Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1945 = Population dans les districts administratifs le 31 décembre 1945. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befadm-1945

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1945 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1946 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 461881

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION POPULATION DANS LES DISTRICTS ADMINISTRATIFS LE 31 DÉCEMBRE 1945 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1945. Stockholm den 8 maj 1946. Underdånigst ERNST HÖIJER. HJALMAR FREDELIUS. Hjalmar Rydberg.

Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1945, enligt indelningen den 1 januari 1946 11 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1945 43 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1945 45 Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et départements, le 31 décembre 1945 (selon la division administrative en vigueur dès le 1 r janvier 1946). 11 Tabl. 2. Population par département, en 1945 43 Col. 1: Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le 1 r janvier de l'année prochaine. Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Summa = Total. Appendice. Mouvement de la population, par département, en 1945 45 Col. 1: Départements. Col. 2: Mariages. Col. 3: Nés vivants. Col. 4: Dont illégitimes. Col. 5: Décès. Col. 6: Dont dans la première année d'âge. Col. 7 10: Migrations intérieures. Col. 11: Immigrants. Col. 12: Émigrants. Col. 13 14: Introuvables. Col. 15: Accroissement (+) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, Hela riket = Royaume. Résumé. La population totale de la Suède au 31 décembre 1945 a été de 6 673 956 habitants. L'augmentation pendant l'année, à savoir 76 608 personnes, correspond à 11-61 "fou de la population an début de l'année. La plu9 grande partie de l'augmentation se réfère aux villes. De même la population de la campagne a augmenté, quoi que dans un degré bien insignifiant. D'après les calculs préliminaires, le nombre des mariages contractés en 1945 a été de 63108, soit 9-5i pour 1000 de la population moyenne. La nuptialité, à l'exception de 1939 et 1942 1944, n'a pas été si considérable depuis 1815 (961). Le nombre des nés vivants, d'après les calculs préliminaires, a été de 133 793. Depuis plus de deux décades, la natalité va presque continuellement en décroissant; dès 1934, cependent, le taux de natalité a fait voir nne augmentation, et la proportion des nés vivants ponr 1000 de la population moyenne en 1945, à savoir 20'16, est supérieure à celle des années précédentes dès 1921, excepté 1944. Le nombre total des décès, aussi d'après les calculs préliminaires, était de 71194, ce qui correspond à un taux de mortalité de 10'73 pour 1000 de la population moyenne. L'excédent des naissances monte à 62 599, ou 9-43 /oo de la population moyenne en 1945. Le nombre des émigrés peut être fixé à 8 261, et celui des immigrés à 21126. La statistique accuse donc un excédent des immigrés, phénomène observée pendant les quinze années dernières. Avec les émigrés, on a rayé des registres de population 3 456 individus comme <introuvables>, c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. D'un autre côté, 3 599 personnes rayées plus tôt comme «introuvables» furent enregistrées de nouveau en 1945.

Föreliggande berättelse innehåller såsom vanligt i tabellavdelningen uppgifter beträffande folkmängden inom särskilda administrativa områden vid utgången av redogörelseåret, enligt indelningen vid ingången av nästpåföljande år. Dessa uppgifter, utom för Stockholm (jfr härom Anm. till tab. 1), grunda sig på prästerskapets summariska folkmängdsredogörelser. För domsagor, tingslag och städer med rådhusrätt meddelas liksom skett fr. o. m. 1940 års berättelse även uppgifter beträffande landarealen i km 2, motsvarande dem som tidigare varit intagna i berättelsen angående domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet (jfr senast berättelsen för åren 1937 och 1938). De i vissa fall ändrade arealuppgifterna i jämförelse med föregående år bero på områdesregleringar o. dyl. Såsom bihang till berättelsen har liksom de föregående åren fogats en tabell, innehållande preliminära uppgifter länsvis över folkmängdens förändringar under redogörelseåret. Dessa uppgifter grunda sig, vad angår immigration och emigration samt överföringar från och till boken över obefintliga, på av respektive pastorsämbeten för Stockholms stad även av mantalskontoret upprättade nominativa förteckningar, ingående i de summariska folkmängdsredogörelserna. Sedan i formuläret till den summariska folkmängdsredogörelsen vidtagits ändring, varigenom antalet inflyttade från resp. utflyttade till församlingar inom riket för varje församling uppdelats allteftersom flyttningen ägt rum från eller till stads- eller landsförsamlingar, ha fr. o. m. 1942 års berättelse i ifrågavarande tabell kunmiat meddelas enligt direkt metod sammanställda uppgifter rörande omflyttningen mellan landsbygd och städer. Siffrorna angående ingångna äktenskap, levande födda och döda äro för år 1945 och det närmast föregående året hämtade från de av statistiska centralbyrån tidigare offentliggjorda preliminära kvartalsöversikterna samt för år 1943 från den färdigställda men ännu icke publicerade berättelsen om befolkningsrörelsen för samma år. Eikets folkmftngd vid 1945 års slut utgjorde 6 673 956 personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra, 6 597 348 personer, visar en tillväxt under år 1945 av 76 608 personer eller 1161 promille, ökningen är absolut taget den största sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse. Följande översikt visar ökningen under år 1945, jämfört med vart och ett av de närmast föregående tio åren.

2 FOLKMÄNGDEN. Folkökningen eller -minskningen länsvis under år 1945, beräknad på 1 000 invånare, angives i nedanstående tablå, i vilken till jämförelse införts motsvarande siffror även för de närmast föregående två åren. Talen äro beräknade från den 31 december ett föregående år till den 31 december under året. Den absolut taget största tillväxten kommer på Stockholms stad med 16 737 personer; därnäst följa Stockholms län med 11018 samt Göteborgs och Bohus lan med 8 278. I tab. A lämnas en översikt av folkmängden och dess ändringar inom vissa huvudgrupper av administrativa områden på landsbygden samt i städerna under tiden fr. o. m. den 31 december 1944 t. o. m. den 1 januari 1946. Till den i tabellen särskilda gruppen av köpingar äro härvid räknade endast sådana som bilda egna kommuner, medan övriga köpingar (4 st.) äro inräknade i municipalsamhällena. Med städer under 10 000 inv. avses sådana den 1 januari 1946. Folkökningen eller -minskningen under år 1945 innefattar icke i något fall områdesregleringar, som trätt i kraft under året, vilka här genomgående räknats, som om de trätt i kraft först påföljande 1 januari, varför folkökning eller -minskning, som är en följd härav, ingår i kol. 7. Såsom framgår av kol. 4 och 5 i tab. A har, oavsett områdesregleringar, folkmängden under år 1945 ökats för samtliga i tabellen upptagna grupper av administrativa områden med undantag av»övrig landsbygd», som, på grund av att utflyttningen överväger inflyttningen och överskottet av födda över döda tillsammantagna, företer en obetydlig minskning. Då denna understiger den sammanlagda ökningen för köpingar och municipalsamhällen, har det för hela landsbygden uppstått en mindre ökning av folkmängden. Vad folkökningen i köpingar, municipalsamhällen och städer beträffar, må observeras att denna avser endast de administrativt fastställda områdena. Skulle även folkökningen i förorter utanför de administrativa gränserna hava inräknats, torde i regel talen i kol. 4 och 5 kunna antagas hava blivit något större. Då den folkökning, som för hela riket beräknas med ledning av i bihangstabellen redovisade tal för befolkningsrörelsens olika faktorer, 7.5 372 personer, icke är densamma som den där (kol. 15) och i tab. A (kol. 4) angivna, 76 608 personer, är detta

FOLKMÄNGDEN. 3 Tab. A. Folkmängd och folkökning- 31 /it 1944 V 1 1946. beroende huvudsakligen på att man för framräkningen, vad Stockholms stad beträffar, icke utgår från den kyrkoskrivna utan från den mantalsskrivna folkmängden, vilken sistnämnda folkmängd icke överensstämmer med den på vanligt sätt beräknade genom tillägg till föregående årsskiftes folkmängd av födelse- och omflyttningsöverskott. De skiljaktigheter, som för landsbygden och städerna var för sig iakttagas mellan i tab. A angivna och med tillhjälp av bihangstabeilen beräknade siffror för folkökningen, bero dels på brister i själva systemet för kyrkobokföringen, dels på att de in- och utflyttades fördelning på stads- och landsförsamlingar icke torde vara helt felfri. Således kan man befara, att nyblivna städer och med städer inkorporerade landsförsamlingar ävensom stadsförsamlingar med annat namn än motsvarande stad i prästerskapets redovisning i många fall räknats som landsförsamlingar. Såsom följd härav är t. ex. antalet inflyttade från stadsförsamlingar till landsbygd (78 701) icke detsamma som antalet utflyttade från städer till landsförsamlingar (81 187), vilket det vid en alldeles felfri redovisning naturligtvis borde vara. Resultatet av den inrikes omflyttningen mellan landsbygd och städer under år 1945 kan sålunda enligt de i bihangstabellen anförda siffrorna visserligen icke exakt angivas, men rör sig som synes om ett inflyttningsöverskott för städerna och samtidigt ett utflyttningsöverskott för landsbygden av omkring 30 000 personer. Födelseöverskottet under år 1945 utgjorde för hela riket 62 599 personer, varav för landsbygden 29 889 och för städerna 32 710. För landsbygden har emellertid, trots födelseöverskottet och ett immigrationsöverskott på 6 418 personer, endast en obetydlig folkökning uppstått, beroende på den starka flyttningen därifrån till städerna. De sistnämndas folkmängd har däremot ökats med närmare 70 000 personer, varav omkring 30 000 1 är att tillskriva inflyttningsöverskott från landsbygden samt omkring 6 500 personer inflyttningsöverskott från utlandet. De områdesregleringar, som vid årsskiftet 1945/46 medfört ändringar i folkmängden mellan de i tab. A särskilda grupperna, äro följande. Vad först köpingarna beträffar, bildades sju nya sådana den 1 januari 1946,

4 FOLKMÄNGDEN. nämligen Danderyd i Stockholms län, Åstorp i Kristianstads län, Bjuv och Kävlinge i Malmöhus lan samt Svenljunga i Älvsborgs län (Åstorp av hela Björnekulla kommun och de övriga av var och en av de likanämnda kommunerna) ävensom Laxå i Örebro län (av hela Ramundeboda kommun) samt Ange i Västernorrlands län (utbruten ur Borgsjö kommun). Härigenom ökades köpingarnas folkmängd med 23 474 inv., vartill kommer 212 inv. genom inkorporering av vissa områden med Vännäs köping. Samtidigt minskades emellertid köpingarnas folkmängd med 9 257 inv. på grund av att Nynäshamns och Lycksele köpingar uppgingo i resp. Nynäshamns och Lycksele städer, varför nettoökningen i köpingarnas folkmängd genom administrativa regleringar vid årsskiftet blir 14 429 inv. Under redogörelseåret bildades tre nya municipalsamhällen, nämligen Södra Vi i Kalmar län, Munka-Ljungby i Kristianstads län och Vretstorp i Örebro län, vilket jämte inkorporeringar under året av områden med Orsa och Gällivare kyrkostads municipalsamhällen tillfört municipalsamhällena 4191 inv. Vid 194C års ingång upphörde emellertid fyra municipalsamhällen, nämligen Enebybergs villastad, Åstorp, Bjuv och Kävlinge, som uppgingo i resp. Danderyds, Åstorps, Bjuvs och Kävlinge köpingar, varjämte ett område överflyttades från Vännäsby municipalsamhälle till Vännäs köping. Härigenom minskades municipalsamhällenas folkmängd med 8 469 inv., vilket med tillägg av den nyssnämnda ökningen ger en nettominskning av 4 278 inv. Som resultat av förenämnda regleringar har den övriga landsbygdens folkmängd minskats med 19 408 inv. (4 191 + 15 217), som därifrån tillförts municipalsamhällen och köpingar. Den övriga landsbygdens folkmängd har vidare minskats genom överföringar av områden därifrån till städerna. Således inkorporerades vid 1946 års ingång hela Västertälje kommun med Södertälje stad samt större delen av Badelunda kommun med Västerås stad. Dessutom överflyttades vissa områden av den kringliggande landsbygden till städerna Mariefred, Vetlanda, Oskarshamn, Simrishamn, Ängelholm, Hässleholm, Halmstad, Örnsköldsvik och Lycksele. Till städerna sålunda överflyttade områden hade sammanlagt 6 006 inv. Nettominskningen i folkmängd för den övriga landsbygden genom administrativa regleringar vid årsskiftet 1945/46 blir sålunda 25 414 inv. De nu nämnda områdesregleringarna beträffande köpingar, municipalsamhällen och övrig landsbygd ha vid övergången till det nya året minskat hela landsbygdens folkmängd med 15 263 inv. Vad slutligen städerna angår, hava som redan nämnts två nya sådana tillkommit vid årsskiftet, nämligen Nynäshamn i Stockholms län, som bildats av Nynäshamns köping, samt Lycksele i Västerbottens län. som bildats av Lycksele köping och ett område av Lycksele kommun, vilket jämte de redan nämnda inkorporeringarna med vissa andra städer ökat städernas folkmängd med 15 263 inv., varav 11 542 komma på städer under 10 000 inv. och 3 721 på övriga städer. Rörande dessa och övriga administrativa regleringar ävensom beträffande en del oregelbundenheter i rikets indelning lämnas redogörelse i anmärkning-

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 5 arna till tab. 1. Några regleringar mellan skilda län ha icke skett under år 1945 eller vid årsskiftet 1945/46. Ett slags mellanställning mellan egentliga landskommuner och köpingar eller municipalsamhällen intagas av vissa kommuner, för vilkas hela områden samtliga stadsstadgor äro gällande, utan att de åtnjuta köpingsrättigheter eller äro att anse som municipalsamhällen. Denna grupp av kommuner, omfattande vid utgången av 1945 Fiskebäckskil, Grundsund, Karlsborg och Ramundeboda, hade vid samma tidpunkt en sammanlagd folkmängd av 7 367 personer; sedan vid 1946 års början Ramundeboda ombildate till köping (Laxå) utgjorde gruppens folkmängd 4 920 personer. Folkmängden i städer med egen jurisdiktion utgjorde den 1 januari 1946 2 346 279 personer och i rikets domsagor 4 327 677. Rikets folkmängd av mankön har under år 1945 ökats från 3 279 723 till 3 320 353 och av kvinnkön från 3 317 625 till 3 353 603. På varje tusental män kommo således vid årets början 1 012 och vid dess slut 1 010 kvinnor. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som under det senaste året. Under det sista halva århundradet har det kvinnliga överskottet sjunkit från 59 /oo år 1895 till, som nämnts, 10 / 00 år 1945. Fr. o. m. 1919 råder å landsbygden överskott av män, och detta gäller fr. o. m. 1934 även landsbygden inom varje län. En relativt taget stor övertalighet av kvinnor över män är däremot i allmänhet utmärkande för städerna, särskilt de större, ehuru densamma under de senaste åren visat sjunkande tendens. Enligt folkmängds fördelningen vid slutet av år 1945 kommo på 1 000 män för hela landsbygden 939 kvinnor, för städerna 1118 kvinnor. Beträffande de viktigaste posterna i folkmängdens förändringar lämnas i tab. B absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de två sista åren äro preliminära, med undantag dock för emigranter och immigranter. Förändringarna länsvis under år 1945 meddelas i absoluta tal i den såsom bihang intagna tabellen (sid. 45) och i relativa tal i tab. C. Kvartalsuppgifter (rikssiffror) beträffande ingångna äktenskap, levande födda och döda ha, i likhet med de senaste åren, meddelats i den som bihang intagna tabellen. Antalet ingångna äktenskap under 1945 ställer sig absolut taget på ungefär samma nivå som närmast föregående år. Redogörelseårets giftermålstal, 951 / 00, är alltjämt högt, men är dock lägre än för såväl närmast föregående år som åren 1939 samt 1942 och 1943. Giftermålstalet är, såsom tab. C visar, i samtliga län avsevärt mycket högre för städerna än för landsbygden. Såsom tab. B visar, företer antalet levande födda för de senare åren en nära nog oavbruten ökning absolut taget t. o. m. redogörelseåret. Födelsetalet för redogörelseåret, 2016 "I oo, visar endast en mindre minskning i jämförelse med 1944 års tal, 2O30 %o> och ligger sålunda icke heller mycket lägre än i början av 1930- talet. Födelsetalet, som sedan lång tid tillbaka tidigare var högre för landsbygden än för städerna, har under de fem senaste åren tvärtom varit något högre för

6 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. B. Folkmängdens förändringar, åren 1936 1945. städerna än för landsbygden. Detta gäller i fråga om år 1945 även varje län för sig. Beträffande antalet levande födda utom äktenskap meddelas för år 1945 preliminära uppgifter länsvis i bihangstabellen, vartill här nedan fogas uppgifter för landsbygd, städer och hela riket rörande deras antal i förhållande till hela antalet levande födda, med jämförelsetal för de båda närmast föregående åren. Jämsides med ökningen i hela antalet levande födda har i allmänhet under senare år aatalet utom äktenskap födda visat nedgång relativt taget, men för redogörelseåret har i detta avseende en påtaglig ökning inträtt.

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 7 Tab. C. Ingångna äktenskap, levande födda, döda samt födelseöverskott på 1 OOO av medelfolkmängden, år 1945. Antalet avlidna, som år 1942 var osedvanligt lågt, och därefter under åren 1943 och 1944 företett en icke oväsentlig stegring, visar för redogörelseåret en mycket obetydlig nedgång relativt taget, men håller sig absolut taget vid ungefär samma nivå som närmast föregående år. Dödstalet har såsom vanligt under senare år varit högre för landsbygden än för städerna, vilket även gäller varje län för sig. I bihangstabellen redovisas enligt preliminär sammanräkning länsvis, jämsides med hela antalet döda, även antalet i första levnadsåret avlidna, vilket för hela riket utgjorde 3 963, motsvarande av 133 793 levande födda 296 / 00. Detta är relativt taget ett något lägre tal än år 1944 men högre än för åren 1942 och 1943. För landsbygd resp. städer voro ifrågavarande relativtal 31'3 resp. 275 / 00, och som vanligt under senare år var alltså spädbarnsdödligheten, liksom det allmänna dödstalet, något högre för landsbygden än för städerna. Födelseöverskottet är för redogörelseåret, som en följd av det stora antalet födda, större än vanligt under senare år och utgör 62 599 personer, eller på 1000 av medelfolkmängden 943, mot 311 för femårsperioden 1936 1940 samt 9-14 resp. 9'45 för åren 1943 och 1944. Samtliga län visa födelseöverskott, vad såväl städer som landsbygd beträffar. För hela landsbygden utgör födelseöverskottet 29 889 och för städerna 32 710. Anmärkningsvärt är att över hälf-

8 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. D. Ingångna äktenskap, levande födda och döda på 1 OOO av medelfolkmängden i olika europeiska länder, åren 1941 1944. ten av födelseöverskottet kommer på städerna, trots att dessas folkmängd väsentligt understiger landsbygdens. Liksom i berättelserna för de tvenne närmast föregående åren meddelas i bihangstabellen uppgifter beträffande den inrikes omflyttningen med särskiljande av flyttningarna mellan städer och landsbygd. Såsom i det föregående berörts (sid. 3), äro de i tabellen anförda siffrorna på grund av brister i själva systemet för kyrkobokföringen m. m. att betrakta såsom endast approximativt riktiga. Den inrikes omflyttningen mellan församlingarna år 1945 rör sig emellertid som synes om i allt cirka 584 000 personer. Av dessa flyttade omkring 310 000 personer till städer, varav omkring 113 000 från landsbygd, medan omkring 278 000 flyttade från städer, varav omkring 81 000 till landsbygd. Härav har, såsom redan förut nämnts, uppkommit ett inflyttningsöverskott till städer och motsvarande utflyttningsöverskott från landsbygd av omkring 30 000 personer. Av bihangstabellen framgår att hela antalet immigranter under redogörelseåret, utgjorde 21 126 och hela antalet emigranter 8 261, motsvarande på 1 000 av medelfolkmängden 318 resp. 124 mot 203 resp. 008 nästföregående år. Såväl antalet immigranter som immigrationsöverskottet är absolut taget det största som redovisats i vårt land, och även antalet emigranter är mycket avsevärt större än det brukat vara under senare år, beroende särskilt på återutflyttning av danska och norska flyktingar, sedan vapenstilleståndet slutits. Med avseende på folkbytet med olika europeiska länder och de främmande världsdelarna meddelas å följande sida en summarisk översikt för de båda seaast gångna åren. Av denna framgår, att av 1945 års immigrationsöverskott på 12 865 personer den övervägande delen beror på invandring österifrån, sär-

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 9 skilt från Estland, varifrån under året uppkommit ett immigrtationsöverskott av icke mindre än 10 374 personer, sannolikt till stor del redan tidigare inflyttade men först under år 1945 kyrkoskrivna. Bland övriga länder, som bidragit med immigrationsöverskott, märkas främst Finland, Tyskland och Lettland, varifrån sådant överskott föreligger, uppgående till resp. 2 056, 1 725 och 1 161 personer. Nettoemigration föreligger däremot beträffande Danmark och Norge med resp. 1 954 och 1 415 personer. I detta sammanhang kan nämnas, att då redogörelsen avser den kyrkoskrivna befolkningen, endast de utlänningar, som kyrkoskrivits, äro medräknade bland immigranter resp. emigranter. Enär säkerligen det stora flertalet flyktingar icke blivit kyrkoskrivna, giva här anförda siffror icke en riktig bild av det verkliga folkbytet med främmande länder. Ett riktigare begrepp härom får man genom socialstyrelsens statistik över utlänningar med vistelsetillstånd här i landet. Medan prästerskapets redovisning visar ett totalt immigrationsöverskott under år 1945 på 12 865 personer, har antalet utlänningar med vistelsetillstånd under samma år i själva verket minskats med icke mindre än 35 424 personer, främst beroende på att av det stora antalet flyktingar av norsk, dansk och finsk nationalitet, vilket vid 1945 års början utgjorde 55 489 personer, större delen under året återflyttat till sina hemländer. Bland övriga större utlänningsgrupper en-

10 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. ligt socialstyrelsens statistik märkas främst ester, vilkas antal under år 1945 varit nära nog oförändrat (c:a 22 000 personer) samt tyskar, letter och polacker, vilka under år 1945 ökats med sammanlagt 4 028 till 13 601 personer. Folkbytet med främmande världsdelar har under år 1945 varit synnerligen obetydligt. Det en gång i tiden så stora emigrationsöverskottet för U. S. A. har sålunda ersatts med ett obetydligt immigrationsöverskott. I bihangstabellen redovisas även länsvis de under året från och till boken över obefintliga överförda. De förra utgjorde sammanlagt 3 599 personer och de senare 3 456. I likhet med vad fallet varit alltsedan år 1931, med undantag för åren 1937 och 1942 1944, var sålunda de från boken över obefintliga överfördas antal större än de till samma bok överfördas. I tab. D meddelas en jämförande översikt av relativa, delvis preliminära, tal för giftermål, levande födda och döda i ett antal europeiska länder för åren 1941 1944. För tidigare år finnas motsvarande uppgifter i berättelserna för åren 1943 1944 samt 1939 och föregående år. - I fråga om giftermål har Sverige mycket höga tal. Vad beträffar födelser hade Sverige för ett decennium sedan det lägsta talet i Europa, men numera uppvisa vissa länder relativt sett betydligt färre födelser. Skillnaden mellan å ena sidan de svenska dödstalen och å andra sidan åtskilliga andra länders är i verkligheten betydligt större än vad som framgår av tabellen. De i kriget stupade ha nämligen i de krigförande länderna i allmänhet icke medräknats. Överhuvud taget böra internationella siffror av ifrågavarande slag under nuvarande förhållanden bedömas mod stor försiktighet.

Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1945, enligt indelningen den 1 januari 1946. [Förs. = församling, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, m:e = municipalsamhälle.] 11

12 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 2) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 3) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL. LÄS. 13

14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 4) SÖDEEM. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1945. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 15

16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 6) JÖNKÖPINGS LÄN.

TAB. 1 (fortb.)- FOLKMÄNGD 1945. 6) JÖNK. L. (forts.). 7)KRONOB. L. 17

18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 7) KRONOB. LÄN (forts.). 8) KALMAR LÄN.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1945. 8) KALM. L. (forts.). 9) ÖOTL. L. 10) BLEK.L. 19

20 TAB. 1 (forts.)- FOLKMXNQD 1945. 10) BLEK. L. (forts.). 11) KRISTIANSTADS LXN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 11)KRISTIANST.L. (forts.). 12)MALMÖHUSLÄN. 21

22 TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1945. 12) MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 12) MALMÖHUS L. (forts.). 23

24 TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1945. - 13) HALLANDS LÄN. - 14) GÖTEB. 0. BOHUS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 14) GÖTEB. 0. BOH. L. (forts.). 25

26 TAB. 1 (forts.;. F0LKMÄN9D 1945. 14) ÖÖTEB. 0. BOH. L. (forts.). 15) ÄJ/VSB. L.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1945. 15) ÄLVSBORGS LÄN (forts.). 27

28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 16) ÄLVSB. L. (forts.). 16) SKARAB. LÄN.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1945. 16) SKARABORGS LÄN (forts.). 29

30 TAB, 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 16) SKARAB. LÄN (forts.). 17) VXEMLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1945. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN. 31

32 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19) VÄSTMANL. L. Rättelse till Statistiska centralbyråns berättelse Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1945. Sid. 32. Under Viby därav i står skall vara Östansjö m:e.... 939 612 Vretstorps m:e... 612 939

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 19) VÄSTMANL. L. (forts.). 20) KOPPARB. L. 33

34 TAB 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 20) KOPPARB. LÄN (forts.). 2 1) GÄVLEBORGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 21) GÄVLEB. L. (forts.). 22) VÄSTERN. L. 35

36 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 23) JÄMTLANDS LÄN. 24) VÄSTERB. LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. 24) VÄSTERB. L. (forts.). 25) NORRB. I/. 37

38 TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGDl 1945. NORRBOTTENS LÄN (forts.). ANMÄRKNINGAR". Anmärkningar. Anm. till Stockholm» stad. l ) Siffrorna avse den mantalsikrivna folkmängden. Den kyrkoskrivna folkmängden vid 1946 års början utgjorde 670192, fördelad & nedannämnda församlingar sålunda: Storkyrkoförsamlingen.. 8 664 Klara förs... 5 988 Kungsholms >.. 31560 S:t Görans >.. 53 422 Matteus >.. 48 639 Gustav Vasa >.. 22 358 Adolf Fredriks >.. 15 547 Johannes».. 20 303 Jakobs >.. 4422 Engelbrekts förs... 28 933 Hedvig Eleonora >.. 20 681 Oskars >.. 45 369 Sofia».. 2(5 571 Katarina >.. 55 881 Maria Magdalena >.. 22 682 Högalids >.. 40 546 Brännkyrka >.. 72 291 Enskedé».. 52 097 Bromma >.. 81131 därav i Drömma kbfd 68 336 LUla och Stora Esslngens kbfd. 12 795 1 fovförsamlingen.... 617 Skeppsholms förs.... 7 025 Tyska >... 3138 Finska»... 2 327 Anm. till Stockholmi län. ') Städerna Östhammar och Oregrund lyda i jndiciellt hänseende under landsrätt, Norra Roslags domsaga, Frösakers tingslag. 2 ) Vaxholms församling omfattar Vaxholms stad och en mindre del av Värmdö kommun. ä ) Danderyds församling omfattar Danderyds köping, Stocksunds köping och Djursholms stad. 4 ) Städerna Solna, Djursholm och Lidingö lyda i jndiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsaga och tingslag.+

TAfi. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945'. ANMÄRKNINGAR (tortfi.). 39 6 ) Spånga församling omfattar Spånga kommun och Hässelby villastads köping. fl ) Staden Sundbyberg lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Sollentuna och Färentuna domsaga och tingslag. ') Ösmo församling omfattar Ösmo kommun och Nynäshamns stad. 8 ) Den 1 jan. 1946 erhöll Danderyds kommun köpingsrättigheter. Enebybergs villastads municipalsamhälle med 1 620 inv. upphörde samtidigt. 9 ) Den 1 jan. 1946 införlivades Västertälje kommun med 953 inv. (som tillsammans med Östertälje kommun dittills bildat Södertälje landsförsamling) mod Södertälje stad. Frän samma tidpunkt benämnes den minskade Södertälje landsförsamling Östertälje församling och den ökade Södertälje stadsförsamling Södertälje församling. ' 10 ) Den 1 jan. 1946 erhöll Nynäshamns köping stadsrättigheter. Staden lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Södertörns domsaga och tingslag. Anm. till Uppsala län. ') Heliga Trefaldighets församling omfattar Bondkyrka kommun. s ) Tierps församling omfattar Tierps kommun och Tierps köping. Anm. till Södermanlands län. J ) Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och Malmköpings köping. 2 ) Stora Malms församling omfattar Stora Malms kommun och Katrineholms stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Oppunda och Villåttinge domsaga, Oppunda tingslag. 3 ) Den 1 jan. 1946 överflyttades vissa områden med 23 inv. från Kärnbo till Mariefreds stad. ') Från den 1 jan. 1946 lyder staden Torshälla i judiciellt hänseende under landsrätt, Livgedingets domsaga, llekarnes tingslag. Anm. till Östergötlands län. l ) Risinge församling omfattar Finspångs köping. 2) Därav i Skedevi norra kyrkobokföringsområde 1 501 inv. och i Skedevi södra kyrkobokföringsområde 1 151 inv. ' j 8 ) Motala församling omfattar Motala landskommun och Motala stad. " 4) Varv ook Styra församling omfattar Varvs kommun och Styra kommun. 6 ) Städerna Mjölby och Skänninge lyda i judiciellt hånseende under landsrätt, Folkungabygdens domsaga och tingslag. Anm. till Jönköpings län. }) Hässleby församling omfattar Mariannelunds köping och Hässleby kommun. 8 ) Staden Eksjö lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Södra Vedbo tingslag. 3) Anehy municipalsamhälle är delat på Bredestads och Bälaryds kommuner. 4) Säby församling omfattar Säby kommun och Tranås stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Norra Vedbo tingslag. 5)Nässjö församling omfattar Nässjö landskommun och Nässjö stad. e ) Städerna Huskvarna, Nässjö och Gränna lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, T veta, Vista oob Mo domsaga och tingslag. ') Värnamo jförsamling omfattar Värnamo landskommun och Värnamo stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Ostbo och Västbo domsaga, Östbo tingslag. ") Sävsjö municipalsamhälle är delat pä Vallsjö och Norra Ljunga kommuner. ) Norra Sandsjö församling omfattar Norra Sandsjö kommun och Bodafors köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 10 ) Vetlanda församling omfattar Vetlanda landskommun och Vetlanda stad. 1 judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Njudnngs domsaga, Östra Njudungs tingslag.») Den 1 jan. 1946 överflyttades vissa områden ined 1143 inv. från Vetlanda landskommun till Vetlanda stad. Anm. till Kronobergs lån. ') Åseda församling omfattar Åseda kommun och Åseda köping. s ) Nottebäcks församling omfattar Nottebäck med Granbults kommun. 3 ) Hovmantorps församling omfattar Hovmantorps kommun och Lessebo köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 4) Församlingen Hemmesjö med Tegnaby omfattar Hemmesjö kommun oéh Tegnaby kommun. 5) Tingsås församling omfattar Tingsås kommun och Tingsryds köping. 6) Skatelövs kommun är delad på Kinnevalds härad, Mellersta Varenda domsaga och tingslag, samt Allbo härad, Västra Värends domsaga och tingslag. ') Markaryds församling omfattar Markaryds kommun och Markaryds köping. 8 ) Ljungby stad lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Sunnerbo domsaga och tingslag. ) Den 1 jan. 1946 överflyttades ett obebott område från Markaryd till Markaryds köping. Anm. till Kalmar län. l ) Vena församling omfattar Vena kùmmnn och Hultsfreds köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 8 ) Misterhults församling omfattar Misterhults kommun och Figeholms köping; ) Församlingen Målilla med Gårdveda omfattar Målilla kommun och Gårdveda kommun, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 9) Mönsterås församling omfattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping. ') Staden Nybro lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Möre domsaga och tingslag. 6 ) Mörbylånga församling omfattar M örby långa kommun och Mörbylånga köping. ') Staden Borgholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Olands domsaga och tingslag. 8 ) Enligt k. beslut den 20 april 1945 bildades Södra Vi municipalsamhälle i Södra Vi kommun. ) Den 1 jan. 1946 överflyttades ett område med 8 inv. från Döderhult (Döderhnlts kyrkoboklöringsdistrikt) till Oskarshamns stad. 10 ) Den 1 jan. 1946 överflyttades ett obebott område från Räpplinge till Borgholms! stad.

40 TAB. 1 (forts.)- FOLKMÄNGD 1945. ANMÄRKNINGAR (forts.). Anm. till Gotlands län. ') Othema församling Slite köping. omfattar ') Branteviks municipalsamhålle iir delat på Simris och i Östra Nöbbelöos församlingar. ' 3 ) Löderups municipalsamhålle \ är delat på Löderups och Uörups kommuner. 3 ) Staden Simrishamn lyder i ; judieiellt hänseende under landsrätt, lngelstads oeh Järrestads domsaga och tingslag. 4 ) Kiviks municipalsamhålle är i delat på Södra Mellby och Vitaby kommuner. ) Ahus församling omfattar Alius kommun och Ahus köping. [ 7) Ivetofta församling omfattar Ivetofta kommun oeh Bromölla köping. ') Osby församling omfattar Osby kommun och Osby köping. e ) Tyringe municipalsamhålle [ ur delat pä Finja oeh Västra To- \ rups kommuner. 8 ) Vinslövs församling omfattar Vinslövs kommun och Vinslövs t köping. 10 ) Staden Hässleholm lyder i judieiellt hänseende under landsrätt. tingslag. n ) llishults Västra Göinge domsaga och kommun är delad på Höks härad oeh tingslag, Hallands södra domsaga, Hallands län, I samt Norra Åsbo härad, domsaga och tingslag, Kristianstads län. 12 ) Den 1 jan. 1946 överflyttades ett område med 2HÖ inv. från ; Simris till Stmriähamm stad. Från samma tidpunkt förenades återstoden av Simris i kommunalt hänseende med Östra Nöbbelöv till en kommun, benämnd Simris- ; Nöbbelöv. 13 ; Den 1 jan. 1946 överflyttndes vissa obebodda områden från j Osby kornmun till Osby köping. \ u ) Den 1 jan. 1946 överflyttades ett område med 83 inv. från Finja till Hässleholms stad. 1B ) Enligt k. beslut den 20 april 1945 bildades Munka-Ljungby mu Anm. till Blekinge lån. nicipalsamhålle i Munka-Ljungby l ) Ronneby forsamling omfattar kommun. Ronneby landskommun och Ronneby ") Den 1 jan. 1946 erhöll»tad, vilken sennre ingår som Björnekulla kommun köpingsröt- del i Ronneby kyrkobokföringsdistrikt. tigheter under o benämningen As- 1 judieiellt hänseende torps köping. Åstorps municipaltigheter lyder studen under laudsrätt, Östra samhålle ined 2 079 iuv. upphörde och Medclsta domsaga, Medelsta samti.iigt. Församlingen benämnes tingslug. fortfarande Björnekulla. Frän 2) Jämshögs församling omfattar samma tidpunkt överllyttndes till ' Jämshögs kommun och Olof- Åstorps köping från Ansas ett etröms köping, vardera utgörande j område med 55 inv. oeh frän särskilt kyrkobokföringsdistrikt. Västra Broby ett område med 5 inv. samt vissa obebodda områden j Anm. till Kristianstads län, \ från Astorps köping och Västra Broby till Ausås. ") Den 1 jan. 1946 överflyttades vissa områden med 16 inv. från Rebbelberga till Ängelholm» stad. Anm. till Malmöhus län.! ') Norra Vrams fårsamling omfattar Norra Vrams kommun och Södra Vrams kornmun. a ) Staden Höganäs lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Luggnde domsaga och tingslag. 8 ) Svalövs municipalsamhålle I är delat på Svalors och Felestads kommuner. i 4 ) Västra Sallerups församling omfattar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad. I judieiellt hänseende lyder staden under landsratt, Frosta oeh Eslövs domsaga, samt bildar eget tingslag. 6 ) Akarps municipalsamhålle är delat på Tottarps och Burlövs kommuner. ) Svedala församling omfattar Svedala kommun och Svedala kö- ') Skurups församling omfattar Skurnps kommun och Skurups köping. 8 ) Löberöds municipalsamhålle är delat på llögseröds och Hammarlunda kommuner. B ) Hörby församling omfattar Hörby koramun och Hörby köping. lu ) Höörs församling omfattar Höörs kommun och Höörs köping. ll ) Den 1 jan. 1946 erhöll Bjuvs kommun köpingsrättigheter. Bjuvs municipalsamhällemeå 1862 inv. upphörde samtidigt. ia ) Den 1 jan. 1946 erhöll Kävlinge kommun köpingsriittigheter. Kavlinge municipalsamhålle med 2 531 iuv. upphörde samtidigt. w ) Den 1 jan. 1946 överflyttades tissa områden med 44 inv. från Lunds domkyrkoförsamling till Hit Peters klosters församling samt ett obebott område i motsatt riktning. Anm. till Hallands län. ') Ifishults kommun är delad på Höks härad och tingslag, Hallands södra domsaga, Hallands län, samt Norra Åsbo härad, domsaga och tingslag, Kristianstads län. ") Oskarströms municipalsamhålle är delat på Slättåkra och Enslövs kommuner. 8 ) Staden Falkenberg lyder i judieiellt hänseende under landsrutt, Hallands mellersta domsaga, Arstnds och Faurås tingslag. 4 ) Staden Kungsbacka lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Hallands norra domsaga, Fjäre tingslag. 5 ) Den 1 jan. 1946 överflyttades vissa områden med 284 inv. från Vapnö till Halmstads stad. Anm. till Göteborgs och Bohus län. ') Städerna Mölndal och Marstrand lyda i judieiellt hänseende under landsrätt, Askims, Hisings ooh Sävcdals domsaga och tingslag. 2 ) Staden Kungälv lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Inlands domsaga, Inlands södra tingslag. a ) Skaftö församling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner. Inom hela Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner gälla samtliga stadsstadgor. 4 ) Blekets municipalsamhålle är delat pu Stenkyrka oeh Rönnängs kommuner. 6 ) Staden Lysekil lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Sunnervikens domsaga och tingslag. ) Tanums församling omfattar Tanums kommun och Grebbestads köping. Församlingen är enligt domkapitlets beslut delad på Tanums kyrkoområde med 2 730 inv. och Grebbestads kyrkoomrlide med 2 420 inv. I det förra ingår Saunas municipalsamhålle oeh i det senare Havstenssunds municipalsamhälle och Grebbestads köping. ') Staden Strömstad lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Norrvikens domsaga och tingslag. 8 ) Enligt k. beslut den 31 dec. 1945 utvidgades Ilålsö municipal-

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945. ANMÄRKNINGAR (forts.). 41 samhälle med ett område, som nämnda dag räknade 54 inv. Invånarna i det överflyttade området ha emellertid redan tidigare inräknats i mumcipauamhället. Anm. till Älvsborgs lån. l ) Föriamlingen Tösse med, Tydje omfattar Tösse kommun och Tydje kommun. s ) Artemarks församling omfattar Artemarks kommun och Bcngtsfors köping. s ) Bolma församling omfattar Holms kommun och Melleruds köping. i 4 ) Staden Trollhättan lyder i judiciellt hänbeende under landsrätt, Flundre, Väne och Bjärke domsaga och tingslag. 6 ) Vårgårda municipahamhälle! iir delat på Kullmgs-Skövde och Algutstorps kommuner. ") Herrljunga municipahamhälle ar delat på Herrljunga och Tari' leds kommuner. ') Enligt k. beslut den 26 okt.! 1945 utvidgades Skene municipalsamhälle med ett område, som den 31 december 1945 var obebott. 8 ) Den 1 jan. 1946 erhöll Svenljunga kommun köpingsrättigheter. Anm. till Skaraborgs län. ') Tengene församling omfat- j tar Tengene kommun och Gräs- ' torps köping. 2) Nossebro municipalsamhälle är delat på Essunga och Bårebergs kommuner. s ) Bitterna församling^ omfattar Västerbitterna och Osterbit- terna kommuner. 4) Lundsbrunns municipalsam- ] hälle är delat på Ledsjö, Skälvums och Ova kommuner. Sistnämnda kommundel är obebodd. 6 ) Axvalls municipalsamhälle är delat på Norra Vings och Skärvs kommuner. 8 ) Staden Skara lyder i judiciellt hänseende under landsrutt, Skarabygdens domsaga, Skara, Skånings och Valle tingslag. ') Floby municipalsamhälle är delat på Floby och Sörby kommuner. å ) Falköpings omfattar landsförsamling Falköpings östra landskommun. ö ) Staden Tidaholm lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Vartofta och Frökinds domsaga och tingslag. Skövde domsaga, samt bildar eget tingslag. la ) Moholms municipauamhälle är delat på Hjälstads, Mo oeh 10 ) Staden Hjo lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Skövde domsaga, Gudhems ocb Kåkinds tingslag. ") Staden Skövde lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Vads kommuner. 15 ) Tidans municipalsamhälle är delat på Vads och Götlunda kommuner. 14 ) Till Vads kommun äro räknade 4 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. 16 ) Till Flistads kommun äro räknade 27 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. 16) Inom hela Karlsborgs kommun gälla samtliga stadsstadgor. ") Den 1 jan. 1946 överflyttades vissa områdeu från Eggby till Norra Lundby och vissa områden i motsatt riktning. Vid samma tidpunkt överflyttades ett område från Värnhem till Norra Lundby och ett område från Eggby till Värnhem. Invånarna i det från Eggby till Norra Lundby överflyttade området voro redan förut kyrkoskrivna i Norra Lundby. 1 övrigt voro de överflyttade områdena obebodda. 1B ) Den 1 jan. 1946 överflyttades till Lerdala ett område från Hornborga med 2 inv., ett område från Berg med 4 inv. (vilka emellertid redan förut voro inräknade i Lerdala) samt vissa obebodda områden från Norra Ving, Skärv, Sätuna och Broddetorp. Anm. till Värmlands län. J ) Staden Filipstad lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ostersysslets domsaga, Filipstads och Färnebo tingslag. 2 ) Munkfors municipalsamhälle, är delat på Ransätert och Munkfors församlingar. s ) Silbodals församling omfattar Silbodals kommun och Arjängs köping. 4) Staden Arvika lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Jösse domsaga och tingslag. 6 ) Sunne församling omfattar Sunne kommun och Sunne köping. e ) Den 1 jan. 1946 överflyttades från Södra Finnskoga till Dalby vissa områden med 4 inv. samt vissa obebodda områden i motsatt riktning. Vid samma tidpunkt övcrflyltades ett obebott område från Norra Finnskoga till Södra Finnskoga och vissa obebodda områden i motsatt riktning. Anm. till Örebro län. 1 ) Hallsbergs församling omfattar Hallsbergs kommun och Hallsbergs köping. ') Kumla församling omfattar Kumla landskommun och Kumla stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västernärkes domsaga, Hallsbergs tingslag. ') Staden Karlskoga lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Nora domsaga, Karlskoga tingslag. 4 ) Nora bergsförsamling omfattar Nora landskommun. b ) Ljusnarsbergs fårsamling omfattar Ljusnarsbergs kommun och Kopparbergs köping. 6 ) Därav i Hörkens f. d. kapellförsamling 1 935 personer. ') Den 1 jan. 1946 överflyttades vissa obebodda områden från Örebro (Längbro församling) till Mosjö. 8 ) Den 1 jan. 1946 överflyttades vissa obebodda områden från Hackvad och Edsberg till Kräck- Unge. 9 ) Enligt k. beslut den 20 april 1945 bildades Vretstorps municipalsamhälle i Vibv kommun. 10 ) Den 1 jan. 1946 erhöll Eamundeboda kommun köpingsrättigheter nnder benämningen Laxå köping. Församlingen benämnes fortfarande Ramundcboda. Anm. till Västmanlands län. ') Kung Karls församling omfattar Kung Karls kommun och Knngsörs köping. 2 ) Staden Arboga lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Västmanlands västra domsaga, Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag. 8 ) Västanfors församling omfattar Fagersta stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västmanlands mellersta domsaga, Gamla Norbergs tingslag. 4) Den 1 jan. 1946 överflyttades ett obebott område från Badelunda till Tärna och införlivades återstoden av Badelunda med Västerås stad. 6 ) Den 1 jan. 1946 införlivades S:t I lians församling med 3 053 inv. med Västerås församling.

42 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1945..ANMÄRKNINGAR (forts,). Anm. till Kopparberg» län. ') Folkârna fèrsamling omfattar Folkiirna kommun och Krylbo köping, vilken senare ing&r som del i Krylbo kyrkobokföringsdistrikt. ') Staden Avesta lyder i judiciellt hänseende nnder landsrätt, Hedemora domsaga, Folkare tingblag. s ) Städerna Iledemora och Säter lyda i jndioiellt hänseende under landsratt, Hedemora domsaga, Hedemora tingslag. 4) Stora Tuna församling omfattar Störa Tuna kommun och Borlänge stad, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Fnlu domsaga, Södra tingslaget. 8 ) Norrbårke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackens köping. 9) Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västerbergslags domsaga och tingslag. ') Därav i Tyngsjö f. d. kapelllag 631 personer. 8 ) Därav i Skattunge f. d. kapcllag 1156 personer. 9 ) Mora församling omfattar Mora kommun och Morastrands köping. 10 ) FaluKristine församling omfattar Falu stad. ") Enligt k. beslut' den 8 juni 1945 utvidgades Orsa munieîpalsamhälle med vissa områden, som den 31 dec. 1945 räknade 127 inv. Anm. till Gävleborgs län. ') Ovansjö församling omfattar Ovansjö kommun och Storvik» köping. 2 ) Staden Sandviken lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Gästriklands östra domsaga och tingalag. 8 ) Bollnäs [församling omfattar Bollnäs landskommun och Bollnät stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Bollnäs domsaga och tingalag. 4 ) Därav i Annefors f. d. kapelllag 281 och i Katrinebergs t', d. kapellag 418 personer. 5 ) Därav i Svabensverks f. d. kapellag 127 personer. ) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. 7 ) Staden Hudiksvall lydei i ju- j diciellt hänseende under landsrätt, Norra Hälsinglands domsaga, Hu- : diksvnlls, Bergsjö och Forssa tingslag. Anm. till Västernorvlands län. ') Därav i G&lsjö f. d. bruks- ; församling 58 personer. j s ) Staden Sollefteå lyder i judiciellt hänseende under lands- i rätt, Ångermanlands mellersta domsaga, Sollefteå tingslag. I 3 ) Staden Örnsköldsvik lyder i i judiciejlt hänseende under landsrätt, Ångermanlands norra domsaga och tingslag. o «) Den 1 jan. 1946 bildades Ange köping genom utbrytning av I Ange by och stationssamhälle ur Borgsjö kommun. Borgsjö för- ' samling omfattar Borgsjö kommun och Ange köping, vardera frän nämnda tidpunkt utgörande eget kyrkobokföringsdistrikt. 6 ) Den 1 jan. 1946 överflyttades frän Själevad ett område med;4 inv. och fråu Arnås ett område med 267 inv. till Örnsköldsviks stad. Anm. till Jämtlands län. l ) Svegs församling omfattar Svegs kommun och Svegs köping. Anm. till Västerbottens län. ') Vännäs församling, omfattar Vännät kommun och Vännäs köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt.! ) Lycksele församling omfattar Lycksele landskommun och Lycksele stad, vilken senare ingår som del i Lycksele kyrkobokföringsdistrikt. 3 ) Den ljan. 1946 överflyttades från Vännäs kommun till Vännäs köping vissa områden med 212 inv., varav från Vännäsby municipalsamhälle ett område med 77 inv. 4 ) Den 1 jan. 1946 överflyttades vissa områden med 511 inv. från Lycksele (Lycksele kyrkobokföringsdistrikt) till Lycksele köping. Vid samma tidpunkt erhöll Lycksele köping stadsrättigheter. Staden lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Västerbottens västra domsaga, Lycksele tingslag. Anm. till Norrbottens län. ') Staden Piteå lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Piteå domsaga, Piteå ooh Alvsby tingslag. 2 ) Overluleå församling omfattar Överluleå kommun och Bodens stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Luleå domsaga, Overluleå tingslag. s ) Nedertorneå-Uaparanda församling omfattar Ncdcrtorneå kommun och Haparanda stad, den senare utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 1 judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Torneå domsaga och tingslag. 4 ) Enligt k. beslut den 2 mars 1945 utvidgades Gällivare kyrkostads municipalsamhålle med ett område, som deu 31 dec. 1945 räknade 991 inv.