INFO från projektet 04

Relevanta dokument
En utlokaliserad energiproduktion

INFO från projektet 05

INFO från projektet. Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen. Metoder BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Förädling av bioenergi - en lokal resurs att nyttja fullt ut

INFO från projektet 45

INFO från projektet 14

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

INFO från projektet 35

Biogas från många bioråvaror

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world.

En bra kvalité på råvaran för förgasning av biomassa

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

Förgasningsforskning, utgångspunkt

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Klimatmål. Sveriges mål EU Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Pyrolysoljeanläggning i Norrland

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Biodrivmedel från sko sk g o sråvara Seminariedag Seminarieda BDX BD -företa eta en, Piteå A Piteå pril 2009 Lars Stigsson, KIRAM Stigsson,

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Biometan via förgasning

Bioenergikombinat Status och Framtid

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Basprogram Systemteknik

BioDRI: Skogen möter stålet

Bioenergin i EUs 2020-mål

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet

Miljörik)g och kostnadseffek)v förnybar energigas )ll energiintensiv industri genom den patenterade förgasningsprocessen WoodRoll

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Förnybarenergiproduktion

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Bio2G Biogas genom förgasning

ett nytt steg i energiforskningen

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Bioenergi. En hållbar kraftkälla.

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

FÖRGASNING AV BIOMASSA TILL VÄRME, ELEKTRICITET OCH BIOBRÄNSLEN Publikation för HighBio-projektet

Teknikutveckling framtida energi, bränsle & råvaruförsörjning

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Världens första bioproduktfabrik av den nya generationen. Metsä Group

Höganäs - med naturgas till framtiden. Magnus Pettersson, Energisamordnare

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Vad är framtiden inom gasuppgradering?

Nya produkter från skogsråvara. Birgit Backlund, Innventia

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Svenskt Gastekniskt Center AB

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Lösningar för ett hållbart Tissuebruk. Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Program och hålltider

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

Miljörik)g och kostnadseffek)v förnybar energigas )ll energiintensiv industri genom den patenterade förgasningsprocessen

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik.

Framtidens el- och värmeteknik

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage Anders Mathiasson Energigas Sverige

El och värme från flis på gårdsnivå

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Bioslam till Biokol. Malin Fuglesang, Kajsa Fougner, ÅF Panndagarna, Västerås

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Nya värdekedjor baserade på restströmmar från lantbruk, livsmedels- och skogsindustri samt nya bioråvaror

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

Skånes Energiting Leif Persson, Terracastus

Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck

TopCycle Framtidens kraftverk. Integrerad Ång/Gasturbin process för hållbar elproduktion

Transkript:

HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste åren har intresset kraftigt ökat för användningen av lokala biobränsleråvaror, samt att vidareförädla dessa. Förädling av bioråvaror kan ske på flera olika sätt. Det traditionella och mest vanliga förädlingssättet har varit förbränning för att få värme för uppvärmning. Idag siktar många lokala värmeproducenter och energikooperativ mot att både producera el och värme i mindre kombinerade anläggningar (CHP) Se närmare i de översikter som följer. Sammanfattande översikt Till höger finns en grov översikt som sammanfattar exempel på vägar för förädling av olika bioråvaror. Bioråvarorna kan komma från skog, jordbruk, gödsel och avfall från lantbruk, samhällsavfall eller vara avfall från t.ex. processindustrin. Genom förbränning skapas värme som främst användas för uppvärmning och som processvärme för företag och industrin. Värmen från förbränningen kan också användas för att producera elström genom olika CHP processer. Förgasning av biomassa är en form av Pyrolys, man får ut syngas. Biomassan förgasas genom en styrd process i en reaktor med begränsad syretillgång. Principen är den samma som för gengasproduktion men i ett modernare utförande. Vid förgasning av biomassa fås en syntetisk gas, som också kallas syngas. Med en träbaserad råvara som bränsle i förgasningen får vi en syngas som vi kan kalla för trägas. Gasen som kommer ut från förgasningsreaktorn är en rågas som går genom en första filtrering, tvättning och kylning, resultatet är en sk. Produktgas, syngas eller trägas. CHP = kombinerad värme- och elproduktion BTL= Biomass to liquid GTL= Gas to liquid

Översikt För att ge en övergripande och grov översikt över förädling av bioenergiråvaror från skog och jordbruk finns bilden till höger. För direkt förbränning kan olika träbaserade bränslen användas. Träpellets är ett av de mest attraktiva bränslen vid övergång från olja för uppvärmning av villor. Förutom direkt förbränning kan förädlingen ske genom Omvandling med värme eller genom en Biokemisk omvandling. Fasta, flytande och gasformiga bränslen o De fasta biobränslen från skogen är, ved, träflis, träpellets samt GROT och stubbar o Gasformiga biobränslen kan tas fram genom, - Förgasning, genom värme - Anaerob bakterieprocess o Flytande biobränslen är avancerade och fås fram på olika sätt, t.ex. genom en vidareförädling efter en; - Trä-förgasning - Alkoholfermentering - Anaerob nedbrytning - Förvätskning (Pyrolysolja) Bioråvaror från skogen kan förädlas till olika fast, gasformiga eller flytande biobränslen

Förädling av biomassa genom värme Målsättningen med förädling genom omvandling med värme (pyrolys) har varit olika under åren, och ofta har användningen varit knuten till tillgången på fossila bränslen. Tre vägar vid pyrolys; o Förgasning (trä-förgasningen utvecklades först under kriget för gengasdrift) o Förvätskning ger pyrolysolja o Pyrolys karbonisering, används för träkolsframställning Trä-förgasning Genom förgasning av biomassa kan man få en användbar produktgas som är en intressant gasråvara, den kan användas för direkt förbränning eller för en vidareförädling. Bland de mest intressanta alternativen, med sikte mot bränsle eller kemiska råvaror, är Trä-förgasning av skogsbaserade bioenergiråvaror. Syngasen eller produktgasen kan användas för en vidare förädling efter rening och anpassning. Användningsområden är bl.a.; o Direkt förbränning för värmeproduktion o Gasbränsle för elproduktion med, - kolvmotor/gasmotor - gasturbin - bränsleceller o Förädling och uppgradering till, - fordonsbränsle - kemiska råvaror Det finns många alternativ för användning av trägasen/produktgasen från en förgasningsanläggning. Bränsleceller Trägasen från av skogsbaserade bioenergiråvaror kan redan nu efter rening användas i bränsleceller i CHP anläggningar för el och värmeproduktion. Utvecklingen av bränsleceller går snabbt. I Tyskland har företaget MTU under några år tillverkat bränsleceller för elproduktion för både natur-, bio- eller trägas. Det är fullt möjligt att idag använda renad bio- och trägas som bränsle i bränsleceller. Montering av ett bränslecellpaket i MTU CFCs fabrik i Tyskland. Bild. MTU CFC

Grön Kemi Genom en kemisk förädling av syngasen eller produktgasen, kan en mängd olika råvaror och olika produkter tas fram. De största förväntningarna finns i anslutning till fordonsbränsle som ersättning till de fossila bränslen. När biomassa från skogen är råvara konkurrerar inte denna med de åkergrödor som passar för matproduktion. Genom att utveckla den Gröna Kemin kan man minska beroendet av de fossila oljeprodukterna, de lokala bioenergiresurserna kan nyttjas bättre, vilket kan öka sysselsättningen och självförsörjningsgraden i regionen. Från Trägas till flytande bränsle Produktgasen från träråvaror kan idag genom ett par olika processer fungera som råvara för tillverkning av flytande bränsle. Genom den så kallade Gröna Kemin kan flera intressanta produkter utvecklas för framtiden. Bio-raffinaderi Intresset för en längre förädling av förnyelsebara råvaror som biomassa har fått ett enormt intresse efter att de fossila bränslen stigit kraftigt I pris. Men det är tjäran i trägasen som är bland det största problemet de flesta företag brottats med för att rena från gasen. Att rena produktgasen från tjäran har varit invecklat och svårt. Tjärfria reaktorer är under utveckling. Den mest kända process-en är FT eller Fischer-Tropch. FT utvecklades redan under kriget i Tyskland. I dag har tekniken förfinats och man pratar om en andra och tredje generationens processer. EniTecnologie-IFP:s pilotanläggning i Frankrike använder nya Fischer-Tropsch processer. Bild, IFP, Frankrike.

Mindre enheter för raffineringen Ett bra alternativ är att förgasningen och raffineringen ordnas i närheten av en CHP anläggning, då kan man effektivt nyttja värmen från förgasningsprocessen och uppgraderingen av produktgasen. På så sätt kan man både säkra att lågvärdig gas och värmen som produceras i anläggningen kan nyttjas i CHP anläggningen och dess fjärrvärmenät. Mindre anläggningar som förgasar biomassa passar främst för produktion av el och värme i anslutning till lokala CHP anläggningar. Speciellt om man har tillgång till en av de framtida förgasningsreaktorerna som kan använda fuktigt eller torrt biobränsle och samtidigt producera en trägas utan tjärpartiklar. För CHP enheter med förgasning av biomassa som kräver torkning av bränslet samt också måste ha en effektiv rening från tjära, måste vara en tillräckligt stor anläggningen för att få lönsamhet i gasproduktionen. En av de mest lämpliga principerna för mindre förgasare eller reaktorer för biomassa är den sk. Medströmsförgasaren eller på engelska Downdraft gasifier. Projektet HighBio Genom projektet HighBio Interreg Nord forskas det kring tekniken för förgasning med en Medströmsförgasare. Den finska Pilotanläggningen som används i projektet har utvecklats och fungerar på så sätt att man kunnat eliminera problemet med tjärpartiklar i den Produktgas som produceras. Se närmare för närmare information om projektets samarbetsparter och projektinnehåll i INFO från projektet, nummer 01 och 03. Synergieffekter kan nås genom ett effektivare nyttjande av värmen genom att placera förgasningen och förädlingen i närheten av en CHP anläggning. Mindre anläggningar för förgasning passar främst för elproduktion och bör vara integrerad med en lokal fjärr- eller närvärmeanläggning. Ulf-Peter Granö Tel.: 00-358-6-8294239