Folkbiblioteken i Huddinge
Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. Där finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor, hjälpa barn och vuxna att hitta vägen till läsning, skapa fri tillgång till litteratur, kultur och information, och värna allas rätt att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Biblioteken fungerar också som kunskapscentraler till stöd för invånarna när kraven på digitala färdigheter och analysförmåga stiger. På så sätt är biblioteken och deras anställda en viktig motkraft i samhället när klyftorna ökar och demokratin utmanas. För tionde året i rad har Svensk biblioteksförening brutit ner den officiella statistik som finns på biblioteksområdet på regional och kommunal nivå. Vi hoppas att rapporterna ska vara ett stöd i beslutsfattande och debatt. Tidigare har vi undersökt vilka faktorer som leder till ökad biblioteksanvändning. De är exempelvis hög personaltäthet, ett omfattande mediebestånd, en stor andel nyförvärv, bra tillgång till datorer och ett rikt utbud av tidskrifter. Idag vet vi att ju mer resurser biblioteken får, desto mer blir de använda. Statistiken visar att biblioteken behöver mer resurser till personal och medieutbud för att leva upp till landets lagar. Den nya bibliotekslagen skärper kraven på bibliotekshuvudmännen. Kommunerna har ansvar för att alla som vistas i kommunen har tillgång till biblioteksverksamhet. När det gäller folkbiblioteken ställer lagen krav på allsidighet och kvalitet i utbudet av medier och tjänster, den pekar ut prioriterade målgrupper och preciserar folkbibliotekens ansvar för att främja läsning och tillgång till litteratur, särskilt vad gäller barn och ungdomar. Under riksdagsbehandlingen var kulturutskottet tydligt: I kommunernas ansvar får anses ligga att svara för att personalen har den kompetens som krävs för att uppfylla de i lagen formulerade kraven på biblioteken. Bibliotekslagen ger tillsammans med skollagen varje elev i grund- och gymnasieskolan rätt till skolbibliotek. Enligt lagens förarbeten är ett skolbibliotek en ordnad och samlad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärarande. Enligt Kungliga biblioteket krävs en bemanning på minst 20 timmar per vecka för att skolbiblioteken ska möta lagens krav. I dagsläget misslyckas många av landets kommuner med att leva upp till lagen. Bibliotekens uppgift är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Idag, när demokrati och mänskliga rättigheter utmanas och kunskapsklyftorna djupnar, är biblioteken viktigare än någonsin. Nu behövs prioriteringar och investeringar som möjliggör för biblioteken att utföra sin viktiga samhällsuppgift. Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk biblioteksförening 2
Fakta om bibliotek Det svenska biblioteksväsendets uppgift är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Med vilka resurser genomför biblioteken den uppgiften och hur påverkar det hur invånarna använder biblioteken? Vad säger oss statistiken på biblioteksområdet? I följande rapport försöker vi ge en bild av det. Enligt års nationella SOM-undersökning har den nedåtgående trenden brutits, och både förtroendet för och besöken på biblioteken ökar. I denna rapport redovisas dock endast statistik från Kungliga biblioteket och Statistiska centralbyrån. Vi har strävat efter att redovisa siffror som är jämförbara med tidigare år. Det försvåras av att Kungliga biblioteket har genomfört omfattande förändringar i biblioteksstatistiken från år. Jämförelser ska därför tolkas med stor försiktighet, se not på sidan 4. Svensk biblioteksförening har tidigare låtit undersöka vilka faktorer som leder till att fler besöker och använder folkbibliotek. Det står klart att ju mer resurser biblioteken får, desto fler använder biblioteken. Exempelvis leder hög personaltäthet, ett omfattande mediebestånd, en stor andel nyförvärv, bra tillgång till datorer och ett rikt utbud av tidskrifter till fler besök och ökad utlåning. Nytt, brett och allsidigt utbud då ökar utlåningen Det görs minst 68 miljoner lån på de kommunala biblioteken varje år. Nästan hälften av de böcker som lånas är barn- och ungdomsböcker. Att stimulera barns läslust och läsfärdigheter är en central uppgift för folkbiblioteken, och det är självklart viktigt att utbudet av barn- och ungdomsböcker har kvalitet, bredd och relevans. Skönlitteratur står för en stor del av utlåningen och en hög andel nyförvärv är viktig. Men för bibliotekens besökare är det också viktigt att böcker som annars är svåra att upptäcka eller få tag i finns på biblioteken. Därför arbetar biblioteken aktivt med kvalitet och allsidighet i urvalet, och med fjärrlån. God tillgång till musik, film, ljudböcker, databaser, tidningar och tidskrifter är också viktiga faktorer för hög utlåning och många besökare. Biblioteken bidrar medvetet till att introducera och tillgängliggöra böcker i andra format än tryckta, som e-böcker, ljud- och talböcker, för att nå nya användargrupper. När det gäller e-böcker pågår en förändring som kan bli genomgripande. På folkbiblioteken ökar e-bokutlåningen. Enligt SOM-institutet har 11 procent av befolkningen läst minst en e-bok under året. Och läsningen av e-böcker är tre gånger så utbredd i åldrarna 16 till 29 år som bland personer som är 65 år eller äldre. För facklitteratur är skillnaden ännu större. Teknikutvecklingen innebär stora möjligheter både för biblioteken och användarna. Utbudet av digitaliserad information och kunskap som tillgängliggörs på nätet ökar ständigt. Nya format och hjälpmedel gör att biblioteken kan nå nya grupper och tillgängliggöra mer kunskap, information och kultur. Men det innebär också att pengarna ska räcka till mer. Samtidigt krymper budgetarna både för inköp och för kompetensutveckling av personalen. Medan teknikutvecklingen rusat så har bibliotekens inköpsbudget mätt i kronor per invånare rasat med 10 procent sedan 2000. Gapet växer mellan det möjliga och det önskvärda. Nära och öppet tillgängliga bibliotek lockar fler besökare De fysiska besöken i folkbibliotekens lokaler minskade något under, medan de elektroniska besöken i stället ökade. Här finns mörkertal i statistiken. Utlåningsställen där låneregistrering inte sker har ökat kraftigt, och alla serviceställen har inte möjlighet att räkna besökare. De två viktigaste tillgänglighetsfaktorerna för biblioteken är närhet och öppettider. Biblioteken behöver rent fysiskt finnas på platser människor lätt kan nå och ha öppettider som passar användarna. Några av bibliotekens främsta användargrupper är barn, ungdomar och äldre. Dessa grupper är särskilt beroende av närhet till biblioteksservice och det är därför de som drabbas mest när filialer läggs ner. Mest alarmerande är att hälften av landets elever saknar tillgång till skolbibliotek, trots att lagen ger varje elev den rätten. 90 av landets 290 kommuner saknar egna skolbibliotek helt. Samtidigt visar både svensk och internationell forskning att elever med tillgång till bemannade skolbibliotek förbättrar både sina läsvanor, läsfärdigheter 3
och studieresultat. Här krävs kraftfulla politiska åtgärder för att vända utvecklingen. Antalet publika aktiviteter som lockar besökare till biblioteken ökar. Under anordnade folkbiblioteken 214 000 publika aktivitetstillfällen. Drygt 60 procent av dessa var olika läsfrämjande aktiviteter riktade till barn och unga. Därutöver genomförs datakurser för äldre, bokcirklar, författarbesök, informationsmöten, öppna samtal och mycket mera. Biblioteken är en plats för läsning, kunskapsinhämtning och reflektion, men också för människors möten och samtal. I ett hårdnande samhällsklimat blir biblioteken som arena för ett öppet demokratiskt samtal bara viktigare. Fler kompetenta bibliotekarier så stärks medie- och informationskunnigheten Varje dag görs fantastiska insatser av biblioteksanställda i möten med barn, arbetslösa, flyktingar, företagare, studenter och forskare. Bibliotekens service får också toppbetyg och förtroendet för biblioteken hos allmänheten är fortsatt högt. Utöver att ta del av litteratur är det vanligaste skälet till biblioteksbesök att en vill ha sakkunnig hjälp. Bibliotekarien och dennes kompetens att guida i informationslandskapet spelar alltså en avgörande roll för viljan att besöka biblioteket. Personaltäthet och kompetensutveckling är A och O. Både för att användarna ska få sin hjälp, och för att bibliotekspersonalen ska kunna ge den under goda arbetsvillkor. Kraven växer på både barns och vuxnas förmåga till källkritik, att sovra, analysera och kritiskt värdera information, att hantera identitet och integritet på nätet. Det handlar om medie- och informationskunnighet, och de främsta experterna på detta finns just på biblioteken. Inte minst gäller det skolbibliotekarierna som har specialkompetens i informationssökning och källkritik. Allt fler använder bibliotekens publika datorer med internetuppkoppling, med eller utan stöd av sakkunnig hjälp från bibliotekens personal. Och de måste bli fler. Enligt rapporten Svenskarna och internet saknar fortfarande en miljon svenskar daglig tillgång till internet. Den digitala kunskapsklyftan måste överbryggas för att alla invånare ska kunna vara demokratiskt delaktiga. Här gör biblioteken och de biblioteksanställda betydande och mycket resurskrävande insatser. Biblioteken en motkraft när klyftorna ökar och demokratin utmanas Hälften av landets skolelever saknar tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan. Allt fler får längre till biblioteken när filialer försvinner. Män läser och använder biblioteken mindre än kvinnor. Personer med lägre utbildning läser och använder biblioteken mindre än personer med högre utbildning. Vad vi ser är växande kunskapsklyftor, vikande läsförståelse, sjunkande skolresultat, digitalt utanförskap och alltför många elever utan tillgång till skolbibliotek. Det saknas inte oroande tendenser. Demokratin och yttrandefriheten är idag utmanad i hela Europa, och Sverige är inget undantag. Den landsomfattande bildningsinfrastruktur som biblioteken utgör är en stor och mäktig samhällsresurs som behövs mer än någonsin och behöver prioriteras. Not Kungliga biblioteket (KB) har genomfört en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Statistikinsamlingen bygger numer på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll, definitioner och antalet inrapporterande bibliotek. Förändringarna påverkar statistiken för år. KB presenterar också det statistiska materialet på ett nytt sätt från och med i år. KB anger att ett viktigt skäl för den förändrade statistikinsamlingen är att man med tidigare system riskerade dubbelräkning av uppgifter från bibliotek i samma bibliotekssystem, till exempel från folkbiblioteket och skolbiblioteket som är integrerade. Med den nya metoden minimeras denna risk. Denna förändring kan dock medföra att jämförelser bakåt i tiden blir missvisande. Datamaterialet som ligger till grund för års statistik i Svensk biblioteksförenings rapporter bygger som en följd av förändringarna i högre grad än tidigare år på föreningens egna beräkningar. Svensk biblioteksförening har strävat att endast visa variabler och nyckeltal som är jämförbara med föregående års. Det går trots det inte att utesluta felkällor i datamaterialet, till exempel till följd av att biblioteken tolkat de nya frågorna på olika sätt. En del kommuner har dessutom avstått att svara på frågorna helt eller delvis. Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s eller SCB:s statistik. 4
Folkbiblioteken i Huddinge I denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i kommunen ser ut. Huddinge jämförs dels med andra kommuner i Stockholms län men också med andra kommuner av liknade karaktär. För den jämförelsen har vi utgått från den kommungruppsindelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderat för jämförelser av kommuner. Denna indelning klassificerar Sveriges kommuner i tio olika grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Huddinge tillhör kategorin Förortskommuner till storstäderna, det vill säga Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. Som bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror om inkomstoch utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset för högre studier i Huddinge ser ut. Nedanstående data är hämtad från SCB. Andel högutbildade i befolkningen avser andel av befolkningen i åldern 25-64 år som år 2013 hade minst 3-årig eftergymnasieal utbildning. Uppgift om medelinkomst avser år 2013, andelen högskolenybörjare läsåret 2013/14 och andelen utrikes födda avser år. Åldersfördelningen avser år. Åldersfördelning Huddinge 0 20 40 60 80 100 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel utrikes födda Huddinge tkr Medelinkomst Andel högskoleutbildade Andel högskolenybörjare* 400 300 200 100 0 Huddinge 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Huddinge 12 10 8 6 4 2 0 Huddinge * Med högskolenybörjare avses studerande som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning. 5
Antal besök per invånare Huddinge 4,24 4,69 4,60 3,96 6,66 Förortskommuner till storstäderna 6,61 7,13 7,55 6,91 6,94 Stockholms län 6,62 6,84 7,16 7,00 7,27 6,75 6,91 7,15 7,30 7,84 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 6
Huddinge Total utlåning per invånare 4,25 4,46 4,40 4,32 4,35 Förortskommuner till storstäderna 6,33 6,58 6,62 6,52 6,60 Stockholms län 4,66 5,11 5,32 5,60 5,78 6,47 7,05 7,32 7,60 7,71 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 7
Antal barnbokslån per barn 0-17 år * Huddinge 9,19 12,15 11,69 11,41 11,32 Förortskommuner till storstäderna 12,43 15,43 14,87 14,61 14,05 Stockholms län 10,29 11,85 11,65 12,20 12,13 13,97 17,98 17,98 18,60 18,30 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 * Från och med års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 18. Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 8
Antal barnböcker per barn 0-17 år * Huddinge 3,52 4,42 4,15 4,88 4,78 Förortskommuner till storstäderna 4,39 5,38 5,34 5,49 5,49 Stockholms län 3,71 4,28 4,43 4,70 4,79 6,19 7,81 7,95 8,50 8,67 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 * Från och med års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 18. Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 9
Antal böcker per invånare Huddinge 1,98 2,07 1,94 2,43 2,42 Förortskommuner till storstäderna 2,53 2,74 2,79 2,97 3,10 Stockholms län 2,06 2,22 2,32 2,50 2,80 3,36 3,77 3,87 4,30 4,48 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 10
Huddinge Nyförvärv, medier per invånare 0,190 0,199 0,172 0,183 0,157 Förortskommuner till storstäderna 0,221 0,227 0,229 0,203 0,185 Stockholms län 0,175 0,176 0,181 0,200 0,157 0,227 0,243 0,200 0,218 0,275 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 11
Huddinge Heltidsanställda per 1000 invånare * 0,346 0,373 0,349 0,341 0,339 Förortskommuner till storstäderna 0,367 0,426 0,415 0,415 0,420 Stockholms län 0,415 0,406 0,405 0,400 0,476 0,484 0,488 0,487 0,500 0,537 * Avser antal årsverken 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 12
Huddinge Total driftskostnad (kr) per invånare 314 329 294 276 258 Förortskommuner till storstäderna 340 334 388 372 364 Stockholms län 375 359 347 340 364 421 400 385 387 386 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 13
Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek Fysiska besök på biblioteket (Miljoner) 0 20 40 60 80 Utlåning fysiska medier (Miljoner) 0 20 40 60 80 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 14
Utlåning barnlitteratur (Miljoner) Från och med års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 år till 0-17 år. Se sidan 18 0 5 10 15 20 25 30 35 Bestånd av barnlitteratur (Miljoner) Från och med års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 år till 0-17 år. Se sidan 18 0 2 4 6 8 10 12 14 Fysiskt bokbestånd - skönlitteratur och facklitteratur (Miljoner) 0 10 20 30 40 50 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 15
Nyförvärv tryckta medier (Tusental) Från och med år ingår AV-medier inte längre i underlaget. Jämförelser bakåt i tiden bör därför undvikas eller tolkas med stor försiktighet. 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Årsverken heltidsanställda Avser antal årsverken. 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Total driftskostnad (Mkr) 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Huddinge 16
Bilaga: 2011 års Kommungruppsindelning Större städer Kommuner i tätbefolkad region enligt Sveriges Kommuner och Landsting Borås Nyköping Borlänge Mark Eskilstuna Skellefteå Eksjö Mellerud Mer information på www.skl.se Falun Skövde Enköping Mjölby Gävle Sundsvall Falkenberg Motala Halmstad Södertälje Falköping Nässjö Helsingborg Trollhättan Flen Ronneby Varuproducerande kommuner Storstäder Hässleholm Uddevalla Hedemora Sala Arboga Malå Göteborg Stockholm Jönköping Umeå Hällefors Simrishamn Arvika Markaryd Malmö Kalmar Uppsala Karlsborg Skara Askersund Munkfors Karlskrona Varberg Karlshamn Svenljunga Avesta Mönsterås Förortskommuner till storstäderna Karlstad Västerås Katrineholm Säffle Bengtsfors Norsjö Ale Nynäshamn Kristianstad Växjö Kinda Sölvesborg Emmaboda Nybro Bollebygd Partille Linköping Örebro Kristinehamn Ulricehamn Fagersta Olofström Botkyrka Salem Luleå Örnsköldsvik Laholm Västervik Filipstad Oskarshamn Burlöv Skurup Lund Östersund Landskrona Ystad Finspång Ovanåker Danderyd Sollentuna Norrköping Leksand Åmål Gislaved Oxelösund Ekerö Solna Lidköping Älmhult Gnosjö Perstorp Haninge Staffanstorp Förortskommuner till större städer Mariestad Grums Sandviken Huddinge Sundbyberg Bjuv Kumla Gullspång Sävsjö Håbo Svedala Eslöv Kävlinge Pendlingskommuner Gällivare Tidaholm Härryda Tyresö Forshaga Lekeberg Alingsås Orust Götene Tierp Järfälla Täby Gnesta Mörbylånga Alvesta Osby Hagfors Tingsryd Kungsbacka Upplands Väsby Grästorp Nykvarn Aneby Sigtuna Herrljunga Torsås Kungälv Upplands-Bro Habo Sjöbo Bjurholm Skinnskatteberg Hofors Tranemo Lerum Vallentuna Hammarö Söderköping Boxholm Smedjebacken Hultsfred Tranås Lidingö Vaxholm Hörby Timrå Bromölla Stenungsund Hylte Töreboda Lilla Edet Vellinge Höör Trosa Degerfors Storfors Karlskoga Uppvidinge Lomma Värmdö Kil Åstorp Essunga Strängnäs Köping Vaggeryd Mölndal Öckerö Knivsta Älvkarleby Färgelanda Surahammar Laxå Vara Nacka Österåker Gagnef Svalöv Lindesberg Vetlanda Turism- och besöksnäringskommuner Hallsberg Säter Ljungby Vimmerby Glesbygdkommuner Arjeplog Norrtälje Hallstahammar Tibro Ljusnarsberg Värnamo Bräcke Strömsund Berg Rättvik Heby Tjörn Ludvika Örkelljunga Dals-Ed Torsby Borgholm Sotenäs Hjo Tomelilla Ljusdal Vansbro Båstad Storuman Höganäs Trelleborg Kommuner i glesbefolkad region Nordanstig Vilhelmina Dorotea Strömstad Högsby Vadstena Arvidsjaur Kiruna Nordmaling Vindeln Gotland Tanum Klippan Vingåker Boden Kramfors Pajala Ånge Härjedalen Valdemarsvik Krokom Vårgårda Bollnäs Lycksele Ragunda Årjäng Jokkmokk Åre Kungsör Vänersborg Eda Mora Robertsfors Åsele Lysekil Älvdalen Lessebo Vännäs Haparanda Piteå Sollefteå Överkalix Malung-Sälen Östhammar Mullsjö Ydre Hudiksvall Sunne Sorsele Övertorneå Munkedal Åtvidaberg Härnösand Söderhamn Nora Ängelholm Kalix Älvsbyn Norberg Ödeshög Ockelbo Östra Göinge Orsa 17
Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från de öppna data som Kungliga biblioteket (KB) tillhandahåller för biblioteksstatistik från och statistikrapporter från åren 2005-2013. (Fram till och med 2009 utgavs dessa av Statens kulturråd.) Rapporterna finns tillgänglig på www.kb.se och www.kulturradet.se. Svensk biblioteksförening har utifrån års öppna data gjort egna beräkningar av nyckeltalen som utgår från viktade medelvärden. Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s och Kulturrådets statistik. Jämförelsen med typkommunen enligt Sveriges Kommuner och Landstings gruppindelning bygger på KB:s och Kulturrådets grunddata men beräkningarna är nya och utförda av Svensk biblioteksförening. Mer information om Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning finns tillgänglig på www.skl.se. Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med försiktighet. Dessa kan bero på ändrade redovisningsrutiner och liknande. Saknade staplar i diagrammen är en följd av saknade värden i KB:s och Kulturrådets statistik. Under 2015 anpassade KB biblioteksstatistiken till ISO-standard 2789:13 och 11620:13. Detta innebär att variabler och nyckeltal för års statistik delvis skiljer sig åt från föregående års statistikredovisning. KB rekommenderar därför att jämförelser bakåt i tiden ska tolkas med stor försiktighet, även om folk- och högskolebiblioteken i stort sett behållit sina tidsserier på de centrala variablerna. Mer om detta går att läsa i KB:s rapport: Bibliotek. För Svensk biblioteksförenings rapport innebär detta framför allt att: - jämförelser med tidigare data rörande AV-media inte längre går att utföra - skolbiblioteken redovisas separat. I vilken utsträckning dessa tidigare innefattades i statistiken är oklart men detta borde i allt väsentligt inte påverka jämförbarheten mellan åren - data som berör gruppen barn har utökats från 0-14 år till 0-17 år. Denna förändring är sannolikt av mindre betydelse, då de flesta biblioteken redan tidigare använt J (juvenile) som sortering och därför i praktiken redovisat utlåningen för all barn- och ungdomslitteratur. En del av jämförbarheten kan även bevaras då rapporten i allt väsentligt redovisar mått per 1000 barn - i statistiken för så finns ett tämligen stort bortfall av data som gör att alla kommuner inte kommer kunna redovisas med komplett data - statistiken per kommun är inte komplett för alla variabler. I de fall data saknas har variabeln fått värdet noll Nordmaling och Ronneby har inte rapporterat någon statistik för varför 2013 års värden redovisas även för för dessa kommuner. World Trade Center Box 70380 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30 info@biblioteksforeningen.org www.biblioteksforeningen.org 18