden. 20 BESTA är en modell som bygger på två grundbegrepp: arbetsområde och grupperingsnivå. Arbetsområde anger inriktning på arbetsuppgifternas innehåll. Grupperingsnivå anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. Antalet grupperingsnivåer varierar inom de olika arbetsområdena. Som mest kan ett arbetsområde bestå av sex grupperingsnivåer, från nivå 1 som är den lägsta grupperingsnivån till nivå 6 som är den högsta grupperingsnivån. 40% 30% 20% 10% Stockholm 0% 1 2 3 4 5 6 Arbetsnivå Stockholm Hela Landet 20 Tidningen Publikt 2014-01-15 27

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Uppsala 1 2 3 4 5 6 Arbetsnivå Uppsala Hela Landet 40% Jämtland 35% 34% 30% 30% 25% 20% 15% 15% 21% 17% 24% 10% 5% 0% 10% 11% 7% 3% 2% 1 2 3 4 5 6 Grupperingsnivå Jämtland Hela Landet Ska staten finnas i hela Sverige?

Procent 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Norrbotten 36% 34% 22% 24% 16% 18% 17% 10% 11% 7% 2% 3% 1 2 3 4 5 6 Gruppnivå Norbotten Hela landet I våra fyra exempel ser vi att Stockholm och Uppsala ligger i nivå med eller till och med över riksgenomsnittet i nivå 5 och 6 som är de högsta grupperingsnivåerna (mest kvalificerade befattningarna) men har en lägre andel än riksgenomsnittet inom nivåerna 1 och 2 (mindre kvalificerade befattningar). När vi tittar på glesbygdslän som Jämtland och Norrbotten så ser vi att det är tvärtom. I dessa län finns en högre andel befattningar inom nivå 1 och 2, det vill säga, där ligger man över riksgenomsnittet men en lägre andel än riksgenomsnittet inom de högsta grupperingsnivåerna. Vi tolkar detta som att nyckel- och stabspositioner centraliseras allt mer till storstadsregionerna och att mer rutinbetonade administrativa verkställighetsfunktioner stannar på landsbygd. 29

STs förslag för en statsförvaltning i världsklass Ett tydligare politiskt ansvar för grundläggande statlig service i hela landet ST menar att det måste finnas ett politiskt ansvar på högsta politiska nivå för att garantera en grundläggande statlig service i hela landet. Det krävs ett sammanhållet politiskt ansvar så att myndigheterna får tillräckliga resurser för att kunna utföra sitt uppdrag. Det behövs även en starkare politisk styrning av hur samarbetet mellan myndigheterna kan utvecklas. STs utgångspunkt är alltid att de statliga myndigheterna ska ha så goda möjligheter som möjligt att bedriva verksamhet på ett effektivt och rättssäkert sätt. Detta ska återspeglas i valet av lokaliseringsort. När myndigheter lokaliserar sig ska det finnas en balans mellan närvaro och effektivitet. Ökad samverkan för jobb och service i glesbygd Det finns flera exempel på statliga myndigheter och kommuner som samverkar för att kunna erbjuda en god service till medborgare och företag. ST anser att staten bör ta initiativ till samverkan kring arbetsplatser och lokaler för att kunna bevara samhällelig service och verksamhet som är viktig i glesbygd. Genom samverkan kan till exempel statliga myndigheter Ska staten finnas i hela Sverige?

och kommuner dela lokaler och nödvändig infrastruktur för att bevara samhällelig service på orter där egna kontor inte längre upplevs som motiverat. Noggrann prövning innan utlokalisering av statlig verksamhet för ersättning av förlorade jobb Kvalificerad handläggning, utredningsverksamhet och specialistkompetens kan inte koncentreras enbart till storstäderna. En sådan utveckling utmanar rättssäkerhet och demokrati. ST anser att när en ny statlig verksamhet ska etableras, ska det prövas var i landet den ska placeras. Ökad investeringstakt i infrastruktur: ST vill se en ökad investeringstakt i infrastruktur från statens sida. Det skapar bättre samhällsservice och fler jobb samt stärker tillväxten som grund för välfärden. Vi anser att staten behöver ta ett tydligare helhetsansvar för infrastrukturen. Trafikverket bör få ett mer sammanhållet uppdrag och ett samlat ansvar för underhållet. Det är idag fördelat på många olika aktörer vilket gör det svårt att samverka och samordna. Inför tydliga regler för myndighetsutövning på entreprenad Alla ska kunna lita på att regler och bestämmelser alltid tillämpas korrekt. För att garantera likabehandling och rättssäkerhet är det lagstadgat att endast statliga och kommunala myndigheter får utföra myndighetsutövning. ST ser med oro på de senaste årens utveckling som visar att myndigheter allt mer anlitar privata utförare, även för myndighetsutövning. Konsekvensen blir att 31

vissa delar av myndigheternas kärnuppdrag utförs av privatanställda. Det innebär att insynen och möjligheterna att utkräva ansvar minskar ST vill att staten upphör med att använda bemanningsföretag för kärnuppgifter tills dess att det finns en tydlig definition av vad myndighetsutövning är. Ett utökat meddelarskydd för medarbetare på statliga bolag. Inför krav på riskbedömning före viktiga regering regeringsbeslut Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att genomföra en riskbedömning av vissa förslag innan de realiseras. Syftet är att minimera riskerna för att större förändringar kan få negativa konsekvenser för anställdas hälsa. Regeringen är den främsta arbetsgivarens för statligt anställda. ST anser att det är rimligt att även regeringen genomför riskbedömningar före viktiga beslut som kan få följdverkningar för arbetsmiljön på en myndighet. Krav på obligatorisk statstjänstemannautbildning: Vi föreslår att alla nyanställda genomgår ett obligatoriskt introduktionsprogram och att redan anställda medarbetare och chefer regelbundet får vidareutbildning om statstjänstemannarollen. Värna öppenheten inför meddelarskydd för anställda i statliga bolag Alla som arbetar i en skattefinansierad verksamhet ska kunna slå larm om eventuella brister i verksamheten utan att riskera repressalier. ST kräver en Ska staten finnas i hela Sverige?

utökad lagstiftning så att även anställda i statliga bolag omfattas av meddelarskydd, repressalie- och efterforskningsförbud. Skyddet ska även gälla anställda i andra samhällsviktiga företag t ex apotek, bilprovning, spårtrafik, flygledning men också inom bemanningsföretag. En skarpare Arbetsförmedling och en arbetsmarknadspolitik som bygger på utbildning och kompetenshöjning Sverige har en hög arbetslöshet samtidigt som många arbetsgivare letar efter arbetskraft. Matchningen på arbetsmarknaden fungerar dåligt, vilket leder till sämre tillväxt och välfärd. ST anser att det krävs en aktiv och mer ambitiös arbetsmarknadspolitik med fokus på kvalitet och utbildning. Fler måste ges möjligheter till påbyggnads- och kompletterande utbildningar, även tjänstemän och högskoleutbildade. Arbetsförmedlingen ska förbli en statlig myndighet. Den är en viktig aktör för en fungerande arbetsmarknad i hela landet. Men Sverige behöver en skarpare arbetsförmedling som svarar upp mot arbetsmarknadens faktiska behov och krav. Arbetsförmedlare ska få använda hela sin kompetens. Fokus ska ligga på kärnuppdraget: kontakter med arbetsgivare och arbetssökande. För att stärka arbetsförmedlingens legitimitet ska arbetsförmedlare även stödja och serva dem som står nära arbetsmarknaden. 33

Bilagor H-regioner Stockholm Göteborg Malmö Upplands Väsby Kungsbacka Staffanstorp Vallentuna Härryda Burlöv Österåker Partille Vellinge Värmdö Öckerö Kävlinge Järfälla Stenungssund Lomma Ekerö Tjörn Svedala Huddinge Ale Malmö Botkyrka Lerum Lund Salem Vårgårda Trelleborg Haninge Göteborg Tyresö Mölndal Upplands-Bro Kungälv Nykvarn Alingsås Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Sigtuna Nynäshamn Ska staten finnas i hela Sverige?

Större städer Större städer (forts.) Större städer (forts.) Håbo Åstorp Nora Älvkarleby Båstad Surahammar Knivsta Landskrona Kungsör Uppsala Helsingborg Hallstahammar Enköping Höganäs Västerås Gnesta Eslöv Köping Eskilstuna Kristianstad Falun Trosa Ängelholm Borlänge Finspång Hässleholm Säter Linköping Halmstad Gävle Norrköping Laholm Sandviken Söderköping Orust Timrå Mjölby Munkedal Sundsvall Mullsjö Färgelanda Vännäs Habo Bollebygd Umeå Vaggeryd Grästorp Luleå Jönköping Lilla Edet Alvesta Svenljunga Växjö Götene Kalmar Uddevalla Olofström Vänersborg Ronneby Trollhättan Karlshamn Borås Sölvesborg Ulricehamn Svalöv Skara Östra Göinge Skövde Örkelljunga Tidaholm Bjuv Kil Skurup Hammarö Sjöbo Forshaga Hörby Grums Höör Karlstad Tomelilla Lekeberg Bromölla Hallsberg Perstorp Örebro Klippan Kumla 35

Mellanbygd Mellanbygd (forts.) Mellanbygd (forts.) Norrtälje Karlskrona Sala Tierp Osby Fagersta Vingåker Ystad Arboga Nyköping Simrishamn Gagnef Oxelösund Hylte Leksand Flen Falkenberg Rättvik Katrineholm Varberg Smedjebacken Strängnäs Sotenäs Hedemora Ödeshög Tanum Avesta Ydre Essunga Ludvika Boxholm Karlsborg Hofors Åtvidaberg Tranemo Ovanåker Valdemarsvik Bengtsfors Bollnäs Motala Mark Vadstena Herrljunga Aneby Vara Gnosjö Tibro Gislaved Töreboda Nässjö Lysekil Värnamo Åmål Sävsjö Mariestad Vetlanda Lidköping Eksjö Hjo Tranås Falköping Lessebo Storfors Älmhult Munkfors Markaryd Kristinehamn Ljungby Säffle Högsby Laxå Torsås Degerfors Hultsfred Ljusnarsberg Emmaboda Askersund Nybro Karlskoga Oskarshamn Lindesberg Västervik Heby Vimmerby Norberg Ska staten finnas i hela Sverige?

Tätbygd Glesbygd Glesbygd (forts.) Mörbylånga Östhammar Malå Mönsterås Kinda Storuman Borgholm Uppvidinge Sorsele Gotland Tingsryd Dorotea Eda Dals-Ed Vilhelmina Arvika Gullspång Åsele Nordanstig Mellerud Lycksele Söderhamn Strömstad Arvidsjaur Hudiksvall Torsby Arjeplog Härnösand Årjäng Jokkmokk Örnsköldsvik Sunne Överkalix Krokom Filipstad Kalix Östersund Hagfors Övertorneå Skellefteå Hällefors Pajala Piteå Skinnskatteberg Gällivare Boden Vansbro Älvsbyn Malung-Sälen Haparanda Orsa Kiruna Älvdalen Mora Ockelbo Ljusdal Ånge Kramfors Sollefteå Ragunda Bräcke Strömsund Åre Berg Härjedalen Nordmaling Bjurholm Vindeln Robertsfors Norsjö 37

Ska staten finnas i hela Sverige? Stödområden STÖDOMRÅDE A STÖDOMRÅDE B Arjeplog Arvidsjaur Berg Bjurholm Boden Bräcke Dorotea Gällivare Haparanda Härjedalen Jokkmokk Kalix Kiruna Krokom Ljusdal Lycksele Malung-Sälen Malå Mora Norsjö Orsa Pajala Ragunda Sollefteå Sorsele Storuman Strömsund Torsby Vansbro Vilhelmina Vindeln Ånge Åre Åsele Älvdalen Älvsbyn Östersund Överkalix Övertorneå Piteå Nordmaling Åmål Ockelbo Robertsfors Ovanåker Skellefteå Vännäs Färgelanda Härnösand Kramfors Timrå Bengtsfors Eda Söderhamn Filipstad Avesta Hagfors Gagnef Munkfors Örnsköldsvik Säter Hedemora Leksand Dals-Ed Säffle Storfors Ludvika Rättvik Arvika Mellerud Smedjebacken Sunne Bollnäs Årjäng Hudiksvall Nordanstig

39 I Stödområde B ingår även Luleå kommun utom Luleå tätortsområden, Umeå kommun utom Umeå tätortsområden, Sundsvalls kommun utom Sundsvalls tätortsområden samt Borlänge och Faluns kommuner utom Borlänge och Faluns tätortsområden. Vi har valt att exkludera dem i vår analys eftersom myndigheter ofta har sin verksamhet förlagd till tätortsområdet samt att vi inte kunnat bryta ner statistiken på ett sådant sätt att vi kunnat exkludera endast tätortsområdena.

Grupperingsnivå i BESTA-systemet BESTA-koden från november 2014 Län 1 2 3 4 5 6 Totalt Stockholm 7 15 31 31 12 4 100 Uppsala 8 13 34 18 20 6 100 Södermanland 11 19 38 24 7 1 100 Östergötland 9 15 36 24 11 4 100 Jönköping 12 20 29 31 7 2 100 Kronoberg 6 19 34 22 15 4 100 Kalmar 14 22 33 22 7 2 100 Gotland 5 25 40 20 8 2 100 Blekinge 18 23 33 18 6 2 100 Skåne 11 17 37 18 13 4 100 Halland 12 21 37 21 7 2 100 Västra 14 18 37 20 8 3 100 Götaland Värmland 5 20 33 26 13 3 100 Örebro 16 18 35 20 9 2 100 Västmanland 16 23 29 22 8 2 100 Dalarna 6 16 34 32 11 1 100 Gävleborg 7 18 42 24 8 1 100 Västernorrland 9 18 41 23 6 2 100 Jämtland 15 21 30 24 8 2 100 Västerbotten 7 15 36 22 15 5 100 Norrbotten 13 25 35 16 8 2 100 Riket 10 17 34 24 11 3 100 Ska staten finnas i hela Sverige?

BESTA-koden från november 2009 Län 1 2 3 4 5 6 Totalt Stockholm 9 15 29 29 13 4 100 Uppsala 9 15 33 18 21 4 100 Södermanland 14 20 35 23 7 2 100 Östergötland 10 17 35 23 11 4 100 Jönköping 13 21 32 25 7 1 100 Kronoberg 8 21 31 23 13 3 100 Kalmar 18 23 32 20 6 2 100 Gotland 5 23 43 20 7 2 100 Blekinge 17 28 31 17 7 1 100 Skåne 12 18 35 18 12 4 100 Halland 14 21 35 21 7 2 100 Västra 14 21 31 19 8 2 100 Götaland Värmland 8 20 36 26 12 3 100 Örebro 19 19 34 19 8 2 100 Västmanland 20 23 29 20 7 1 100 Dalarna 9 17 32 31 10 2 100 Gävleborg 9 21 27 24 8 1 100 Västernorrland 12 20 32 23 7 1 100 Jämtland 18 23 37 24 7 2 100 Västerbotten 10 16 38 21 14 5 100 Norrbotten 16 25 27 16 7 2 100 Riket 12 19 33 23 11 3 100 Förklaringar Blå färg = lägre än genomsnittet Röd färg = högre än riket Grön färg = samma som riket 41