Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) 2015 AM0103

ES/LA 2016-05-20 1(13) Lönestrukturstatistik, privat sektor (SLP) 2015 AM0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt hur den genomförs och hur man kan ta del av resultaten. Genom att klicka på en rubrik i innehållsförteckningen kommer man direkt till aktuellt avsnitt. Innehållsförteckning A Allmänna uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificering... 2 A.4 Statistikansvarig... 2 A.5 Statistikproducent... 2 A.6 Uppgiftsskyldighet... 2 A.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter... 2 A.8 Gallringsföreskrifter... 3 A.9 EU-reglering... 3 A.10 Syfte och historik... 3 A.11 Statistikanvändning... 3 A.12 Uppläggning och genomförande... 3 A.13 Internationell rapportering... 4 A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar... 4 B Kvalitetsdeklaration... 4 B.0 Inledning... 4 B.1 Innehåll... 4 1.1 Statistiska målstorheter... 4 1.1.1 Objekt och population... 4 1.1.2 Variabler... 5 1.1.3 Statistiska mått... 6 1.1.4 Redovisningsgrupper... 6 1.1.5 Referenstider... 6 B.2 Tillförlitlighet... 6 2.1 Tillförlitlighet totalt... 6 2.2 Osäkerhetskällor... 7 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått... 9 B.3 Aktualitet... 10 3.1 Frekvens... 10 3.2 Framställningstid... 10 3.3 Punktlighet... 10 B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet... 10 4.1 Jämförbarhet över tiden... 10 4.2 Jämförbarhet mellan grupper... 12 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik... 12

ES/LA 2016-05-20 2(13) B.5 Tillgänglighet och förståelighet... 12 5.1 Spridningsformer... 12 5.2 Presentation... 12 5.3 Dokumentation... 12 5.4 Tillgång till primärmaterial... 12 5.5 Upplysningstjänster... 13 A Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Ämnesområde: A.2 Statistikområde Statistikområde: A.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) Arbetsmarknad Löner- och arbetskostnader Ja, ingår i Sveriges officiella statistik För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100). A.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Medlingsinstitutet (MI) Postadress: Box 1236, 111 82 Stockholm Besöksadress: Tullgränd 4, Stockholm Kontaktperson: John Ekberg Telefon: 08-545 292 40 E-post: fornamn.efternamn@mi.se A.5 Statistikproducent Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån (SCB) Postadress: 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23, Örebro Kontaktperson: Telefon: 019-17 64 04 E-post: fornamn.efternamn@scb.se A.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001: 99) och MI:s föreskrifter (SCB-FS 2014:21). A.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

ES/LA 2016-05-20 3(13) A.8 Gallringsföreskrifter Inkomna blanketter och datamedia sparas av SCB i 2 årgångar. A.9 EU-reglering Statistiken regleras inte av EU. Däremot regleras undersökningen Structure of Earnings Survey, som till stor del består av denna statistik. A.10 Syfte och historik Det finns ett stort allmänintresse för information om löner, löneutveckling, lönespridning och lönestruktur. En överskådlig och lättillgänglig redovisning av opartisk lönestatistik för en bredare allmänhet är viktig som underlag för beslutsfattande på olika nivåer och för en öppen debatt i samhället. Syftet är att belysa löneförhållanden och lönestruktur för olika kategorier av anställda inom den privata sektorn. Officiell lönestatistik för tjänstemän inom industri har funnits sedan 1913. Statistik för anställda inom Varuhandel började framställas 1945, banker och försäkringsbolag tillkom 1948. Apotek började redovisas 1953, tjänstemän inom byggnadsverksamhet ingår från och med 1955 och 1972 inkluderades restaurangtjänstemän. Officiell lönestatistik över byggnadsarbetare, industriarbetare, lantarbetare och skogsarbetare har publicerats sedan 1910-talet. På 1940-talet tillkom lönestatistik över anställda i varuhandel och på 1950-talet utökades insamlingen med statistik över arbetare anställda inom hotell och restauranger samt landtransporter. Sedan 1950-talet utarbetas lönestatistiken i samarbete med Svenskt Näringsliv. Samarbetsavtal har senare även slutits med flera andra arbetsgivarorganisationer. Samarbetet mellan SCB och arbetsgivarorganisationerna har tillkommit för att underlätta uppgiftslämnarbördan för företagen då arbetsgivarorganisationerna årligen insamlar löneuppgifter till sin förhandlingsstatistik. De arbetsgivarorganisationer SCB samarbetat med har delvis varierat mellan åren. För undersökningen år 2014 samarbetade SCB med Bankinstitutens arbetsgivarorganisation (BAO), Försäkringsbranschens arbetsgivarorganisation (FAO), Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation (Fastigo), Arbetsgivarorganisationen KFO, Kommunala företagens samorganisation (KFS), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetsgivarverket (AgV) och Svenskt Näringsliv. A.11 Statistikanvändning Användare av denna statistik är bl.a. arbetsmarknadens parter, olika statliga och regionala organ, företag, forskare, massmedia samt enskilda personer. A.12 Uppläggning och genomförande Undersökningen är en urvalsundersökning. Urvalet, avseende 2015 bestående av 8 274 företag/organisationer/stiftelser, dras genom ett obundet slumpmässigt urval och ingår i SCB:s SAMU-system. Urvalet stratifieras efter företagsstorlek och näringsgren i 421 strata. SCB:s insamling samordnas med de lönestatistiska undersökningar som en rad arbetsgivarorganisationer genomför bland sina medlemsföretag. Dessa uppgifter

ES/LA 2016-05-20 4(13) levereras granskade till SCB. De urvalsobjekt som inte återfinns i arbetsgivarorganisationernas medlemsregister undersöks direkt av SCB. Uppgifterna lämnas till SCB främst via elektronisk blankett via SCB:s webbplats men även på fysisk blankett eller datamedia. Efter granskning sammanställs dessa uppgifter tillsammans med de som levererats av arbetsgivarorganisationerna. Det sammanställda materialet för 2015 publicerades den 20 maj 2016 i två Statistiska meddelanden, ett avseende arbetare (AM 57) och ett avseende tjänstemän (AM 62) samt i Statistikdatabasen på SCB:s webbplats. A.13 Internationell rapportering Det sker ingen internationell rapportering. A.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar Medlingsinstitutet/SCB avser att fortsätta att utreda hur andra ersättningar, ex. 13:e, 14:e månadslön, optioner, vinstdelning, arbetstidskonto m.m. skulle kunna ingå i statistiken. B Kvalitetsdeklaration B.0 Inledning Statistiska meddelanden ingår i Medlingsinstitutets och SCB:s löpande lönestrukturstatistik. Innehållet avser i huvudsak uppgifter från september men kan också innehålla uppgifter från någon av månaderna oktober eller november 2015. Uppgifter för tidigare år har redovisats i Statistiska meddelanden (SM) med beteckningen AM 57 respektive AM 62. Dessutom producerar SCB motsvarande lönestatistik för den offentliga sektorns delsektorer. Samtliga undersökningar publiceras i Statistiska meddelanden, serie AM. Vid jämförelser mellan de olika undersökningarna måste olikheter i lönebegrepp, populationsavgränsning, mätperiod och redovisningsgruppsindelning beaktas. B.1 Innehåll 1.1 Statistiska målstorheter Statistikens viktigaste innehåll är genomsnittliga månadslöner för tjänstemän och genomsnittliga timlöner för arbetare, efter bland annat kön, ålder, yrke utbildning och näringsgren. 1.1.1 Objekt och population Målpopulationen utgörs av alla anställda vid företag/organisationer tillhörande privat sektor i under mätperioden 2015. Privat sektor definieras som privata och offentliga aktiebolag, ekonomiska föreningar/stiftelser, handelsbolag och kommanditbolag samt intresseorganisationer, finansiella aktiebolag och institutioner. Till privat sektor räknas även hushållssektorns ideella organisationer. Som anställd definieras personal med marknadsmässig lönesättning i åldern 18-66 år som arbetat minst en timme under mätperioden. Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ombordanställda, betingsanställda, arvodesanställda samt projektanställda och ägare/delägare utan avtalad lön och eller tid, ingår ej i målpopulationen. Målpopulationen består av två delar; arbetare och

ES/LA 2016-05-20 5(13) tjänstemän. Arbetare respektive tjänstemän definieras efter fackligt löneavtalsområde. Anställda inom LO-förbundens löneavtalsområde ska klassas som arbetare. Övriga anställda ska klassas som tjänstemän. Då samlade uppgifter om anställda finns hos arbetsgivaren inhämtas data från företag. För att möjliggöra regionindelade skattningar utgör företagens arbetsställen redovisningsenhet. 1.1.2 Variabler Insamlade variabler Ålder Uppnådd ålder under september. Kön Yrke Enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK2012), MIS 2012:1, SCB. Arbetade timmar Faktiskt arbetade timmar inklusive övertid. Arbetstidsart Undersöks i SNI B och C (Gruv- och tillverkningsindustri). Tjänstgöringsomfattning Härleds ur variablerna överenskommen veckoarbetstid och överenskommen veckoarbetstid motsvarande heltid. Anställningsform Hel- respektive deltidsarbetande. Härleds ur variabeln Tjänstgöringsomfattning. Skifttillägg Tillägg vid skiftarbete och arbete på obekväm arbetstid samt tillägg för smuts, risk, värme m.m. Förmåner Värdet av förmåner, jour- och beredskapsersättning samt ersättning för vänteoch restid utanför ordinarie arbetstid. Värdet ingår i beräkningarna utslaget på totala antalet arbetade timmar. Utbildning Klassificeras enligt svensk utbildningsnomenklatur (SUN). Näringsgren Arbetsställets näringsgren (SNI 2007). Region Regionsindelning efter länsgrupper enligt NUTS2. Beräknade variabler Antal Antal tjänstemän respektive arbetare i respektive redovisningsgrupp. Tid- och prestationslön (månadslön för tjänstemän, timlön för arbetare) Fast lön, fasta tillägg, ackordsprestation och rörlig lön. I rörlig lön ingår prestations- och ackordslön, provision, tantiem o.d. Lön för arbetad tid (månadslön för tjänstemän, timlön för arbetare)

ES/LA 2016-05-20 6(13) Tid- och prestationslön samt OB-/skifttillägg och tillägg för risk, smuts, värme o.d. Total lön (månadslön för tjänstemän, timlön för arbetare) Lön för arbetad tid samt förmåner, jour- och beredskapsersättning, väntetidsoch restidsersättning utanför ordinarie arbetstid. För arbetare inkluderas helglön, d.v.s. kompensation för förlorad lön vid helgdagar. 1.1.3 Statistiska mått Det främsta statistiska måttet för arbetare är genomsnittlig timlön. Dessutom redovisas summa arbetade timmar för en månad, undre kvartil, median och övre kvartil för total timlön. För tjänstemän är det främsta statistiska måttet i redovisningen genomsnittlig månadslön. Månadslönen för deltidsanställda tjänstemän har räknats om till motsvarande heltidslön. Detta sker med ledning av redovisade veckoarbetstider och veckoarbetstider för heltid. Dessutom redovisas antal anställda samt median och kvartiler för total månadslön. 1.1.4 Redovisningsgrupper Statistiska mått redovisas efter olika kombinationer av indelningsvariabler. Viktiga gruppindelningar är kön, näringsgren (SNI), yrke (SSYK2012), region, ålder, utbildningsnivå och utbildningsinriktning (SUN). 1.1.5 Referenstider I 2015 års undersökning utgörs mätperioden huvudsakligen av 1 september till 30 september. Vilket innebär att det är till exempel lönen och de arbetade timmarna som är intjänade i september som mäts. Några av de arbetsgivarorganisationer SCB samarbetar med har antingen oktober eller november som mätperiod. Omkring fem procent av uppgifterna avser någon annan månad än september. 1.2. Fullständighet Tillsammans med Lönestrukturstatistiken för primärkommunal sektor, landstingskommunal sektor samt statlig sektor utgör Lönestrukturstatistiken för privat sektor underlag till Lönestrukturstatistik för hela ekonomin som redovisar sammanvägda löner för hela ekonomin. För mer information om denna undersökning se www.scb.se/am0110. B.2 Tillförlitlighet 2.1 Tillförlitlighet totalt De resultat som redovisas är behäftade med en viss osäkerhet. Då undersökningen görs genom urval utgörs skattningarna av konfidensintervall. Dessutom finns felkällor som mer eller mindre påverkar säkerheten. Dessa felkällor är täckningsfel, urvalsfel, mätfel och bortfallsfel. Vid jämförelser mellan åren påverkas säkerheten av faktorer som urvalsrotation, löneavtalens längd och strukturella förändringar i arbetskraften.

ES/LA 2016-05-20 7(13) 2.2 Osäkerhetskällor 2.2.1 Urval Undersökningen genomförs som urvalsundersökning. Urvalsenhet är företag (organisationsnummer). För att undvika dubbelinsamling av löneuppgifter samarbetar SCB med olika arbetsgivarorganisationer (se ovan). SCB erhåller granskade löneuppgifter från respektive arbetsgivarorganisation. Urvalsramen består av verksamma företag registrerade i FDB (Företagsdatabasen), tillhörande privat sektor och som har minst en anställd. Företagen i urvalsramen stratifieras genom korsklassificering av näringsgren (SNI2007) och företagsstorlek (antal anställda). Urvalet stratifieras efter 62 näringsgrensgrupper och 7 storleksklasser i 421 strata. Storleksklasserna utgörs av företag med 1-4, 5-9, 10-19, 20-49, 50-199, 200-499 och 500 eller fler anställda. Urvalsförfarandet sker genom obundna slumpmässiga urval (OSU) inom varje stratum. Undersökningen ingår i SCB:s SAMU 1 -system. Urvalsstorleken är ca 8 000 företag. De strata med företag som enligt SCB:s företagsdatabas (FDB) har 500 eller fler anställda samt Svenska kyrkan, som från och med år 2000 ingår i privat sektor, totalundersöks. Av de allra minsta företagen (1-9 anställda) undersöks knappt två procent. Genom att undersöka ca fyra procent av alla företag/organisationer/stiftelser i urvalsramen insamlas därmed uppgifter avseende drygt en miljon individer, vilket utgör ca 50 procent av de anställda i privat sektor. 2.2.2 Ramtäckning Urvalsramen skapades i augusti 2015. Täckningsfel uppstår då urvalsramen inte överensstämmer med undersökningspopulationen, dvs. att företag som borde undersökas inte undersöks och vice versa. Övertäckning utgörs av de företag som finns i urvalsramen men som av olika anledningar inte uppfyller kriterierna för att ingå i undersökningen. Det kan bero på att de t.ex. saknar anställda p.g.a. konkurs, endast har anställda med löneförhållanden som gör att mätning är omöjlig etc. Undertäckning utgörs av de företag som inte ingår i urvalsramen trots att de uppfyller kriterierna för att ingå i undersökningen, t.ex. företag som nybildats efter det att urvalsramen upprättats. Dessutom kan täckningsfel uppstå på individnivå. Denna felkälla torde ge ett visst bidrag till osäkerheten. Felet minimeras dock genom att urvalsramen skapas så nära mätperioden som möjligt. 2.2.3 Mätning Urvalet matchas med respektive arbetsgivarorganisations medlemsregister för att skilja ut de företag vars uppgifter ska insamlas av arbetsgivarorganisationerna från de företag vars uppgifter ska insamlas direkt av SCB. Därefter genomförs insamling av uppgifter från utvalda företag av SCB och respektive arbetsgivarorganisation. Mätfel, eller uppgiftslämnarfel, uppstår när felaktiga data som lämnats inte rättats i granskningsprocessen. De uppgifter SCB samlar in granskas efter givna granskningstester. Respektive arbetsgivarorganisation sköter insamling och 1 Samordnat urval

ES/LA 2016-05-20 8(13) granskning av sitt material. Yrkeskodningen görs av företagen medan utbildningskoden hämtas från SCB:s utbildningsregister. Mätfelens omfattning och inverkan på osäkerheten är svåra att bedöma storleksmässigt. Sedan undersökningen endast tillämpar elektronisk insamling har inga mättekniska test genomförts. För mer information om mätinstrument se avsnitt 2.2.3 i SCBDOK avseende AM0103,www.scb.se/am0103. 2.2.4 Svarsbortfall I de flesta fall där svarsbortfall uppstår utgör hela urvalsobjektet (företag) bortfall. Bortfall utgörs av utvalda företag som inte lämnat begärda uppgifter och som inte anger orsak för detta. En del av detta bortfall kan antas bestå av övertäckning. Bortfall utgörs också av urvalsobjektet (företag) som meddelar att de av olika skäl inte kan eller vill svara. Partiellt bortfall utgörs av urvalsobjektet (företag) som inte lämnar heltäckande uppgifter med avseende på personalkategori eller redovisningsenhet (arbetsställen). Detta bortfall åtgärdas genom att SCB återkontaktar uppgiftslämnaren för komplettering. Partiellt bortfall utgörs också av urvalsobjektet (företag) som av olika anledningar inte lämnar efterfrågade uppgifter för alla anställda oberoende av personalkategori eller redovisningsenhet. Om inlämnade uppgifter med avseende på antal anställda avviker kraftigt från uppgift i Företagsregistret (FDB) kan denna typ av partiellt bortfall upptäckas och åtgärdas. Om avvikelserna är små kan de felaktigt bedömas som rimliga, varpå åtgärd uteblir. Denna typ av partiellt bortfall bedöms dock som marginell. En tredje typ av partiellt bortfall utgörs av inlämnat material med bristande variabelinnehåll. Detta bortfall åtgärdas genom att SCB återkontaktar uppgiftslämnaren för komplettering. För att kompensera för bortfallet tillämpas rak uppräkning per stratum och personalkategori. Utvalda och svarande företag representerar således såväl icke utvalda som icke svarande företag. Per stratum och personalkategori beräknas en uppräkningsfaktor genom att dividera det totala antalet urvalsobjekt (företag) i urvalsramen i respektive stratum (N) med antalet svarande företag i respektive stratum (n svar ). Individposterna i respektive stratum tilldelas respektive stratums uppräkningsfaktor. Substitutions- eller imputeringsförfaranden förekommer ej. I tabellen nedan redovisas storleksvägda bortfallsandelar på populationsnivå 2. Den storleksvägda bortfallsandelen på populationsnivå uppskattar hur stor andel av antal anställda som skulle höra till bortfallet vid en totalundersökning. Bortfallsandelarna har beräknats enligt: H N n N n hb x h= 1 i= 1 h Bortfallsandel (storleksvägd) = 100 H nh h h n x h= 1 h i= 1 hi hi 2 Tidigare har storleksvägda bortfallsandelar redovisats på urvalsnivå. Från och med 2012 redovisas storleksvägda bortfallsandelar på populationsnivå.

ES/LA 2016-05-20 9(13) N = antal objekt i rampopulationen n = antal objekt i urvalet n b = antalet bortfallna objekt i urvalet x = antal anställda h = stratumnummer (1,2, h..,h) i =objektnummer Bortfallsandelar för arbetare respektive tjänstemän, 2015 Näringsgren (SNI 2007) Storleksvägt bortfall (%), arbetare Storleksvägt bortfall (%), tjänstemän Totalt 12,8 11,3 A 25 30,2 B+C 5,5 5,4 D+E 4,1 3,9 F 19,3 21,9 G+I 15,6 15,3 H+J 15,2 10,6 K 3,4 2,3 L+M+N 16,1 10,8 P-U 10,1 10,6 2.2.5 Bearbetning Från och med undersökningen avseende år 2008 granskas den del av datamaterialet som SCB samlar in med metoden selektiv granskning med poängfunktioner. Metoden går ut på att koncentrera utredningsarbetet på de inrapporterade värden som både är misstänkta och antas ha en, mer än marginell, effekt på den huvudsakliga redovisningen. Då metoden ställs in krävs tillgång till granskade och ogranskade värden varför datamaterial från tidigare årgångar använts. Inställningarna görs så att skillnaderna mellan skattningarna baserade på ett selektivt granskat material och motsvarande skattningar baserade på ett traditionellt granskat material är försumbara. De uppgifter som samlas in via någon av arbetsgivarorganisationerna granskas, liksom tidigare, av respektive organisation. Bearbetningsfel kan uppstå i samband med till exempel granskning, skanning och dataregistrering. Denna felkälla bedöms vara relativt liten i förhållande till andra felkällor. 2.2.6 Modellantaganden Användningen av rak uppräkning för bortfallskompensation bygger på antagandet att bortfallet kan betraktas som helt slumpmässigt. Om så inte är fallet finns risk för att skattningarna kommer att innehålla skevheter, vilket i sin tur medför bland annat ökad osäkerhet vid beräkning av konfidensintervall. Det har inte gjorts några korrigeringar för partiella bortfall. Inom respektive stratum (urvalsgrupp) ges individerna en uppräkningsfaktor (UF) som baseras på hur många företag det finns totalt i respektive stratum (stora N), hur många av dessa som blivit utvalda (lilla n) och antalet bortfallsföretag, vilket innebär att, UF = N/(n-bortfall) = N / n svarande 2.3 Redovisning av osäkerhetsmått Osäkerhetsmått anges i Statistiska meddelanden tabell 8 i form av 95-procentiga konfidensintervall avseende skattningarna för variabeln totallön efter näringsgren. I Statistikdatabasen finns utförligare redovisning av konfidensintervall.

ES/LA 2016-05-20 10(13) Konfidensintervall avspeglar främst urvalsfelet och effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom bortfallsfel eller mätfel. B.3 Aktualitet 3.1 Frekvens Undersökning och publicering sker årligen. 3.2 Framställningstid Produktionstiden har löpt från dess att urvalet drogs i augusti 2015 till dess att bearbetning, sammanställning och publicering avslutats i maj 2016. Publicering har skett 2016-05-20. 3.3 Punktlighet Publicering har skett enligt tidsplanen. B.4 Jämförbarhet och samanvändbarhet 4.1 Jämförbarhet över tiden Omarbetningar av undersökningen under åren, med byte av mätperioder och en viss modifiering av variabelinnehållet och populationsavgränsningen, stör jämförbarheten mellan årgångarna. Urvalsrotation mellan årgångarna kan även störa jämförbarheten. I undersökningar före 1991 ingår inte samtliga branscher, vilket innebär att totalskattningar för privat sektor inte kan göras. Indelningen efter näringsgren skiljer sig mellan de olika årens undersökningar. Tidigare redovisades statistiken enligt SNI 69. Statistiken redovisas enligt SNI 92 från 1993 till 2002, varefter SNI 2002 infördes. Redovisningen påverkas inte av revideringen från SNI 92 till SNI 2002. Däremot är endast vissa näringsgrenar jämförbara längre tillbaka i tiden än 1993. Jämförbara data efter yrkesgrupp (SSYK) finns från och med 1995 avseende tjänstemän och från och med 1996 avseende arbetare. Betydande förändringar i företagens sätt att yrkeskoda kan påverka resultaten i enskilda redovisningsceller mellan två år. Från och med 2004 års undersökning insamlas fyrsiffrig SSYK, vilket ytterligare kan förstärka eller förlänga ovan nämnda problematik. Därtill är det rimligt att anta att en detaljering av yrkesklassificeringen föranleder att uppgiftslämnare ser över sina kodningar och rättar till eventuella brister. Detta kan skapa den paradox att en förbättring i yrkesklassificeringen medför en försämring i jämförbarheten över tiden. Jämförelser över tiden för yrkesgrupper bör därför göras med viss försiktighet. Från och med 1997 års undersökning ingår ägare, delägare och verkställande direktörer med känd avtalad och arbetad tid i den del av primärdata som SCB samlat in och från och med 1998 års undersökning är detta gällande även för den del SAF/Svenskt näringsliv samlat in. Ombordanställda ingår däremot ej längre i populationen från och med 1997 i den del som SCB samlar in och från och med 1998 i SAF/Svenskt näringslivs del. Dessa förändringar trädde i kraft för övriga arbetsgivarorganisationer från och med 1999 års undersökning. Från och med 1997 har även en viss förändring av åldersberäkningen skett. Från att tidigare ha beräknat ålder med avseende enbart på födelseår används nu även

ES/LA 2016-05-20 11(13) födelsemånad, vilket ger en mer exakt åldersberäkning. Strukturella förändringar inom företagen påverkar undersökningen. Alltfler anställda går över till medarbetaravtal. Detta innebär att en del personer som tidigare klassificerats som arbetare nu ingår i tjänstemannastatistiken. Jämförelser över tid kan också störas av att den privata sektorns struktur förändras genom att offentliga verksamheter bolagiseras. Från och med år 2000 tillhör Svenska kyrkan och vissa bolagiserade landstingsföretag privat sektor. Från och med 2001 tillhör Riksbanken, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och SJbolag privat sektor. Från och med 2001 års undersökning används den reviderade utbildningsnomenklaturen SUN 2000 i lönestatistiken. Detta gör att vissa indelningar i utbildningsnivå och utbildningsinriktning har förändrats. I 2009 års undersökning har de uppgifter om utbildning som använts överensstämt med referensperioden. Tidigare har uppgifterna, på grund av utbildningsregistrets tidpunkt för färdigställande, avsett respektive referensperiods föregående år. I undersökningarna före 2006 användes uppgifter om utbildning avseende respektive referensperiods föregående år. Detta bör beaktas vid jämförelser mellan olika år. Ett alternativ till löneökning för den anställde kan vara kompensationer i form av fler semesterdagar, kortare arbetstid, aktietilldelning m.m. Många av dessa kompensationer är svåra att mäta och tenderar att öka inom näringslivet vilket kan störa jämförbarheten mellan olika år. Även graden av bortfall för respektive år kan påverka jämförbarheten. Sedan 2008 års undersökning har näringsgren klassificerats enligt Standard för svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007), såväl vid stratifiering som vid indelning i olika redovisningsgrupper. Tidigare har SNI 2002 använts. Övergången till SNI 2007 stör jämförelser med tidigare års statistikuppgifter, dels p.g.a. en förändrad struktur i urvalet, dels p.g.a. att redovisningsgrupperingen efter näringsgren förändrats. Mer information om SNI 2007 finns på SCB:s webbplats www.scb.se. Uppgifter som bedöms som osäkra undantas från publiceringen. Kriterierna för denna bedömning har ändrats från och med 2009 års undersökning. Från och med 2014 års undersökning samlas yrkesuppgifter in efter den reviderade standarden för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK2012). SSYK2012 ersätter den tidigare versionen, SSYK96. Detta betyder att jämförelser mellan 2014 och tidigare år inte bör göras med avseende på lön per yrke. Mer information finns på SCB:s webbplats www.scb.se. Från och med 2014 års undersökning samlas anställda mellan 18-66 år in. Från och med 2014 års undersökning klassificeras personalkategori (arbetare/tjänstemän) utifrån vilken yrkeskod som den anställda har. Tidigare år har uppgiftslämnarna själva satt personalkategori utifrån vilket löneavtalsområde den anställda individen tillhör. Detta innebär att alla yrkesgrupper nu antingen är arbetare eller tjänstemän och detta medför stora strukturella förändringar. Jämförelser med tidigare år bör därför göras med stor försiktighet. Från och med 2014 års undersökning ingår inte affärsverken i privat sektor.

ES/LA 2016-05-20 12(13) 4.2 Jämförbarhet mellan grupper SCB producerar motsvarande lönestrukturstatistik för den offentliga sektorns delsektorer, vilket redovisas i Statistiska meddelanden för respektive undersökning, serie AM. Därtill måste olikheter i lönebegrepp, populationsavgränsning och mätperiod beaktas. 4.3 Samanvändbarhet med annan statistik Då denna undersökning är individbaserad och innehåller uppgifter på personnummernivå, går den bra att samanvända med annan statistik med uppgifter på samma nivå. B.5 Tillgänglighet och förståelighet 5.1 Spridningsformer Statistiska meddelanden AM 57 och AM 62, samt tabeller i Statistikdatabasen, utgör den huvudsakliga redovisningen av lönestrukturstatistik avseende arbetare respektive tjänstemän inom privat sektor. Uppgifterna är åtkomliga på SCB:s webbplats, www.scb.se/am0103. Uppgifterna ingår också i underlaget till lönestrukturstatistik avseende hela arbetsmarknaden som publiceras separat i de statistiska databaserna. Dessutom görs särskilt efterfrågade tabeller och diagram tillgängliga på SCB:s webbplats, www.scb.se/am0103. Delar av resultaten ingår även i SCB:s Lönestrukturstatistik, hela ekonomin" som publiceras i juni 2016. 5.2 Presentation I det statistiska meddelandet redovisas statistiken framförallt i tabellform, men en sammanfattning av löne- och sysselsättningsstatistiken görs även i textform där övergripande resultat redovisas med hjälp av diagram. I SCB:s databas ligger materialet i tabellform och på produktsidan finns både tabeller och diagram. 5.3 Dokumentation Statistiken finns även dokumenterad i SCB:s dokumentationsmall SCBDOK, samt detaljerad information om mikrodata finns i dokumentationen MetaPlus. Dessa går att nås via SCB:s webbplats www.scb.se/am0103. 5.4 Tillgång till primärmaterial SCB utför på beställning specialbearbetningar av primärmaterialet. Forskare, utredare m.fl. kan efter noggrann prövning få tillgång till avidentifierat uppgiftsmaterial för egen bearbetning. Organisationsnummer eller personnummer lämnas av sekretesskäl aldrig ut.

ES/LA 2016-05-20 13(13) 5.5 Upplysningstjänster Vid frågor om statistiken kontakta: Statistiska centralbyrån Avdelningen för Ekonomisk statistik Enheten för löne- och arbetskostnadsstatistik 701 89 ÖREBRO., tfn 019-17 64 04 Linda Karbing, tfn 019-17 66 49, e-post: fornamn.efternamn@scb.se