PROTOKOLL 1 (48) 1-58, 2 bilagor Plats Sessionssalen, Stadsbiblioteket, Umeå Tid Tisdagen den 18 februari 2014, klockan 08.30-17.00 1 Landstingsfullmäktiges öppnande Ordföranden Nina Loughlin förklarade sammanträdet öppnat, varvid ledamöter, åhörare och representanter för massmedia hälsades välkomna. 2 Anmälan av ny ledamot och nya ersättare VLL 47-2014 Anmälan, att Länsstyrelsen den 7 januari 2014 genom ny offentlig sammanräkning utsett ny ledamot och nya ersättare i landstingsfullmäktige för tiden intill utgången av innevarande mandatperiod enligt följande: Norra valkretsen - Gunnar Broström (V), Boliden, ny ledamot i stället för Ulrika Larsson. - Urban Boström (V), Skellefteå, ny ersättare i stället för Gunnar Broström. Inkallelseordning 1. Agneta Hansson 2. Rolf Carlsson 3. Urban Boström - Stina Engström (FP), Skellefteå, ny ersättare i stället för Agneta Bjurman. Inkallelseordning 1. Tore Söderström 2. Thomas Lundström 3. Stina Engström
PROTOKOLL 2 (48) - Stefan Fridholm (S), Jörn, ny ersättare i stället för Kerstin Feldhaus-Karlsson. Inkallelseordning 1. Roger Marklund 2. Linda Carstedt 3. Tage Wikström 4. Harriet Classon 5. Kenneth Fahlesson 6. Lilian Parbring 7. Lars-Erik Backström 8. Gunnel Sandström 9. Allan Olsson 10. Maria Burlin 11. Stefan Fridholm 3 Anmälan av inkallade ersättare Sekreteraren anmälde att följande ledamöter var förhindrade att delta i hela eller delar av sammanträdet och att i deras ställe inkallats nedan angivna ersättare: Förhindrad ledamot Britt-Inger Lundmark (S), Bastuträsk Anna Vestermark (S), Skellefteå Annica Nilsson (M), Lövånger Maalin Wikström (MP), Skellefteå Thommy Bäckström (FP), Umeå Katarina Jonsson (S), Robertsfors Annette Andersson (S), Holmsund Inkallad ersättare Urban Lindström (S), Åsele Tage Wikström (S), Skellefteå Monica Grape (M), Skellefteå Ann-Louise Hansson (MP), Lycksele Jan-Olof Sandberg (FP), Umeå Michael Norén (S), Ånäset Ulrika Hoffrén (S), Umeå 4 Upprop Upprop förrättades. Följande ledamöter/tjänstgörande ersättare anmälde sin närvaro: För västra valkretsen omfattande Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina och Åsele kommuner Marita Fransson (S), Lycksele Urban Lindström (S), Åsele (Ersättare för Britt-Inger Lundmark) Karin Malmfjord (S), Tärnaby Göran Hahlin (M), Vilhelmina Inge Näslund (S), Malå Gunilla Hegardt (V), Ammarnäs Alexandra Wermelin (C), Blattnicksele Agneta Lindström-Berg (S), Vilhelmina Nicke Grahn (FP), Dorotea Bo Brydsten (S), Kraddsele
PROTOKOLL 3 (48) För norra valkretsen omfattande Skellefteå kommun Karin Lundström (S), Östanbäck Janeth Lundberg (S), V Björkdal Kenneth Andersson (S), Ersmark Tobias Wass (S), Skellefteå Carin Hasslow (FP), Skellefteå Andreas Löwenhöök (M), Skellefteå Gunnar Broström (V), Boliden Mona Andersson (S), Lövånger Daniel Öhgren (C), Skellefteå Stefan Bergman (S), Skellefteå Lena Sandberg (KD), Gärdsmark Tage Wikström (S), Skellefteå (Ersättare för Anna Vestermark) Jonas Andersson (S), Skellefteå Margareta Carlbäck (FP), Skellefteå Monica Grape (M), Skellefteå (Ersättare för Annica Nilsson) Ann-Louise Hansson (MP), Lycksele (Ersättare för Maalin Wikström) Marie-Louise Bystedt (S), Skellefteå Kjell Hanseklint (V), Medle Sture Lundgren (S), Ursviken Susanne Dufvenberg (S), Bureå För södra valkretsen omfattande Bjurholms, Nordmalings, Robertsfors, Umeå, Vindelns och Vännäs kommuner Peter Olofsson (S), Obbola Harriet Hedlund (S), Umeå Liv Granbom (M), Umeå Erik Bergkvist (S), Umeå Helen Forsberg (V), Robertsfors Marianne Normark (FP), Umeå Olle Edblom (C), Umeå Charlotte Lundkvist (S), Umeå Nicklas Sandström (M), Umeå Robert Winroth (MP), Umeå Per-Erik Lundmark (S), Vännäs Birgitta Nordvall (KD), Umeå Karin Wincent (S), Sävar David Ahlqvist (V), Umeå Anna-Karin Jonsson Berg (M), Nordmaling Ulf Björk (S), Umeå Jan-Olof Sandberg (FP), Umeå (Ersättare för Thommy Bäckström) Kerstin Nilsson (C), Tavelsjö Nina Loughlin (S), Granö Isac Öberg (M), Umeå Lena Jutterström (MP), Bygdeå Pontus Lindgren (S), Baggböle Margareta Gustavsson (S), Rundvik Willi Schäfer (S), Obbola Lena Riedl (M), Umeå Erik Sedig (KD), Vännäsby IngMarie Westh (FP), Obbola Michael Norén (S), Ånäset (Ersättare för Katarina Jonsson)
PROTOKOLL 4 (48) Kerstin Sjöström (C), Nyåker Alejandro Caviedes (S), Umeå Kenneth Isaksson (M), Robertsfors Nina Björby (S), V Norrfors Fredrik Norum (V), Bjurholm Anders Hård (MP), V Skråmträsk Gunnar Viklund (S), Obbola Robin Holmgren (C), Holmsund Carl Larsson (FP), Umeå Agneta Nilsson (M), Vännäsby Ulrika Hoffrén (S), Umeå (Ersättare för Annette Andersson) 5 Anmälan av frågor Enligt landstingsfullmäktiges arbetsordning ska frågor inges till sekreteraren eller ordföranden i direkt anslutning till landstingsfullmäktiges öppnande. - Fem frågor anmäldes. 6 Anmälan av tid och plats för justering Fredagen den 28 februari 2014, klockan 08.00, Landstingshuset, Umeå. 7 Val av protokollsjusterare Landstingsfullmäktige utsåg Liv Granbom och Erik Sedig att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet. 8 Kungörelse av landstingsfullmäktiges sammanträde De åtgärder som vidtagits för att kungöra sammanträdet redovisades. - Landstingsfullmäktige konstaterade att kungörelse verkställts i författningsenlig ordning.
PROTOKOLL 5 (48) 9 Remiss av valärenden - De av landstingsstyrelsen aktualiserade valärendena remitteras till valberedningen. 10 Beredning av ärenden i utskott VLL 24-2014 Enligt landstingsfullmäktiges arbetsordning ska landstingsstyrelsen inför varje fullmäktigesammanträde redovisa förslag till landstingsfullmäktige om och i vilken omfattning ärenden på fullmäktiges föredragningslista ska beredas av särskilda beredningsutskott. Förslag Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: - Inget av de ärenden som tagits upp på landstingsfullmäktiges föredragningslista ska beredas i särskilt utskott. - Landstingsstyrelsens förslag godkänns. 11 Interpellation nr 40-2013 av Marianne Normark (FP). Nedläggning dagrehab vid geriatriskt centrum VLL 2076-2013 Anmäldes, att Marianne Normark (FP) har ställt en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om nedläggning av dagrehab vid geriatriskt centrum. Interpellationen har följande lydelse: Dagrehab vid geriatriskt centrum i Umeå är en specialistnivå för äldre patienter i behov av rehabilitering. Denna speciallistnivå finns bara vid geriatriskt centrum, kunskapen finns inte på vårdcentralen eller i kommunens hemsjukvård. Rehabiliteringen har riktat sig till patienter med stroke, ortopedpatienter till exempel rehabilitering efter höftledsfraktur men även andra äldre i behov av specialistrehabilitering. Denna rehabilitering har inneburit att patienter har kunnat skrivas ut tidigare från vårdavdelning för att få sin rehabilitering under dagtid vid mottagning. Det är ungefär 25-30 patienter i veckan som får sin nödvändiga rehabilitering. Antalet äldre i befolkningen ökar drastiskt och därigenom även behovet av rehabilitering. Att inte rehabilitera äldre är en förlust först och främst för den enskilde men även för samhället. Rehabiliterar inte sjukvården drabbade patienter så uppstår kostnaden någon annanstans, i
PROTOKOLL 6 (48) detta fall i kommunerna. Denna nedläggning görs enbart på grund av att kliniken har fått sparbeting. Västerbottens läns landsting höjer skatten 2014 med 50 öre. I Folkpartiets förslag till skattehöjning så värnade vi äldresjukvården. Frågor: - Vilka konsekvenser anser Du att nedläggning av denna rehabverksamhet får? - Var får dessa patienter denna rehabilitering på samma nivå i fortsättningen? - Anser Du att utebliven rehabilitering är en besparing? 2013-12-02 Marianne Normark, gruppledare (FP) - Interpellationen får ställas (svaret framgår av 36 i protokollet). 12 Interpellation nr 41-2013 av Carin Hasslow (FP). Psykiatrin i Skellefteå VLL 2132-2013 Anmäldes, att Carin Hasslow (FP) har ställt en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om psykiatrin i Skellefteå. Interpellationen har följande lydelse: Landstinget ska i första hand prioritera sjukvård före andra verksamheter. Patienten ska stå i fokus! En självklarhet för alla, men uppenbarligen inte för den majoritet som styr Västerbottens läns landsting. 15 vårdplatser försvann inom psykiatrin på Skellefteå lasarett då Projekt Balans sjösattes. Nu är det nya sparbeting som ska verkställas. Denna gång är det öppenvården som drabbas. Detta kommer att få tragiska konsekvenser i form av personligt lidande och ökade samhällskostnader. Man bedrar sig om man tror att man kan trolla bort psykisk ohälsa via neddragningar. Den ohälsa som ökar mest är den psykiska ohälsan. En stor del av öppenvårdspatienterna har tidigare överflyttats till primärvården där de redan är mycket pressade. Nu ska ännu fler patienter tas om hand av primärvården. Målet måste vara att ge en så högkvalitativ vård som möjligt vad man än drabbas av för sjukdom. Detta är inte möjligt när man återigen drar ner på öppenvården. Dessa människor med psykisk ohälsa behöver långvariga kontakter som nu flyttas ut till hälsocentralerna, där bristen är stor på specialistläkare, vilket innebär att kontinuiteten för patienterna blir obefintlig.
PROTOKOLL 7 (48) Detta innebär i sin tur att trycket kommer att öka på slutenvården där överbeläggningar är mer regel än undantag. Mina frågor till landstingsrådet blir därför: - Hur tänker du säkra den psykiatriska vården i Skellefteå? - Hur ser du på patientsäkerheten när det gäller den psykiatriska vården? - Det finns både vakanta överläkartjänster och psykologtjänster - hur tänker du lösa detta? Skellefteå den 6 december 2013 Carin Hasslow (FP) - Interpellationen får ställas (svaret framgår av 37 i protokollet). 13 Interpellation nr 1-2014 av Marianne Normark (FP). När kommer västerbottningen att få ortopedisk sjukvård i tid? VLL 40-2014 Anmäldes, att Marianne Normark (FP) har ställt en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om när västerbottningen kommer att få ortopedisk sjukvård i tid. Interpellationen har följande lydelse: Läser i dagens VK om Manbert Karlsson 75 år i Adak som har fått sin operation uppskjuten tre gånger på grund av platsbrist. Folkpartiet har i den politiska debatten många gånger påpekat att en minskning av vårdplatser vid ortopedkliniken skulle få stora konsekvenser eftersom andelen äldre i befolkningen ökar och vårdbehoven som en följd av detta. Ortopedkliniken är en klinik med många äldre i patientgruppen och har sedan Projekt Balans färre vårdplatser och har dessutom haft problem med sjuksköterskebemanningen under en längre tid. Västerbottens läns landsting ska precis som andra landsting uppfylla vårdgarantin vilket innebär att om västerbottningen inte får vård inom garantitiden på tre månader, så har patienten rätt att få vård hos en annan vårdgivare. Detta är givetvis inte utan en kostnad. Den klinik som har skickat patienten får betala notan. Kostnaden för vårdgarantin vid ortopedkliniken på NUS var under 2013 drygt tio miljoner kronor vilket är en stor ökning jämfört med tidigare år. Folkpartiet förstår att kostnaderna har ökat i och med den situation som ortopeden befinner sig i. Situationen blir inte mindre ansträngd under vintertid och halka på grund av alla akuta patienter som givetvis tränger undan de planerade operationerna. Detta är ingen kritik mot den viktiga verksamheten ortopedi utan mot den styrande majoritetens oförmåga att se konsekvenserna av deras beslut.
PROTOKOLL 8 (48) Frågor: - Är du nöjd med den utveckling som sker vid ortopedkliniken när västerbottningen måste skickas till andra sjukhus för operation för drygt tio miljoner kronor? - Tror du att neddragningen av åtta vårdplatser i Projekt Balans har bidragit till den situation som ortopedkliniken befinner sig i? - Tror du att den nuvarande situationen vid ortopedkliniken försvårar deras möjlighet att rekrytera sjuksköterskor? - Tror du att den negativa utvecklingen kommer att brytas och att Västerbottens läns landsting kommer att leva upp till vårdgarantin 2014? 2014-01-08 Marianne Normark, landstingsgruppledare (FP) - Interpellationen får ställas. 14 Interpellation nr 2-2014 av Birgitta Nordvall (KD). Åldersgränserna på ungdomsmottagningarna VLL 55-2014 Anmäldes, att Birgitta Nordvall (KD) har ställt en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om åldersgränserna på ungdomsmottagningarna. Interpellationen har följande lydelse: Ungdomsmottagningar finns i Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vännäs. I Umeå är ungdomsmottagning och ungdomshälsa ihopslagna. Till dessa mottagningar kan en ung person vända sig för att få samtala kring sin hälsa, sexualrådgivning, provtagningar, undersökningar etc. I maj 2013 lämnade kristdemokraterna in en interpellation där man ifrågasatte att åldersgränserna varierar på länets ungdomsmottagningar. I Lycksele är ungdomar upp till 23 år välkomna till ungdomsmottagningen. I Vännäs är åldersgränsen 24 år och i Umeå 22 år. I Skellefteå görs skillnad på tjejer och killar. Tjejerna är välkomna till ungdomsmottagningen till och med 20 år medan killarna kan vända sig dit till och med 25 år (Källa: vll.se). I interpellationen påtalade kristdemokraterna också att besök på ungdomsmottagningen är gratis för ungdomen men att detta inte framgår på landstingets hemsida. I interpellationssvaret stod: I dag har folkhälso- och primärvårdsnämnderna i länet ambitionen att åldersgränserna ska vara lika på samtliga mottagningar, ärendet är under beredning. I samband med det kommer även informationen på hemsidan att rättas till så att det framgår att besöken är gratis.
PROTOKOLL 9 (48) Eftersom ingen förändring har skett på Landstingets hemsida vill jag ställa följande frågor med ovanstående som bakgrund: - Hur långt har beredningen av ärendet kommit? - När ska de diskriminerande åldersgränserna justeras? - När kommer det att framgå på hemsidan att besök på ungdomsmottagningen är gratis? 2014-01-13 Birgitta Nordvall, gruppledare för kristdemokraterna - Interpellationen får ställas. 15 Interpellation nr 3-2014 av Margareta Carlbäck (FP). Ohållbar situation på akuten i Skellefteå VLL 60-2014 Anmäldes, att Margareta Carlbäck (FP) har ställt en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om ohållbar situation på akuten i Skellefteå. Interpellationen har följande lydelse: I en artikel i Norran beskrivs situationen på akutmottagningen i Skellefteå nu som närmast ohållbar. Arbetsbelastningen är så stor så att flera i personalen har varit sjukskrivna de senaste åren. Pressen ökar och personalen går på knäna. En triagesjuksköterska, den som först bedömer besökande, kan på helgerna ta emot mellan 30-60 patienter under ett och samma pass. I Skellefteå är det fler besök per anställd än i Umeå vilket förklaras med att primärvårdsjouren i Umeå har flyttats ut från akutmottagningen medan den i Skellefteå inte har gjort det. Frågor: - Upplever Du att patientsäkerheten på akutmottagningen i Skellefteå kan upprätthållas? - Hur ska arbetsförhållandena förbättras för personalen? - Tror Du att denna situation delvis beror på att primärvårdsjouren finns vid akutmottagningen? - Är Du nöjd med den situation som är vid akutmottagningen i Skellefteå? 2014-01-13 Margareta Carlbäck (FP) - Interpellationen får ställas.
PROTOKOLL 10 (48) 16 Interpellation nr 4-2014 av Birgitta Nordvall (KD). Primärvårdsjour i Skellefteå VLL 78-2014 Anmäldes, att Birgitta Nordvall (KD) har ställt en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om primärvårdsjour i Skellefteå. Interpellationen har följande lydelse: Tidningen Norran rapporterade den 11 januari om den tunga arbetsbelastningen vid akutmottagningen på Skellefteå Lasarett. Personalen har under lång tid känt sig otillräckliga och många väljer att gå ned i arbetstid för att orka med. Helgerna är värst då triagesköterskan som gör en första bedömning tar emot 40-60 patienter under ett arbetspass, enligt Norran. Personalen jobbar dock hårt för att förbättra situationen med hjälp av en ny handlingsplan för verksamheten. Akutmottagningen i Skellefteå har ansvar för primärvårdsjouren medan jouren i Umeå ligger utanför sjukhuset på en hälsocentral. Vilket innebär att skador och symtom, som kan behandlas på en hälsocentral men inte kan vänta till nästa dag, hänvisas till primärvårdsjouren. I Skellefteå kommer dessa patienter i stället till akuten. Med ovanstående som bakgrund vill jag ställa följande frågor: - Hur ska landstinget komma till rätta med den höga belastningen på akutmottagningen i Skellefteå? - Skulle lösningen kunna vara att en primärvårdsjour utanför sjukhuset också inrättas i Skellefteå? 2014-01-14 Birgitta Nordvall, gruppledare för kristdemokraterna - Interpellationen får ställas.
PROTOKOLL 11 (48) 17 Interpellation nr 5-2014 av Olle Edblom (C). Distriktssköterskemottagningarna i Dikanäs och Saxnäs VLL 115-2014 Anmäldes, att Olle Edblom (C) har ställt en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om distriktssköterskemottagningarna i Dikanäs och Saxnäs. Interpellationen har följande lydelse: Det har fattats beslut om en samlokalisering av distriktssköterskemottagningarna i Saxnäs och Dikanäs. Syftet med förändringen skall vara att tillgodose det totala behovet av sjuksköterskeinsatser i Vilhelmina. Filial/distriktssköterskemottagningarna i dom två fjälldalarna tillskapades för att avstånden till närmaste sjukstuga var långa. Filialmottagningarna i Saxnäs och Dikanäs ligger ca 10 mil från närmaste sjukstuga i Vilhelmina, dessutom finns populära turistorter med många gäster under framförallt vintersäsongen. Västerbotten ligger i framkant när det gäller utveckling av glesbygdsmedicinska arbetssätt och metoder, inte minst inom den distansöverbryggande tekniken, det krävs dock att det finns sjuksköterskor på plats som kan göra bedömningar utan att patienter ska behöva göra långa och påfrestande resor. Min fråga till landstingsstyrelsens ordförande är mot denna bakgrund följande: - Är detta beslut förenligt med en likvärdig vård i Västerbotten? 2014-01-14 Olle Edblom (C) Umeå - Interpellationen får ställas. 18 Interpellation nr 6-2014 av Nicklas Sandström (M). Hur stora är problemen med sjuka hus? VLL 116-2014 Anmäldes, att Nicklas Sandström (M) har ställt en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om hur stora problemen med sjuka hus är. Interpellationen har följande lydelse: Under ett flertal år har underhåll och renoveringsbehovet prioriterats ned och stått tillbaka på landstingets lokaler. Ett enormt underhållsberg har skjutits framför sig med stora risker till kraftiga merkostnader då underhållsåtgärder måste ske senare då problemet blivit mer allvarligare. Inte minst syns det nu på kostnaderna för oplanerade saneringsåtgärder som stigit.
PROTOKOLL 12 (48) Sjuka-hus-syndrom har blivit ett allt växande problem, allra främst på NUS, då mer och mer av personalen har haft problem med kliande ögon, rinnsnuva och besvär med lungorna. Avdelningar har fått evakuerats och saneras något som ställer till problem för patienter och personal. Under 2013 anmäldes 134 fall av SBS inom Umeå sjukvård till företagshälsovården jämfört med 164 fall under 2012 och 134 fall under 2011. Nu visar det sig också att det i vissa fall inte ens hjälper att en avdelning renoverats. På medicinska akutvårdsavdelningen (Mava) misstänktes golvlim ligga bakom att många anställda blev sjuka. Trots byte av golv och kontroll av ventilation har besvären hos personalen fortsatt. Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsrådet ordförande Peter Olofsson (S): 1 Hur stort är i dag problemet med sjuka-hus-syndrom? 2 Har problemen de senaste åren ökat eller minskat? 3 Vilka åtgärder är planerade att vidtas för att lösa problematiken med sjuka-hus-syndrom? 4 Hur ser behovet av fastighetsunderhåll ut för kommande år? 5 Hur mycket skiljer sig behovet av fastighetsunderhåll jämfört mot planerad budget? Umeå den 11 januari 2013 Nicklas Sandström (M) Oppositionslandstingsråd - Interpellationen får ställas. 19 Interpellation nr 7-2014 av Birgitta Nordvall (KD). E-cigaretter i landstinget VLL 117-2014 Anmäldes, att Birgitta Nordvall (KD) har ställt en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om E-cigaretter i landstinget. Interpellationen har följande lydelse: Rökfrihet är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå och bevara hälsa. Ingen annan enskild förebyggbar faktor dödar och skadar så många människor samt kostar samhället och den enskilde så mycket. Sedan 2006 har landstinget en policy som syftar till att skapa ett tobaksfritt landsting. De rökfria zonerna blir allt fler i vårt samhälle. Det är ett skäl till att e-cigaretter har blivit en storsäljare. E-cigaretten består oftast av ett cigarettliknande plaströr som laddas med en ampull. När ampullen hettas upp av ett batteri bildas vattenånga som rökaren suger i sig.
PROTOKOLL 13 (48) Ångan kan innehålla nikotin men det finns även e-cigaretter som är fria från nikotin men som innehåller olika aromämnen. Enligt läkemedelsverket är försäljningen av e-cigaretter med nikotin olaglig. Myndigheten anser att sådana cigaretter bör klassificeras som läkemedel att användas vid rökavvänjning. Förvaltningsrätten i Uppsala ska fatta beslut om rökvätskan ska klassas som läkemedel. Folkhälsoinstitutet varnar för att e-cigaretter inte är särskilt hälsosamma. Hälsoriskerna är inte kartlagda och få e-cigaretter har en tydlig innehållsdeklaration. E-cigaretter rekommenderas inte av experter eftersom det saknas vetenskapliga studier såväl angående kvalitet och eventuella risker som dess värde som avvänjningsmedel. Det finns välgrundade skäl för att även e-cigaretter ska omfattas av Landstingets policy för tobaksfrihet. Det har dock kommit till min kännedom att det pågår försäljning av e-cigaretter inom landstingets lokaler och jag vill därför få klarlagt vad som gäller för detta och ställer därför följande frågor: - Säljs e-cigaretter med och/eller utan nikotin inom landstingets lokaler? - Finns några riktlinjer för försäljningsställena inom landstingets lokaler när det gäller e-cigaretter? - Bör inte också användandet av e-cigaretter regleras i policyn Tobaksfritt landsting? 2014-01-20 Birgitta Nordvall, gruppledare för kristdemokraterna - Interpellationen får ställas. 20 Interpellation nr 8-2014 av Liv Granbom (M). Bättre möjligheter till ett aktivt liv med bra syn även på ålderns höst VLL 189-2014 Anmäldes, att Liv Granbom (M) har ställt en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om bättre möjligheter till ett aktivt liv med bra syn även på ålderns höst. Interpellationen har följande lydelse: Dagens pensionärer lever ett annat liv än tidigare; jobbar ofta långt upp i åldrarna. Det blir mer vanligt med synkrävande aktiviteter. Äldre blir mer datoriserade och för detta krävs en bra syn. Ögats lins blir grumligare när vi blir äldre vilket gör att synskärpan försämras. Gråstarr är mycket vanligt och fler kvinnor än män drabbas. Själva operationen vid gråstarr är numera en mycket enkel åtgärd som tar cirka 20 minuter. Patienten kan gå hem samma dag.
PROTOKOLL 14 (48) Vårt landsting erbjuder i dag monofokal lins i samband med operationen. Dvs man ser i bästa fall bra på avstånd men man behöver läsglasögon. Numera kan man sätta in multifokala linser (progressiva) som kostar mer än monofokala linser. Jag vet att Stockholms läns landsting har ett system där patienten kan få multifokala linser men får då betala mellanskillnaden själv. Även Sörmlands läns landsting har infört en sådan lösning. Med detta system blir det inga fördyringar för landstinget. Ögonkliniken NUS får ofta frågan varför inte denna möjlighet finns i vårt landsting. Utifrån ovanstående ställer jag följande frågor till landstingsrådet Karin Lundström (S): - Anser du att patienterna i vårt landsting kan ges möjlighet att få multifokala linser (progressiva) om de själva betalar för merkostnaden? Umeå den 28 januari 2014 Liv Granbom (M) Landstingsfullmäktigeledamot - Interpellationen får ställas. 21 Interpellation nr 9-2014 av Carin Hasslow (FP). Överbeläggningar och färdigbehandlade patienter på Skellefteå lasarett VLL 193-2014 Anmäldes, att Carin Hasslow (FP) har ställt en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om överbeläggningar och färdigbehandlade patienter på Skellefteå lasarett. Interpellationen har följande lydelse: Efter att den (S)-ledda majoriteten genomförde Projekt Balans med neddragningar av platser på medicin/geriatriska och kirurg-ortopediska klinikerna i Skellefteå, har det varit ständiga överbeläggningar och det i sin tur har resulterat i platsbrist för akut sjuka patienter. För några dagar sedan låg det 25 utskrivningsklara på Skellefteå lasarett och väntade på kommunalt boende eller hjälp i hemmet. Dessa upptar akuta medicinoch kirurgplatser vilket i vissa fall medfört att operationer har blivit tvungna att ställas in. Svårt dementa och multisjuka äldre har inte fått den vård de behöver då den geriatriska avdelningen varit överbelagd och det ej funnits plats för dem där.
PROTOKOLL 15 (48) Från personalorganisationer påtalas att det som tidigare varit överbeläggningar blivit ett konstant tillstånd. Svårt att rekrytera ersättare vilket innebär att ordinarie personal får jobba övertid. Detta innebär en enorm arbetsbelastning på personal som i vissa fall medför sjukskrivning. Folkpartiet har under många mandatperioder fört upp denna fråga angående medicinskt färdigbehandlade och överbeläggningar på den politiska dagordningen. Majoriteten har vid samtliga tillfällen lovat guld och gröna skogar men ingenting händer. Vi menar att vi nått vägs ände när det gäller minskningen av antalet vårdplatser och att det behöver tillföras resurser för att utöka antalet vårdplatser. Med anledning av den uppkomna situationen önskar jag ställa följande frågor till ansvarigt landstingsråd: 1 Vilka åtgärder tänker du vidta på kort sikt för att lösa den akuta vårdplatsbristen på Skellefteå lasarett? 2 Vilka åtgärder tänker du vidta på lång sikt för att lösa vårdplatsbristen? 3 Hur ser samarbetet med kommunen ut när det gäller boende för äldre? 4 Varför har den politiska majoriteten i landstinget inte förbättrat situationen trots tydliga signaler från berörda verksamheter och patienter? 2014-01-28 Carin Hasslow (FP) - Interpellationen får ställas. 22 Interpellation nr 10-2014 av Margareta Carlbäck (FP). Ökat antal ärenden till patientnämnden VLL 239-2014 Anmäldes, att Margareta Carlbäck (FP) har ställt en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om ökat antal ärenden till patientnämnden. Interpellationen har följande lydelse: Det har skett en oroande utveckling av ärenden till Patientnämnden. Ärenden till Patientnämnden ökade under 2013. Under året har 685 ärenden behandlats, 66 fler än under 2012. Främst är det brister i patienters möjligheter till delaktighet i den egna vården eller brist i samverkan med närstående. Inom primärvården har framför allt brist på kontinuitet och uppföljning varit återkommande. Det sker ofta en fördröjning eller en försenad diagnos.
PROTOKOLL 16 (48) Exempel: Trots att en 84-årig man sökte Hälsocentral i september med klåda och avmagring var det den sjätte läkaren han träffade som skrev remiss. Svaret visade en stor levertumör. Ett annat exempel är en 57-årig man har inte fått en fast läkarkontakt på 10 år. Frågor till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande: - Hur kan läkares tid och kompetens användas bättre? - När läkarbemanningen är så låg, varför remitteras då inte fler till sjukhusen direkt? - Hur ser du på att ärendena till patientnämnden ökar varje år? - Vad har du tänkt göra åt det? 2014-02-24 Margareta Carlbäck (FP) - Interpellationen får ställas. 23 Interpellation nr 11-2014 av Nicklas Sandström (M). Har Norrlands universitetssjukhus fortfarande sommarstängt? VLL 253-2014 Anmäldes, att Nicklas Sandström (M) har ställt en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om Norrlands universitetssjukhus fortfarande har sommarstängt. Interpellationen har följande lydelse: Inför sommaren 2013 stängdes som planerat ett antal vårdavdelningar inför semesterledigheterna. På många håll var sommaren tuff och delar av personalen fick förskjuta sina semestrar till tidig höst för att verksamheten skulle klara av sina behov. Något som gjorde att uppstarten efter sommaren fördröjdes ytterligare. Nu har landstinget gått in i februari 2014 och fortfarande verkar inte alla vårdplatser kunna öppna upp igen efter semesterstängningen. Framförallt handlar det om för få sjuksköterskor för att kunna bemanna upp vårdavdelningarnas vårdplatser. Andra skäl kan även vara att av ekonomiska anledningar inte öppna upp vårdplatserna för att klara budget.
PROTOKOLL 17 (48) Med hänsyn till ovanstående, ställer jag mina frågor till landstingsstyrelsens ordförande Peter Olofsson (S): 1 Har NUS fortfarande sommarstängt? 2 Hur många vårdplatser har per den 4 februari 2014 inte öppnat upp efter semesterstängningen förra året? 3 Vilka åtgärder planerar du att vidta för att kunna öppna upp alla vårdplatser? Umeå den 4 februari 2014 Nicklas Sandström (M) Oppositionslandstingsråd - Interpellationen får ställas. 24 Fråga nr 1-2014 av Nicke Grahn (FP). Svårigheter för synskadade med gula fläcken att läsa kallelser till vården VLL 330-2014 Anmäldes, att Nicke Grahn (FP) har ställt en fråga till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om svårighet för synskadade med gula fläcken att läsa kallelser till vården. Frågan har följande lydelse: En person som börjar bli synskadad med gula fläcken kan ha svårt att läsa normaltext men ser för bra för att få hjälpmedel. Problemet är att kallelserna till vården är skrivna med så liten text. Tydligen får man inte lägga in i kallelsesystemet att personen vill ha kallelsen med större text. Men om en person själv vill att det ska stå i systemet att kallelsen ska skrivas med större text så att hon/han kan läsa den utan att ta hjälp av grannar, borde det väl gå? Nicke Grahn (FP) - Frågan får ställas (svaret framgår av 51 i protokollet).
PROTOKOLL 18 (48) 25 Fråga nr 2-2014 av Marianne Normark (FP). Rapportering av uppfyllandet av vårdgarantin VLL 392-2014 Anmäldes, att Marianne Normark (FP) har ställt en fråga till landstingsstyrelsens ordförande om rapportering av uppfyllande av vårdgarantin. Frågan har följande lydelse: Såg på Västerbottensnytt en läkare som arbetat i primärvården tala om att om patienten gått med på att vänta längre än gränsen för vårdgarantin 7 dagar så registreras patienten som om han/hon fått vård inom vårdgarantin. Är det så rapporteringen om uppfyllandet av vårdgarantin går till? 2014-02-18 Marianne Normark (FP) Landstingsgruppledare - Frågan får ställas (svaret framgår av 52 i protokollet). 26 Fråga nr 3-2014 av Kjell Bäckman (V). Finns det planer på att sälja marken vid landstingshuset? VLL 393-2014 Anmäldes, att Kjell Bäckman (V) har ställt en fråga till landstingsstyrelsens ordförande om det finns planer på att sälja marken vid landstingshuset. Frågan har följande lydelse: Nuvarande hyresgäst på markområdet öster om landstingshusets parkering sägs vara intresserade av att köpa marken mellan Köksvägen och Tvistevägen. Därför frågar jag: Finns det några planer på att sälja hela eller delar av området? Kjell Bäckman (V) - Frågan får ställas (svaret framgår av 53 i protokollet).
PROTOKOLL 19 (48) 27 Fråga nr 4-2014 av Kerstin Nilsson (C). Handlingsplan för övergång till ökad egenvård för personer med kroniska sjukdomar VLL 394-2014 Anmäldes, att Kerstin Nilsson (C) har ställt en fråga till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om handlingsplan för övergång till ökad egenvård för personer med kroniska sjukdomar. Frågan har följande lydelse: I junisammanträdet 2013 biföll ett enigt fullmäktige min motion som inlämnades i början av 2012 om Handlingsplan för övergång till ökad egenvård för personer med kroniska sjukdomar. Min fråga är om denna fullmäktigeförsamling kommer att få ta del av denna handlingsplan? Tavelsjö 2014-02-17 Kerstin Nilsson (C) - Frågan får ställas (svaret framgår av 54 i protokollet). 28 Fråga nr 5-2014 av Lena Sandberg (KD). Första linjen vid psykisk ohälsa VLL 395-2014 Anmäldes, att Lena Sandberg (KD) har ställt en fråga till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om första linjen vid psykisk ohälsa. Frågan har följande lydelse: Enligt information från ansvarig verksamhetsområdeschef för primärvården så har hälsocentralerna utökat sin psykologkompetens för att kunna verkställa uppdraget att bli första linjens vård vid psykisk ohälsa. - Kan denna insats ske enskilt med patienten eller enbart i grupp? 2014-02-17 Lena Sandberg (KD) - Frågan får ställas (svaret framgår av 55 i protokollet).
PROTOKOLL 20 (48) 29 Anmälan av motionerna nr 24-27-2013 VLL 1958, 1959, 2068 och 2175-2013 Följande motioner till landstingsfullmäktige har kommit in sedan föredragningslistan fastställdes inför fullmäktiges sammanträde den 19-20 november 2013: - Motion nr 24-2013 av David Ahlqvist (V) Rätten till vård - Motion nr 25-2013 av Marianne Normark (FP) m.fl. Möjliggör för äldrevårdscentraler - Motion nr 26-2013 av Carin Hasslow (FP) Möjliggör fortsättning av HOPP-projektet - Motion nr 27-2013 av Olle Edblom (C) m.fl. Likvärdig ambulanssjukvård i länet Motion nr 24 har överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. Motion nr 25 har överlämnats till nämnderna för folkhälsa och primärvård för beredning. Motion nr 26 har överlämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. Motion nr 27 har överlämnats till nämnderna för folkhälsa och primärvård för yttrande samt hälso- och sjukvårdsnämnden för beredning. Förslag Landstingsstyrelsen har föreslagit att landstingsfullmäktige fattar följande beslut: - Landstingsstyrelsens anmälan i ärendet noteras till protokollet. - Landstingsstyrelsens förslag godkänns.
PROTOKOLL 21 (48) 30 Revisorernas rapport till landstingsfullmäktige Revisorernas ordförande Christer Fessé rapporterade om följande genomförda granskningar: - Planenligt fastighetsunderhåll - Sjuka hus - Landstingets budgetprocess - Landstingets investeringsprocess. Särskilt avseende utrustning - Informationen noteras. 31 Besvarande av interpellation nr 35-2013 av Carin Hasslow (FP). AT-ranking i Västerbotten VLL 1723-2013 Landstingsfullmäktige ( 220-2013) har medgett Carin Hasslow (FP) ställa en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om AT-ranking i Västerbotten Svaret, som gavs skriftligt, har följande lydelse: Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, genomför sedan 2000 en årlig ranking av landets AT-orter i syfte att undersöka kvaliteten på AT. AT-läkarna spelar en viktig roll när det gäller kompetensförsörjning i länet, drygt 90 procent stannar efter AT. Rankingen fungerar som en informationskälla för blivande AT-läkare när de ska välja utbildningsort och vår motivation är stor att förbättra resultatet. Det är av största vikt att vi tar väl hand om våra AT-läkare. De 14 år som SYLF redovisat sin ranking har visat att det kan vara svårt att förändra sitt resultat på rankingen. Förbättringsåtgärder som genomförts tar tid att få genomslag. När det gäller Norrlands universitetssjukhus (Nus) så har man under de senaste fyra åren legat på plats 54, 44, 59 och nu 53. När det gäller Skellefteå lasarett så har man de senaste fyra åren legat på plats 5, 4, 6, men nu på 28. Marginalerna är mycket små, rankingen baseras på en sammanfattande bedömning, vissa frågor är frivilliga och resultatet måste tolkas med försiktighet. AT-läkarens subjektiva upplevelse har stor betydelse och sannolikt kan problem med handledning och introduktion på en enskild klinik bidra till försämrat resultat. Handledningen på Nus försvåras då det är långt mellan vissa kliniker och byten av handledare sker ofta. Vissa andra stora universitetssjukhus har löst detta med att AT-läkaren mer fungerar som en superkandidat, men tanken är förstås att ges möjlighet att växa i läkarrollen och få möjlighet att ta allt större ansvar, vilket vi har som målsättning. Rankingen har sina svagheter, att jämföra små sjukhus med stora är inte alltid rättvist. AT-läkaren ges kanske inte möjlighet att delta kliniskt på ett större sjukhus i lika hög grad som på ett mindre.
PROTOKOLL 22 (48) Under förra året, hösten 2012, skedde en organisationsförändring då studierektorsfunktionen flyttades till HR-staben. Förbättringar i form av styrdokument kring ansvarsfördelningen i utbildningen av AT-läkare har godkänts av landstingsdirektören och i denna har riktlinjer fastställts när det gäller t ex självstudietid, tid för handledning m m. Studierektorer är utsedda på Nus vid varje basenhet för att säkra klinikutbildningar. Resultatet från SYLF-rankingen har i samband med verksamhetsområdeschefs- och ledningsmöten med verksamhetschefer, föredragits av övergripande AT-studierektor från Nus. För övrigt diskuteras resultaten i studierektorsgruppen där också förslag till förbättringar tas fram. Nya åtgärder planeras, bland annat AT-kollegium där verksamhetschefer, studierektorer samlas för gemensam diskussion. AT-samrådet som består av representanter för AT-läkarna, har i uppgift att framföra förbättringsförslag från dem själva och övriga AT-läkare till övergripande AT-studierektor. Dokument som kan ge stöd till verksamheten är under utarbetande. Så även förbättring av hemsida med uppgifter om möjliga utbildningar. Under våren visade en undersökning att AT-läkare från Västerbottens läns landsting har de bästa resultaten på AT-tentan i landet! 83 procent av AT-läkarna i Västerbottens läns landsting skulle rekommendera sin AT-ort till vän/kollega. SYLF:s ranking är viktig för att uppmärksamma AT-läkaren och deras utbildning och resultatet är ett underlag för oss i vårt ständiga förbättringsarbete. Sedan Carin Hasslow (fyra anföranden), Peter Olofsson (fyra anföranden), Kerstin Nilsson (två anföranden), Nicklas Sandström, Birgitta Nordvall, Robert Winroth (två anföranden) och Karin Lundström (två anföranden) yttrat sig, förklarades överläggningen avslutad. 32 Besvarande av interpellation nr 36-2013 av Göran Hahlin (M). Vad har hänt med satsningen på glesbygdssjukhuset i Vilhelmina? VLL 1772-2013 Landstingsfullmäktige ( 221-2013) har medgett Göran Hahlin (M) ställa en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om vad som har hänt med satsningen på glesbygdssjukhuset i Vilhelmina. Svaret, som gavs skriftligt, har följande lydelse: Vilhelmina sjukstuga har under en längre tid haft problem med kontinuerlig läkarbemanning. Vilhelmina har därför varit och är beroende av stafettläkarbemanning, vilket naturligtvis försvårar framåtsyftande utvecklingsarbete. Detta till trots pågår en hel del utvecklingsarbete. Bland annat samverkan med Vilhelmina kommun om en gemensam vårdavdelning och gemensam familjecentral. Kommunfullmäktige i Vilhelmina har ändrat ett tidigare beslut angående ombyggnation av äldreboendets lokaler i anslutning till sjukstugan för att även inrymma en gemensam vårdavdelning med landstinget. Detta för att på bästa sätt kunna utforma lokalerna så att samverkan stärks. Gemensamma renoverade lokaler planeras tas i bruk under våren 2014.
PROTOKOLL 23 (48) Det pågår även projekt med utveckling av distansmottagning där Vilhelmina sjukstuga fyller en viktig roll. Via Glesbygdsmedicinskt centrum (GMC) som sedan ett par månader tillbaka är en egen basenhet pågår utvecklingsarbete för hela södra Lappland. Vilhelmina sjukstuga är genom deltagande med verksamhetschef och medicinskt ledningsansvarig (MLA) en viktig del i styrning/ledning av GMC och därmed utvecklingsarbetet. Sedan Göran Hahlin (fyra anföranden), Peter Olofsson (fyra anföranden), Agneta Lindström-Berg, Gunilla Hegardt, Robert Winroth (två anföranden vardera) och Nicke Grahn yttrat sig, förklarades överläggningen avslutad. Under överläggningen i detta ärende anmälde Jonny Kärkkäinen (KD) sin närvaro. 33 Besvarande av interpellation nr 37-2013 av Marianne Normark (FP). Stöd vid förskrivning av läkemedel kan råda bot på bristande jämställdhet VLL 1773-2013 Landstingsfullmäktige ( 222-2013) har medgett Marianne Normark (FP) ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om stöd vid förskrivning av läkemedel som kan råda bot på bristande jämställdhet. Svaret, som gavs skriftligt, har följande lydelse: Tjänsten Kön, genus och läkemedel publicerades på Stockholms läns landstings hemsida den 17 september 2013. Tjänsten ska som interpellanten beskriver fungera som ett stöd vid förskrivning av läkemedel. Syftet med tjänsten är att den ska ge stöd till en förbättrad läkemedelsbehandling genom att underlätta rätt val av läkemedel och rätt dosering, relaterat till patientens kön. I dagsläget finns det information om köns- och genusaspekter på läkemedelsbehandling för cirka 50 läkemedel. Hälsooch sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting ansvarar för tjänsten. Läkarna i Västerbottens läns landsting kommer att få och uppmanas att ta del av tjänsten Kön, genus och läkemedel. Läkemedelscentrum har fått i uppdrag att sprida information om den kostnadsfria tjänsten via informationstidskriften Mediacin som når samtliga förskrivare i Västerbottens läns landsting samt vid kommande informationsbesök till länets hälsocentraler. Sedan Marianne Normark och Karin Lundström (tre anföranden vardera) samt Ulf Björk yttrat sig, förklarades överläggningen avslutad.
PROTOKOLL 24 (48) 34 Besvarande av interpellation nr 38-2013 av Thommy Bäckström (FP). Övertagandet av hemsjukvården i Umeå VLL 1867-2013 Landstingsfullmäktige ( 223-2013) har medgett Thommy Bäckström (FP) ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om övertagandet av hemsjukvården i Umeå. - Besvarandet av interpellationen bordläggs då interpellanten anmält förhinder till sammanträdet. 35 Besvarande av interpellation nr 39-2013 av Nicklas Sandström (M), Marianne Normark (FP), Olle Edblom (C) och Birgitta Nordvall (KD). Vilka slutsatser dras från folkomröstningen? VLL 1883-2013 Landstingsfullmäktige ( 224-2013) har medgett Nicklas Sandström (M), Marianne Normark (FP), Olle Edblom (C) och Birgitta Nordvall (KD) ställa en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om vilka slutsatser som kan dras från folkomröstningen. Svaret, som gavs skriftligt, har följande lydelse: Folkomröstningar genom ett folkinitiativ är en rättighet med syfte att stärka demokratin genom att påverka den representativa demokratin. Folkomröstningar fungerar som rådgivande till den representativa demokratin och vilar även på landstingsfullmäktiges beslut, när det gäller att bestämma om en folkomröstning ska hållas, vilka former den ska ha och hur den ska tolkas. Inför folkomröstningen i landstinget fanns en diskussion om folkomröstningsinstrumentet var lämpligt i det aktuella fallet för att avgöra omfördelningar i en tidigare antagen budget. Vi socialdemokrater såg risker med att länets delar kunde komma att ställas emot varandra, att inget ansvar skulle kunna utkrävas av dem som föreslår mer resurser till olika verksamheter och att det skulle bli en otydlighet om vad vi överhuvudtaget röstade om. Frågor om finansiering, vems tolkning som skulle gälla och vilka som skulle få mer och vilka som skulle få mindre, är exempel på frågor som hängde i luften. Vi anser att en budget är en helhet och är en väsentlig del i partiernas politiska inriktning, och ska därför bäst avgöras i allmänna val. Socialdemokraterna valde också att rösta nej till att den aktuella folkomröstningen skulle hållas. När så beslutet om att hålla en folkomröstning väl fattats, tog vi ansvaret för att presentera en finansiering. Folkomröstningen beräknas kosta mellan 10-15 miljoner. Det var också av betydelse att försöka göra frågeställningen så konkret, avgränsad och så fri från tolkningsmöjligheter som möjligt, samtidigt som initiativtagarnas frågeställning avspeglades. Den slutgiltiga frågan fastställdes på ett möte där samtliga partier samt representanter för folkinitiativet närvarade.
PROTOKOLL 25 (48) Socialdemokraterna gick ut i god tid före omröstningen och deklarerade att vi ville att minst hälften av länets röstberättigade skulle rösta. Detta för att en omprövning av en redan antagen budget och en eventuell omfördelning av resurser inom länet skulle kunna betraktas som legitim inför hela länets medborgare. Efter folkomröstningen har vi tagit till oss av utfallet. Likaså har vi längs hela processen tagit till oss av synpunkter som förts fram i andra sammanhang och i samtal med flera intressegrupper i länet. Allt detta har vägts samman i en helhetsbild för att på bästa sätt kunna tillmötesgå de behov som finns. Efter folkomröstningen kunde de förhandlingar vi haft med den politiska ledningen i Dorotea kommun om att hitta en gemensam samverkanslösning och samlokalisering ta fart igen. Vi beslöt tillsammans att inrätta en ny vårdavdelning, där vi får till stånd den personalsamverkan som vi hela tiden eftersträvat. I den nya sjukstugan samlas hälsocentralen och vårdavdelningen under samma tak som kommunens verksamhet. Därmed får sjukstugan i Dorotea samma struktur som övriga sjukstugor i länet där vi har vårdplatser. Det leder till samordningsvinster och till en bättre ekonomi, också på lång sikt. Till dess att den långsiktiga lösningen är på plats finns en kortsiktig lösning där antalet vårdplatser på Bergvattengården utökas och Dorotea är med och bemannar läkarjourkedjan. En tidsplan för detta har offentliggjorts. Målsättningen är att nå en lika väl fungerande verksamhet som på de andra sjukstugorna, exempelvis i Malå och Storuman. Angående akutbilen så har landstinget ett avtal med Åsele kommun som båda parter är nöjda med. Akutbilen i Åsele har nu varit i bruk i över ett år och har utvärderats med gott resultat. Vi följer kontinuerligt utvecklingen tillsammans med kommunen. I budgeten för 2014 har vi skjutit till medel för att förstärka ambulanssjukvården. Länets ambulansverksamhet är en helhet, ett nät, ett pussel där målet är att få så bra täckning som möjligt och att korta inställelsetiderna. I dag finns brister, bland annat i mellanbygden och i Bjurholm, och vi kommer i förstärkningen se över hela ambulansverksamheten för att göra insatser där behoven är som störst. Det förbättrar i sin tur hela länets ambulansverksamhet. När vi nu lämnat folkomröstningen bakom oss kan vi också gå vidare med frågorna om samverkan. Vår fortsatta ambition är att få ut så mycket vård som möjligt för pengarna. Där spelar samverkan med kommuner och andra aktörer en stor roll, oavsett om det handlar om vårdplatser, akuttransporter eller tidiga insatser. Vi kommer att fortsätta titta framåt för att se hur vi ytterligare kan utveckla och tillgängliggöra vård nära medborgarna och ta vara på den positiva utveckling som finns inom hälsooch sjukvården. Sedan Nicklas Sandström (fyra anföranden), Peter Olofsson (tre anföranden), Olle Edblom (två anföranden), Birgitta Nordvall (två anföranden), Ulf Björk (två anföranden), Marita Fransson (två anföranden), Karin Lundström, Nicke Grahn (två anföranden), Agneta Lindström-Berg (två anföranden), Robert Winroth (två anföranden) och Gunilla Hegardt yttrat sig, förklarades överläggningen avslutad.
PROTOKOLL 26 (48) 36 Besvarande av interpellation nr 40-2013 av Marianne Normark (FP). Nedläggning dagrehab vid geriatriskt centrum VLL 2076-2013 Landstingsfullmäktige ( 11-2014) har medgett Marianne Normark (FP) ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om nedläggning av dagrehab vid geriatriskt centrum. Svaret, som gavs skriftligt, har följande lydelse: Geriatriskt centrum bedriver specialiserad vård och rehabilitering i öppen och sluten vård. De ansvarar för specialiserad vård och rehabilitering för äldre patienter med komplexa vårdbehov samt behandling och diagnostik av yngre och äldre patienter med demenssjukdomar. Ambitionen med förändringen av dagrehabverksamheten är att erbjuda en fortsatt god rehabilitering till aktuella patienter, men på andra sätt och i annan vårdnivå. Detta ska inte behöva medföra försämrad vårdkvalitet för patienterna eller ökade vårdtider för slutenvården. Förändringen ska också öka jämlikheten över länet. Alla ska få tillgång till en god rehabilitering oberoende av var i länet du bor. Resurserna ska fördelas över länet och nyttjas på ett effektivt sätt efter behov. Dagrehab har bara erbjudits på geriatriken i Umeå och nyttjas av patienter boende i Umeå tätort. 94 patienter har behandlats på dagrehab under 2013. När dagrehab stängs kommer patienterna att få sin öppenvårdsrehabilitering i hemmet om det finns behov. Detta kan åstadkommas genom det befintliga geriatriska öppenvårdsteamet och ortopedisk hemrehabilitering som nu även förstärks. Därefter tar primärvården över ansvaret i rehabiliteringen. I viss mån förstärks även paramedicinresurserna inom geriatrisk slutenvård. Rehabilitering och rehabiliteringskedjan är viktig för patienterna och för vården, den bidrar till att patienterna snarast möjligt och på ett tryggt sätt kan skrivas ut till hemmet eller mera hemnära vårdmiljöer. Vi anser att tidigt insatta rehabiliteringsinsatser och en effektiv rehabiliteringskedja kopplad närmare hemmiljön är en förbättring för patienterna. Sedan Marianne Normark (fyra anföranden), Karin Lundström (fyra anföranden), Birgitta Nordvall, Margareta Gustavsson, Liv Granbom, Agneta Lindström-Berg, Olle Edblom (två anföranden) och Harriet Hedlund (två anföranden) yttrat sig, förklarades överläggningen avslutad.
PROTOKOLL 27 (48) 37 Besvarande av interpellation nr 41-2013 av Carin Hasslow (FP). Psykiatrin i Skellefteå VLL 2132-2013 Landstingsfullmäktige ( 12-2014) har medgett Carin Hasslow (FP) ställa en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande om psykiatrin i Skellefteå. Svaret, som gavs skriftligt, har följande lydelse: Eftersom den psykiatriska vården i Skellefteå numera bildar en gemensam klinik med enheterna inom södra Lappland gäller svaret för hela den verksamheten. Verksamheten har funnit sin nya organisatoriska form och verksamhet under 2013 och beräknas stå på allt stabilare grund de kommande åren. En del av den slutna vården har överförts i öppna vårdformer och kunnat etableras i sin nya rutin. Vårdtiderna har minskat och anpassats till gällande vårdplatsbestånd och arbetsformer. Samarbeten och utvecklingsinsatser tillsammans med andra aktörer inom vissa områden i Skellefteå stärker patienternas ställning och trygghet. Under våren 2014 pågår arbetet med projektet Psykisk hälsa i fokus där tanken är att öka kunskap och förståelse om psykisk problematik. Flera av de lokalproblem psykiatrin i Skellefteå haft inom slutenvården under 2013 är nu lösta och verksamheten slipper förhoppningsvis sådana störningar framöver. Dock kvarstår en del problem med vissa öppenvårdslokaler, som behöver åtgärdas. Det pågår ett länsövergripande arbete med riktlinjer och vårdprogram med kontinuerlig revision som kommer att säkra vårdmetoder och resultat i hela länets psykiatri. Den framtida verksamheten säkras genom ett systematiskt planerings- och uppföljningssystem i landstinget. Kort- och långsiktig strategisk och driftsrelaterad planering och uppföljning av kvalitetsaspekter på alla områden ingår i detta arbete. Verksamheten har kunnat redovisa goda resultat på många områden under 2013 och många insatser pågår för att ytterligare flytta fram positionerna. Patientsäkerheten följs löpande i verksamheten på ett samlat och strukturerat sätt. Resultaten är genomgående goda för en verksamhet som nyligen införts och etablerar sin organisatoriska struktur. Rutiner för löpande mätning av patientsäkerhetsmognad och struktur är fullgoda. Strukturen för hantering av löpande avvikelser i verksamheten är god. Kompetensöverföring och vårdkedjesäkring i verksamheten pågår och kommer att utvecklas även under det kommande året. Patientfokuserad vård och utveckling av vårdkedjor är viktiga områden och inriktningar i verksamheten. Vi kan mot denna bakgrund tillhandahålla en god och trygg psykiatrisk vård i Skellefteå. Ett intensivt rekryteringsarbete pågår för bristyrkesgrupper. Läkarförsörjningen sker genom att befintliga ST-läkare både till Skellefteå och i övriga länet genomgår sin utbildning och det är på gång att få dessa färdigutbildade, vilket upplevs som positivt. Vidare finns en viss försörjning via stafettläkare till SLS-enheter som stöd ännu ett tag.