från Stjärnbjälke, Pik och Fargalt till Krumme, Gylta och Kurck

69 Hedensö från Stjärnbjälke, Pik och Fargalt till Krumme, Gylta och Kurck Hedensö gods i ÖsterRekarne hd, Södermanland Hedensö i Näshulta socken Ägare till Hedensö... 3 Hedensö... 4 Fargalt... 4 Ragvalds och Ingegärds barn...4 Magnus och Margaretas barn:...4 Ragvalds och Katarinas barn:...5 Testamentet... 5 Krumme... 5 Margareta Svensdtr Krumme... 6 Nils Svensson Krumme... 6 Botild Krumme... 6 Nils Krumme (unge)... 7 Jakob Krumme... 7 Gylta... 7 Gunnar Gylta... 7 Bengt Gylta (1)... 8 Peder Bengtsson Gylta... 8 Bengt Gylta (2)... 8 Bengt Gylta (3)... 8 Kurck... 9 Jöns Knutsson Kurck... 9 Knut Jönsson Kurck... 10 Thomas van der Noot...10 Knut Kurcks senare liv...10 Johan Blavier (1 3)...10 <tonnquist.se> Sida 1 2010-05-04

Hedensö efter 1690... 11 <tonnquist.se> Sidan 2 2013-05-18

Ägare till Hedensö Anor till Botild Krumme, Märit Kåse och Margareta Stormhatt Ragvald Magnus Gregersson Lindorm Estrid Karlsson Karl Danson Ingeborg Nils (Stjärnbjälke) Magnusdtr Bengt Ragvalds. Hedensö (oä Folkung) Lindormsson n.1342-59 &1324 n.1344-46 Ragvald Ingegärd Fjällar Arvid Ingeborg Nilsson Karlsdotter Pik Pik Bengtsdtr (Fargalt t Hedensö) &1354 Karl (VIII) Nils Knutsson Krumme Estrid Pik Magnus Margareta Sven Ingeborg Bonde 1414 &Klaus Aildg. Ragvaldson Karlsdotre Fjällarsson/dotter 1409-1470 t Hedensö (3 örnfötter) Pik & Anders Sven Botild Klausd. &1401 1415 Mattsson Ist.Karlsd Bäk Abildgard Hålbonäs Ragvald Katarina Gunnar Gylta Kristina Nils Svenson Märta Ragvald Nils. Magnuss. Svensdtr till Påtorp, Eriksdtr Krumme Abjörnsd. (y Välingeätt) Fargalt) Pik 1374-~1425 Gyllenstierna *1430 _ &1443 Bengt Gylta Anna Nils N Krumme & Estrid Ingeborg & Erik Peter 1402-1480 Hansd.Tott Tådene <1512 Ragvaldsdöttrar Ragvaldss.(Fargalt) 1529 ~1511 Hedensö Erstavik Elin Klasd. Kurke Peder Gylta Anna Klem.d. & Jakob Krumme <1500 <1500 & Knut Eriksson 1527 Hogenschild Hedensö 1531 &1530 Jöns Knuts: Kurck Bengt Gylta Ingeborg Jakobsdtr 1503-86 lagman 1514-1571 (Krumme) t Hedensö &1548 Knut Jönsson Kurck Brita Bengtsdtr Gylta ryttmästare 1598 t Hedensö 1514-1574 1588 Jöns Knutsson Kurck 1590-1652 friherre, lagman &1 Märta Oxenstierna Knut Jönsson Kurck 1622-1690 pres.svea hovrätt &3 Kristina Sparre Knut Knutsson Kurck t Hedensö o Norsholm 1684-1726 major & Anna Berner Axel Johan Kurck 1719-1773 kamm.herre & Maria Charlotta Stuire Hedensö såldes 1783 till Klas Arvid Kurck Anders Arfwedsson, Sv. Ostindiska Companiet 1769-1834 justitieråd & Hedvig Liljencrantz Arvid Fredrik Kurck 1821-1885 ryttmästare & Ebba Beata Hallenborg Klas Karl Gustav Kurck 1849-1937 geolog, slöt ätten Ingeborg Ragvaldsdotter var omgift med 2) Schering Larsson Lilja 3) Lars Bröms 1511. Skrev testamente till Estrid Anders Mattsson i Hålbonäs var farfars far till Märta Andersdotter gm Herman Kyle till Ravnäs <tonnquist.se> Sidan 3 2013-05-18

Hedensö 1 Gods i Näshulta socken i Österrekarne hd, Södermanland, nämnt första gången den 9 juni 1295, då riksrådet Dan Jonsson (Stiernbielke) skirtade arv med Erik Petersson. Därvid fick Dan Ökna och Erik Hedensö (hithinzø), båda i Näshulta socken. Därefter synes ett byte av arvslotterna ha skett, ty vid mitten av 1300-talet beboddes Hedensö av Karl Dansson (Stiernbjelke), 1234 gift med Ingeborg Magnusdotter 2. Sternbielkes sigill (Hildebrand) Deras dotter Ingegerd Karlsdotter levde ännu 1374, gift med Ragvald Nilsson av en ätt som av senare genealoger kallats Fargalt. Fargalt 3 Namnet har i sen tid härletts ur sigillets bild av ett löpande svin. En möjlig stamfar är den Karl Ragvaldsson, som 1347 fick gods av Cecilia Glysingsdotter på Fågelvik för lång och trogen tjänst (DS 4191). En lika osäker son är Ragvald Karlsson, som var sigillant 1334 och 1 En viktig käla till Hedensös historia: Sam. Hedar, En Sörmlandsbygd och dess inbyggare, Stockholm 1965. 2 Sondotter till Birger Jarls son Gregers Birgersson (oäkta Folkungarna). 3 Källa: Eric Antoni, Hans Gillingstam och Jan Liedgren i Äldre Svenska Frälseätter I:30-33. som 1344 utfärdade morgongåvebrev till Ragnhild Folkesdotter. I nästa släktled nämns Nils Ragvaldsson 1342-1359. Han hade sönerna Ragvald, Anders och Magnus. Ragvald Nilsson (Fargalt) var häradshövding i Oppunda härad och och gift med ovannämnda Ingegärd Karlsdotter (Stiernbjälke) och därmed ägare till Hedensö, där makarna levde ännu den 23 augusti 1374, då Ragvald drabbades av ett slaganfall. Han gav då ett löfte om en pilgrimsfärd till Vadstena kloster - och blev genast bättre, men genomförde ändå den utlovade resan till Vadstena, där han snart återvann hälsan. Händelsen blev ett argument vid kanoniseringen av heliga Birgitta. Ragvalds och Ingegärds barn: Karl Ragvaldsson, (n. 1382-1401) var prebendat i Strängnas. Ingeborg Ragvaldsdotter omtalas i samband med fadersns slaganfall 1374. Magnus Ragvaldsson (Fargalt) till Hedensö är tidigast känd från 1399 och gifte sig troligen 1401 med Margareta Karlsdotter, dotter till Karl Jakobsson i Skärplinge, Österlövsta ( senast 1407) och Elin Ingevaldsdotter (3 örnfötter). Den 7 januari 1416 gav makarna själagift till Vadstena kloster. Magnus levde ännu den 12 juni 1418 och begravdes den 6 februari 1419 i Vadstena kloster. Magnus och Margaretas barn: Ragvald Magnusson (Fargalt) till Hedensö (känd 1426-1429) var gift med Katarina Svensdotter, dotter till Sven Pik 4 och Cecilia, dotter till den mecklenburgske 4 Sannolikt son till Fjällar Pik dä (kap 65) och bror till Ingeborg Fjällarsdotter Pik, gm Anders Mattsson i Hålbonäs (kap 68). I så fall var Katarina Svensdtr och Märta Andersdotter (Hålbonäs) kusiner. <tonnquist.se> Sidan 4 2013-05-18

riddaren Gise van Helpten och med Herborum i Hammarkinds hd som arvegods. Ingegärd Magnusdotter var gift med Torkel Tykesson Barum (äldrevälingeätten). Ragvalds och Katarinas barn: Magnus Ragvaldsson (till Herborum), gift 1463 ned Katarina Bengtsdotter. Inga barn kända. Karl Ragvaldson, troligen identisk med en fogde på Åbo slott 1472, ägde jord i Finland, nämnd som död den 31 maj s.å. i Helga Lekamens gille i Stockholm. Inga barn kända. Peter Ragvaldsson (Fargalt till Erstavik) nämns först pr 1463. Han var häradshövding i Svartlösa hd, fogde på Stockholms slott 1475-1480, på Viborgs slott 1488-1490, riksfåd 1489, lagman i Södermanland 1495. Sista gången nämnd i livet den 16 december1499. Gift före 1480 med Ingeborg Ragvaldsdotter, dotter till Ragvald Puke, och ägde därmed Erstavik utanför Stockholm. Döttrar: - Margareta, gm Klas Kyle till Erstavik (nämnd 1495-1536), - Karin, gm Johan Kyle (nämnd 1498-1532), lagman på Öland. Erik Ragvaldsson (Fargalt), först nämnd 1463, hövitsman i Satakunda 1489-1490, riksråd från 1487 och ännu den 29 augusti 1494, då han senast nämns i livet. Var först gift med en finländsk frälsekvinna, därefter med Hedensö som morgongåva - med Ingeborg Ragvaldsdotter, dotter till norske riddaren, riksrådet och lagmannen Ragvald Nilsson av yngre Välingaätten 5. Döttrar: - Karin, död som barn, - Anna, död efter fadern men före modern. 5 En möjlig släktskap mellan äldre och yngre Välingaätterna är ej påvisad. Testamentet Efter Erik Ragvaldssons död (senast vid årsskiftet 1499-1500) saknade släkten manliga arvingar. Änkan Ingeborg Ragvaldsdotter, med Hedensö som sin morgongåva, gifte om sig, först med Schering Larsson i Örboholm, Västerljung, och den 25 augusti 1504 med väpnaren och först makens tidigare stridskamrat Nils Bröms. Efter dennes död i mars 1511 var Ingeborg en barnlös men förmögen änka. Hon testamenterade då innan hon själv avled samma år - Hedensö m fl gods till sin syster Estrid Ragvaldsdotter, som var - eller senast följande år blev - änka efter väpnaren Nils Nilsson Krumme till Tådene (Vgl). Estrid bodde på Hedensö tills hon 1517 gifte om sig med Josef Persson i Djula, St Malm. Då skiftades Hedensö till sonen Jakob Krumme 6. Krumme 7 Småländsk frälseätt, från 1400- talets mitt hemmahörande i Hjälmaryd, Ljungby sn i Sunnerbo hd. Namnet med betydelsen krokig, kutryggig; lokalt även stursk, högmodig - kan ha varit ett öknamn. I vapnet förde man en gäddsax. Släkten räknades på 1500-talet som högfrälse. 6 Källa: Äldre Svenska Frälseätter sid I:241-247 7 Källor: SBL, ÄSF I:241-247 samt J E Almquist: Problemet Nils Krumme, SoH 1954:1. <tonnquist.se> Sidan 5 2013-05-18

En gäddsax i guld på röd botten var Krummesläktens vapenbild. Bland Krummeättens anfäder märks både Abjörnssöner och Lindormssöner, alla med sparre över blad i vapnet. Där förekommer även flera Pik: Nils Nilsson Krummes farmors mormor Ingeborg Bengtsdotter (Lindorm) var gift med Arvid Pik och hade Ebbe Pik som styvfar. släktskapen med Sven Pik är dock outredd. Ätten utdog på manssidan omkring 1570 och på kvinnosidan i början av 1600- talet. Nils Nilsson Krummes far Nils Svensson Krumme hade en syster Margareta. Margareta Svensdtr Krumme levde ~1416->1484. Hon gifte sig 1441 med den äldre Stenbocksättens stamfar Olof Jönsson i dennes andra gifte. Sedan denne år 1455 innebränts på sin gård Erikstorp, Vittryd, av Karl Knutssons folk, gifte Margareta om sig med den danske väpnaren Kristiern Drake, som blev stamfar för de s k Västbodrakarna. Margareta Krumme blev sålunda anmoder för både 'stenbockar'' och drakar. Hennes sätesgård och änkesäte var Sunnaryd vid Bolmens västra strand. Nils Svensson Krumme var född >1441 och bodde i Hjälmaryd, Ljungby sn, som svärfadern Abjörn Jönsson 1403 pantsatt till Abraham Brodersson, men som sedan synes ha återlösts för att bli Märta Abjörnsdotters (spare över blad) arv, som hon medförde i giftet med Nils Krumme. I familjen nämns sönerna Björn och Nils samt döttrarna Estrid och Botild. Botild Krumme Botild Nilsson krumme (1460-talet - >1515) gifte sig 1488 med Birger Magnusson Drake (den siste av Sunnerbodrakarnas ätt i Uggleboda, Ryssby). Efter Birgers död ~1330 delades sätesgården mellan döttrarna Märta och Margareta. Märta Birgersdotters ättlingar med Anders Olofsson (Stråle av Sjöared) adlades Grip/Gyllengrip. Margareta Birgersdotter gifte sig med Arivid Pedersson Kåse (till Öjhult) och blev för:s ana. ********************************************************** Jöns Abjörnsson i Vä &2 Katarina Magnusdotter Nils Jönsson Abjörn Jönsson &Katarina Pedersotter (sparre över blad) & Karin Dansdotter Peder Nilsson till Berga Birgitta Pedersdotter Märta Abjörnsdotter Nils Turesson(Balk av Billa) (sparre över blad) & Nils Svensson Ingegorg Nilsdtr Krumme i Hjälmaryd & Magnus Drake Birger Drake Botild Krumme till Uggleboda från Hjälmaryd Märta Margareta Birgersdöttrar (Drake till Uggleboda) * ~1500 ~150->1562 & Anders Olofsson & Arvid Pedersson (Stråle av Sjöared) (Kåse till Öjhult) Kristoffer Börje Elisabet Peder Arvidsson Kåse Grip Andersd & Margareta Trulsdotter Stråle t se GRIP Sjöared & Arvid Malin Märit Kåse &Sjöblad &Bosson Anna Nilsd. & J Silvesters. Marg. Stormhatt *********************************************************** Botild Krummes släkt Nils Krumme <tonnquist.se> Sidan 6 2013-05-18

Nils Nilsson Krumme ( <1512) var häradshövding i Dal med sätesgård Tådene i Västergötland. Hustrun Estrid Ragvaldsdotter (yngre Välingeätten) fick Hedensö i Näshulta m fl gods genom testamente av sin syster Ingeborg Ragvaldsdotter (se ovan). Nils Krumme var sannolikt då redan död, men hustrun bodde på Hedensö, tills hon gifte om sig med Josef Persson i Djula, St Malm, då hon skiftade arvet mellan sönerna, varvid Jakob Krumme fick Hedensö (där han dog 1531..1532) medan Örboholm gick till Nils Krumme. Gunnar Gylta Den ende av fyra söner till ättens stamfar (Nils?), som hade kända ättlingar. Björn (nämnd 1400) och Magnus (nämnd 1388) levde båda 1412 men ej 1416, då Gunnar (nämnd 1391-1422) och Jöns (nämnd 1396) skiftade arv efter sina avlidna bröder. Nils Krumme (unge) till Örboholm (f ~1491) kallas ibland unge för att skilja honom från fadern med samma namn. Han var riksråd och representerade konung Gustav vid stilleståndsöverenskommelsen med Nils Dacke. Deltog år 1559 i en rågångsförrättning mellan Finland och Ryssland och sändes 1561 i spetsen för en beskickning till Moskva och Novgorod, där ett tjugoårigt stilleståndsfördrag slöts samma år. Jakob Krumme Brodern Jakob Nilsson Krumme var 1526-1530 svensk befallningsman på det av honom återuppförda slottet Karlsborg i Bohuslän. Hans hustru Anna Clemetsdotter (Hogenskild till Åkerö) var genom ätterna Gyllenstierna och Tott dotterdotters dotterdotter till kung Karl VIII Knutsson (Bonde). Jakob och Anna hade inga söner. Hedensö ärvdes av Ingeborg Jakobsdotter, gift med riksrådet Bengt Gylta, även han utan manliga arvingar. Gylta Namnet Gylta (=sugga) kan ursprungligen ha varit ett öknamn. Gyltasläktens vapen: en kvadrerad sköld i blått och guld. Gunnar Gyltas sätesgård var Påtorp i Fristads socken (nu strax norr om Borås. Gift med Märta, dotter till Olof Bosson (oxhuvud) och Katarina Karlsdotter. Barn: Gyrid (osäker) var ogift och bodde i Gälared, Hillareds sn. Märta blev strypt (H Brask, s 56). Gift med den halländske väpnaren Bengt Thuresson (sparre över blad). Innebär sparrevapnet en anknytning till Lindormsätten? Ingeborg hade sin sätesgård i Byslätt, Istorps sn, Marks hd och fick även jord som förläning av ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna) och biskop Kettil Karlsson (Vasa). Gift (trol. 1416) med häradshövdingen i Mark Martin Svan, som dubbades till riddare vid konung Karls kröning 1446. Ej nämnd som levande senare än 1445, då han var en av nio som dömdes till döden för landsförräderi; han hade hyllat Kristian I. Han var död 1458. Bengt Gylta, se nedan. <tonnquist.se> Sidan 7 2013-05-18

Bengt Gylta (1) föddes ~1402 och dog 1480..88. Han var lagman i Västergötland (1438..40-1452) och riksråd (1446-1451). År 1455 blev han och svågern Martin Svan dömda till döden för landsförräderi, men uppenbarligen benådad och levde därefter i Vadstena. 20 barn; mest kända: Anna Gylta ( senast 1480). Girt senast 1473 med häradshövdingen Jöns Eriksson Rosenstråle till Sonstorp. Peder Gylta, se nedan. Peder Bengtsson Gylta Ti(n.14584, då han var Sten Sture d.ä:s tjänare, häradshövding i Skånings hd, Vgld 1490 1499 (eller längre). Hans sätesgård var Påtorp i Fristads sn. Den 19 mars 1514 blev han munk i Vadstena kloster. Han avled den 24 april 1527. Gift 8 senast 1485 med Ingeborg, dotter till Per Bonde och Ingegärd Toresdotter (Byting). Omgift 1503 med Cirstin Torstensdotter. Barn i första giftet: Bengt Gylta (2), se nedan. Ingegärd Pedersdotter var först trolovad med riksrådet och lagmannen Tord Bonde, men blev nunna i Vadstena. I brev till brorsonen Bengt Gylta dy upprättade hon en ifrågasatt släkttavla 9. Märta och Anna, tidigt döda. Bengt Gylta (2) nämns först 1510 som riksföreståndaren Svante Nilssond fogde på Örebro, 1511 som häradshövding i Veden, Vgld, och 1518 i Kind. 1519 efterträdde han Erik Trolle som lagman i Närke och nämnd 1520 som lagman i Tiohärad. Sannolikt död i 8 enligt H Brask s 52 9 Jan Eric Almquist, SoH 1955 s. 185 Stockholms blodbad den 8 nov. 1520. Gift före 1485 med Birgitta, dotter till riddaren och riksrådet Bengt Gregersson (Lillile) och Märta Arendsdotter. Hon gifte senast 1523 om sig med riksrådet Ture Eriksson (Bielke), död tidigast 1533. Barn: Bengt Gylta (3) (1514-1574), se nedan. Anna Bengtsdotter ( 1579), gift med häradshövdingen i bl a Västra hd, Småland, Sven Ribbing. Metta Bengtsdotter (1517-<1572), gift med häradshövdingen Peder Andersson (Hjorthuvud). Ingeborg Bengtsdotter ( 1575), gift med Jon Olsson, som var Gustav I:s hövitsman vid Stockholms belägring 1522. Jöran Gylta, student i Wittenberg 1537, var i Sverige 1550-1555. Sändes 1556 till Tyskland av Gustav I och dog där 1561. Karin Bengtsdotter (1520-1593), abbedissa i Vadstena kloster 1553. Bengt Gylta (3) (1514?-1574), först nämnd 1536, häradshövding i Vartofta, Vgld, 1542..1544, lagman i Läckö län 1550, kammarråd 1561, riksråd 1560..62 och överste kammarråd 1564. Ståthållare i Stockholm 1564-1569. Lagman i Västmanland och Dalarna 1569. - Gift 1548 med Ingeborg Jakobsdotter Krumme, dotter till befallningsmannen Jacob Krumme och Anna Clemetsdotter Hogenschild, odh därmed ägare till Hedensö i Näshulta, Södermanland, där han dog den 24 december 1574. Barn: Nils Gylta, död ogift. Anna Gylta (1550-1603) Gift 1579 ned Nils Nilsson (Natt och Dag), häradshövding i Kinda 1579- <tonnquist.se> Sidan 8 2013-05-18

1603 och ev. hovmästare hos först drottning Gunilla 1594, sedan drottning Kristina 1604. Han gifte om sig 1609 med Erik XIV:s dotter Sigrid (änka efter Henrik Tott). Kurck Mätta Gylta (1554-1642). - Gift 1:o 1572 på Påtorp med Jöran Holgersson Gera till Ållonö, häradshövding i Österrekarne och kung Gustav I:s köksmästare 1567, hovmästare hos Karin Månsdotter 1568. - Gift 2:o 1601 med Sven Månsson (Somme), hovjunkare hos Johan III 1579, d:o hos hertig Johans gemål Maria Elisabet 1613-14, död 1623. Brita Gylta (1560-1645/46) ärvde Hedensö. Att hon 1628 var hovmästarinna hos drottning Maria Eleonora är ej styrkt - Gift 1588 med ryttmästaren Knut Jönsson Kurck, som därmed blev ägare till Hedensö. Brita Gylta beskrivs som en kraftfull kvinna, som tog väl hand om både godset och sin familj. (Hedar) Per Gylta (1561-1580), släktens siste manlige medlem. Kerstin Gylta (1563-1606), begravd i Riddarholmskyrkan. Gift efter 1588 med Johan Gabrielsson (Ochsenstern), död 1557. Jakob Gylta (1566-1574) Ingierd Gylta (1569-1625..42) ärvde Påtorp Gift med häradshövdingen Åke Åkesson (Soop). Släkt med svensk-finskt ursprung, känd i Finland på 1400-talet med Klas Kurke (1422-1476) och dennes son Arvid Kurki, den förste lutherske biskopen i Åbo, som slöt den äldre ätten när han led skeppsbrott utanför Öregrund vid midsommartid 1522. Hans syster Elin Klasdotter (1469-1532) var gift med riksrådet och lagmannen i Österbotten Knut Eriksson (1460-1539) med sätesgård i Laukko, Vasa, Finland. Denne räknas som yngre Kurckättens stamfar. Sonen Jöns Knutsson (d ä, 1503-1586) var lagman och riksråd och i sitt gifte med Ingeborg Tott far till ryttmästaren vid finska adelsfanan Knut Jönsson Kurck ( 1598), som i sitt gifte med Brita Gylta (se ovan) blev ägare till Hedensö i Näshulta. Jöns Knutsson Kurck Brita Gyltas son Jöns Knutsson Kurck (1590-1652) växte upp på Hedensö och var ståthållare i Åbo och Viborg, president, riksråd och lagman. Upphöjd i firherrligt stånd den 12 april 1651. Gift tre gånger: 1. (1616) Märta Oxenstierna (1595-1631), syster till rikskanslern Axel Oxenstierna, som efter Märtas död var sin svåger till stort stöd i systersönernas (Knut och Gustaf) uppfostran och utbildning. (Hedar) <tonnquist.se> Sidan 9 2013-05-18

2. (1634) Sofia de la Gardie (1515-1547), svägerska till fältmarskalken Lennart Torstensson. 3. (1649) Kristina Horn av Kanckas (1604-1673), inga barn. Jöns Kurcks sista år förmörkades av bekymmer över sönernas vidlyftiga leverne under den av Axel Oxenstierna rekommenderade peregrinationen i Holland. Det medsända kapitalet förbyttes snabbt i en svår skuldsättning, som tvingade fadern till att själv ta stora lån av bl a svågern Lennart Torstensson. Än värre var, att den 24-årige studenten Knut, utan att underrätta fadern, gifte sig med Lucretia van Stakenbroek (1614-1664), dotter till generallöjtnant Thomas van Stakenbroek och änka efter överste Lamoraal van der Noot, med vilken hon hade sju barn. Knut Jönsson Kurck (1622-1690) var Jöns Kurcks äldste son. Även han var gift tre gånger. Den redan nämnda första hustrun Lucretia var kalvinist med morssläkt i Frankrike (=Vallonien?), som besöktes innan hon ~1648 åtföljde Knut Kurck till Sverige och Hedensö. Efter hemkomsten till Sverige bosatte sig Knut Kurck på Hedensö, men var även en tid hovstallmästare hos drottning Maria Eleonora, som bodde i Nyköping.Lucretia dog 1664, en kopparkista nedsattes brevid Jöns Kurck i Åbo domkyrka. Thomas van der Noot Några av Lucretias barn kom också till Sverige, t ex sonen Thomas, som 1674 uppförde van der Nootska palatset på Södermalm i Stockholm och samma år fick friherrligt stånd. Knut Kurcks senare liv I januari 1665 gifte Knut Kurck om sig med Barbro Åkesdotter Natt och Dag, som förut hade varit gift med riksrådet och amiralen Claes Bielkenstierna (Årstaätten), vars farfars farmor var Märta Andersdotter (Hålbonäs), som efter Herman Kyles död gifte sig med den till Bielkenstierna adlade Hans Wijnman. Brudens mor Elsa Oxenstierna var syster till Kurcks mor Märta Oxenstierna (och till rikskanslern Axel Oxenstierna), varför detta var ett gifte i förbjudna led, för vilket Kurck hade försummat att inhämta kungens tillstånd. Knut Kurck var en av rikets mest betrodda män, bl a som landshövding, riksråd och president i först Kommerskollegium, sedan Svea hovrätt. Han förvärvade flera gods utöver Hedensö, t ex Norsholm, Boxholm och Åkeshov. Han stod först väl till hos Karl XI. Men det otillåtna giftet och hans försök att förhindra det kungliga enväldet försatte honom i onåd, och han led svårt av reduktionen, samtidigt som han från 1680 av hälsoskäl tvingades avsäga sig flera uppdrag. Knut Kurck lät tillverka en praktfull gravsten för sig och sin hustru Barbro, men efter hennes död 1680 gifte han sig 1681 en tredje gång, nu med Kristina Sparre (1650-1722), med vilken han efter två barnlösa giften fick en son, som döptes till Knut (1684-1726). När Knut Kurck avled den 26 juni 1690 var änkan sjuklig med brist på kontanta medel för den begravning i Näshulta, som övervars av bl a änkedrottning Hedvig Eleonora, som utfäst sig att svara för den lille sonens uppfostran. Den stackars änkan fick dock god hjälp av den föregående hustruns sondotter Charlotta Bielkenstierna, som bl a lånade ut sitt ärvda bordssilver. Johan Blavier (1 3) Omkring 1650 var vallonen Johan Blavier(2) inspektor på Hedensö. Enligt Svensk Släktkalender flyktade <tonnquist.se> Sidan 10 2013-05-18

han undan pesten i Frankrike och blev stamfar för Blavier i Sverige. Andra forskare menar, att han var en son till faktorn Johan Blavier(1) vid snidverket i Torshälla. I så fall kan ha besökt faderns hemland för studier och/eller giftermål, innan han kom till Hedensö. Johan Blavier(3) föddes på Hedensö år 1648, dvs samma år som Knut Kurck återvände med sin nya familj efter att ha besökt hennes släkt i Frakrike. Värvade man då J B(23) till Hedensö? Hans resa med hustrun - kan sedan ha påskyndats av en hotande pestepidemi. Johan Blavier(3) var sedan i baron Kurcks tjänst i 20 år, först som hovmästare på Hedensö, sedan som inspektor på Norsholm. En möjlig bror Daniel Blavier har nämnts som inspektor på Kurck-godset Boxholm. Hedensö efter 1690 Hedensö förblev i släkten Kurck till 1783, då det köptes av Ostindiska kompaniets direktör Anders Arfwedsson, som anlitade hovarkitekten Olof Tempelman för att uppföra det nuvarande corps-de-logiet. - Sedan 1967 ägs Hedensö av familjen Graflund. <tonnquist.se> Sidan 11 2013-05-18

<tonnquist.se> Sidan 12 2013-05-18

<tonnquist.se> Sidan 13 2013-05-18

**************************************************************** Sixten (sparre av Tofta) Briger Jarl Abjörn Sixtensson Gregers Birgersson Ulf Abjörnsson Magnus Gregersson (till Hedensö?) Karl Ulfsson (sparre av Tofta) Ragvald Karlsson Ingeborg Magnusdotter Knut Bonde & Marg.Karlsdotter Nils ragvaldsson & Karl Dansson Karl VIII Knutsson Bonde Ragvald Nilsson & Ingegerd Karlsd. (till Fågelvik) (fargalt till Hedensö) Stiernbielke Kristina Karlsdtr Bonde Magnus Ragvaldsson Erik Gyllenstierna (fargalt till Hedensö) (till Fågelvik) Margareta Karlsdtr Christina Gyllenstierna Ragvald Niklisson Ragvald Magnusson & Hans Åkesson (Tott) (yngre Välingaätten) (fargalt till Hedensö) & Katarina Svensd. Pik Anna Hansdotter (Tott) Nils Nilsson Ragvaldsdöttrar & Clement Hogenschild Krumme - - & Estrid Ingeborg & Erik Ragvaldsson (fargalt till Hedensö) Anna Clementsdotter & Jakob Krumme Nils Krumme Märta Nilsd. Hogenschild (t Åkerö) (till Hedensö) (till Örboholm) Kristina Krumme Ingeborg Krumme (till Örboholm) (till Hedensö) & Klas Kristersson & Bengt Bengtsson Horn till Åminne Gylta till Påtorp Brita Bengtsdotter Gylta till Hedensö & Knut Jönsson Kurck Jöns Knutsson Kurck & Märta Oxenstierna Knut Jönsson Kurck (till Hedensö) ******************************************************************************* Släkten omkring Nils Nilsson Krumme med Hedensös väg från Folkungar ill Kurck. <tonnquist.se> Sidan 14 2013-05-18

<tonnquist.se> Sidan 15 2013-05-18