En deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation

En deskriptiv studie av doktorandernas situation rörande handledning, självständighet och artikelpublikation Hadi Valadi Institutionen Medicin, Avd. Reumatologi och Inflammationsforskning, Göteborgs Universitet Handledare: Professor Esbjörn Telemo

Forskarutbildning vid Sahlgrenska akademin Vid Sahlgrenska akademin syftar forskarutbildningen till att utbilda forskare för samhällets behov med hög generell kompetens och vetenskaplig spetskompetens Dessutom ska utbildningen utveckla kritiskt tänkande kreativitet kunskapsökande färdighet självständighet i forskningsarbetets olika moment sahlgrenska.gu.se/digitalassets/1418/1418925_regelverk-sa_121220.pdf

Forskarutbildning vid Sahlgrenska akademin Forskarutbildningen ska utveckla doktorandernas förmåga till att identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar samt välja och använda relevant metodik för att lösa dessa publicera vetenskapliga resultat av hög kvalitet i konkurrenskraftig kvantitet kommunicera och utveckla goda kontakter med såväl forskare som lekmän kritiskt och konstruktivt granska kollegors arbete med respekt driva kvalitetsarbete, utveckling och forskning inom det hälsovetenskapliga området påbörja en karriär som lärare, forskare och forskarhandledare inom högskolan identifiera och formulera vetenskapliga frågeställningar samt välja och använda relevant metodik för att lösa dessa. sahlgrenska.gu.se/digitalassets/1418/1418925_regelverk-sa_121220.pdf

Handledning Alla doktorander ska ha minst två handledare; En huvudhandledare (minst docent) och En/ flera biträdande handledare (minst doktor) Rollen som handledare skiljer sig beroende på ämne och beroende på den enskilde doktorandes behov men alla doktorander har rätt till handledning under den tid som kan anses behövas för den föreskrivna utbildningen om 240 högskolepoäng. En doktorand som begär det har rätt att få byta handledare.

Rollen som handledaren och dess pedagogiska krav Enligt Högskolevereket (nuvarande Universitetskanslerämbetet) ska handledaren ge vägledning, dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter och på så sätt hjälpa och stödja doktoranden på hans eller hennes väg mot disputationen.

Doktorandhandledning Handledningen utförs i stor utsträckning individuellt och det kan riskera att uppstå olika problem och konfliker mellan doktoranden och handledaren kan doktoranden hamna i ett negativt beroendeförhållande till handledaren som gör att doktoranden inte blir tillräcklig självständig De (doktorand och handledaren) kan hamna i en situation att båda parter känner sig osäkra på vad förväntas av dem

Doktorandhandledning I Högskoleverkets studie uppger; 40 procent av doktoranderna att de inte har fått handledning i den utsträckning de önskat sig > 1/4 doktorand har upplevt att bristen i handledningen har varit till hinder i deras forskningsarbete 40 % av doktoranderna diskuterat sina framtidsplaner med sina handledare trots att högskoleförordningen klart anger att forskarhandledningen också ska fokusera på förberedelse för yrkesverksamhet Dessa resultat visar att det generellt finns vissa brister i forskarhandledningen för doktorander

Studiepopulation och Metod En enkät lämnades till 27 doktorander på avdelningen för Reumatologi och Inflammationsforskning. 19 doktorander svarade på enkäten och återlämnade den anonymt i mitt postfack vilket gav en svarsfrekvens på 70,4 % Doktorander som svarade var mellan 27 och 44 år och har en varierande grundutbildning

Resultat; vetenskapliga publikationer

Resultat; Doktorandhandledningen

Resultat; Doktorandernas självständighet Enligt högskoleverket bör doktorandutbildningen förbereda doktoranden inför att kunna arbeta självständigt som forskare inom universitet eller företag

Resultat; Doktorandernas självständighet

Slutsats En majoritet av doktoranderna uppger att handledningen fungerar tillfredsställande och varit nöjda med sina handledare, både på ett personligt och vetenskapligt plan Alla doktorander har publicerat minst en vetenskapligartikel (medelvärde 2,2 för antal publikationer) 63 % hade publicerat minst en artikel som första författare

Slutsats de flesta doktorander har haft ganska många möten med sina handledare mängden tid handledarna lägger för sina doktorander är relativt stor (medelvärde = 9,6 möte per månad) Möte mellan 1 och 24 möten per månad med sina handledare (huvud- och biträdande-handledare) Doktorander som är i slutet av sin forskarutbildning träffar inte sina handledare i samma utsträckning som de doktorander som är i början av sin utbildning handledarna spenderar mer tid med doktorander som har färre publikationer

Slutsats doktoranderna i denna population gärna ville vara oberoende och jobba självständigt (medelvärde 8,2 på en tiogradig skala) doktorandernas grad av självständighet var relaterat till antal år sedan utbildningen genomfördes studenter som har varit doktorand under längre period hade hunnit publicera fler artiklar och kände sig mer självständiga

Egen reflektion Det verkar finnas ett behov av att varje doktorand och handledare/alternativt flera handledare, på ett tidigt stadium, diskuterar den nivå på självständighet som båda parter upplever att de får och ger/resp kan ge. Det ideala tillfället för att genomföra av ett sådant samtal är förmodligen under utvecklingssamtalet som bör genomföras en gång om året. Att diskutera varför en doktorand vill, bör eller ska ha mer eller mindre frihet under ett sådant tillfälle skulle kanske kunna fånga upp de relationer där missförstånd föreligger och doktoranden antingen känner sig kontrollerad eller övergiven

Egen reflektion Samtidigt finns det uppenbart utrymme för diskussion om hur forskarutbildningen på avdelningen kan förbättras T.ex. bör man ha bättre kontroll och uppföljning vad det gäller rollen som biträdande handledare en doktorand tilldelas, gemensammamöten mellan doktoranden och alla sina handledare, metakommunikation om handledning och förväntningar.