Förord På vilka grunder vilar de beslut vi tar som påverkar kvinnors och mäns livsutrymme i Västerbottens län? Det är en fråga som jag dagligen bär med mig i arbetet med det jämställda Västerbotten. Att se var kvinnor respektive män bor i vårt län, hur vi bor, hur gamla vi är, vilken utbildning vi har, vad vi arbetar med, hur mycket lön vi får för vårt arbete, hur många kvinnor respektive män arbetar i våra politiska församlingar etc. Det är viktiga uppgifter som måste ligga till grund för den analys vi gör för att kunna uppnå ett jämställt samhälle, ett jämställt Västerbotten dvs. att synliggöra kvinnors respektive mäns livsutrymme i vårt samhälle. För jämställdhet handlar om kvinnors och mäns lika rätt, lika möjlighet och lika skyldighet inom livets alla områden. I den här faktaboken med statistik från SCB vill vi ge möjlighet till att skapa en grund i jämställdhetsarbetet. Den kan med fördel användas vid projektansökningar, i skolarbetet, i det politiska livet. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella målen i jämställdhet får genomslag i länet och faktaboken får ses som ett led i att svara mot detta uppdrag. Finansiering har skett via länsstyrelsen och EU:s strukturfonder. Margareta Berggren Jämställdhetsdirektör
Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: Ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende Vårda hem och barn Delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräckligt för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 2
Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1975 FN:s kvinnoår. 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. 1980 Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. 1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag. 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. 1995 FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap. Länsexperter för jämställdhetsfrågor tillsätts. 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 3
Befolkning Folkmängd efter kommun 31 dec 2002 Kvinnor Män Totalt Bjurholm 1 272 1 336 2 608 Dorotea 1 595 1 652 3 247 Lycksele 6 501 6 383 12 884 Malå 1 749 1 804 3 553 Nordmaling 3 788 3 785 7 573 Norsjö 2 257 2 284 4 541 Robertsfors 3 528 3 640 7 168 Skellefteå 36 106 35 707 71 813 Sorsele 1 472 1 574 3 046 Storuman 3 239 3 440 6 679 Umeå 53 728 52 797 106 525 Vilhelmina 3 737 3 918 7 655 Vindeln 2 970 2 990 5 960 Vännäs 4 247 4 232 8 479 Åsele 1 730 1 769 3 499 Länet 127 919 127 311 255 230 Riket 4 513 681 4 427 107 8 940 788 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I de fyra största kommunerna Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vännäs samt även i Nordmaling bor det fler kvinnor än män. De övriga 10 kommunerna har ett mansöverskott. Sammantaget finns något fler kvinnor än män i länet. 4
Befolkning Folkmängd efter ålder 2002 och prognos för 2025 Länet 2002 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länets befolkning är något yngre jämfört med hela rikets. I alla åldrar under 60 år finns det fler män än kvinnor. I äldre åldrar är det tvärtom kvinnorna är fler. År 2025 förväntas befolkningen vara äldre än den är nu. 5
Befolkning Folkmängd i kommunerna efter ålder 2002 Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Åldersfördelningen i kommunerna är mycket olika. Alla kommuner, utom Umeå, har en högre andel 65 år och äldre jämfört med hela riket. Andelen äldre kvinnor är alltid större än andelen äldre män. Största skillnaden finns i Vindeln, Åsele och Norsjö. I åldrarna 20 64 år är det däremot alltid högre andelar män än kvinnor. 6
Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2000 Med tätort menas att där bor minst 200 personer och att det är högst 200 meter mellan husen. SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2000. Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv Män Kv Män 51 49 48 52 51 49 48 52 52 48 48 52 51 49 48 52 51 49 45 55 51 49 48 52 52 48 47 53 51 49 46 54 52 48 47 53 51 49 49 51 52 48 45 55 49 51 47 53 52 48 46 54 52 48 48 52 51 49 46 54 51 49 47 53 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I alla kommuner utom i Sorsele bor det fler kvinnor än män i tätorterna. Utanför tätorterna är det mansöverskott, särskilt i Dorotea, Åsele, Storuman, Vilhelmina och Bjurholm. 7
Befolkning Utrikes födda i kommunerna 31 dec 2002 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet har en låg andel utrikes födda jämfört med riket i genomsnitt. Andelen kvinnor är alltid högre än andelen män. 8
Befolkningen efter nationell bakgrund 2002 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kv Män Kv Män Kv Män Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 114 342 114 334 89 90 79 79 med en inrikes och en utrikes född förälder 4 955 5 243 4 4 6 6 med två utrikes födda föräldrar 1295 1299 1 1 3 4 Utrikes födda 7 327 6 435 6 5 12 11 varav Bosättningstid i Sverige 0 4 år 1 405 1 384 1 1 2 2 5 år 5 567 4 874 4 4 10 9 Uppgift saknas 355 177 0 0 0 0 Totalt 127 919 127 311 100 100 100 100 Utrikes födda Norden därav 2 946 1 859 40 29 29 24 Danmark 82 98 1 2 3 4 Finland 2 364 1 435 32 22 20 16 Island 20 19 0 0 0 0 Norge 480 307 7 5 5 4 EU15 utom Norden 422 578 6 9 8 11 Utanför EU och Norden 3 959 3 998 54 62 63 65 Totalt 7 327 6 435 100 100 100 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Befolkning 9
Befolkning Flyttningsnetto 2002 Flyttningsnetto = inflyttade utflyttade/1000 av medelfolkmängden Källa: SCB, Befolkningsstatistik Elva kommuner hade ett flyttningsunderskott för kvinnor under år 2002. Särskilt stort var det i Åsele, Sorsele, Robertsfors och Norsjö. Umeå hade största överskottet. 10
Befolkning Flyttningsnetto 2002 Flyttningsnetto = inflyttade utflyttade/1000 av medelfolkmängden Källa: SCB, Befolkningsstatistik Flyttningsunderskottet är inte lika stort för män som för kvinnor. Största underskottet hade Norsjö och Sorsele medan Umeå hade största överskottet. 11
Befolkning In- och utflyttningar 2002 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 46 38 38 48 8-10 Dorotea 66 56 62 73 4-17 Lycksele 250 248 285 262-35 -14 Malå 64 77 74 76-10 1 Nordmaling 141 135 161 150-20 -15 Norsjö 57 48 85 89-28 -41 Robertsfors 152 144 200 164-48 -20 Skellefteå 897 905 951 912-54 -7 Sorsele 54 51 75 71-21 -20 Storuman 121 127 146 151-25 -24 Umeå 3 614 3 266 3 052 2 672 562 594 Vilhelmina 138 141 164 137-26 4 Vindeln 114 117 138 141-24 -24 Vännäs 206 210 199 186 7 24 Åsele 52 67 86 70-34 -3 Länet 4 060 3 814 3 804 3 386 256 428 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Bland inflyttarna fanns det största kvinnoöverskottet i Bjurholm, Norsjö och Dorotea. Störst mansöverskott fanns i Åsele och Malå. Bland utflyttarna dominerade kvinnorna särskilt i Åsele och Robertsfors, männen i Bjurholm och Dorotea. 12
Befolkning Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2002 Antal inflyttningar utflyttningar inom länet till/från länet till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 6-13 0 3 2 0 Dorotea -15-23 -1-11 20 17 Lycksele -43-42 -17-15 25 43 Malå -8-7 6 9-8 -1 Nordmaling -30-22 5 2 5 5 Norsjö -20-34 -7-5 -1-2 Robertsfors -47-30 -1 11 0-1 Skellefteå -30-45 -82-17 58 55 Sorsele -6-20 -22-5 7 5 Storuman -24-12 -2-19 1 7 Umeå 270 283 196 265 96 46 Vilhelmina -16-5 -17 1 7 8 Vindeln -22-18 -3-8 1 2 Vännäs 11 9-6 9 2 6 Åsele -26-21 -13 15 5 3 Länet 0 0 36 235 220 193 Källa: SCB, Befolkningsstatistik De flesta flyttningarna sker inom länet. Alla kommuner utom Umeå och Vännäs har här ett underskott. Inflyttningen från utlandet är större än utflyttningen till utlandet. 13
Barn och familj Så långt har vi hunnit 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. 1921 Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken. 1931 Moderskapsförsäkringen införs. 1938 Preventivmedel tillåts. Mödrahjälp till behövande införs. 1939 Förvärvsarbetande kvinnnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. 1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnnor vid barnsbörd, 3 månader. 1964 P-piller godkänns i Sverige. 1974 Föräldraförsäkring införs som ger kvinnor och män rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 1975 Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. 1976 Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. 1982 Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1994 En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern och en för fadern. Denna månad kan inte överlåtas. 2001 Försäkringskassan i Västerbotten startar en riksomfattande kampanj Båda blir bäst. Den syftar till att förmedla värdet av delad föräldraledighet. 2002 Västerbottens län är vinnare i TCO:s pappaindex med värdet 33,1 jämfört med rikets värde 25,8. Värdet blir 100 om mamma och pappa delar lika på föräldraledigheten. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Försäkringskassan i Västerbotten 14
Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp 1998 2001 Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn 25 28 Sammanboende med barn 16 19 Ensamstående kvinna utan barn 21 18 Ensamstående man utan barn 19 18 Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 2 1 Ovriga familjehushåll 13 12 Summa, % 100 100 Antal, 1 000-tal 77 4 546 Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn 1998 2001 Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 61 87 91 60 82 93 1 barn 12 5 5 14 9 4 2 barn 20 3 2 18 7 2 3 barn- 8 5 2 8 2 1 Summa, % 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamstående resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16 84 år. 15
Barn och familj Personer 45 49 år med barn 2001 Avser personer födda i Sverige Andel (%) med barn Genomsnittligt antal barn* Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 87 74 2,6 2,5 Dorotea 91 68 2,5 2,6 Lycksele 87 79 2,5 2,5 Malå 90 76 2,5 2,5 Nordmaling 94 81 2,7 2,7 Norsjö 91 76 2,5 2,5 Robertsfors 88 82 2,7 2,9 Skellefteå 89 80 2,5 2,4 Sorsele 88 72 2,5 2,7 Storuman 88 78 2,5 2,5 Umeå 85 79 2,4 2,4 Vilhelmina 86 75 2,7 2,7 Vindeln 89 83 2,7 2,7 Vännäs 89 81 2,7 2,7 Åsele 86 71 2,6 2,4 Länet 87 79 2,5 2,5 Riket 86 79 2,3 2,3 Källa: SCB, Befolkningsstatistik * Bland dem som har barn I de flesta kommunerna i länet är det, jämfört med landet i övrigt, vanligare att vara mamma i åldern 45 49 år. Bland männen i samma ålder är däremot en lägre andel pappor i många av kommunerna. 16
Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos biologiska föräldrar 2001 Procent Källa: SCB, Befolkningsstatistik Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Tydliga skillnader märks bland 19-åringarna. Bland dessa bor 68 procent av flickorna och 85 procent av pojkarna i länet fortfarande hemma. Andelarna är något högre i riket. Variationen i andel hemmaboende är stor mellan kommunerna och mellan åldrarna. Ännu i 25 28 årsåldern bor en hög andel, särskilt pojkar, hemma i alla kommuner utom i Umeå, Skellefteå och Malå. 17
Barn och familj Födda barn per kvinna 1990 2002 Antal barn som en generation kvinnor föder = summerad fruktsamhet Källa: SCB, Befolkningsstatistik I länet har fruktsamhetstalen legat ungefär på riksnivå de senaste åren. Toppen nåddes 1991 med 2,37 barn per kvinna. År 2002 föddes 1,55 barn per kvinna mot 1,65 i riket. I Umeå har barnafödandet legat på en lägre nivå under nästan hela perioden medan det i övriga kommuner har legat på en högre nivå. Särskilt i de mindre kommunerna varierar fruktsamheten mycket mellan åren men tendensen är ändå över rikssnittet, ibland klart över. Så är t.ex. fallet i Nordmaling, Bjurholm, Robertsfors, Norsjö, Vilhelmina och Åsele. 18
Barnomsorg Barn i kommunal barnomsorg 2002 Procent Förskola Fritidshem Familjedaghem 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Bjurholm 60 21 11 5 Dorotea 82 32 5 0 Lycksele 71 39 12 2 Malå 61 34 18 0 Nordmaling 57 32 24 3 Norsjö 52 23 33 5 Robertsfors 51 28 22 3 Skellefteå 71 43 6 0 Sorsele 72 23 10 1 Storuman 56 31 20 3 Umeå 71 47 12 2 Vilhelmina 58 16 22 2 Vindeln 51 21 16 1 Vännäs 68 33 13 4 Åsele 78 16 0 0 Länet 69 40 12 2 Riket 72 43 8 1 Källa: Skolverket Den kommunala barnomsorgen är utbyggd till lika stor del i länet som i riket. Mellan kommunerna är skillnaderna dock stora. I Dorotea har 88 procent av 1 5-åringarna en barnomsorgsplats. I Vindeln är den andelen 68 procent. 19
Barnomsorg Användning av föräldraförsäkringen 2001 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 61 39 60 40 Dorotea 57 43 57 43 Lycksele 61 39 56 44 Malå 54 46 57 43 Nordmaling 56 44 54 46 Norsjö 56 44 55 45 Robertsfors 58 42 57 43 Skellefteå 57 43 55 45 Sorsele 56 44 59 41 Storuman 59 41 59 41 Umeå 59 41 57 43 Vilhelmina 62 38 63 37 Vindeln 53 48 55 45 Vännäs 57 43 55 45 Åsele 60 40 58 42 Länet 58 42 56 44 Riket 60 40 59 41 Källa: Riksförsäkringsverket FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn Utlandsboende är inte medräknade. En högre andel pappor tar ut föräldraförsäkring i länet jämfört med hela landet. 20
Barnomsorg Användning av föräldraförsäkringen 2001 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 90 10 51 49 Dorotea 86 14 61 39 Lycksele 86 14 61 39 Malå 86 14 57 43 Nordmaling 81 19 53 47 Norsjö 84 16 57 43 Robertsfors 83 17 60 40 Skellefteå 83 17 56 44 Sorsele 85 15 57 43 Storuman 88 12 57 43 Umeå 81 19 60 40 Vilhelmina 86 14 59 41 Vindeln 76 24 49 51 Vännäs 80 20 53 47 Åsele 89 11 58 42 Länet 82 18 58 42 Riket 86 14 65 35 Källa: Riksförsäkringsverket Papporna tar ut en större andel av dagarna i länet jämfört med hela landet. Det gäller särskilt för tillfällig vård av barn. 21
Utbildning Så långt har vi hunnit 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi). 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1980 Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. 1987 Arbetsenheten Kvinnovetenskapligt forum bildas vid Umeå universitet. 2002 Genusforskarskolan vid Umeå universitet invigs. 2003 Flera av länets gymnasieskolor erbjuder tillvalskurser om jämställdhet. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Umeå universitet och Länsstyrelsen 22
Utbildning Elever i gymnasieskolan åk 3 läsåret 2001/2002 Källa: SCB, Skolstatistik Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad. 23
Utbildning Befolkningens utbildningsnivå dec 2001 25 44 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas kv m kv m kv m kv m Bjurholm 10 11 66 76 25 12 0 1 Dorotea 5 12 73 74 22 14 1 1 Lycksele 7 9 61 72 32 19 1 1 Malå 6 12 62 72 32 15 0 1 Nordmaling 11 14 63 73 26 13 0 0 Norsjö 7 12 73 76 19 12 0 0 Robertsfors 10 13 60 66 29 20 1 1 Skellefteå 8 9 58 63 34 27 1 0 Sorsele 8 18 68 67 24 14 0 1 Storuman 8 12 65 72 27 16 0 1 Umeå 5 6 38 46 56 46 1 1 Vilhelmina 6 12 70 75 23 13 0 0 Vindeln 7 11 64 72 29 16 1 1 Vännäs 8 10 55 66 36 23 0 0 Åsele 7 13 72 74 21 12 0 0 Länet 6 8 50 57 43 33 1 1 Riket 11 13 51 54 37 31 1 2 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Det gäller både yngre och äldre. 24
Utbildning Befolkningens utbildningsnivå dec 2001 45 64 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas kv m kv m kv m kv m Bjurholm 28 42 50 44 22 14 0 0 Dorotea 23 32 60 53 17 14 0 0 Lycksele 19 31 54 47 27 21 0 0 Malå 28 36 53 51 19 13 0 0 Nordmaling 28 40 50 42 22 17 0 0 Norsjö 26 44 57 44 17 12 0 0 Robertsfors 21 31 56 50 23 19 0 0 Skellefteå 22 26 54 51 25 23 0 0 Sorsele 23 37 57 49 20 14 0 0 Storuman 28 37 53 47 19 16 0 0 Umeå 15 21 43 42 42 37 0 0 Vilhelmina 24 31 54 53 22 16 0 0 Vindeln 25 33 52 51 23 16 0 0 Vännäs 19 28 54 51 27 21 0 1 Åsele 22 33 58 55 20 12 0 0 Länet 20 27 50 47 31 26 0 0 Riket 25 30 45 43 29 26 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret I åldrarna 45 64 år är utbildningsnivån lägre än den är bland 25 44-åringarna. Det gäller både kvinnor och män. 25
Utbildning Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 1998/99 och som påbörjat högskolestudier senast 2001/02 Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket En högre andel av ungdomarna i länet än i riket går vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fortsätter i större utsträckning än pojkarna. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. 26
Utbildning Högskolenybörjare 2001/02 Rekryterade från Västerbottens län Studieinriktning Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Humaniora och teologi 275 218 56 44 Juridik och samhällsvet. 399 355 53 47 Konstnärligt område 23 34 40 60 Medicin och odontologi 42 24 64 36 därav läkare 8 10 44 56 tandläkare 3 3 50 50 Naturvetenskap 108 98 52 48 Teknik 74 283 21 79 därav civilingenjör 37 130 22 78 Undervisning 237 88 73 27 Vård och omsorg 204 34 86 14 därav sjuksköterska 126 17 88 12 Övrigt område 15 11 58 42 Studieort ett urval Umeå universitet 991 680 59 41 Luleå tekniska universitet 100 143 41 59 Uppsala universitet 37 20 65 35 Mitthögskolan 32 28 53 47 Göteborgs universitet 23 13 64 36 Stockholm 31 24 56 44 Länet totalt 1 298 986 57 43 Källa: SCB, Högskolestatistik En elev kan vara inskriven på fler utbildningar. I länssiffrar ingår bara antal personer totalt. 27
Kursdeltagare i komvux våren 2002 Länet Riket Antal Könsförd. (%) Antal Könsförd. (%) Nivå Totalt Kv Män Totalt Kv Män Grundläggande vuxenutbildning 812 53 47 77 600 65 35 Gymnasial vuxenutbildning 15 453 62 38 698 754 67 33 Påbyggnadsutbildning 864 25 75 42 971 58 42 Totalt 17 129 60 40 819 325 66 34 Källa: SCB, Skolstatistik Fler kvinnor än män går i kommunal vuxenutbildning. Det gäller såväl i länet som i hela landet. Kvinnodominansen är mest påtaglig på gymnasienivån. Bland dem som går påbyggnadsutbildning i länet är bara en fjärdedel kvinnor. I hela landet är det fler kvinnor än män går en sådan utbildning. 28
Förvärvsarbete Så långt har vi hunnit 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel. 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1958 Kvinnor får rätt att bli präster. 1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. 1976 Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. 1979 Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. 1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. 1997 Första biskopen som var kvinna. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 2003 Ett mentorprogram för kvinnor på Volvo Lastvagnar i Umeå, länets största privata arbetsgivare, startas. På företaget arbetar man aktivt med bl.a. rekrytering samt att motverka lönediskriminering och trakasserier. Västerbottens läns landsting är den största offentliga arbetsgivaren i länet och tredje bäst i Sverige när det gäller att ha kvinnor på topppositioner. Landstinget arbetar aktivt och målmedvetet för en jämn könsfördelning på ledande positioner. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Länsstyrelsen 29
Förvärvsarbete Förvärvsarbetande 2001 Procent av befolkningen 20 44 år 45 64 år 20 64 år kv män kv män kv män Bjurholm 80 85 73 73 76 79 Dorotea 79 84 69 66 74 74 Lycksele 79 81 71 70 75 76 Malå 80 87 71 69 75 78 Nordmaling 78 85 70 74 74 79 Norsjö 77 83 68 71 72 77 Robertsfors 79 86 76 79 78 83 Skellefteå 73 80 72 76 73 78 Sorsele 76 84 73 68 74 76 Storuman 78 78 69 63 73 71 Umeå 67 71 80 81 72 74 Vilhelmina 77 76 70 64 73 70 Vindeln 80 82 73 74 76 78 Vännäs 80 85 75 75 77 80 Åsele 78 78 66 67 71 72 Länet 71 76 75 76 73 76 Riket 74 79 74 76 74 78 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland yngre kvinnor och män är andel förvärvsarbetande hög jämfört med rikets genomsnitt i de flesta kommunerna i länet. Umeå skiljer sig med sina låga tal. Bland de äldre har Storuman och Åsele låga värden för både kvinnor och män medan Umeå ligger på höga värden. 30
Förvärvsarbete Förväntat antal arbetsår 2001 Räknat på åldrarna 20 64 år Kvinnor Män Bjurholm 34,3 35,6 Dorotea 33,3 33,5 Lycksele 33,7 33,8 Malå 33,9 35,1 Nordmaling 33,3 35,7 Norsjö 32,6 34,8 Robertsfors 34,5 36,9 Skellefteå 32,3 34,8 Sorsele 33,4 34,4 Storuman 33,0 31,9 Umeå 33,0 33,9 Vilhelmina 32,8 31,6 Vindeln 34,0 35,0 Vännäs 34,3 35,5 Åsele 32,3 32,4 Länet 32,6 33,9 Andel förvärvsarbetande i varje 5-årsgrupp har summerats. Summan har multiplicerats med 5. Detta ger ett uppskattat antal förvärvsarbetsår. Riket 32,8 34,5 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Om andel förvärvsarbetande förblir densamma i framtiden som idag kan vi vänta oss att kvinnorna i länet arbetar knappt 33 år och männen 34 år. Det nya pensionssystemet fordrar 40 år i arbetslivet för full pension. 31
Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal 1990 2002. Procent Avser 16 64 år Relativa arbetskraftstalet = andel av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns 82 procent av kvinnorna i länet i arbetskraften. Motsvarande andel för män var 85 procent. År 2002 hade andelarna sjunkit till 74 respektive 77 procent. 32
Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2002. Procentuell fördelning Avser 16 64 år Förvärvsarbete Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 arbetade en lägre andel kvinnor heltid i länet jämfört med riket. Nu är nivån densamma; 66 procent. Nio av tio män arbetar heltid. Det är något mindre än 1990. 33
Förvärvsarbete Arbetstillfällen efter näringsgren 2001 Arbetstillfällen = dagbefolkning, dvs. arbetar men behöver inte bo i länet. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) De flesta arbetstillfällena i länet finns i vården. Där arbetar 24 procent, varav de flesta är kvinnor. I tillverkningsindustrin arbetar 17 procent, varav de flesta är män. 34
Förvärvsarbete Förvärvsarbetande efter näringsgren 2001 Ett urval av näringsgrenar. Procent Tillverkning, Vård och Handel och Jordbruk, utvinning omsorg kommuni- skogsbruk, kation jakt o fiske Kv Män Kv Män Kv Män Kv Män Bjurholm 6 21 50 6 12 21 4 18 Dorotea 12 39 30 3 15 16 1 9 Lycksele 5 24 53 11 10 20 1 7 Malå 13 44 35 4 14 19 1 6 Nordmaling 10 41 44 4 12 20 2 5 Norsjö 13 44 41 3 11 17 1 7 Robertsfors 14 39 42 6 9 17 3 9 Skellefteå 8 32 42 6 12 19 1 3 Sorsele 11 27 43 9 11 21 1 9 Storuman 7 21 41 4 12 20 1 7 Umeå 5 20 40 10 12 21 0 1 Vilhelmina 1 13 43 6 18 26 1 9 Vindeln 5 34 43 7 12 18 3 10 Vännäs 6 24 47 6 11 25 2 4 Åsele 8 23 53 8 11 20 2 17 Länet 7 26 42 8 12 20 1 4 Riket 10 26 33 5 15 22 1 3 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) I Lycksele, Åsele, Bjurholm finns minst hälften av de förvärvsarbetande kvinnorna inom vården. Bland män är det vanligast att arbeta inom tillverkning och utvinning men i Bjurholm och Åsele arbetar många män inom skogsbruket. 35
Förvärvsarbete Förvärvsarbetande efter sektor 2001 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Kvinnor i hela landet arbetar till lika stor del i offentlig sektor som i näringslivet. Män arbetar till största delen i näringslivet. I länet är arbeten i offentlig sektor vanligare. 36
Nystartade företag efter form av ledning 1993 2000 Antal i länet Förvärvsarbete P.g.a. viss omläggning i undersökningen är resultat före 2001 när det gäller form av ledning i företaget inte helt jämförbara med 2001. Antal nyföretagare 2001 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 173 444 11 071 23 699 Andel (%) 29 70 31 67 Antal/1 000* 2,2 5,4 4 8,3 Endast Jönköpings och Värmlands län hade år 2001 ett lägre antal nya företagare per 1 000 kvinnor. I motsvarande jämförelse för män låg endast Västernorrland lägre. Källa: ITPS samt SCB, Nyetableringsstatistik * Befolkningen 16 64 år 37
Förvärvsarbete Färdsätt till/från arbetet 1994 2001 Huvudsakligt färdmedel Källa: SIKA, RES-undersökningen Både kvinnor och män åker mer bil och mindre kollektivt till arbetet i länet jämfört med hela riket. 38
Förvärvsarbete Effektiv restid till/från arbetet efter huvudsakligt färdmedel 1999 2001 Antal minuter Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Bil 20 22 21 23 Fot eller cykel 16 14 14 13 Kollektivt.... * 46 47 Övriga.... 32 38 Väntetider eller ärenden ingår ej. Bruttorestid till/från arbetet efter huvudsakligt färdmedel 1999 2001 Antal minuter Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Bil 24 39 31 34 Fot eller cykel 21 38 18 22 Kollektivt.... 60 59 Övriga.... 38 65 Inklusive väntetider och ev. ärenden. Källa: SIKA, RES-undersökningen * Osäkra värden 39
Förvärvsarbete Pendling till arbetet 2001 Antal 16 64 år som pendlar över kommungränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kommun Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 37 90 114 221-77 -131 Dorotea 44 76 52 162-8 -86 Lycksele 256 537 170 407 86 130 Malå 51 160 114 186-63 -26 Nordmaling 137 194 451 707-314 -513 Norsjö 93 170 96 278-3 -108 Robertsfors 141 158 404 605-263 -447 Skellefteå 525 1 008 621 1 308-96 -300 Sorsele 40 58 43 107-3 -49 Storuman 83 158 144 282-61 -124 Umeå 2 321 3 724 1 644 2 504 677 1 220 Vilhelmina 96 132 93 300 3-168 Vindeln 104 209 251 376-147 -167 Vännäs 294 496 700 1026-406 -530 Åsele 53 95 56 136-3 -41 Länet 1 041 1 972 1 705 3 228-664 -1 256 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar mer än kvinnor. Umeå och Lycksele har större inpendling än utpendling för både kvinnor och män. I övriga kommuner är det tvärtom. Pendlingen sker huvudsakligen inom länet men från Umeå och Skellefteå pendlar 60 65 procent av utpendlarna till andra län. 40
Relativa arbetslöshetstal 1990 2002 Avser 16 64 år Förvärvsarbete Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Arbetslösheten steg kraftigt efter 1990. I länet nådde den sin topp 1993 för männen med 12 procent. Motsvarande topp för kvinnorna kom 1996 med 6 procent. Nu är kvinnornas arbetslöshet 2,8 procent och männens 4,6 procent. 41
Förvärvsarbete Arbetslösa samt i konjunkturberoende program 2002 Avser 20 64 år. Årsmedeltal. Procent av befolkningen 20 64 år. Arbetslösa I program Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 0,7 2,6 0,5 2,1 Dorotea 2,2 7,0 2,2 6,4 Lycksele 2,0 5,0 1,7 3,6 Malå 2,5 3,5 4,5 4,2 Nordmaling 1,3 2,6 1,8 3,3 Norsjö 2,6 2,9 2,9 4,1 Robertsfors 2,0 3,2 1,7 2,6 Skellefteå 3,1 5,3 2,6 4,1 Sorsele 2,1 4,5 2,6 5,2 Storuman 3,2 7,8 3,0 4,9 Umeå 2,5 3,6 1,4 2,2 Vilhelmina 2,0 8,1 2,8 7,6 Vindeln 1,9 3,4 1,3 2,4 Vännäs 1,2 2,2 0,9 2,1 Åsele 3,0 7,2 3,1 7,0 Länet 2,5 4,4 1,9 3,2 Riket 3,0 3,8 2,0 2,3 Källa: AMS Kvinnor är arbetslösa i lägre utsträckning än män i alla kommunerna i länet. Det är också vanligare bland män än bland kvinnor att vara i konjunkturberoende program. 42
Ekonomi Så långt har vi hunnit 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs. 1938 Bidragsförskott införs. Moderskapspenning för alla införs. 1947 Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning. 1980 Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. 1982 ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 43
Ekonomi Sammanräknad förvärvsinkomst 2001 20 64 år. Antal kronor i 1 000-tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 161 209 164 206 Dorotea 166 198 174 197 Lycksele 171 220 174 217 Malå 174 226 177 222 Nordmaling 164 220 165 223 Norsjö 163 212 165 213 Robertsfors 167 215 168 216 Skellefteå 170 231 171 226 Sorsele 166 198 170 201 Storuman 166 197 169 199 Umeå 165 220 173 223 Vilhelmina 166 194 168 191 Vindeln 160 203 160 210 Vännäs 165 227 168 230 Åsele 168 197 172 197 Länet 167 221 171 220 Hela riket 176 244 175 228 Källa: SCB, Totalräknade inkomst-och taxeringsstatistiken Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomst är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår. 44
Ekonomi Disponibel medelinkomst för familjer 2000 Tkr Gifta/ Ensamstående sambo Kvinnor Män utan minst utan minst utan minst barn 1 barn* barn 1 barn* barn 1 barn* Bjurholm 241 311 100 194 134 182 Dorotea 230 305 100 169 120 175 Lycksele 250 315 108 173 132 188 Malå 256 324 104 177 131 204 Nordmaling 254 323 106 182 140 189 Norsjö 230 311 100 162 135 175 Robertsfors 239 326 106 173 128 245 Skellefteå 272 332 113 173 140 191 Sorsele 219 313 107 170 124 171 Storuman 229 309 103 165 125 197 Umeå 296 351 114 180 134 204 Vilhelmina 224 303 107 177 125 185 Vindeln 244 315 104 180 129 183 Vännäs 244 331 107 184 143 187 Åsele 233 305 102 176 129 190 Länet 269 335 111 177 135 196 Riket 296 373 123 183 151 215 Källa: SCB, Totalräknade inkomst-och taxeringsstatistiken * under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag m.m. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. 45
Ekonomi Pensionssparande i åldern 20 64 år 2000 Medelvärde i Tkr Källa: SCB, Totalräknade inkomst-och taxeringsstatistiken Kvinnor pensionssparar lägre belopp än män. Det gäller i alla kommuner utom i Malå och Sorsele. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej i populationen. 46
Ekonomi Hushåll med ekonomiskt bistånd 2001 Procentuell fördelning Gifta/sam- Ensamstående boende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Bjurholm 11 13 24 20 24 6 Dorotea 2 16 18 17 38 7 Lycksele 7 13 25 17 35 3 Malå 4 13 28 8 43 2 Nordmaling 6 9 25 18 36 6 Norsjö 5 14 25 15 40 1 Robertsfors 5 16 21 18 31 8 Skellefteå 5 9 24 17 41 2 Sorsele 13 8 16 16 44 2 Storuman 5 14 19 18 40 4 Umeå 5 9 27 16 41 2 Vilhelmina 3 6 22 21 41 7 Vindeln 6 5 19 25 35 11 Vännäs 7 8 18 18 47 3 Åsele 1 14 18 24 36 6 Länet 5 10 25 17 40 3 Totalt 6 13 25 17 37 2 Källa: Socialstyrelsen Bland dem som får ekonomiskt bistånd är det vanligast att vara en ensamstående man utan barn. I länet är den andelen 40 procent, i riket 37 procent. Men i riket får ca var tredje ensamstående kvinna med barn ekonomiskt bistånd. Den uppgiften går ej att redovisa på kommunnivå. 47
Hälsa Pågående sjukfall efter antal dagar 31 dec 2002 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer Ökning sedan 1998 i % 30-dagar 180-dagar 180-dagar Lokalkontor Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 66 48 47 31 47 13 Burträsk 104 67 72 47 47 19 Dorotea 76 45 44 27 59 59 Lycksele 371 226 268 157 57 45 Malå 96 66 64 48 8 29 Nordmaling 230 131 163 94 42 41 Norsjö 117 69 83 45 35 38 Robertsfors 168 101 111 73 50 48 Skellefteå 2 046 1 277 1 427 906 37 44 Sorsele 67 41 46 23 37 13 Storuman 151 86 112 58 56 41 Umeå 3 165 1 590 2 285 1 160 56 54 Vilhelmina 213 115 162 78 56 49 Vindeln 180 106 127 81 53 38 Vännäs 261 126 186 87 40 34 Åsele 109 68 86 45 44 42 Länet 7 420 4 162 5 283 2 960 49 46 Riket 178 342 103 326 117 734 67 288 54 47 Källa: Riksförsäkringsverket, datalagret STORE Antal långa sjukfall har ökat de senaste åren. Ökningen har varit kraftigare för kvinnor än för män. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. 48
Hälsa Ohälsotalet 1998 2002 Antal dagar per år och försäkrad i åldern 16 64 år 1998 2000 2002 Lokalkontor Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 57 49 71 56 81 53 Burträsk 68 46 74 53 81 58 Dorotea 53 39 64 38 72 44 Lycksele 57 45 72 50 82 54 Malå 63 47 74 51 83 58 Nordmaling 60 49 70 51 76 54 Norsjö 69 44 75 50 88 55 Robertsfors 45 35 57 38 64 43 Skellefteå 58 38 70 42 80 48 Sorsele 54 43 68 49 70 52 Storuman 49 43 58 47 69 49 Umeå 38 26 47 30 55 33 Vilhelmina 60 46 69 51 82 55 Vindeln 51 42 65 47 80 51 Vännäs 58 38 65 41 78 48 Åsele 67 46 80 51 97 54 Länet 49 35 59 39 68 43 Riket 38 29 45 32 52 36 Källa: Riksförsäkringsverket, datalagret STORE Ohälsotalet är högt i länet och det har stigit kraftigt under senare år, särskilt för kvinnor. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. 49
Hälsa Förtidspensionärer 20 64 år i dec 2002 samt förändring 1998 2002 Andel (%) med sjuk- eller rehabiliteringspenning samt förändring i procentenheter 2002 Förändring (%) sedan 1998 Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 15 11 2 1 Dorotea 16 10 2-1 Lycksele 18 12 4 1 Malå 20 13 6 1 Nordmaling 16 11 3-1 Norsjö 23 13 4 2 Robertsfors 14 9 2 1 Skellefteå 18 10 5 1 Sorsele 18 14 3 2 Storuman 15 11 3 0 Umeå 10 6 1 0 Vilhelmina 17 13 2 1 Vindeln 16 11 5 1 Vännäs 15 10 2 1 Åsele 22 12 7 1 Länet 14 9 3 1 Riket 11 8 2 1 Källa: Riksförsäkringsverket I alla kommuner är andel förtidspensionerade bland kvinnor högre än den är bland män. I Norsjö, Åsele och Malå finns de högsta andelarna vilka här också är betydligt högre än bland männen. I alla kommuner har det, med små undantag, skett en ökning sedan 1998. 50
Hälsa Förtidspensionärer dec 2002 Andel (%) med sjuk- eller rehabiliteringspenning Källa: Riksförsäkringsverket I Åsele är över 40 procent av kvinnorna i ålderna 55 59 år förtidspensionerade. Bland män är motsvarande andel 23 procent. Bland 60 64-åringarna är över hälften av kvinnorna förtidspensionerade i flera kommuner. 51
Makt Så långt har vi hunnit 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 1910 Anna Grönfelt och Helena Ljungberg väljs in i Umeå stadsfullmäktige. 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. 1922 De 5 första kvinnorna väljs in i riksdagen. 1942 Doktor Sigrid Nygren väljs som första kvinna till ordinarie landstingsledamot i Västerbottens län. 1945 Första kvinnan i Västerbottensbänken i riksdagens andra kammare, Ragnhild Sandström från Umeå. 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. 1961 Andra kvinnan från Västerbotten i riksdagens andra kammare, Astrid Lindekvist från Skellefteå. 1963 Första och enda kvinnan från Västerbottens län i riksdagens första kammare, Gunvor Stenberg från Umeå. 1980 Margot Wikström blir kommunstyrelseordförande, den första kvinna i länet på posten. 1992 Görel Bohlin blir landshövding i Västerbottens län, den första kvinnan på posten. Bohlin skapade en stiftelse till förmån för Umeå universitet med syfte att understödja och främja genusvetenskap, främst genom olika stipendier. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Länsstyrelsen 52
Makt Statliga styrelser och nämnder 2003 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Försäkringskassan 5 4 56 44 Kronofogdemyndigheten 5 4 56 44 Länsarbetsnämnden 4 5 44 56 Länsstyrelsen 6 7 46 54 Skattemyndigheten 6 3 67 33 Skogsvårdsstyrelsen 4 5 44 56 Umeå universitet 4 11 27 73 Källa: Länsstyrelsen Beslutsgrupperna för EU:s strukturfonder 2003 Mål 1 regionen Norra Norrland. Norrbottens och Västerbottens län Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Ledamöter 7 4 64 36 Källa: Länsstyrelsen Mål 1 i Sverige ska stärka och utveckla tillväxten i Näringslivet. 53
Makt Landstingsfullmäktige efter valet 2002 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Parti Kvinnor Män Kvinnor Män Moderata samlingspartiet 2 3 40 60 Centerpartiet 4 4 50 50 Folkpartiet liberalerna 4 5 44 56 Kristdemokraterna 5 1 83 17 Miljöpartiet de gröna 1 1 50 50 Socialdemokraterna 16 17 48 52 Vänsterpartiet 5 3 63 38 Totalt 37 34 52 48 Ledamöter i Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Landstingsstyrelsen 9 6 60 40 Ledamöter i riksdagen från länet 8 4 67 33 Källa: Länsstyrelsen I landstingsfullmäktige är könsfördelningen bland ledamöterna inom ramen 40 60 procent i alla partier utom Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. 54
Makt Kommunstyrelsen efter valet 2002 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Könsfördelning Antal Könsfördelning (%) (%) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Bjurholm 9 56 44 9 22 78 Dorotea 9 33 67 9 22 78 Lycksele 11 36 64 0 - - Malå 9 44 56 9 44 56 Nordmaling 13 38 62 13 23 77 Norsjö 9 33 67 8 25 75 Robertsfors 11 27 73 11 45 55 Skellefteå 15 40 60 9 33 67 Sorsele 9 11 89 9 33 67 Storuman 13 31 69 13 23 77 Umeå 15 40 60 15 40 60 Vilhelmina 11 36 64 10 30 70 Vindeln 11 36 64 11 36 64 Vännäs 11 27 73 11 9 91 Åsele 9 22 78 9 11 89 Källa: Länsstyrelsen I Bjurholm, Malå, Skellefteå och Umeå ligger könsfördelningen bland de ordinare ledamöterna inom ramen 40 60 procent. Bland ersättarna uppfyller Malå, Robertsfors och Umeå detta kriterium. I alla 15 kommunerna i länet är kommunchefen en man. 55
Makt Kommunfullmäktigeledamöter 1995 Länet Källa: Länsstyrelsen I alla kommuner fanns det fler män än kvinnor i kommunfullmäktige år 1995. I Lycksele och Vännäs var könsfördelningen jämnast, medan den i Nordmaling, Dorotea och Malå inte låg inom ramen 40 60 procent. 56
Makt Kommunfullmäktigeledamöter 1995 Länet Källa: SCB, Valstatistik Även år 2002 fanns fler män än kvinnor i alla kommunfullmäktige. I några kommuner har kvinnorna ökat sin andel sedan 1995, främst i Dorotea och Vilhelmina. I Sorsele, Åsele, Lycksele och Robertsfors har andel kvinnor minskat. 57
Makt Kommunfullmäktige efter valet 2002 Antal ledamöter Bjurholm Dorotea Lycksele kv m kv m kv m Moderata samlingspartiet 4 7 0 0 1 2 Centerpartiet 2 2 0 2 1 2 Folkpartiet liberalerna 1 2 1 2 2 4 Kristdemokraterna 1 1 0 0 2 3 Miljöpartiet de gröna 0 0 0 0 1 0 Socialdemokraterna 5 5 6 7 8 11 Vänsterpartiet 0 1 1 1 2 2 Övriga partier 0 0 5 6 0 0 Totalt, antal 13 18 13 18 17 24 Könsfördelning (%) 42 58 42 58 41 59 Malå Nordmaling Norsjö kv m kv m kv m Moderata samlingspartiet 3 4 2 0 0 1 Centerpartiet 1 1 2 3 5 5 Folkpartiet liberalerna 1 1 2 4 1 0 Kristdemokraterna 0 2 1 1 2 2 Miljöpartiet de gröna 0 0 0 0 0 0 Socialdemokraterna 5 7 4 10 5 7 Vänsterpartiet 3 2 1 1 1 2 Övriga partier 0 1 0 0 0 0 Totalt 13 18 12 19 14 17 Könsfördelning (%) 42 58 39 61 45 55 58
Makt Kommunfullmäktige efter valet 2002 forts. Antal ledamöter Robertsfors Skellefteå Sorsele kv m kv m kv m Moderata samlingspartiet 0 1 1 3 0 4 Centerpartiet 5 7 3 3 2 2 Folkpartiet liberalerna 1 1 4 6 0 2 Kristdemokraterna 1 2 2 3 0 3 Miljöpartiet de gröna 0 1 1 1 1 1 Socialdemokraterna 5 7 16 16 7 6 Vänsterpartiet 0 0 3 3 0 3 Övriga partier 0 0 0 0 0 0 Totalt 12 19 30 35 10 21 Könsfördelning (%) 39 61 46 54 32 68 Storuman Umeå Vilhelmina kv m kv m kv m Moderata samlingspartiet 3 2 2 3 1 0 Centerpartiet 3 4 2 5 3 3 Folkpartiet liberalerna 1 3 4 4 2 3 Kristdemokraterna 2 2 2 2 2 3 Miljöpartiet de gröna 0 0 2 2 0 0 Socialdemokraterna 8 9 12 14 7 8 Vänsterpartiet 1 3 4 4 2 1 Övriga partier 0 0 2 1 0 0 Totalt 18 23 30 35 17 18 Könsfördelning (%) 44 56 46 54 49 51 59
Makt 60 Kommunfullmäktige efter valet 2002 forts. Antal ledamöter Vindeln Vännäs Åsele kv m kv m kv m Moderata samlingspartiet 1 3 0 2 0 1 Centerpartiet 4 3 4 4 3 4 Folkpartiet liberalerna 1 1 1 2 0 1 Kristdemokraterna 1 2 1 1 0 1 Miljöpartiet de gröna 0 0 0 0 0 0 Socialdemokraterna 5 7 7 8 6 7 Vänsterpartiet 1 1 2 3 1 2 Övriga partier 0 1 0 0 1 4 Totalt 13 18 15 20 11 20 Könsfördelning (%) 42 58 43 57 35 65 Antal i riket kvinnor män Moderata samlingspartiet 727 1 333 Centerpartiet 665 1 023 Folkpartiet liberalerna 517 740 Kristdemokraterna 408 605 Miljöpartiet de gröna 197 246 Socialdemokraterna 2 443 2 713 Vänsterpartiet 496 549 Övriga partier 174 435 Totalt 5 627 7 644 Könsfördelning (%) 42 58 Källa: SCB, Valstatistik I Sorsele, Åsele, Nordmaling och Robertsfors ligger könsfördelningen i kommunfullmäktige inte inom ramen 40 60 procent.
Lag och rätt Så långt har vi hunnit 1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. 1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier. 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 61
Lag och rätt Anmälda misshandelsbrott 2002 Antal per 100 000 av medelfolkmängden Källa: BRÅ Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och män utomhus av en obekant. 62
Egna anteckningar 63
Egna anteckningar 64