Kärnsjukuset Skövde S P U R - I N S P E K T I O N. Sammanfattande bedömning ST-SPUR inspektion KSS(Skövde/Skaraborg 15-16/3 2012) 2012-06-07



Relevanta dokument
Del 3: Checklista för inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Appendix. A. Verksamheten

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Underlag för kvalitetsbedömning

SPUR-inspektion Information till kliniken

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SPUR-inspektion Information till enhet inom slutenvård

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SPUR-inspektion medicinklinik Information till kliniken

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Transkript:

S P U R - I N S P E K T I O N Kärnsjukuset Skövde 2012-06-07 Annette Bruchfeld och Niklas von Schmalensee Sammanfattande bedömning ST-SPUR inspektion KSS(Skövde/Skaraborg 15-16/3 2012)

Verksamheten: Det finns skriftliga riktlinjer från vårdgivaren hur ST ska genomföras och utvärderas för alla nyanställda ST läkare som går enligt det nya systemet. Utförliga ST-kontrakt finns men gäller framförallt implementering för senast anställd och ej tidigare ST-läkare. Verksamheten är så allsidig att målbeskrivningen i huvudsak kan uppfyllas på sjukhuset med kortare randning på universitetssjukhus, både för transplantation och avdelningsplacering. Verksamheten innefattar: Vårdavdelning med platser för såväl njurmedicin som internmedicinska patienter Öppenvårdsmottagning med allmän njurmedicin. Peritonealdialys(PD) och Hemodialys(HD) samt dagjoursverksamhet/konsultverksamhet. Enligt uppgift finns en välfungerande accesskirurgi. Tidigt omhändertagande efter njur tx Mängden jour och beredskapstjänstgöring är adekvat. Det finns dokument för att främja jämställdhet avseende kön, religion och etnicitet som uppdateras och efterlevs på kliniken. Läkarstaben: Nuvarande handledare har handledarutbildning, likaså har de flesta specialister handledarutbildning. Det finns skriftliga rutiner för studierektorn. Studierektorn är specialist i njurmedicin, inom kort internmedicin och har genomgått handledarutbildning. Läkarstaben är tillräckligt stor med tillräcklig kompetens. Det finns vakanser på sektionschefsnivå där rekrytering pågår men har inte tidigare rekryterats i läkargruppen. Verksamhetschefen är chef för läkarna. Det råder balans i läkarstaben avseende bemanning och planer för framtida rekrytering föreligger. Det finns skriftliga rutiner för handledningen av ST-läkare. Planerade handledarträffar sker 1gång/månad men något glesare för den ST-läkaren som går enligt tidigare modell. Det finns tillgång till en disputerad läkare tillika verksamhetschef som kan fungera som vetenskaplig handledare men samarbete med handledare via Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har också etablerats för doktorandprojekt Lokaler och utrustning: Det finns adekvat utrustning för diagnostik, utredning och behandling med bl.a. möjlighet att bedöma sediment, genomföra plasmaferes och ett nära samarbete med SU för bedömning av njurbiopsier. Särskild PAD rond ordnas via SU en gång/termin. Alla ordinarie läkare har egna arbetsrum med dator och möjlighet att arbeta ostört. Arbetsrummen används även som mottagningsrum. Det saknas enskilda arbetsrum i omedelbar anslutning till dialysen där man pga. platsbrist gjort om ett rum till behandlingsrum för självdialysträning. De egna rummen ligger dock i samma korridorer. Bibliotek finns med adekvat tillgång till tidskrifter. Jourrum för de som deltar i medicinjouren finns med hotellstandard.

Tjänstgöringens uppläggning ST kontrakt finns för de 2 nuvarande ST-läkarna och kontrakten revideras. Den STläkare som går enligt det gamla systemet har genom den nytillsatta klinikstudierektorn fått ett formaliserat ST-kontrakt relativt nyligen men det är i praktiken inte helt implementerbart då större delen av ST-utbildningen redan är genomförd. Individuella utvecklingsprogram finns och revideras för den senast anställda ST-läkaren men även till viss del för den som går enligt äldre modell. Skriftligt introduktionsprogram har införts från feb 2011 men det saknas en formell schemaläggning för de olika momenten. En strukturerad plan för ST-utbildningen inkluderande ledarskapsutbildning, kommunikativ utbildning och vetenskap och utvecklingsarbete finns både allmänt och på individnivå. Njurmedicinsk internutbildning förekommer regelbundet men även andra personalkategorier kan delta. Extern handledare utses till varje ST-läkare vid randning. Randare och AT har inte fullt ut individuella utbildningsprogram men en checklista finns som kan anpassas efter önskemål och på så sätt individualiseras. Jour och beredskap har lagom utrymme men man är inte konsult eller dagjour som ickespecialist. Huvuddelen av tjänstgöringen kan genomföras på kliniken med planerad kompletterande tjänstgöring på universitetssjukhus. Möjligen är tiden lite kort (ca 3 månader) på njurmedicinsk universitetsklinik för att uppfylla kunskapsmålen inom de mindre vanligt förekommande njursjukdomarna. Transplantationsplaceringen på universitetssjukhus (US) är 3 månader. Sammanhållna placeringsperioder på vårdavdelning och hemodialysen finns samt återkommande mottagningsverksamhet. PD-utbildningen baseras på ett PAL system vilket kan medföra mindre koncentrerad träning i teoretisk och praktisk PD utbildning. Målsättning och planering finns för att samtliga ska skriva specialisttentamen. Inga former av diskriminering har iakttagits. Handledning och uppföljning/utbildningsklimat: Personlig handledare finns för ST-läkarna. Planerad handledning, med utgångspunkt i det individuella utvecklingsprogrammet, sker för den senast anställda ST-läkaren. För den som går enligt äldre modellen är det dock inte helt tydligt även om en mer strukturerad utbildningsplan och uppföljning tillkommit på senare tid. ST-läkarna dokumenterar och ges feedback avseende uppnådd kompetens och övrig utveckling. Sit in 1 gång/termin. Det finns tillgång till handledning vid kompletterande utbildning. Det saknas regelbundna utvecklingssamtal med klinikchefen. Utbildningsklimatet uppfattas som gott och på kliniken är tillgänglighet god för diskussioner/frågor. Möjlighet att uppfylla rekommendationen att behärska anläggande av akut dialysaccess (v.femoralis) saknas till stora delar men man uppfyller målet om preparering och bedömning av urinsediment. ST-läkarens sidoutbildning följs upp av handledare lokalt på den randande kliniken. Målbeskrivningen är känd för den senast anställda STläkaren. Det finns dokumenterat att verksamhetschefen ska tillgodose att SPUR inspektioner genomförs i studierektorns arbetsbeskrivning.

Teoretisk utbildning: Planerad extern utbildning (Ipuls-granskade) finns i tillräcklig utsträckning (>5dgr/termin). Antal kursdagar-konferenser och enstaka utbildningsdagar inklusive specifika för ST-läkare uppgår sammantaget till ca 10-12 dagar/ år. Det finns schemalagd regelbunden internutbildning inom njurmedicin som dock till viss del även är öppen för andra personalkategorier. Detta kompletteras även med ett regionalt samarbete med SU som ger läkarspecifik njurmedicinsk utbildning 2-3 ggr/år. Utbildning i ledarskap och administration anses vara obligatorisk ST-kurs. Tid för självstudier under arbetstid saknas i huvudsak och är inte schemalagd. Tid avsätts dock för inläsning till specialistexamen i njurmedicin som samtliga har för avsikt att genomföra. Medicinsk vetenskap och utvecklingsarbete: Möjlighet till vetenskaplig utbildning och arbete finns. ST-läkarna genomför ett individuellt kvalitetsarbete under handledning och får återkoppling. Kvalitetsarbetet redovisas både internt och externt såväl muntligt som skriftligt. Möjlighet ges till utbildning i evidensbaserad medicin och fördjupad förståelse via ett evidensbaserat förbättringsarbete. Ingen fast och återkommande tid för diskussion kring vetenskapliga arbeten, typ journal club förekommer men planer finns att införa detta. En disputerad handledare för det vetenskapliga arbetet och för potentiellt avhandlingsarbete finns. Då denna läkare även är verksamhetschef är tiden för detta begränsad. Det finns dock möjlighet till doktorandprojekt via ett upparbetat samarbete med SU. Ledarskap och kommunikativ kompetens: Kurs för kommunikativ kompetens med bl.a retorik och presentationsteknik anses vara obligatorisk ST-kurs. ST-läkaren får leda ronder under handledning och bla redovisa utvecklingsarbete muntligt och skriftligt under handledning. Angående det svåra samtalet/kommunikationskunskap blir detta tillgodosett via kurs i etik, retorik och handledning via kurator. Ledarskaps- och handledarutbildning finns och anses vara obligatorisk kurs. Strukturerade möjligheter till ledarskapsutveckling under handledning och med återkoppling saknas till viss del. Styrkor: Välbemannad klinik med en heterogen grupp engagerade läkare med god sammanhållning och ett gott utbildningsklimat. Allsidig verksamhet med möjlighet till breddad kompetens via kortare randning på US. Klinken är mån om att ge stöd och satsa på de yngre läkarna utifrån individuella behov. Engagerad studierektor med vilja till förbättringsarbete där införda förändringar avseende ST-läkarutbildningen samstämmer med riktlinjer för modern ST-utbildning med kvalitet. Studierektorn har ett tillsynes gott stöd från klinikledningen.

Svagheter: Litet antal akutstartade HD patienter på njurkliniken och därmed begränsad möjlighet för praktisk utbildning i anläggande av access via v. femoralis. Möjligheterna för det vetenskapliga utvecklingsarbetet med tanke på handledningskapacitet har å ena sidan begränsningar(inte mer än förväntat med tanke på sjukhusets storlek) men kan å andra sidan lösas på ett bra sätt regionalt. Förbättringspotential: Mycket av införda förändringar kommer bära frukt över tid. Några möjliga förbättringsåtgärder har identifierats: Internutbildning och PAD rond via videolänk i större utsträckning med SU skulle vara ett välkommet tillskott. Möjlighet till tidigare konsultverksamhet under handledning för ST-läkarna. UL-position för PD rond under handledning. Tydliggöra målen (ST-läkarnas) för alla på kliniken för att lättare stimulera lärande. Schemalagd tid för teoretisk utbildning utöver det som ges inför spec. tentamen. Trots relativ bred verksamhet vore en något längre placering än 3 månader på njurmedicinsk universitetsklinik av värde för mer volyminlärning av de mer ovanliga njurmedicinska sjukdomarna och även bedömning av de mer vanliga akuta njursjukdomarna, på övriga internmedicinska och kirurgiska klinikerna som utgör en stor del av konsultarbetet dagtid. Rapport från SPUR-inspektionen vid verksamhetsområde njurmedicin, KSS-Skövde 120315 Inspektörer: Annette Bruchfeld och Niklas von Schmalensee Inför inspektionen fanns tillgång till information från SPUR-enkäter från samtliga berörda. Kliniken har 7 specialister varav en VC. 2 egna ST-läkare och för närvarande 2 Randande läkare. Periodvis finns AT-läkare och sommarvikarier inom ramen för den sk läkarskolan som är till för läkarstudenter på termin 6-9. Under inspektionen har intervjuer genomförts med verksamhetschefen, studierektorn, 2 Handledare, 2 specialistläkare, 2 ST-läkare och samtliga områdesansvariga läkare och sjuksköterskor på kliniken. Utöver detta ingick även genomgång med administrativ personal och paramedicinare. En rundvandring på kliniken ingick och även på sjukhuset för bland annat akutmedicinsk verksamhet, jourrum och bibliotek. Inför avslutad inspektion genomfördes en preliminär muntlig avrapportering.

Sammanfattande omdöme av kliniken efter SPUR-inspektionen Gott utbildningsklimat med en omsorg av ST-läkarna på individnivå som bidrar till en familjär och god stämning. ST-läkaren är tydligt deltagande i klinikens utvecklingsarbete. Engagerad klinikledning och studierektor med tydlig målsättning att förbättra ST-utbildningen där mycket av införda förändringar kommer generera en god till föredömlig utbildningskvalitet inom kort. Vissa naturliga begränsningar finns avseende det vetenskapliga arbetet. Man har dock etablerat ett samarbete med Sahlgrenska med ambitionen att ge ST-läkarna och specialisterna möjlighet till ett fungerande doktorandprogram. Trots att sjukhuset är relativt litet kan mycket av utbildningen ske lokalt med kortare randningar på universitetssjukhus. Lokaler och utrustning är fullgoda. Regelbunden internutbildning förekommer men kan säkert utvecklas och optimeras med samarbete regionalt för vilket planer redan finns. Poängsättning enl. riktlinjer för SPUR-inspektioner A. Verksamheten God utbildningskvalitet B. Medarbetarstaben och interna kompetenser God utbildningskvalitet C. Lokaler och utrustning God utbildningskvalitet D. Tjänstgöringens uppläggning Acceptabel E. Handledning och uppföljning Acceptabel F. Teoretisk utbildning Acceptabel G. Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete God utbildningskvalitet H. Ledarskapskompetens och kommunikativ kompetens Acceptabel