Somalia Piraternas paradis Ursprungligt sammanställt av:viktor, Markus, Jesper, Emanuel och Jens 1
Inledning För några år sedan orsakade piratattacker i vattnen utanför Somalia stora rubriker i tidningar och tv då de slog till mot de fartyg som passerade utanför Afrikas horn. Världen svarade med att skicka en flotta för att skydda de många lastfartyg som passerar genom området, men hur oskyldiga är egentligen omvärlden, till piraternas agerande och varför finns piraterna just här? Skeppen som passerar Adenviken för med sig är allt från bilar till tvättmaskiner. Om din mobil är tillverkad i Asien har den antagligen kommit till Europa och Sverige via båt som passerat sundet utanför Somalia. Varför tar man inte en annan väg med tanke på riskerna? Detta kompendium handlar om Somalia, ett land utan stat.landet har befunnit sig i mer eller mindre intensivt inbördeskrig sedan 1991 då landets diktatorn störtades. Landet har därefter brottats med inre maktkamp, stora miljöproblem, omfattande korruption,härjande pirater och en utsatt civilbefolkning där våld och övergrepp blir en del av vardagen. Somalia är något större än Sverige, ungefär en och en halv gång, men befolkningarna i länderna är ungefär lika stora kring 9 miljoner. En av de största invandrargrupperna i Sverige kommer från Somalia. Vidare kan det sägas att jobba med Somalia kan vara en aning knepigt, eftersom landet länge varit och fortfarande befinner sig i ett kaotiskt tillstånd. Kaoset i landet har gjort det svårt att få veta vad som egentligen händer, de uppgifter som finns att tillgå är ofta gamla, tvivelaktiga eller förvrängda då det kan misstänkas att de är vinklade av den ena eller andra sidan. Detta kompendium ger dig en grund för vidare undersökningar. Somalia, på spetsen av Afrikas horn. 2
Innehållsförteckning Inledning... 2 1. Somalia före 1990-talet.... 4 2. Somalias historia kring 1990 2011... 8 3. Tidslinje... 12 4.fKlansystemet... 13 5. Miljö... 14 6. Ekonomi... 19 7. Radio, TV, Tidningar och Internet... 22 8.fPirater... 23 9. Kvinnors situation... 29 10.f Aktörer i det samtida Somalia... 31 11. Ordlista... 35 Källföretckning:... 37 3
1. Somalia före 1990-talet. Under denna rubrik kommer det att tecknas en översikt för Somalias moderna historia det vill säga tiden efter 1880-talet till 1990 -talet. Kolonialväldenas tid. Suezkanalen Är en kanal mellan Röda havet och Medelhavet. Som möjliggör kortare färdsträcka mellan Asien och Europa. Somalia som en del av Afrikas horn blev intressant för britterna runt 1880- talet, främst för dess strategiska läge i förhållande till Suezkanalen. Britterna koloniserade norra Somalia, områdena som idag kallas Somaliland och Puntland. Italienarna var inte långt efter och koloniserade kort därefter de södra delen av dagens Somalia. År 1884 hölls Berlinkonferensen, då de europeiska stormakterna delade upp Afrika, med linjal och raka sträck. Efter den så ändrades kolonialmakternas strategier angående kolonierna. Från att tidigare styra informellt genom pengar och hot om våld, valde man att gå över till ett mer direkt styre av kolonierna, något som även gällde Somalia. Den nya formen av styre försvagade tidigare starka grupper, något som väckte missnöje. Många på Afrikas horn samlades under Mohammed Abdullah Hassans fana, som stred mot Storbritannien, Italien och Etiopien. Gryningen för fascismen i Italien under början av 1920-talet, ledde till förändring av Italiens strategi på Afrikas horn. Italienarna inleder ett anfalls krig mot Etiopien 1935, men lyckas inte besegra de etiopiska styrkorna. Dock kommer italienarna att 1940 ockupera brittiska Somaliland, men blir utkörda redan året efter av britterna. 4 Tidningsomslag från 1887 som visar ett slag mellan italienska kolonisatörer och somalier i Mogadishu
Efter andra världskrigets slut,1945, behöll Storbritannien kontroll över både brittiska Somaliland och italienska Somaliland som protektorat. Några år senare får Italien tillbaka södra Somalia från britterna. Till skillnad från britterna så försökte italienarna att motverka de traditionella klanstrukturerna i landet, för att få en mer lättstyrd stat. Protektorat Protektorat är en stat som har givit upp delar av sin suveränitet. Frivillig eller av tvång. Självständigheten. 1960 slogs de gamla kolonierna i Somalia ihop till en självständig stat, republiken Somalia och Aden Abdullahi Osman röstades fram till Somalias första president. Efter det följde några instabila år, då de olika klanerna inte kom överens. De inbördes konflikterna resulterade i att den nya presidenten Abdirashid Ali Shermarke, som valts 1967, sköts till döds av sina egna livvakter 1969. Vilket följs av en statskupp samma år där den somaliska armén, ledd av överbefälhavaren Mohamed Siad Barre tar makten utan motstånd. Efter maktövertagandet utropades Somalia till en socialistisk stat. Barreregimen Med Mohamed Siad Barre i spetsen så upplöstes parlamentet och andra partier förbjöds. I deras plats så inrättade militären det högsta revolutionsrådet. Den nya makten i landet gjorde satsningar på att förbättra levnadsstandarden för folket. Ett skriftspråk för somaliska infördes också vilket följdes av kampanjer för läs- och skrivkunnighet med god effekt. Man genomförde även storskaliga satsningar på arbetsmarknaden enligt sovjetisk modell. Mohamed Siad Barre som tog makten 1969 År 1974 gick Somalia med ledning av Mohamed Siad Barre med i Arabförbundet. Barre blev samma år ordförande i föregångaren till Afrikanska Unionen. Det högsta revolutionsrådet upplöses 1976 istället skapas Somaliska Revolutionära Socialistiska Partiet. Som var ett försök att förena den officiella statliga ideologin med statsreligionen, Islam, genom att anpassa de socialistiska tankarna till lokala förhållanden. Arabförbundet Samarbetsförbund mellan arabiska stater. 5
Ett år senare 1977 bryter Ogadénkriget ut. Ogadén är en omstridd bit av Etiopien, på gränsen mot Somalia, där den somaliska folkgruppen är i majoritet. Somalia inledde kriget genom att invadera Etiopien för att som somalierna såg det, befria Ogadén. Året där på, så hade de somaliska trupperna intagit nästan hela Ogadén. Även Etiopien hade band till Sovjetunionen och i konflikten mellan de två länderna valde Sovjet att stödja det större landet Etiopien. Med sovjetisk hjälp kunde Etiopierna driva ut somalierna ur Ogadén. Med den forna bundsförvanten Sovjet emot sig sökte Barreregimen nytt stöd. USA var snabba på att fånga upp Somalia och ett samarbete inleddes, både militärt och ekonomiskt. I takt med att det kalla kriget trappades ned så minskade USA:s intresse för Somalia. Regimens fall Efter att Somalia tvingats ut ur Ogadén 1978 drabbades ekonomin hårt. Dels på grund av minskad handel med Etiopien, men även av att det sovjetiska stödet försvann. Detta ledde till att missnöjet mot Barreregimen växte och oppositionsgrupper bildades bland annat Somaliska nationella rörelsen (SNM). SNM hade sin bas i det som idag kallas för Somaliland och hade stöd av Etiopien. SNM tog 1988 upp vapen mot regimen, som svarade med att bomba städerna Burao och Hargeisa. Vilket ledde till att ca 40 000 människor dog och 400 000 flydde till grannlandet Etiopien. De kraftiga bombningarna ledde till ett ökat stöd för SNM, samtidigt som regimen blev allt mer totalitär. 1988 bildades Förenade somaliska kongressen (USC) som efter hårda strider i Mogadishu tvingade Siad Barre och hans regim att fly till södra Somalia 1991. USC sade sig ha tagit makten och utropade Ali Mahdi Mohamed till president. I själva verket kontrollerade inte USC ens hela huvudstaden. I samband med att Barreregimen flyr, utropar SNM Somaliland i nordvästra Somalia till en självständig stat, men området har inget internationellt erkännande. 6
Frågor: Ogadén är ett omtvistat område men vilken sida har störst rätt till området, Somalia eller Etiopien? Diskutera och motivera ditt svar. Hur tror du koloniseringen påverkat Somalia? Resonera kring huruvida det sett annorlunda utifall bara ett land koloniserat. Borde de gamla kolonial makterna ha tagit mer ansvar, efter att landet blev självständigt? På vilket sätt skulle de ha gjort det? Vilka hinder fanns? 7
2. Somalias historia kring 1990 2011 Sedan 1991 saknar landet en fungerande regering. Krigsherrar och klaner har stridit om makten. Försök har gjorts att få tillstånd en regering men alla regeringar som bildats har haft liten eller nästan ingen makt alls. Större delen av landet kontrolleras av Islamistiska organisationer. Under detta avsnitt kommer Somalias samtidshistoria att behandlas i korthet. Efter regimen Efter Barreregimens fall började ett 20-tal klaner strida om makten och försöka ta över och kontrollera så stora områden som möjligt. Många som tillhörde små klaner eller som stod utanför klansystemet fördrevs från sina marker. USC Motståndsrörelse mot den tidigare Barreregimen. Milis En milisarmé är en militär grupp bestående av civila med kort militärutbildning. Ett mellanting mellan soldater och civila. Inom USC växte motsättningarna och splittrades i två grupper. Mogadishu delades i en nordlig del kontrollerad av Ali Mahdi och en sydlig del kontrollerad av Aidid. Striderna var hårda mellan grupperna och under 1991-1992 dödades omkring 35 000 civila, bara i Mogadishu. Då man fruktade en svältkatastrof fattade FNs säkerhetsråd 1992 ett beslut om humanitära insatser i Somalia. I december samma år när FNsoldaterna anlände var Somalia uppdelat i områden som kontrollerades av de olika klanmiliserna. Civilbefolkningen i landet hade det svårt och deras läge försämrades då Aidid och andra krigsherrar försvårade hjälpinsatserna, för att stärka sin egen ställning. Detta ledde till att hundratusentals människor svalt ihjäl. Aidid lyckades även stärka sin ställning genom att slå tillbaka en revolt från Siad Barre, som då tvingades fly till Nigeria, där han senare dog 1995. 1993 bestämde sig FN för en ny insats, som innebar att FN för första gången gick in för att tvinga fram fred, utan att någon av parterna hade gett sitt medgivande. Insatsen är en av de största fredsinsatserna som FN gjort. USA ansåg att Aidid var det största hindret för att uppnå fred och en specialstyrka sattes in för att fånga honom. Senare på hösten 1993 dödades 18 amerikaner och hundratals somaliska milismän i det som blivit 8
känt som blackhawk down incidenten, som skevt skildras i Hollywood filmen med samma namn, händelsen leder till att USA 1994 drar sig ur Somalia. De sista FN trupperna lämnar Somalia året därpå, utan att ha lyckats skapa fred mellan parterna, insatserna ses som misslyckade. FN lovade i samband med tillbakadragandet att de inte skulle överge Somalia. 1998 bildas den självstyrande regionen Puntland. Till skillnad från Somaliland så eftersträvar inte Puntland att bli en självstyrande stat, man eftersträvar att bli en självstyrande delrepublik inom Somalia. Övergångsregeringar och Islamister I Kenya 2004, enades de flesta stridande parterna om att tillsätta en övergångsregering, (TFG). Trots detta fortsatte våldet i Somalia och först 2005 kunde TFG etablera sig i landet, men då inte i huvudstaden Mogadishu utan i landsortsstaden Baidoa, där de skyddades av etiopiska soldater. TFG präglades av hårda inre kamper, mellan krigsherrar och klanerna som stred mot varandra om maktpositioner. Övergångsregering Regering tillsatt i väntan på demokratiska val 2006 bröt våldsamma strider ut i Mogadishu mellan krigsherrar och de Islamiska domstolarnas högsta råd (UIC). Krigsherrarna som kontrollerade de olika områdena i Mogadishu, hade blivit oroliga att mista sin makt varför de bildade Alliansen för fred och kamp mot internationell terrorism (ARPCT), som ett led i kampen mot UIC som hade större stöd hos befolkningen. USA valde att bistå ARPCT vilket fick som konsekvens att UIC:s folkliga stöd ökade ytterligare. Den 5 juni 2006 utropade sig UIC till segrare och krigsherrarna, ARPCT, Karta över det politiska läget december 2006, när UIC är som störst. 9
drevs ut ur Mogadishu. För första gången på väldigt länge rådde ett relativt lugn i huvudstaden. Flygplatsen och hamnen som varit stängd sedan 1995 öppnades igen, vilket underlättade omvärldens hjälpinsatser till landet. UIC tog också kontrollen över södra och mellersta delen av landet. Efter UIC:s maktövertagande började den radikala gruppen Al-Shabaab vinna allt mer makt, inom organisationen. Omvärlden blev orolig och stödde inte någon gruppering inom UIC. Istället bestämdes i en resolution att 8000 man från AU skulle sändas till Somalia för att skydda TFG. I resolutionen sades också att inga grannländer fick delta, trots det hade Etiopien soldater i Somalia. Al-Shabaab hotade med att driva ut de etiopiska trupperna ifall de inte lämnade landet. December 2006 bröt nya strider ut och TFG med hjälp av Etiopien som ytterligare stärkte sin militära närvaro, erövrade stad efter stad. I slutet av december intog de Mogadishu och UIC upplöstes. Det finns olika teorier kring varför Etiopien valde att gå in och störta UIC. En teori går ut på att Etiopien fruktade att UIC skulle utgöra ett hot mot Ogaden området, varför de valde att stödja TFG i kampen om makten i Somalia. En annan teori är att Etiopien fruktade att Al-Shabaab, som misstänks ha kopplingar till Al- Qaida, skulle komma till makten. För att driva ut de etiopiopiska trupperna ur Somalia bildades 2007 organisationen Alliansen för Somalias nya befrielse (ARS), medlemmarna i organisationen var bland annat före detta UIC medlemmar. 2008 enades TFG och ARS om att de etiopiska trupperna skulle lämna landet och att soldater från AU skulle ersätta dem. Parlamentet utökades för att få plats med medlemmar från ARS. I slutet av 2008 började de etiopiska trupperna lämna landet och de var helt ute vid mitten av 2009. Samtidigt fortsatte striderna mellan oppositionsgrupper, bland andra Al-Shabaab och ARS och etiopiska trupper. Man räknar med att mellan perioden 2007 fram till mitten av 2009 dödades över 18 000 civila i striderna. Al-shabaab fortsatte att vinna mark och 2010 kontrollerade de södra och mellersta delarna av landet, inklusive 10
större delen av Mogadishu. AU:s styrkor fortsatte att växa mot taket som fastställts till 12 000 man, men soldaterna kom bara från Uganda och Burundi, inga andra länder var villiga att skicka trupper. Al-Shabaab hotade 2009 med att utföra attentat mot ländernas huvudstäder om de inte drog tillbaka sina trupper, i juni 2010 dödades 70 civila i ett självmordsattentat i Kampala, Ugandas huvudstad. 2010 började hjälporganisationer varna för att en svältkatastrof var på gång då Somalia drabbats av den värsta torkan på 60 år. Läget blev värre då Al-Shabaab förbjudit en del hjälporganisationer från väst att verka i landet. Al-Shabaab förnekade länge att en svältkatastrof pågick, innan de erkände att krisen var verklig och 2011 hävde de förbudet för hjälporganisationerna. Trots att Al-Shabaab i augusti 2011 drog sig tillbaka från Mogadishu, i vad de själva kallade en taktisk reträtt, genomförde de ett ett självmordsattentat i Mogadishu redan månaden därpå, i vilket över 70 personer miste livet. Frågor: FN lovade att inte svika Somalia då de lämnade landet, höll de sitt löfte? Den politiska situationen i Somalia maj 2011. Varför valde omvärlden att stödja TFG och Etiopen under inbördeskriget 2006? UIC hade uppnått viss stabilitet och hade folkligt stöd. Vilka orsaker kan ha påverkat Etiopiens val av sida i konflikten? Vilka lösningar ska till för att Somalia ska uppnå stabilitet? Vad kan vi i västvärlden hjälpa till med? 11
3. Tidslinje 12
4.fKlansystemet Klansystemet har lång tradition, det kom från Jemen samtidigt som Islam på 1000-talet. I princip alla somalier föds in i en klan men det finns grupper som inte tillhör någon klan. Denna grupp är extra utsatt i dagens Somalia då avsaknaden av centralmakt har gjort att klansystemet har fått ökat betydelse de sista 20 åren. Under Siad Barres tid vid makten gjordes försök att utrota de gamla klansystemet, det var förbjudet att ens tala om klaner fram till 1991, men trots försöken så lyckades Barre inte på något sätt få folk att glömma vilken klan de tillhörde. Det finns cirka 1600 olika klaner i Somalia, varav de allra flesta kan ordnas under någon av de 4 stora klanfamiljerna, Darod, Isaaq, Hawiye och Dir. Klantillhörigheten ärvs alltid från fadern, kvinnor får inte heller representera sin klan gentemot andra klaner. Det Somaliska klansystemet har kallats världens bästa socialförsäkringssystem, detta då det finns en väldig solidaritet och gemenskap inom klanen. Till exempel så kan klanen uppfostra barnen om föräldrarna av någon anledning inte kan göra det. Ett annat exempel är att en klanmedlem kan räkna med att det finns både mat och husrum om det skulle behövas, även om de hamnar i ett helt annat land. Inom klansystemet finns det också ett rättssystem kallat Xeer, lika gammalt som klansystmet. En stor del av den somaliska befolkningen har länge varit nomader, det har varit via Xeer som man har löst konflikter om allt från betesmarker till äktenskapsbrott. Xeer bygger inte på straff utan på kompensation och det behöver inte heller vara gärningsmannen som måste betala kompensationen, ofta är det klanen. Att vanhedra sin klan genom att begå brott är förknippat med stor skam, vilket kan vara ett straff i sig. Frågor: Hur påverkar klansystemet Somalia? Stärker eller sliter det isär landet? Har klansystemet något som det svenska samhället tappat eller aldrig har haft? 13
5. Miljö Under denna rubrik kommer några av Somalias miljöproblem och utmaningar att belysas efter en kort introduktion av de geografiska förutsättningarna för landet. Sedan början av 1990-talet saknar landet Somalia en stark central makt, istället har olika grupper och klaner kämpat mot varandra om makten. Den interna kampen har gjort att det varit svårt att hävda de gemensamma intressena för landet. Denna laglöshet skulle kunna ses som grunden för några av de problem som i denna text kommer att undersökas noggrannare. Geografiska förutsättningar Somalia ligger på spetsen av Afrikas horn och har en lång kust. Landet utgörs till största delen av olika former av savann men också av halvöken. Klimatet i landet är varmt och de norra delarna av landet präglas av ökenklimat. I söder går ekvatorn genom landet och det är också i de södra delarna som det viktigaste odlingsområdet ligger mellan två stora floder, som kommer från Etiopien och rinner ut i Indiska oceanen. Landet är beroende av två regnperioder både för att kunna odla och för att hålla boskap, kameler i norr och nötboskap i söder. Boskap utgör den största delen av livsmedelsproduktionen, då bara en tiondel av landets yta passar för odling. Det varma klimatet och brist på skog gör att landet blir känsligt för torka. Som vid olika tillfällen slagit hårt mot landet, 2010-2011 har landet upplevt den värsta torkan på 60 år, med massvält som följd. En svält som förvärrades av det kaotiska läget i landet, men även för att priset på den mat som fanns var för högt. Den oron som finns förhindrar även att de tillgångar av både olja och naturgas som finns kan utvinnas. Landet Som det tidigare har nämnts så är endast en liten yta av Somalia lämplig för odling, det bästa området ligger i det så kallade flodlandet, vilket under regnoväder kan bli utsatt för svåra översvämningar. Betydligt större är områden är lämpliga för boskapsskötsel. Landet har två sparsamma regnperioder, vilka vissa år är mer sparsamma än andra. Oavsett ifall man 14
odlar eller har boskap är man beroende av vatten, under regnperioderna kan man hitta vatten längre inåt land men under torrperioderna blir detta svårare och man måste flytta sina djur närmare kusten där det finns tillgång på brunnar. Beroendet av vatten har i många fall lett till konflikter både mellan klaner och inom. Det finns en konlfikt mellan Somaliland och Puntland som delvis handlar om tillgången på vatten. Dumpning av avfall Landet har sedan 1990-talet varit en plats dit andra länder främst europeiska har exporterat sitt avfall (kemiskt, radioaktivt och andra restprodukter), ofta på mer eller mindre ljuskygga vis. Avfallet som importerats genom bland annat italienska och schweiziska företag har sedan grävts ned. Kontrollen av denna handel är bristfällig och kunskapen om vad som egentligen har skett är dålig eller obefintligt. Olika grupper har sett avfallshanteringen som ett sätt att tjäna pengar, utan att bry sig om möjliga konsekvenser för människor och miljö. Det finns även en rapport som påstår att italienska soldater under FN aktionen 1993-1995 vid två tillfällen ha fått instruktioner att använda uniformer, gjorda för att motstå radioaktivitet. Journalister har blivit stoppade från att genomföra närmare undersökningar kring dumpning av avfall. Handel som har pågått åtminstone sedan början av 1990-talet. Dumpningen av avfall har fått konsekvenser iform av dödsfall och sjukdomar, men den sätts även i samband med den ökning i antalet cancerfall som landet upplevt. Avfallet tros även ligga bakom ökningen av dödsfall hos landets tamboskap. Träkol och avskogning Under 1990-talet öppnades möjligheter för lokala affärsmän att tjäna pengar på träkolsframställning. Exporten av träkol var något som tidigt hade reglerats, detta då tillgången på skog i Somalia är begränsad och träkolsframställning tar stora mängder skog i anspråk. Till en början stoppades exporten med ett exportförbud 1969, men detta förbud kom några år senare att ombildas till ett statligt monopol för export. 15 Avskogning Avverkningen av skog sker i högre takt än återväxten.
Då centralmakten föll kom träkolsframställningen att ta fart och den omfattande avskogning påbörjades. Till en början fälldes träden med hjälp av yxor, men för att öka effektiviteten infördes bland annat motorsågar, eldrivna då till gången på bensin är begränsad. Effekten blev att vinsterna steg och takten på avskogningen ökade. Att marken och skogen tidigare hade ägts av staten menar vissa gjorde det enkelt att ta för sig av den skog som fanns. Detta då det inte uppkommit en känsla av allmänt ansvar som hade kunnat motverka den utveckling som nu skedde, utan många såg träden som en möjlighet att berika sig själva. Förutom exporten till mellanöstern där träkol ses som en lyxprodukt, så är stora delar av Somalias stadsbefolkning beroende av träkol som huvudsaklig energikälla. Detta då tillgången på el och bränsle är begränsad och kantad av avbrott. Medan städerna är beroende av träkol är man på landsbygden starkt beroende av ved som energikälla. Den rovdrift som begås på träd för att framställa träkol gör att tillgången på ved minskar för de boende på landet. Förutom att träden i landet blir färre så får avskogningen även andra konsekvenser i form av bland annat att ökenspridning, då träden inte längre skyddar marken från avdunstning. Konsekvenser av ökenspridningen är att återväxten av nya träd minskar, men även att de marker som kan användas för bete- och odling krymper. Havet Somalia har lång kust med Indiska oceanen i öster och Adenviken i norr. Vattnen har länge varit rika på fisk. Haven utanför kusten sjuder av aktivitet, en av världens mest trafikerade sjöfartsleder, leden till Suezkanalen ligger här. Adenviken. Adenviken ligger mellan Indiska oceanen och Rödahavet. Fiskenäringen Trots Somalias långa kust var fisket länge endast ett komplement till den 16
mer dominerande och statusgivande boskapsskötseln. Detta gjorde att fiskevattnen utanför Somalia länge var i stort sett outnyttjade. Trots att en småskalig fiskeindustri hade börjat byggas upp under 1970-talet var det först i samband med inbördeskriget, i början av 1990-talet, som fisket ökade i betydelse. Detta trots att mycket av industrin kring fisket slogs sönder under inbördeskriget. För människorna i landet blev fisket betydelsefullt som exportvara till grannländer, men även i begränsad mån som livsmedel, då många främst ser fisken som en inkomstkälla. Den fiskenäring som nu finns har byggts upp dels med hjälp av kapital utifrån, främst från exilsomalier, vilka har kunna investera i fiskeutrustning för sina landsmän. En annan del av utrustningen har tillkommit genom plundring och beslagstagande. Det är även inom fiskenäringen som en av landets få fabriker finns. Fiskebestånden i vattnen utanför Somalia var stora, då de länge var outnyttjade. I samband med att den somaliska staten föll, försvann kustbevakningen vilket ledde till rovdrift och tjuvfiske i området. Snabbt etablerade sig utländska fiskare, vilka hade tillgång till större fartyg och bättre utrustning. Somalia beräknas förlora omkring 95 miljoner dollar på grund av det illegala fisket varje år. Många av de fartyg vilka tjuvfiskar i området kommer från Europa och Asien. Då många av fartygen, legala som illegala, stänger av sina spårsystem för att inte avslöja sina fiskeställen, sätter de sig själva i större risk för att inte bli räddade ifall de blir överfallna av pirater. Vissa förklarar just piraternas uppkomst med att de lokala fiskarna har sett den utländska rovdriften på fiskbestånden som ett hot mot sin livsstil. Dessa skall till en början ha försökt att övertala de utländska fiskarna i området att lämna det, men då de möts av hot, trakasserier och våld, har de å sin sida svarat med att aktivt försöka jaga bort inkräktarna i området, för att sedan gå över till att kapa fartygen. En annan teori menar att fiske som tradition i Somalia aldrig varit särskilt stark, varför det har blivit lätt för dem som vill att övergå till sjöröveri. Läs mer om Piraterna och deras verksamhet i kapitlet Piraterna. 17
Oklarheterna kring vem som håller makten i landet har gjort att ledare för olika grupperingar och klaner har erbjudit utländska fiskare att köpa fiskelicenser, som inte är internationellt erkända. Bland annat säger en FN rapport att regeringen i Puntland, ska ha sålt fiskerättigheter till bolag i Sydkorea. Olagliga aktiviteter till sjöss Ett annat problem är dumpningen av avfall i vattnet utan för Somalia, omfattningen på dessa dumpningar är oklart. Det har hittats avfall vid flera olika tillfällen. Kritiker till att en omfattande dumpning ska ha ägt rum på somaliskt vatten, menar att det skulle vara enklare att bara dumpa avfallet mitt ute på havet istället. Oavsett hur det material som hittats kommit dit står det emellertid klart är det att i samband med Tsunamin 2004 spolades iland visst avfall som var giftigt. Förutom att dumpa avfall i vattnet förekommer det även att fartyg när de passerar genom Adenviken, väljer att spola rent sina tankar eller tömma delar av sin barlast, detta för att komma undan höga avgifter för avfallshantering i hamn. I vattnen utanför Somalia sker inte bara piratverksamhet och dumpning av avfall, utan även en omfattande smuggling av bland annat som vapen och droger. En annan vara som går i dessa vatten är människor, en verksamhet som misstänks vara väldigt vinstgivande för de inblandande. Frågor: I Svenska vatten är Svenska staten ansvarig för att se till att överfiske inte sker. Vilket ansvar har andra länder när en stat inte längre kan upprätthålla kontrollen över fisket? Det finns rapporter som visar på ett starkt samband mellan avskogning och fattigdom. Resonera kring sambandet mellan de två. Några företag väljer att skicka sitt avfall till fattiga länder, istället för till riktiga avfallsanläggningar. Varför uppkommer detta problem och hur ska det lösas? 18
6. Ekonomi Den somaliska ekonomin är jordbruksdominerad, i form av i första hand nomadiserade boskapsskötsel och andra hand odling. Industrin i landet är begränsad och endast ett mindre antal industrier är verksamma i landet, den största industriella satsningen, sedan inbördes kriget, påstås vara en Coca cola fabrik för 150 anställda som byggdes i Mogadishu, 2004. Delar av ekonomin skulle kunna betecknas som att den sker i en gråzon, där gränsen mellan laglig aktivitet och olaglig är svår att avgöra. Samma företag kan vara verksam inom båda sektorerna samtidigt. Den del av ekonomin som inte sker inom lagliga sektorer beräknas vara omfattande, denna del omfattar allt ifrån piratverksamheten till människohandel och smuggling. Då centralmakten länge varit svag eller obefintlig i Somalia har detta även lett till andra konsekvenser i form av att lagar och regler som inte efterlevs eller saknas. Exempelvis saknas lagar kring hur kontrakt skall utformas. Valutan i Somalia, den somaliska shillingen, är splittrad liksom liksom landet. Detta tar sig i uttryck att valutan har inte bara olika värden gentemot dollarn, dvs olika växelkurs, den kan även se olika ut mellan olika områden/städer i landet. En annan effekt av det låga förtroendet för staten är en kraftig inflation, vilket har gjort att istället för att räkna pengar, så väger man dem i kilo när man handlar. Somaliland har infört en egen valuta istället för den somaliska shillingen. Bankväsendet Då det inte funnits några fungerande banker i Somalia så har andra sätt att förmedla pengar varit viktiga. En av vägarna för att förmedla pengar har varit genom företaget Al-Barakat, ett av de nätverk som bygger på personligt förtroende i förmedlingen av pengar, både inom och utanför Somalia. Al-Barakat blev efter efter terrorattacken i USA 2001 anklagad för att förmedla pengar till terrorister, varför FN på USA:s inrådan spärrade Al- 19
Barakat konton över hela världen. Något som av förståeliga skäl blev ett hårt slag mot företaget och de människor som använde sig av företagets tjänster. Företaget har senare blivit helt frikända från anklagelserna och kunde 2005 åter börja verka, men skadorna på företaget kvarstår då andra företag tagit över deras tjänster. Förutom pengaförmedlingen var nätverket även verksamt inom en rad andra områden, som postförmedling, läsktillverkning och telekombolag. Förmedlingen av pengar genom exempelvis Al-Barakat, går inte att förringa då det beräknas att cirka 40 procent av hushållen i Somalia är beroende av de medel som exilsomalier skickar till släktingar i landet. Medlen som kommer utifrån beräknas uppgå till mellan en till två miljarder dollar om året. Dessa går inte bara till uppehälle utan räcker även till olika investeringar. Småföretagarna är viktiga i landet för att olika verksamheter ska fungera, det är människor som har sett behov och möjligheter i den situation som råder i landet, sedan har de nyttjat eller utnyttjat detta i sin verksamhet oavsett det varit legalt eller inte. Trots avsaknaden av stabilitet och oron som råder i landet så kan man på marknaden i Mogadishu hitta, inte bara vad man skulle kunna kalla det nödvändigaste, mat, vapen och kläder utan även elektronik i form av nya datorer och mobiltelefoner. Förutom ekonomiska medel till enskilda somalier från släktingar, så kommer det in mycket pengar i form av bistånd till landets övergångsregering, dock finns det uppgifter som menar på att mycket av biståndet försvinner på vägen genom korruption det vill säga mutor, förskingring osv. Somalia bedöms vara bland de mest korrupta länderna i världen. Andra vägar vilket övergångsregeringen och andra makthavare får in pengar är tullar och avgifter som tas ut exempelvis i landets hamnar. En del aktörer som exempelvis krigsherrar och klanledare driver även in skatt från olika företagare. Pengarna som kommer in används främst till att betala milismän/soldater men det finns även fall där man använder 20
intäkterna till att driva verksamheter inom vård och omsorg. Somalia har även skulder till omvärlden, Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF) kräver att delar av dessa skulder skall betalas av innan de beviljar bevilja nya lån till landet. Något som spelar in är att landet inte har betalat av på sina skulder sedan 1988, eftersom landet därefter har haft stora problem med inbördeskrig och splittring. Världsbanken Världsbanken är ett fristående FN organ som ansvarar för ekonomiskt bistånd, lån och råd till stater. Frågor: Hur skall man förhålla sig till fattiga länder med skulder? Ska man låta dem ta nya lån eller ska man vänta på att de kan betala? Vilka alternativ har man till försörjning då man växer upp i dagens Somalia? Många i Somalia var helt beroende av pengar förmedlade av Al-Barakat, hur borde FN ha agerat då de misstänkte att nätverket även förmedlade pengar till terrorister? 21
7. Radio, TV, Tidningar och Internet Eftersom det finns många olika aktörer i landet finns det också många som vill föra ut sin bild av läget, de har sina egna motiv för att visa hur något ser ut och varför det ser ut så. Insynen från journalister utifrån är begränsad och endast ett fåtal utländska journalister är aktiva i landet, därför är det ibland svårt att få uppgifter som är objektiva och sanningsenliga. Somalia ses som ett av väldens farligaste länder för journalister vilka kan utsättas för trakasserier, våld, kidnappningar eller godtyckliga gripanden. De osäkra omständigheterna i landet har gjort att många journalister har flytt. Problemen för journalister att verka i landet har pågått länge, ett exempel under 1990-talet är de två italienska journalister som mördades, då de undersökte smuggling av vapen och dumpning av kemiskt avfall i Somalia. Även större delen av deras material försvann. Mellan 2005-2011 har cirka 30 journalister dödats i landet. Sedan 2004 skall pressfrihet råda men den har visat sig kraftigt beskuren. Begränsningen i pressfriheten motiveras med att medierna används för att piska upp konflikterna mellan olika grupper. Pressfriheten är också beskuren genom att medierna kontrolleras av olika grupper. Grupperna kan även begränsa vilka medier som människorna i ett område kan ta del av. Det största mediet i landet är radion som når de flesta innevånarna. Det finns även begränsad tillgång till andra medier i landet. I de flesta städer i södra Somalia så finns det små tidningar eller nyhetsblad. Tv saknar verkligt genomslag och det stora flertalet kanaler startade efter 2005. Internet är det endast ett fåtal i landet som har tillgång till, dessa bor framförallt i städerna, däremot finns det ett antal olika hemsidor med nyheter från Somalia som drivs av exilsomalier. Frågor: Vilken betydelse har massmedia för ett fungerande samhälle? 22
8.fPirater Området kring den somaliska kusten, Röda havet och Adenviken är ett av världens mest trafikerade, årligen passerar 90 procent av handeln mellan Europa och Asien här. Sedan början av 2000-talet har pirater börjat attackera och kapa fartyg i området och sedan dess har attackerna ökat stadigt varje år och utvecklats till en konflikt som berör allt fler. En vanlig missuppfattning är det inte skulle ha funnits pirater på flera hundra år, men det är fel. Piratverksamheten har aldrig helt försvunnit, men hur kommer det sig att verksamheten fått en sådan explosionsartad utveckling på senare tid? Bakomliggande orsaker En kort överblick av historian visar att under 1900-talet har området kring Indonesien varit det mest drabbade av pirater. Siamviken, Malackasundet och Sydkinesiska havet erbjuder idealiska geografiska förutsättningar för piratverksamhet så som skyddade vikar, många öar och stora ytor. Den kraftiga ökningen i området kring Indonesien under 1970-talet berodde på att det rörde sig stora flyktingströmmar från Sydostasien genom området dessa var lätta byten för piraterna. Det finns också en historisk anknytning till sjöröveriet i Indonesien. Det har varit etablerat under flera hundra år och blivit allmänt accepterat. Det som driver folk till verksamheten är en kombination av social orolighet, fattigdom, korruption och missnöje bland folket. Mycket som av det senare känns igen när man jämför med situationen i Somalia. Bakgrund till exploateringen I och med inbördeskriget så kollapsade den somaliska regimen, med detta försvann även flottan och kustbevakningen. Utan någon som håller koll på den marina verksamheten kunde nu fiskare börja bedriva sin sysselsättning utan regleringar. Det var inte bara de fattiga somaliska fiskarna som såg sin chans att tjäna snabba pengar på att fiska till exempel haj och hummer för export. Även fisketrålare från andra länder tog sig in på somaliskt vatten för att få en del av kakan. Detta med 23
katastrofala konsekvenser för fiskebestånden och den marina mångfalden. Inte bara ett stort illegalt fiske påbörjades, utan även en dumpning av giftigt avfall i vattnet vilket inte förbättrade situationen. Läs mer om avfallsdumpningen i Miljökapitlet. Det uppstod sammanstötningar mellan de olika parterna och man började beväpna sig i allt större utsträckning. Man kan säga att det rörde sig om ett inofficiellt krig om vilka som skulle ha makten över det somaliska fiskevattnen. Somaliska fiskare blev stödda av krigsherrar, som till slut upprättade en egen kustbevakningsstyrka genom vilken man krävde att utländska fiskare skulle betala för så kallade fiskelicenser. Dessa licenser hade ingen legitim grund eller någon erkänd giltighet enligt internationell rätt. Fiskelicenserna erbjöd den nystartade piratverksamheten en inkomst att införskaffa fler båtar och vapen. Trakasserierna av utländska fiskare blev inte uppmärksammat på det internationella planet då de som utsattes befann sig där illegalt och därför inte rapporterade händelserna. Verksamheten till sjöss fick folkligt stöd då man hävdade att man skyddade lokalbefolkningen. Ekonomiska aspekter och sociala förhållanden I Somalia där BNP per capita ligger under en dollar om dagen sågs piratverksamheten av vissa som ett bra alternativ, många fattiga blev aktiva inom den växande branschen. Piraterna som till en början attackerade mindre båtar och fiskare började till slut även attackera de större lastfartyg som trafikerade kustlinjen och krävde lösensummor för de man lyckades kapa. Under 2009 ökade attackerna ytterligare från 2008 års höga nivåer och det gjorde även nivån på lösensummorna. Från att ha legat på omkring 10 000 dollar drog de nu iväg till 1 miljon, piraterna har visat sig villiga att misshandla och döda gisslan ifall att inte lösesummor betalas. Det inrättades börsmarknader där det somaliska folket kunde satsa pengar i piratverksamheten för att sedan få del i vinsten efter en kapning. Det finns även misstankar om att kapitalstarka länder som till exempel Jemen 24
är med och finansierar piraterna. De flesta organisationer och myndigheter verkar också ha kopplingar till piratindustrin, till den grad att man kan tala om en etablerad, institutionaliserad och socialt förankrad plundringsekonomi. En människas vilja att ta risker ökar då hon lever i fattigdom, samtidigt kan somalierna se rikt lastade fartyg som passerar kustremsan. Möjligheterna att tjäna pengar på ett hederligt sätt är begränsade, men enligt uppgift kan till och med en av de lägst rankade piraterna tjäna omkring 20 000 dollar eller mer per år. Samtidigt är tillgången på vapen i Somalia stor, det sägs att det finns fler vapen än människor i landet. Vapnen kommer främst från tiden då först Sovjetunionen och sedan USA stödde landet under kalla kriget. Åtgärder Vanligtvis när det gäller piratbekämpning under slutet av 1900-talet, så har det handlat om ren polisiär verksamhet på land och utefter kusten i samarbete med internationella myndigheter, det är på detta sätt man framgångsrikt motarbetat sjöröveriet i Sydostasien. Problemet med detta är att det kräver politisk vilja, men med tanke på hur situationen i Somalia ser ut i dagsläget saknas de nödvändiga politiska förutsättningarna. FN-organet Internationella sjöfartsorganisationen, har listat ett antal säkerhetsrekommendationer för åtgärder ombord på fartygen, i stil med låsanordningar, träning av besättning, undanmanövrar, vakthållning och upprättande av handlingsplaner. Enligt uppgifter så struntar ungefär 25% av sjöfartsindustrin i dessa rekommendationer. Dock förs en diskussion kring hur fartygen kan skydda sig, men man kan fråga sig hur mycket skeppen kan göra när piraterna är utrustade med raketgevär. Det råder en viss ovilja att medföra vapen ombord då detta skulle leda till en större säkerhetsrisk för besättning och last, men bland annat franska fartyg i indiska oceanen har börjat medföra franska soldater. Även vissa spanska fiskefartyg har börjat anlita säkerhetsvakter sedan oktober 2009, vilka har öppnat eld för avleda en piratattack i minst ett bekräftat fall. 25
Eftersom FN:s hjälpsändningar till Somalias svältande befolkning fått utstå piratattacker samt den första stora ökningen av piratattacker mot andra handelsfartyg som ägde rum 2008. FN beslutade samma år att alla medlemsstater skulle sända fartyg för att bekämpa piraterna som härjade i området. En rad liknande resolutioner har följts upp sedan dess. Sverige deltog genom EU i flottinsatsen utanför Somalia, detta var EU:s första gemensamma flottinsats. I media kunde man följa en relativt okritisk rapportering om insatserna och dess sensationella räddningsaktioner. Hjälpsändningarna har man lyckts skydda framgångsrikt och dessutom lyckades man sänka antalet lyckade Militärfartyg patrulerar Adenviken kapningar per försök med 18 procent under 2009, dock ökade antalet försök till det dubbla och dessutom har krigsfartygens närvaro lett till en kraftig upprustning av våldet. Då piraterna verkar inom ett område som är lika stort som Europa är det så gott som omöjligt för styrkorna att säkra området annat än en smal trafikled framtill Suezkanalen. Trots riskerna som finns för att bli kapade i Adenviken på väg till eller från Suezkanalen så väljer många rederier att fortsätta med trafiken, då tidsvinsten är enorm. Riskerna som man ser från rederiernas sida är små, då det varje år går cirka 20 000 fartyg genom området, en trafik som dessutom ökat kraftigt de senaste åren. Bara några hundra fartyg blir varje år anfallna och av dessa kapas bara några tiotal. Detta gör att man ser risken att förlora ett fartyg som liten varför det är ekonomiskt försvarbart att fortsätta som man gör och kanske betala lite högre försäkringar. Konsekvenser FN-insatser i området kostar mycket stora summor varje år, bara den svenska flottinsatsen uppgick till 284 miljoner kronor, för de fyra månader 26
flottan deltog. Vilket ungefär motsvarar summan av alla lösensummor som somaliska pirater kammade hem under hela 2008. Det är inte bara svårt att hitta piraterna det är dessutom väldigt svårt att lagföra de pirater som omhändertas. Dels för att det är väldigt svårt att bevisa brott, det är nämligen inte olagligt att äga en båt eller fara runt i den med stegar, vapen och bränsle. De pirater som fångas släpps oftast på fri fot efter ett kort omhändertagande, vilket i sig sänder signaler till de fattiga somalierna att det är relativ små risker med verksamheten. Då det dessutom saknas en fungerande rättsapparat i Somalia så försöker man ställa de misstänka piraterna inför rätta i andra afrikanska länder, något som har kritiserats då det inte begått brott i landet där de ska dömas. Det finns även misstankar om att andra länder ska inspireras av de lyckade piraträderna och att vi därför kommer se en ökad piratverksamhet även i andra områden, man är orolig att det ska sprida sig tillbaks till Sydostasien där man ganska nyligen lyckats minska det. Piratverksamheten skapar stora inkomster för de involverade, från försäljning av last, lösensummor för skepp och besättningar. Trots detta är Somalia ett fattigt land så man kan fråga sig vart tar pengarna vägen? Enligt en pirat som lät sig intervjuas av äventyraren Rasmus Krafth så spenderades en stor del av vinsten på droger och prostituerade, vilket piraten motiverade med att pengarna kommer från smutsig verksamhet, varför de inte skulle användas till annat. Pengar från kapningar används även för att betala mutor till makthavare för att dessa skall se åt ett annat håll. På detta sätt förhindras utbyggnaden av ett fungerande rättsväsende som ses som en viktig del i lösningen på piratproblemet. Kritik mot statistiken Sjöröveri innebär handlingar som äger rum på internationellt vatten. För att kunna få in handlingar som sker på bland annat somaliskt vatten använder FN en bredare definition i sina rapporter, nämligen sjöröveri och väpnat rån mot fartyg. Detta innebär att mindre incidenter som sker på fartygen när de ligger i hamn räknas in i statistiken som sjöröveri vilket kan leda till 27
en överrapportering och därför skeva siffror. Samtidigt finns det en grov underrapportering angående hur många fartygsattacker som sker världen över. Det uppskattas att mellan 40 60% av de attacker som förekommer inte rapporteras. Bakgrunden till detta varierar, dels angrips många fiskare som inte vet till vem de ska rapportera, medan andra inte vill rapportera då deras verksamhet inte är legal. En vidare effekt som gör att många avhåller sig från att rapportera är att de försäkringsutredningar som görs skulle kunna visa på brister i säkerheten vilket skulle kunna leda till högre försäkringspremier. Rapportering av incidenter tar även mycket tid i form av utredningar och pappersarbete vilket kan leda till förseningar och missade intäkter. Frågor: Vad driver människor i Somalia att bli pirater? Många rederier väljer vägen genom Adenviken trots de risker som finns. Vilket ska väga tyngst i frågan om vägval, den låga risken för kapning eller den stora ekonomiska vinningen att inte segla runt Afrika? Många stater har inställningen att inte förhandla med pirater. Varför har man valt att inte göra det? Hur ska piratproblemet lösas? Är den väg man nu valt rätt? 28
9. Kvinnors situation Som i många konfliktområden får kvinnor och barn lida mycket i Somalia, efter 20 år utan fungerande rättsapparat har kvinnor en extremt utsatt situation. Kvinnor har svårt att påverka hur landet utvecklar sig. Då det är väldigt få kvinnor representerade i TFG, trots att det finns krav på att det ska vara minst 12 % kvinnor, något som de inte lever upp till. Inte heller i Somaliland eller Puntland har kvinnorna något nämnvärt inflytande. Sexuellt våld och våldtäkter är som i många andra konflikter ett stort och växande problem. Speciellt i de stora flyktinglägren i Somalia har det kommit rapporter om att våldtäkter är ett stort problem. Så många som 1,4 miljoner människor räknas som internflyktingar, där många har flytt ifrån de oroliga områdena i södra Somalia och sökt sig till de något mer stabila delarna i norr. Utöver dem fanns 700 000 somaliska flyktingar i andra länder 2010, men de är väldigt svårt att få några precisa siffror. Därutöver finns det tusentals illegala flyktingar, framför allt i grannländerna Etiopien och Kenya. I svältkatastrofen som drabbade Afrikas horn 2011 flydde många människor från de södra delarna av Somalia till de redan överfulla flyktinglägren i grannländerna. Det är inte bara i flyktinglägren som kvinnorna har en utsatt situation, rapporter bekräftar att våld och våldtäkter i hemmen är ett utbrett problem och eftersom det under lång tid inte har funnits något rättssystem finns det inte heller någon möjlighet att få upprättelse. I Somalia har 95% av kvinnorna utsatts för könsstympning. FN har under de sista årtiondena jobbat mycket med att minska omfattningen av kvinnlig könsstympning och har på vissa platser kommit långt. Det är ett väldigt komplicerat problem där tradition och tro står mot mänskliga rättigheter, men det är också ett ämne som länge varit tabubelagt och som det kan vara svårt att prata om. Även om det är just genom att informera och prata om det som på sikt kan få problemet med kvinnlig könsstympning att försvinna. 29
Det finns olika former av kvinnlig könsstympning med olika grader av ingrepp. I stora delar av Somalia brukas den mest omfattande formen, faraonisk omskärelse, vilket innebär att klitoris, de inre blygdläpparna samt delar av de yttre blygdläpparna skärs bort. Sedan sys huden ihop och bara ett litet hål lämnas för urin och menstruation. Sen finns det andra mindre omfattande former, i den mildaste formen så skärs enbart ett snitt på klitoris. Vid alla former av kvinnlig könsstympning finns det risk för blodförgiftning, infektioner och chock vid själva ingreppet men också senare i livet kan liknande problem uppstå. Efter ingreppet är det många kvinnor som får problem vid menstruation och ett toalettbesök kan ta upp till 20 minuter. Många får även svåra komplikationer vid senare förlossningar där risken för att dö ökar, hos både mamman och barnet. Många kvinnor får även problem med sex och kan behöva operera sig innan de kan genomföra ett samlag, men även om de inte behöver operation så kan det vara extremt smärtsamt. Det är inte bara fysiska problem utan också psykologiska problem, barn kan ha svårt att komma över det tidiga traumat. Frågor: Varför blir kvinnor och barn ofta hårdast utsatta i konfliktområden? Varför är könsstympning ett stort problem, hur kan man motverka förekomsten och varför könsstympas kvinnor? 30
10.f Aktörer i det samtida Somalia Under detta avsnitt redogörs kort för några av de olika aktörer, som är involverade i utvecklingen kring Somalia. Aktörer är i detta fall grupper, stater och organisationer som medvetet agerar för att uppnå sina mål. Förenta nationerna(fn) Förenta Nationerna bildades efter andra världskrigets slut för att motverka krig och konflikt. Oragnisationen har nästan 200 medlemsländer världen över. FN satte under början av 1990-talet in fredsframtvingande trupper i Somalia. 1995 drog sig FN militärt ur landet, men har fortsatt med hjälpsändningar av främst mat. 2008 bad medlemsststerna om hjälp att skydda fartygen som passerar genom Adenviken utanför Somalia. FN har under svältkatastrofen i Somalia ökat sin verksamhet i landet. Afrikanska Unionen (AU) Afrikanska Unionen är ett samarbete mellan 53 afrikanska självständiga stater. Enbart fyra länder i Afrika är inte medlemmar: Guinea, Madagaskar, Marocko och Eritrea. Eritrea hoppade av efter att AU bett FN:s säkerhetsråd införa sanktioner mot landet då de påstås stödja Al-Shabaab och andra terroriststämplade organisationer. Mycket av organisationen inom AU känns igen från EU, som varit en uttalad förebild när samarbetet byggts upp, men organisationen är relativt ny och det är mycket som inte fungerar. AU har en fredsbevarande styrka i Somalia. Islamska domstolarnas högsta råd Eftersom ingen fungerande rättsapparat fanns efter 1991, så började klanfamiljer bygga upp egna sharia-domstolar, med tillhörande miliser. Elva av dessa domstolar beslöt sig 2004 för att gå samman och bilda Islamska domstolarnas högsta råd (UIC). Sharia Sharia är ett socialt system, baserat på islamska skrifter. Förknippas ofta med hårdstraff. En del av domstolarna förespråkade en radikal form av Islam, medan 31