Girovägen 13, 175 62 Järfälla, Kundcenter: 08-29 60 65 Energideklaration Södra Folkavi 2:12 Södra Folkavi 5268, Fjugesta Besiktning utförd av Niklas Söderlind, Energikompetens AB 2012-12-19
Begreppsförklaringar Nuvarande energibehov är graddagskorrigerat Graddagskorrigering görs med en korrigeringsfaktor som anger hur mycket kallare eller varmare den senaste månaden eller det senaste året varit jämfört med ett normalår. Det jämnar ut risken för avvikelser till följd av onormal väderlek. Graddagar är de antal dagar under ett kalenderår som energi behöver tillföras en fastighet för att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat och baseras på klimatdata för varje ort. Jämförelse mellan inköpt energi och energibehov Energibehovet beräknar man utifrån bl.a fastighetens konstruktionstyp, årsmodell och U-värden medan inköpt energi är den faktiska förbrukade mängden energi. Det förstnämnda är alltså ett kalkylerat börvärde och det andra ett uppmätt ärvärde. Energi som går förlorad i form av värmestrålning, och rökgaser vid produktion av värme och varmvatten är en annan orsak till skillnaden. Om värmepump finns installerad så kan den ge 2-3 gånger så mycket el som den förbrukar. Det beror på att den hämtar energi ur vatten, mark eller luften. Normalt energibehov Normalt energibehov beräknas utifrån en fastighets konstruktionstyp, årsmodell, area, ventilationssystem och U-värden och tar dessutom hänsyn till antalet graddagar för ett normalår. Jämförelse mellan nuvarande och normalt energibehov Nuvarande energibehov baseras på uppgifter om inköpt energi och man jämför den med normalt energibehov för denna typ av fastighet (se ovan) för att bedöma i vilken utsträckning det finns en avvikelse. En sådan avvikelse indikerar behov av att förbättra fastighetens energistatus eller kan vara en följd av att man åtgärdat fastigheten och på så sätt minskat dess energiförbrukning. Är energiförbrukningen i ditt hus högre än normalt kan det bero på att inomhustemperaturen är högre än normalt, brister i isoleringen, hög vattenförbrukning eller energikrävande installationer, t.ex. golvvärme, pool, bubbelbadkar eller hemmakontor. Energi till varmvatten För att se hur mycket energi som går åt till varmvatten, gör man en procentuell beräkning baserad på uppgift om kallvattenförbrukning, eller i de fall sådana uppgifter saknas beräknas kall- och varmvattenförbrukning utifrån schablonvärden som anger genomsnittlig vattenanvändning per person eller per kvadratmeter golvyta. Hushållsel Hushållsel används endast i bostäder, inte i lokaler. Exempel på vad som förbrukar hushållsel är kyl och frys, diskmaskin, belysning, tvättmaskin, TV och datorer. För att beräkna hushållsel hämtar man antingen in förbrukningsdata eller gör en beräkning utifrån schablonvärden för genomsnittlig förbrukning per person. Miljöutrymme Varje år släpper varje person i Sverige ut 1,6 ton koldioxid för energi till boende i villa och radhus. Enligt FN:s klimatpanel behöver vi reducera våra utsläpp med minst 20 procent vart 10:e år till år 2050. Det innebär år 2030 en maxgräns på 960 kg per person och år. Belysning Hushållen gör idag av med 3,6 TWh för sin belysning. Genom att byta ut 80% av de 90 miljoner glödlampor med en medeleffekt på 40W som vi använder varje år till lågenergilampor så sparar vi 47%, motsvarande 1,7 TWh. Motorvärmare Idag är de flesta motorvärmare inkopplade under längre tid än vad som behövs. En undersökning i början av 2000-talet visade att motorvärmare i genomsnitt är inkopplade mellan 3-4 timmar per starttillfälle. Ett bra hjälpmedel att styra inkopplingstiden är ett tidur (Rekommenderade tider finns i tabellen.) Fördelar vid rätt användning av motorvärmare. Minskar bränsleförbrukningen med med upp till 0,2 l/mil. Minskar föroreningar vid kallstart. Minskar slitage på motorn och avgasrening En behagligare temperatur i bilen.
Kalkylerna grundas på följande uppgifter om ditt hus. Fastighetsuppgifter Södra Folkavi 2:12 Adress Södra Folkavi 5268 och 5269 Postadress 716 92 Fjugesta Kommun Lekeberg Antal personer i hushållet 3 Husuppgifter Byggnadsår Huvudbyggnad ca 1896, tillbyggt ca 1976 och 1996 Hustyp Friliggande hus/kedjehus Antal våningar 1 1/2-plan Källare Utan källare Yttervägg Blandat material eller träkonstruktion Ventilation Självdragsventilation Uppvärmd yta ex. garage ex. frilligande förråd 265 m² (Huvudbyggnad ca 165, hus 2 ca 100) Genomförda åtgärder Installation av treglasfönster (delvis) 2006 Installation av ytjordvärmepump 2003 Energiuppgifter Uppvärmning Berg-/jordvärmepump och luft/luftvärmepump Årlig energiförbrukning El värme,varmvatten exkl hushållsel 9 356 varav 3000 till hus 2 Hushållsel 4 900 varav ca 1500 till hus 2 El till luft-luft värmepump 3 000 /år till hus 2 Braskamin 14 m3 ved, varav 10 m3 går till hus 2 Kallvattenförbrukningen 135 m3 varav 45 m3 till hus 2 Valda effektiviseringsåtgärder Tilläggsisolering av vindbjälklag Installation av snålspolande armaturer Huvudbyggnad Utbyte av munstycket
Inköpt energi till huset Värme 26 780 Tappvarmvatten 2 326 Produktionsförluster 87 Tillskott värmepump -16 840 Summa 12 353 Hushållsel 4 900 Tillskott ved 17 500 Totalt inköp av energi 34 753 För en villa som har en uppvärmd yta som är cirka 130 kvadratmeter kan du se typiska värden nedan. Observera att huset i exemplet ej har någon värmepump. Om värmepump varit installerad så skulle den inköpta energin varit betydligt lägre. Finns elintensiv utrustning så kan hushållselen i vissa fall vara högre. Värme: 10 000-20 000 /år Varmvatten: 3 000-5 000 /år Hushållsel: 3500 8 000 /år Totalt: 16 500 /år 33 000 /år
Energieffektiviseringsåtgärder Genomsnittligt energipris vid beräkning av kostnadsbesparing för värmebesparande åtgärder är 0,70 kr/. Genomsnittligt elpris vid beräkning av kostnadsbesparing för elbesparande åtgärder är 1,00 kr/. Energieffektiviseringsåtgärder Tilläggsisolering av vindsbjälklag 40 cm Energibesparing /år Kostnadsbesparing 1:a året, kr Åtgärdskostnad, kr Återbetalningstid, år Teknisk livslängd, år Minskat koldioxidutsläpp, kg/år 2 000 1 300 40 000 30 50 96 Installation av snålspolande armatur 300 800 1 000 1 5 13 Totalt 2 300 2 100 41 000 19,4 110 Olika typer av åtgärder påverkar varandra. Om värmeförlusterna reduceras så ändras förutsättningarna för värmeanläggningen. Besparingspotentialen för varje redan gjord energireduktion minskar och om ett effektivare uppvärmningssystem har installerats så är det mindre lönsamt att tilläggsisolera. Med reservation. "Innan åtgärd bör en byggexpert kontrollera effekterna av åtgärderna med hänsyn till fukt och ventilation.
Allmänna åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning Installation av vattenbesparing Snålspolande munstycken och engreppsblandare sänker varmvattenförbrukning utan att minska komforten. Vatten kräver mycket energi för uppvärmning och endast en mycket liten del kommer byggnaden tillgodo för uppvärmning. Att minska varmvattenbehovet ger därmed mycket snabb återbetalning. Genom att ersätta gamla blandare med nya resurseffektiva blandare kan energianvändningen minskas med upp till 50 %. Att endast byte ut munstycken till snålspolande så finns det en besparingspotential mellan 5-20 % av varmvattnet. Justering av inomhustemperaturen Om temperaturen i lägenheterna är för hög ventileras värmen ut för att inomhustemperatur skall vara behaglig. En sänkning med 2 grader ger nästan en 10% besparing. Se även injustering av värmesystem och installation av termostater. Nya tätlister i dörrar och fönster Gamla tätlister i dörrar och fönster blir med tiden ganska torra och tappar en stor del av sin isolerande förmåga. Sätt in tätlister av silikon eller EPDM-gummi. Kontrollera även om fönsterpartierna har bristande drevning vilket medför icke önskvärd luftinfiltration. Att dreva om fönstren skapar behagligare miljö och sänker energikostnaderna. Det finns en risk vid tätning av fönster och dörrar då hus som saknar mekanisk ventilation får en otillräcklig luftomsättning vilket ökar risken för fukt- och mögelskador. Därför är det viktigt att man tar in luft via speciella ventiler för tilluft i främst sovrum och vardagsrum. Med tilluftsventiler får man dessutom en bättre kontroll över tilluften och kan filtrera den, vilket är en fördel för pollenallergiker. Vid all tätning och tilläggsisolering bör man se till att byggnaden har en god allmänventilation. Vid inköp av lister bör man se till att att det är rätt storlek på listerna; en allt för tunn list ger dålig tätning och en alltför tjock gör det svårt att stänga fönstret. Injustering av värmesystem och installation av termostater Installation av ett nytt centralt reglersystem som styr framledningstemperaturen, samt installation eller byte av termostater och injustering av vattenflöderna i radiatorsystemet ger oftast stora besparingar och jämnare värmeflöde i rummen då framledningstemperaturen kan sänkas. Kyl och frys En äldre kyl och frys kan dra uppemot 900 /år, genom att byta ut dessa till de mest energieffektiva reduceras förbrukningen till hälften. Om man väljer att behålla dessa bör avfrostning och dammsugning av gallret bakom ske med jämna mellan rum, vilket bidrar till en relativt bra besparing. Temperaturen i frys bör ej vara svalare än -18 grader respektive 5-6 grader i kyl. 1 grad svalare ökar förbrukningen med 5-10 %. Belysning Att installera närvaroautomatik för belysning i allmänna utrymmen samt att styra ytterbelysningen efter mörkret ger ofta bra besparingar. Vid lampbyten skall lampor och lysrörsarmaturer som går sönder och bytas till lågenergilampor. Gärna LED lampor som har en 10 dels effekt men ger samma ljus. Livslängden är ca. 25 gånger längre än glödlampans och 5 gånger längre än halogenlampans livslängd.
Energideklaration Version: Dekl.id: 2.0 516060 Byggnaden - Identifikation Län Örebro Kommun Lekeberg Fastighetsbeteckning (anges utan kommunnamn) Södra Folkavi 2:12 Husnummer 1 Adress Södra Folkavi 5268 Prefix byggnadsid 1 Byggnadsid 1337122 O.B.S! Småhus i bostadsrätt ska deklareras av bostadsrättsföreningen. b Egna hem (småhus) som skall deklareras inför försäljning Egen beteckning Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas Postnummer 71692 Postort Fjugesta Huvudadress i Husnummer 2 Prefix byggnadsid 2 Byggnadsid 458827 Orsak till avvikelse Adressuppgifter är fel/saknas Adress Södra Folkavi 5269 Postnummer 71692 Postort Fjugesta Huvudadress Byggnaden - Egenskaper Typkod 120 - Bebyggd lantbruksenhet Byggnadens komplexitet i Enkel i Ja Nej Komplex Atemp (exkl. Avarmgarage) i Mätt värde 265 m 2 Finns installerad eleffekt >10 W/m 2 för uppvärmning och varmvattenproduktion Byggnadstyp Friliggande Verksamhet Fördela enligt nedan: 6 6 Byggnadskategori En- och tvåbostadshus Nybyggnadsår 1986 Bostäder (inkl. biarea, t.ex. trapphus och uppvärmd källare) Övrig verksamhet - ange vad Lillstugan Procent av Atemp (exkl. Avarmgarage) 62 38 Summa 100
Energianvändning Verklig förbrukning Vilken 12-månadsperiod avser energiuppgifterna? (ange första månaden i formatet ÅÅMM) 1112 - Hur mycket energi har använts för värme och kyla angivet år (ange mätt värde om möjligt)? Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade Fjärrvärme (1) Eldningsolja (2) Naturgas, stadsgas (3) Mätt Fördelat värde värde Beräknad förbrukning Beräknad energianvändning anges för nybyggda/andra byggnader utan mätbar förbrukning och normalårskorrigeras ej b Omvandlingsfaktorer för bränslen i tabellen nedan gäller om inte annat uppmätts: Eldningsolja 10 000 /m 3 Naturgas Stadsgas 4 600 /1 000 m 3 Pellets 11 000 /1 000 m 3 (effektivt värmevärde) 4 500-5 000 /ton, beroende av träslag och fukthalt Ved (4) Flis/pellets/briketter (5) 17500 Källa: Energimyndigheten För övriga biobränsle varierar värmevärdet beroende av sammansättning och fukthalt. Det är expertens ansvar att omräkna bränslets vikt eller volym till energi på ett korrekt sätt. Övrigt biobränsle (6) El (vattenburen) (7) Ja Ja El (direktverkande) (8) El (luftburen) (9) Markvärmepump (el) (10) Värmepump-frånluft (el) (11) Värmepump-luft/luft (el) (12) Värmepump-luft/ vatten (el) (13) Summa 1-13 1 (Σ1) Varav energi till varmvattenberedning Finns solvärme? i Nej Finns solcellssystem? i Nej Ort (graddagar) Fjärrkyla (14) 9356 3000 29856 2025 Ange solfångararea 0 m 2 Ange solcellsarea 0 m 2 Normalårskorrigerat värde (graddagar) Övrig el (ange mätt värde om möjligt) Angivna värden skall inte vara normalårskorrigerade Fastighetsel 2 (15) Hushållsel 3 (16) Verksamhetsel 4 (17) El för komfortkyla (18) Tillägg komfortkyla 5 (19) Summa 7-13,15-19 6 (Σ2) Summa 1-15,18-19 7 (Σ3) Summa 7-13,15,18-19 8 (Σ4) Ort (Energi-Index) Energiprestanda varav el Referensvärde 1 (enligt nybyggnadskrav) 113 47 55 120 146 4900 0 17256 29856 12356 Mätt Fördelat värde värde Normalårskorrigerat värde (Energi-Index) 9 Referensvärde 2 (statistiskt intervall) /m 2,år /m 2,år /m 2,år - /m 2,år 1 Energi för uppvärmning och varmvatten 2 Den el som ingår i fastighetsenergin 3 Den el som ingår i hushållsenergin 4 Den el som ingår i verksamhetsenergin 5 Beräkning av värdet sker med utgångspunkt i vilket energislag och typ av kylsystem som används (se Boverkets byggregler, BFS 2008:20) 6 El totalt 7 Värme, kyla och fastighetsel 8 El exklusive hushållsel och verksamhetsel 9 Underlag för energiprestanda
Uppgifter om ventilationskontroll Finns det krav på återkommande ventilationskontroll i byggnaden? Ja i Nej Uppgifter om luftkonditioneringssystem Finns luftkonditioneringssystem med nominell kyleffekt större än 12kW? Ja i Nej Uppgifter om radon Är radonhalten mätt? Ja i Nej
Utförda energieffektiviseringsåtgärder sedan föregående energideklaration Rekommendationer om kostnadseffektiva åtgärder Åtgärdsförslag (Dekl.id:516060 ) Styr- och reglerteknisk Installationsteknisk Byggnadsteknisk Värme Nya radiatorventiler Injustering av värmesystem Tids-/behovsstyrning av värmesystem Rengöring och/eller luftning av värmesystem Maxbegränsning av innetemperatur Ny inomhusgivare Byte/installation av tryckstyrda pumpar Annan åtgärd Ventilation Injustering av ventilationssystem Tidsstyrning av ventilationssystem Behovsstyrning av ventilationssystem Byte/installation av varvtalsstyrda fläktar Annan åtgärd b Varmvattenbesparande åtgärder Energieffektiv belysning Isolering av rör och ventilationskanaler Tilläggsisolering vindsbjälklag/tak Tilläggsisolering väggar Tilläggsisolering källare/mark Byte/installation av värmepump Byte till energieffektiva fönster/fönsterdörrar Byte/installation av energieffektivare Komplettering fönster/fönsterdörrar värmekälla med innerruta Byte/komplettering av ventilationssystem Återvinning av ventilationsvärme Tätning fönster/fönsterdörrar/ytterdörrar Annan åtgärd Annan åtgärd Belysning, kylning m.m. Tids-/behovsstyrning av belysning Tids-/behovsstyrning av kyla Annan åtgärd Minskad energianvändning 267 Beskrivning av åtgärden Kostnad per sparad 0,87 Installation av snålspolande munstycke Minskat utsläpp av CO 2 0,01 /år kr/ ton/år
Övrigt Har byggnaden deklarerats tidigare? Ja i Ja i Nej Har byggnaden besiktigats på plats? Nej Detaljinformation avseende innehållet i energideklarationen går att finna hos Byggnadsägare 6 Kommentar Byggnaden är besiktigad av Niklas Söderlind Kontrollorgan och tekniskt ansvarig Ackrediterat företag Energikompetens i Sverige AB Förnamn Joel Efternamn Heinze Organisationsnummer 556652-7304 E-postadress joel@energikompetens.se Ackrediteringsnummer 7066 Expert Förnamn Niklas Datum för godkännande 2013-01-09 Efternamn Söderlind E-postadress niklas@energikompetens.se
Saker att tänka på att informera köpare om energideklarationen När du som villaägare har gjort din energideklaration ska du kunna visa den för intresserade köpare vid försäljningstillfället. Köparen kan då få ta del av de eventuella åtgärdsförslag som presenterats. Det är frivilligt att utföra åtgärderna, men genom att göra det kan man förbättra husets driftekonomi, kanske få en bättre inomhusmiljö samtidigt som byggnadens miljöbelastning minskar. att åtgärderna utförs på lämpligt sätt Ju fler åtgärder du gör för att minska energianvändningen desto bättre energiprestanda får huset. Men, det är också viktigt att tänka på att åtgärderna du gör för att minska energianvändningen inte försämrar inomhusmiljön eller påverkar andra viktiga egenskaper hos huset. På Boverkets och Energimyndighetens gemensamma webbplats www.energiaktiv.se finns information om olika åtgärdsförslag. Där kan du också få mer allmän information om till exempel radon och inomhusmiljö. att deklarera så ofta du vill Energideklarationen gäller i 10 år. Det går bra att göra energideklaration oftare, till exempel då man utfört åtgärder som minskar byggnadens energianvändning.
Dekl.id: 516060 Husets energianvändning Liten Stor Energideklaration för Södra Folkavi 5268, Fjugesta Detta hus använder 113 /m² och år, varav el 47 /m². Liknande hus 120 146 /m² och år, nya hus 55 /m². Radonmätning är inte utförd. Ventilationskontroll behövs ej. Detaljinformation finns hos byggnadsägaren. Se även: www.boverket.se/energideklaration Energideklaration utförd 2013-01-09 av: Niklas Söderlind, Energikompetens i Sverige AB Åtgärdsförslag som förbättrar byggnadens energiprestanda har lämnats.