Kakelugnsmossen. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Relevanta dokument
Nennesmo. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Marieholmsskogen. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Furön

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Hädinge. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd Beteckning

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

Bevarandeplanen är under uppdatering

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Barrsjömossen

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Ljuvalund

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

SKÖTSELPLAN Dnr

Isberga hage. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Stormen Gudrun gjorde ett stort avtryck på Kottorp. Bevarandeplan för Natura 2000-området Kottorp SE

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lögarbäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lilla Tjärbruket

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Huluskogen. Bevarandeplanen är under uppdatering. Bevarandeplan för Natura 2000-område

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tomtaklintskogen

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Stenhammars kohage

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området. SE Risvedens agkärr

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nästorp

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tjärby

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Källarhalsen

Bevarandeplan för Natura 2000-området Ersmarksberget

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Sågartorpskärret

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tore grav

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lomsjöskogen

Sörbyn SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Ormsjöbergen

Natura 2000-område Lysings urskog Natura 2000-kod SE Länsstyrelsen Östergötland

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nävsjöskogen

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Bråtön

Bevarandeplan Natura 2000 Köpmansmossen

Bevarandeplan Natura 2000

Erstad kärr. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Foto: Iglingen, 2011 Jens Johannesson. Bevarandeplan för Natura 2000-området Iglingen SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Gorsingeholmskullarna

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nyckelmossen

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Torparskogen

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Anderstorp Store mosse

Morakärren SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Vurstusbacken

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Södra Lämund

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Tynnelsö-Prästholmen

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Himlingeskogen

Älmås askskog. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd/reviderad

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

Foto: Vessers udde, mars 2018 Theres Sunnergren. Bevarandeplan för Natura 2000-området Vessers udde SE

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område. Fusån. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd Beteckning

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Svinnäset

Iso-Kuusivaara SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

OBS! Vi får beskära bilderna. Luobbalheden SE Bevarandeplan Natura 2000-område

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Varglyan

Foto: Grönsnabbvinge på Vålberga mosse, maj Länsstyrelsen. Bevarandeplan för Natura 2000-området Vålberga Mosse SE

Bevarandeplan. Vojmsjölandet SE

Bevarandeplan för Natura 2000-området. SE Vättlefjäll

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Davik

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Sundängen

Att formulera bevarandemål

BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar

Bevarandeplan för Natura 2000-område Tornskogen, SE , Katrineholms kommun, Södermanlands län

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

Transkript:

Bevarandeplan för Natura 2000-område Kakelugnsmossen Områdeskod SE0310515 Bevarandeplanen reviderad/fastställd 2016-12-12 2005-09-06 Beteckning 0600-40-0515

Bakgrund Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000-områden bygger på krav i EUs fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv. Syftet är att hejda utrotning av vilda djur och växter och att hindra att deras livsmiljöer förstörs. Alla medlemsländer ska peka ut Natura 2000-områden. Genom utpekandet åtar sig länderna att naturmiljöerna och arterna i varje område långsiktigt ska bevaras. Natura 2000-nätverket är viktigt i EUs arbete för att bevara biologisk mångfald. I de båda direktiven listas särskilt värdefulla naturmiljöer och arter. Bevarandeplan Bevarandeplanen beskriver området med bevarandesyfte, bevarandemål och beskrivningar av de naturmiljöer och arter som ska vara i gynnsamt bevarandetillstånd. Även vad som kan påverka Natura 2000-området negativt, behov av bevarandeåtgärder, t ex skydd eller skötsel, liksom uppföljning beskrivs också. Informationen ska underlätta förvaltningen av området och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Bevarandeplanen fastställs av Länsstyrelsen och kan revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Lagstiftning För att inte skada naturvärden krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det kan även gälla åtgärder utanför Natura 2000-området, om de kan påverka miljön i området. Detta regleras i miljöbalken (7 kapitlet 27-29 ). Då det kan vara svårt att avgöra vilka åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka naturvärden behöver man samråda med Länsstyrelsen före genomförandet. Vid skogsbruksåtgärder hålls samråd med Skogsstyrelsen. Tillstånd krävs inte för de åtgärder som behövs för skötseln av naturmiljöerna i området. Bevarandeplanen är inte ett juridiskt bindande dokument utan ett underlag för prövningar av eventuella åtgärder i Natura 2000-området. Kontakt Vid frågor om Natura 2000 kontakta Länsstyrelsen: Telefon växel: 010-22 36 000 E-post: jonkoping@lansstyrelsen.se Foto: Kakelugnsmossen. Länsstyrelsen

511-9167-2016 1 av 7 Bevarandeplan för Natura 2000-området SE0310515 Kakelugnsmossen Kommun: Eksjö Områdets totala areal: 85,5 ha Bevarandeplanen uppdaterad av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen: 2005-09-06 Markägarförhållanden: Statligt (Naturvårdsverket) Regeringsbeslut, historik: SPA: Nej, psci: 2000-07-01, SCI: 2005-01-01, SAC: 2011-03-01, regeringsbeslut M2010/4648/Nm Naturtyper och arter som ska bevaras i området: Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 3160 - Myrsjöar 7110 - Högmossar 9010 - Taiga 91D0 - Skogsbevuxen myr Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000 är att säkerställa den långsiktiga överlevnaden för Europas mest värdefulla och hotade naturtyper och arter. I varje enskilt Natura 2000-område är syftet att prioriterade naturtyper och arter bevaras så att området på bästa sätt bidrar till gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå. Prioriterade bevarandevärden: I Natura 2000-området Kakelugnsmossen är det prioriterade bevarandevärdet högmossen med dess skogklädda myrholmar, myrsjöar, laggkärr, skogsbevuxen myr och randskog. Vid eventuella målkonflikter inom Natura 2000-området har naturtypen högmossar har högst prioritet. Motivering: Området har mycket höga värden knutna till en orörd högmosse med dess ingående naturmiljöer. Kakelugnsmossen har även ett rikt fågelliv med arter som t.ex. tjäder och trana. Prioriterade åtgärder: Kakelugnsmossen är skyddat som naturreservat vilket anses tillräckligt för

511-9167-2016 2 av 7 området. Vid behov kan skötselåtgärder för att gynna biologsk mångfald och viktiga strukturer i områdets myr- och skogsnaturtyper bli aktuella. Beskrivning av området Kakelugnsmossen är en platåformad välvd rismosse på högslätten mellan Eksjö och Försjön. Stora delar av mossen är bevuxen med tallskog och fältskiktet domineras av skvattram. Mosseytan bryts på flera ställen av små flacka fastmarksholmar. På holmarna växer det 100-årig talldominerad naturskogsartad skog. Två öppna vattensamlingar finns, Kakelugnsgölen i söder och Bråtagölen i norr. Hela mossen omges av ett mycket välutvecklat laggkärr. Den omgivande skogen utgörs av barrblandskog samt unga tall- eller grandominerade bestånd. Kakelugnsmossen är i stort sett orörd, det finns endast några mindre diken längst i söder. Mossen är känd som spellokal för orre (Tetrao tetrix) och även trana (Grus grus) förekommer. Området är naturreservat sedan år 2004. Vad kan påverka negativt Kakelugnsmossen är naturreservat och inga direkta hot föreligger. Bevarandeåtgärder Området är skyddat i form av naturreservat sedan år 2004, vilket är ett tillräckligt skydd för området. Skötselåtgärder beskrivs utförligare i reservatets skötselplan men beskrivs här i korthet: 9010 - Vid behov kan skötselåtgärder för att gynna biologisk mångfald och viktiga strukturer inom talldominerad taiga bli aktuella, t.ex. röjning av unggran om den riskerar att konkurrera ut tall eller tillskapande av död ved. 7110, 91D0 och 3160 - I huvudsak lämnas myrnaturtyperna utan åtgärd. Vid behov kan skötselåtgärder för att gynna biologisk mångfald och viktiga strukturer bli aktuella, t.ex. åtgärder för att bevara områdets öppna myrhabitat vid onaturlig igenväxning eller tillskapande av död ved. I områdets östra del finns ungskog där naturvårdsinriktade röjningar för att gynna tall och lövträd skett under år 2009. Vid behov kan ytterligare naturvårdsåtgärder i yngre skog bli aktuella, t.ex. röjning av unggran, friställning av äldre träd eller tillskapande av död ved. Uppföljning av naturtyper och arter Länsstyrelsen ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs. Uppföljningen ska ske enligt de manualer för skyddade områden som har tagits fram av Naturvårdsverket. Mätbara mål, så kallade målindikatorer, ska registreras i databasen SkötselDOS. Dessa målindikatorer följs sedan upp. Målsättningen är att kunna se om de bevarandemål som satts upp i bevarandeplaner och skötselplaner uppfylls, att skötseln fungerar och att Natura 2000 - naturtyperna och arterna har gynnsamt tillstånd.

511-9167-2016 3 av 7 Naturtyper och arter enligt art- och habitatdirektivet samt fågeldirektivet: 3160 - Myrsjöar Areal: 1,3 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning I området finns två stycken myrsjöar, Kakelugnsgölen i söder och Bråtagölen i norr. Kakelugnsgölen omges av gungflyartade mattor av vitmossor och starr. Bråtagölen omges av ett rikare kärr med mer krävande vitmossor och i kanten växer en bred bård av dystarr (vitagkallgräs-sphagnum cuspidatum-typ). Ute i vattnet växer gul och vit näckros. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Myrsjöar ska vara naturligt lågproduktiva och ha intakt hydrologi i strandzonen. Sjön ska ha god ekologisk status. Vattnet ska vara brunfärgat, ha ett naturligt lågt ph och det ska finnas inslag av en karaktäristisk gungflyvegetation. I de fall myrsjön omges av skog, ska denna ha skoglig kontinuitet närmast sjön. Vattnet ska hysa karakteristiska arter som vit näckros, trådstarr och rufsvitmossa. Det ska finnas inslag av typiska arter som smålom och myrtrollslända. Arealen myrsjöar ska vara minst 1 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Naturtypen är ganska välbevarad, och har i huvudsak kvar viktiga strukturer och funktioner. Förutsättningarna för att bevara naturtypens värden på lång sikt är goda.

511-9167-2016 4 av 7 7110 - Högmossar Areal: 59 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Majoriteten av området utgörs av en tydligt välvd högmosse. Till största delen är den bevuxen med tall och har ett fältskikt av fattigristyp, dominerat av skvattram. Centralt i området är naturtypen öppen med ett stort inslag av strukturer som höljor och gölar och vegetationen är lågvuxen och präglad av vitmossor och låga ris. Högmossen omges av ett välutveckalt laggkärr. Laggkärret är av fattigtyp och karaktäriseras av starr och vitmossor. Högmossen är till största delen opåverkad från mänskilg aktivitet, det finns endast spår av ett fåtal äldre diken. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Högmossar ska vara näringsfattiga, ha en ostörd hydrologi, bevarat laggkärr och ett tydligt välvt mosseplan med pågående torvbildning. Trädskiktets täckningsgrad ska bibehållas eller minska, fältskiktet ska vara naturligt lågvuxet och bottenskiktets inslag av vitmossa ska bibehållas eller öka. Det ska finnas en diversitet av strukturer inom naturtypen vilket skapar goda förutsättningar för biologisk mångfald knuten till kärlväxter, mossor och fåglar. Strukturerna är t.ex. tuvor, strängar, höljor och gölar. Det ska finnas ett gott inslag av typiska arter, som t.ex. rundsileshår, dystarr, grönbena och ljungpipare. Arealen högmossar ska vara minst 59 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Naturtypen är ganska välbevarad, och har i huvudsak kvar viktiga strukturer och funktioner. Förutsättningarna för att bevara naturtypens värden på lång sikt är goda.

511-9167-2016 5 av 7 9010 - Taiga Areal: 5,4 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen taiga finns på några flacka fastmarksholmar i området. Skogen är naturskogsartad och präglas av 100-åriga tallar. Signalarten gammelgranslav förekommer allmänt i skogarna. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Taigan ska vara flerskiktad och ha ett betydande inslag av äldre träd och död ved. De övre trädskikten ska präglas av tall. Gran, björk, asp, rönn eller sälg ska vara andra vanliga trädslag. Det ska finnas tillräcklig föryngring av tall och lövträd i området, för att de unga träden på sikt ska kunna ersätta de äldre. Skogen ska präglas av naturliga processer och småskaliga naturliga störningar eller skötselåtgärder som efterliknar sådana, t.ex. åldrande och avdöende, insektsangrepp, storm eller brand. Skogen ska hysa en hög biologisk mångfald av kärlväxter, mossor, lavar, svampar, fåglar och skalbaggar. Typiska arter, som t.ex. grön sköldmossa, blåmossa och garnlav, ska förekomma i området. Arealen taiga ska vara minst 5 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Naturtypen är ganska välbevarad, och har i huvudsak kvar viktiga strukturer och funktioner. Förutsättningarna för att bevara naturtypens värden på lång sikt är goda.

511-9167-2016 6 av 7 91D0 - Skogsbevuxen myr Areal: 3 ha. Arealen fastställd i regeringsbeslut Beskrivning Naturtypen skogsbevuxen myr omger Bråtagölen i områdets norra del. Mer generell information om naturtypen finns i Naturvårdsverkets naturtypsspecifika vägledning. Bevarandemål Skogsbevuxen myr ska ligga på fuktig - blöt torvmark med naturlig torvbildning. Hydrologin ska vara ostörd och näringsförhållandena näringsfattiga - intermediära. Vanliga trädslag ska vara glasbjörk, tall och gran. Den skogsbevuxna myren ska vara olikåldrig och det ska finnas gamla träd och död ved. Främmande trädslag ska inte förekomma. Skogen ska ha, eller utvecklas mot, naturskogskaraktär. Naturtypen ska ha en speciell biologisk mångfald och präglas av karakteristiska arter av mossor och kärlväxter. Typiska arter för naturtypen, som t.ex. kärrviol, kornknutmossa och spillkråka ska förekomma. Arealen skogbevuxen myr ska vara minst 3 hektar. Bevarandetillstånd Gynnsamt bevarandetillstånd: Naturtypen är ganska välbevarad, och har i huvudsak kvar viktiga strukturer och funktioner. Förutsättningarna för att bevara naturtypens värden på lång sikt är goda.

511-9167-2016 7 av 7 Dokumentation Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2004. Bildande av naturreservatet Kakelugnsmossen i Eksjö kommun. 511.12278-99. 0680-02-207. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2004. Skötselplan för naturreservatet Kakelugnsmossen i Eksjö kommun. 511.12278-99. 0680-02-207. Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2005. Bevarandeplan för Natura 2000-område Kakelugnsmossen. 511-3685-05. Bilagor Kartbilaga (översiktskarta och naturtypskarta).

Natura 2000-område Kakelugnsmossen (SE0310515) Bilaga översiktskarta 1:20 000 Natura 2000-område Kakelugnsmossen Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Jönköping

Natura 2000-område Kakelugnsmossen (SE0310515) Bilaga naturtypskarta Naturtyper Myrsjöar (3160) Högmossar (7110) Taiga (9010) Skogsbevuxen myr (91D0) Ej Natura 2000-habitat Lantmäteriet Geodatasamverkan Länsstyrelsen Jönköping 1:9 000