Naturreservatet Orrkojgölarnas domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län
SKÖTSELPLAN FÖR ORRKOJGÖLARNAS DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om 10 år för att bedöma behovet av revidering. Skötselplanen har upprättats 1996 av Länsstyrelsen i Östergötlands län i samråd med Assi Domän AB. Planförfattare har varit Maria Taberman. INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. ALLMÄN BESKRIVNING 1. ADMINISTRATIVA DATA 2. GRUND FÖR BESLUT SAMT FÖRESKRIFTER 3. ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1 Naturförhållanden 3.2 Nuvarande markanvändning 3.3 Tillgänglighet 3.4 Slitage- och störningskänslighet 3.5 Källuppgifter II. PLANDEL 1. DISPOSITION OCH SKÖTSEL AV MARK 1.1 Övergripande mål 1.2 Generella riktlinjer 1.2.1 Skötsel av skogsmark 1.2.2 Jakt 1.2.3 Skogsbrand 1.2.4 Utmärkning av reservatets gräns 2. ANORDNINGAR FÖR REKREATION OCH FRILUFTSLIV 2.1 Övergripande mål 2.2 Riktlinjer och åtgärder 2.2.1 Anordningar för besökare 2.2.2 Renhållning 2.2.3 Information 3. TILLSYN 4. UPPFÖLJNING OCH INVENTERINGAR 5. FINANSIERING AV NATURVÅRDSFÖRVALTNINGEN 5.1 Ekonomisk redovisning 5.2 Finansiering av naturvårdsförvaltningen BILAGOR 1. Utdrag ur topografisk karta 2. Utdrag ur ekonomisk karta 3. Ekonomisk utredning
I. ALLMÄN BESKRIVNING 1. ADMINISTRATIVA DATA Uppgifter om naturreservatet: Reservatets benämning: Orrkojgölarnas domänreservat Kommun: Socken: Lägesbeskrivning: Norrköping Norrköpings SR, Kvillinge ca 3 km N Svärtinge. Topografiska kartan Katrineholm 9G SV. Ekonomiska kartan 096 12. Koordinater: 650680 151330 Gräns: Reservatets gräns är markerad med heldragen, kraftig linje på bifogad karta, bilaga 1 Fastigheter: Östra Eneby 2:1 och Skärlötamarken 1:2 Markägare: Area: Naturtyper: Naturvårdsförvaltare: Assi Domän AB 105 22 Stockholm 53 ha Barrskog 25,5ha varav produktiv skogsmark ca 13 ha Myr 24 ha Sjö 3,5 ha Länsstyrelsen i Östergötlands län 2. ÄNDAMÅL, GRUND FÖR BESLUT SAMT FÖRESKRIFTER (Se reservatsbeslutet). 3. ÖVERSIKTLIG BEKSRIVNING AV BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3.1. Natur- och kulturförhållanden Geologi och topografi Orrkojgölarnas domänsreservatet ligger i norra Östergötland i ett sprickdalslandskap. Berggrunden i området består av leptit och jordarterna utgörs av torv och morän.
Reservatet är måttligt kuperat med en del mer sluttande partier med hällmarkstallskog utmed den östra sidan. Vegetation De orörda myrmarkerna består av svagt välvda mosseytor och topogena kärr. Myrmarkerna täcker knappt halva arealen av reservatet. De är bevuxna med bl a olika vitmossor, björnmossor och risvegetation som domineras av skvattram. Stora delar av mossen är bevuxen med tallskog men helt öppna ytor finns också. I laggkärren som omger mosseytorna är vegetationen rikare med bland annat gräs- och starrvegetation. Kring skogstjärnarna finns öppna mosseytor som domineras av olika vitmossor men även gräs och starr förekommer. Det topogena kärret är till stor del öppet men ett mindre område med lövskog, där björk dominerar, finns också. Gräs- och starrvegetation dominerar i fältskiktet. Mitt i kärret ligger en öppen göl. På fastmarken inom naturreservatet växer mestadels tallskog, bitvis med stort inslag av hällmarker. Tallskogen är i delar av reservatet relativt gammal och likåldrig. Enstaka björkar växer i tallskogen. Död ved förekommer här och var i mindre mängder. På marken dominerar renlavar och risvegetation med bl a ljung. I söder finns mer omväxlande blandskog i en mer blockig och småkuperad terräng. I blandskogen växer tall, gran och björk. Fältskiktet består av olika ris bla blåbär och i bottenskiktet växer olika mossor som t ex husmossa och väggmossa. Däggdjur och fåglar Djurlivet är typiskt för trakten med älg, rådjur och hare mm. Bland fåglarna kan nämnas spillkråka, orre och en för denna typ av skogsområde karakteristisk fågelfauna med t ex bofink, gulsparv och olika mesar. Ingen systematisk inventering av faunan har inte skett. Kulturhistoria Orrkojgölarnas naturreservat är beläget inom ett störrre område som länge varit bebott av människor. Invid den närbelägna Jusjön finns flera lämningar från stenålder vilket kan innebära att lämningar från denna tid också kan förekomma inom naturreservatet. 3.2. Nuvarande markanvändning Jakt på älg, rådjur, dov- och kronhjort, hare och räv bedrivs inom reservatet. 3.3. Tillgänglighet Reservatet nås från den allmänna vägen. Närmaste allmänna kommunikation är buss till Svärtinge och Finspång på riksväg 51. 3.4. Slitage och störningskänslighet Området besöks av ett litet antal personer pga det relativt otillgängliga läget. Slitage- och störningskänsligheten bedöms som liten. 3.5. Källuppgifter Området beskrivs i handlingar från Kungliga Domänstyrelsen 1947. Området hette då Kvillinge domänreservat.
II. PLANDEL 1. DISPOSITION OCH SKÖTSEL AV MARK OCH VATTEN 1.1. Övergripande mål Målet med reservatets skötsel är att bevara den orörda myrmarken och att vidareutveckla skogen mot en naturskog med stort inslag av bl a död ved. Vegetationen skall tillåtas utvecklas fritt. 1.2. Generella riktlinjer åtgärder 1.2.1. Skötsel av skogsmark och myrmark Mål: naturskog och orörd myrmark Åtgärder: Området skall lämnas för fri utveckling dvs inget skogsbruk ska bedrivas. 1.2.2. Jakt Jakt på älg, rådjur, hare och räv är tillåten inom reservatet. Markägaren innehar jakträtten i området. 1.2.3. Skogsbrand Beträffande elden är det viktigt att denna hanteras på ett genomtänkt och vetenskapligt försvarbart sätt. I dagens läge kan således inga andra regler tillämpas än att spontant uppkomna bränder skall släckas enligt gällande brandlagstiftning. Med tiden bör dock en strategi för släckning utarbetas som ger visst utrymme för avbränning. 1.2.4. Utmärkning av reservatets gräns Utmärkning av den nya reservatsgränsen ska utföras av naturvårdsförvaltaren enligt svensk standard SIS 031522 och enligt Naturvårdsverkets anvisningar. 2. Anordningar för rekreation och friluftsliv 2.1. Övergripande mål Syftet med reservatet är att, inom ramen för det vetenskapliga syftet, också befrämja det rörliga friluftslivet. 2.2. Riktlinjer och åtgärder 2.2.1. Tillgänglighet Man kan nå reservatet via skogsbilvägar norr om Svärtinge samhälle. Närmaste busshållplats ligger vid riksväg 51 ca 4 km söder om reservatet. 2.2.2. Anordningar för besökare Inga anordningar för friluftslivet finns i området idag. En p-plats för 2-3 bilar bör iordningställas i närheten av den norra kanten av reservatet, se karta bilaga 2.. 2.2.3. Renhållning Några särskilda anordningar bedöms inte vara nödvändiga. 2.2.4. Information
En informationsskylt (A3-format) som beskriver området och dess värden ska tas fram och sättas upp i norra kanten av reservatet i anslutning till parkeringsplatsen. 3. TILLSYN Tillsyn av reservatet ska ske i samband med tillsyn av närliggande reservat. Särskild tillsynsman för reservatet bedöms inte vara nödvändigt. 4. UPPFÖLJNING OCH INVENTERINGAR Inventeringar av kryptogamer, vedlevande insekter och fåglar skall genomföras av reservatsförvaltaren senast år 2002. 5. FINANSIERING AV NATURVÅRDSFÖRVALTNINGEN Länsstyrelsen har gjort en ekonomisk utredning daterad 1997-07-28 (bilaga 3). Samtliga, i skötselplanen, föreslagna åtgärder bekostas av staten.
Bilaga 3 till skötselplanen EKONOMISK UTREDNING 1997-07-28 Engångskostnader Informationsskylt (A3-format) Skyltställningar (1 st) Markering av reservatets gräns Dokumentation P-plats Summa: 15 000 kr 3 000 kr 4 000 kr 15 000 kr 10 000 kr -------------- 47 000 kr Den ekonomiska kostnadsberäkningen grundar sig på 1997 års prisnivå.