BODUM. med TÅSJÖ och FJÄLLSJÖ. (Ångermanland.) I Fjällsjö socken, som ända till år 1837 såsom annex tillhörde Ramseles oformligt stora pastorat och som under 1700-talets senare hälft betjänades af en egen sockenpredikant, hade tvänne kapell efter hvarandra uppbyggts, det ena under 1762-75 i Tåsjö, där en kapellpredikant enl. kgl. br. 6 okt. 1772 skulle anställas, det andra i Bodum, enligt 1796 framställd begäran af de s. k. Ofvanåsborna i Fjällsjö, hvarmed förstods byarna Orrnäs, Näset, Öhn, Bölen, Bodum, Norrnäs, Hellvattnet och Skärsjö, hvilka genom detta kapells uppförande hoppades att af sockenpredikanten blifva betjänte med gudstjänst hvar 3:dje söndag. Fjällsjöborna ville dock ej afstå någon predikan, utan blott gå med på predikoduplikation. Dåv. socknepred. M. Thelberg i Fjällsjö hade ock godvilligt åtagit sig duplicera hvar 3:dje söndag mot en tillökning af 32 sk. för hvarje rök jämte skjuts och kost, men 1 rdr öfver vanliga lönen 1/8 t:a i händelse han af sjukdom och orkeslöshet måste hålla adjunkt. Konsist. tillstyrkte förslaget (Hdpr 2/9 1797) och kyrkobyggnaden uppfördes 1798-99 i Bodums by af bonden Marcus Olofsson i Öhn på de 24 hemmansägarnas egen bekostnad, sedan Kgl. Maj:t afslagit deras anhållan om kollekt. När omsider Ramsele söndersprängdes genom kgl. resolutioner 16 sept. 1835 och 30 dec. 1837, inträffade det märkliga, att det yngsta kyrkliga samhället Bodum upphöjdes till pastorat med Tåsjö som annex med komminister och Fjällsjös sockenpredikantbefattning indrogs. Fjällsjö erhöll emellertid redan 1852 en ny sockenpredikantstjänst, som 21 aug. 1860 förvandlades till komministratur. Tåsjö afgick som eget pastorat 1902 och Fjällsjö 1908. Ny kyrka uppfördes i Bodum 1882. Prästerskapet i Bodum 1799-1840, se Ramsele.¹ KYRKOHERDAR. 1. Nils Nordien (1841-48), utn. khde här 20 sept. 1840, tilltr. 1 maj 1841, se khdar i Refsund. ¹ Prästerskapet i Bodum är förtecknadt hos E. Modin, Det gamla Tåsjö. Örebro 1916.
126 BODUM 2. Jonas Kerfstedt (1852-58), khde i Rödön. 3. Erik Daniel Hasselhuhn (1858-76), f. 1 febr. 1795 i Nora, Skullersta, son af stadsfiskalen Germund Abr. Hasselhuhn i Sundsvall och Anna Märta Bill. Stud. 1816, prästv. 30 aug. 1818 till past. adj. i Njurunda, på kallelse af kommerserådet J. C. Müller konstituerad till brukspredikant vid Galtström febr. 1820, socknepred. i Ragunda-Fors mars 1833, tilltr. 2 maj s. å., utn. komm. i Sidensjö-Skorped 1848, tilltr. 1 maj 1850, past. ex. 1856, khde i Bodum 3 maj 1857, tilltr. 1 maj 1858. Afled här 26 maj 1876, efterlämnande minnet af en stilla, fridsam och af sjukdom pröfvad man. G. 21/10 1824 på Åbord i Högsjö m. Ulrika Magdalena Geting, f. 22/4 1800 i Sundsvall, dotter af kyrkbyggmästaren Simon Geting. Barn: Simon Fredrik, f. 26/2 1827 vid Galtström, en tid torpare på prästbordet, drunknade i en vak vid fiske nära prästgården 12/5 1877; Hedvig, f. 6/11 1829, ogift, d. 4/9 1885 i Bodum; Christina Ulrika, f. 21/3 1832, d. i Hsand 14/1 1878; Anna Erika, f. 27/8 1835 i Fors, g. 1/10 1872 m. skräddaren Dan Pet. Edlund i Bodum; Catharina, f. 6/9 1837, g. 5/8 1862 m. folkskolläraren i Hammerdal J. Nordin; Charlotta, f. 11/2 1839, ogift, d. i Bodum 22/11 1906; Maria Magdalena, f. 16/4 1841, ogift, i Bodum. Tr.: Afskedspredikan hållen i Forss kyrka den 25 mars 1849. Sundsvall 1850. 4. Henrik Bergström (1879-95), f. i Stöde 8 mars 1840; föräldrar: torparen Lars Larsson i Österlo och Anna Henriksdotter. Stud. i Upsala 1861, prästv. 3 sept. 1865 till past. adj. i Ragunda, past. adj. i Refsund 1 nov. s. å., folkskollärare i Lith 11 apr. 1866 och tillträdde omedelbart. Komm. i Edsele 31 mars 1872, tilltr. sommaren s. å. Till Bodum ensam sökande och utn. khde 7 maj 1877, men fick ej tillträda förrän 1 maj 1880, ehuru han på förordnande mottog tjänsten 1 maj 1879, sedan han erhållit afsked från Edsele sacellani. Gjorde sig känd ss. en plikttrogen värdig själasörjare, anspråkslös och tillbakadragen; grundlig teolog, mindre lycklig ss. predikant. Afled i Bodum 16 febr. 1895. G. 4/10 1870 m. Hilma Maria Christina Huss, f. 7/7 1846 i Hammerdal, dotter af komm. i Ramsele-Edsele Erik H. Barn: Anna Christina, f. 8/9 1872 i Lit, bosatt hos sin moder i Umeå; Henrik Martin, f. 21/9 74 i Edsele, landtbrukskonsulent i Umeå, d. 1922; Emma Catharina, f. 15/1 77, d. 10/4 78; Ester Maria, f. 23/2 79, d. i Bodum 19/3 88; Lars Erik Verner, f. 25/4 82, landtmätare; Helge Emanuel, f. 14/2 86, d. 27/3 89. Tr.: Predikan på 4:e sönd. eft. Trettonded. (Vårt Lands predikobil. 1887 n. 4.) Predikan på 9:e sönd. eft. Tref. (ib. n. 31). 5. Nils Olof Lundgren (1896-1908), f. 14 okt. 1843 i Hulterstads förs. på Öland, föräldrar: skomakaren Anders L. och Anna Kristina Dahl-
BODUM 127 qvist. Mogenh. ex. vid Upsala privata elem. lärov. 30 maj 1876, stud. ht. s. å., prästv. i Hsand 13 juli 1880 till v. past. i Selånger, v. past. i Nora 1 aug. 1880, v. komm. i Fjällsjö fr. 1 maj 1882, utn. ordin. komm. i Fjällsjö 30 juli 1883, tilltr. genast. Efter att några gånger jämte egen befattning uppehållit pastoralvården i Bodum utn. khde härstädes 27 mars 1896, tilltr. 1 maj s. å. Valet blef väl öfverklagadt, men fastställdes af konsistoriet. Efter en tids tjänstledighet för sjukdom afled khden Lundgren i Mariestad 11 febr. 1908. En nitisk själasörjare, bakom hvars sträfva yta och något burdusa sätt dolde sig ett varmt hjärta. G. 1/9 1880 m. Hedda Johansson, f. 6/3 1849 i Sätila förs., Älfsborgs län, dotter af handl. Joh. Karlsson och Anna Jansdotter. 6. Lars Olof Sundström (1909- ), f. 28 nov. 1863 i Nordingrå, son af bonden Lars Petter Sundström i Sund och Katarina Nilsdotter. Mogenhetsex. i Hsand 1885, stud. i Upsala vt. 1886. Efter därst. aflagda examina prästv. 10 jan. 1893, past. adj. och v. pastor i Stugun s. å., komm. i Nätra maj 1895, v. past. i Byske fr. 1 juni s. å., komm. i Nora-Skog 5 aug. 1899, tilltr. genast, utn. khde i Bodum 3 okt. 1908 med tilltr. 1909. G. 7/9 1902 m. Ester Eugenia Edwall f. i Njurunda 4/7 1868, dotter af kontr.- pr. Karl Joh. E. i Torsåker. Barn: Carl Laurentius, f. i Skog 21/6 1903; Karl Johan, f. 4/6 05; Gösta Olaus, f. 21/9 06; Anna Catarina Margareta, f. 28/10 07; Åke Waldemar, f. i Bodum 9/4 10. KOMMINISTRAR I TÅSJÖ. Tåsjö såsom annex till Ramsele, se Ramsele. 1. Daniel Harlin (1837-59), f. 3 juli 1775¹ i Stöde, där fadern Aestan Harlin var komm., slutligen prost i Nätra. Stud. i Upsala 1796, hörare vid Umeå stads pedagogi läsåret 1799-1800, prästv. 15 juni 1800. till past. adj. i Nätra. Past. adj. i Ramsele 1802, där han kom att utöfva en af saktmod och nit präglad verksamhet under mer än ett halft sekel. Han utnämndes till kapellpredikant i Tåsjö 1808, tilltr. 1 maj 1810. Tillika bestred han själavården i Alanäsets nybygda kapell under åren 1810-12, v. pastor sept. 1829. I och med Bodums pastorats afskiljande från Ramsele 1837 blef Harlins kapellpredikantbefattning förändrad till komministratur, och han tillika förordnad att från 1 maj 1835 uppehålla pastoral- ¹ Enligt Stöde dopbok. Själf anger han i Ramsele kbok 5 juni 1775 såsom sin födelsedag.
128 BODUM vården i Bodum till dess pastor i det nya pastoratet kunde tillträda, hvilket skedde 1 maj 1841. Som ej sällan var fallet med prästerna i äldre tider, fick han vid sidan af den andliga vården om församlingsborna äfven vid sjukdomsfall bistå dem som läkare och var känd för hvarjehanda huskurer. Allmänt saknad afled han på Tåsjö komm. boställe 21 mars 1859, mer än 83 ½ år gammal. G. 1) 5/6 1803 i Ramsele m. Märta Johanna Gilljam, khdedotter därstädes, d. 31/8 1833. 2) i Helgums prästg. 22/1 1835 m. Catharina Margreta Holmbeck fr. Sundsvall, som afled i Tåsjö västra by 13/8 1869. Barn i senare giftet: Aestan August, d. 11/11 1836, 7 veckor g.; Daniel Gustaf Emanuel, f. 26/6 1842, d. 20/8 s. å.;. Christina Amalia Charlotta, f. 6/1 1845, g. m. hemmansäg. Erik Blom i Tåsjö, d. 27/2 1908. 2. Olof Hedin (1861-1901), f. 14 sept. 1818 i Sollefteå, son af khden i Resele Jöns Hedin och Brita Sofia Burman. Stud. vt. 1839, prästv. i Hsand 13 nov. 1841 till past. adj. hos fadern i Resele och efter hans död v. past. 1844, ånyo past. adj. därst. 1846-52, missiverad okt. 1852 till biträde åt prosten N. Fjellström i Lit och v. past. 20 sept. 1854; därefter adj. åt prosten Östlund i Hammerdal 22 juni 1857. Utn. komm. i Tåsjö maj 1861, tillträdde genast. Höll sin inträdespred. 5. sönd. eft. Tref. ex tempore öfver ämnet»den kristliga sanningen att all framgång och välsignelse såväl i andelig som lekamlig måtto kommer från Herran». Här verkade han i 40 år, allmänt älskad och vördad såsom ett föredöme för en trogen herde. Ett erkännande gafs, då han 1895 utnämndes till ledamot af Wasaorden. Afled ogift 20 juni 1901.¹ Tr.: Predikan på 2:a sönd. i Fastan (i Predikn. af Hsands stifts prester 1. 1883). På grund af kgl. br. 25 sept. 1891 blef Tåsjö vid hans död förklarad såsom särskildt pastorat, se Tåsjö, och komministraturen indragen. SOCKENPREDIKANTER, sedan KOMMINISTRAR I FJÄLLSJÖ. Den sockenpredikantbefattning som fanns i Fjällsjö under det socken tillhörde Ramsele pastorat, blef vid bildandet af Bodums pastorat indragen, men en ny liknande tjänst inrättades här genom kgl. br. 1 april 1851, hvilken 21 aug. 1860 förvandlades till komministratur. ¹ Minnesruna öfver honom af Erik Modin med titel: Olof Hedin, Några minnesord för vännerna. Sthm 1902; uppl. 2 1903, med porträtt.
BODUM 129 1. Erik Jakob Lidén (1852-59) valdes till sockenpred. i Fjällsjö 11 jan. 1852 och fick fullmakt 9 febr. samt tilltr. 1 maj s. å. Utn. 1 juni 1857 till komm. i Nora-Bjertrå, tilltr. 1 maj 1859, se Nora. 2. Nils Edström (1859-64) erhöll fullmakt ss. socknepred. i Fjällsjö aug. 1858, tilltr. 1 maj 1859; vid befattningens ändring genom kgl. bref 21 aug. 1860 komminister här; utn. komm. i Brunflo-Lockne, tilltr. 1 maj 1864, sist khde i Näs. 3. Michael Otto Åkerstedt (1864-71), sist khde i Boteå. 4. Viktor Bernhard Frisendahl (1875-82), sist khde i Ramsele. 5. Wilhelm Nydahl (utn. 188i). Utn. komm. i Fjällsjö 23 aug. 1881, med tilltr. 1 maj 1884, men dessförinnan utn. komm. i Edsele och tillträdde där 1 maj 1883. Se Ramsele-Edsele. 6. Nils Olof Lundgren (1883-96), se khdar i Bodum. 7. Nils Gustaf Helmer Edén (1896-1902), förste khde i Tåsjö nybildade pastorat. Se Tåsjö. Genom nådigt bref 28 nov. 1902 beviljade K. Maj:t Fjällsjö församlings afskiljande till eget pastorat, men komministertjänsten i Fjällsjö skulle uppehållas genom vikarie, till dess khden i Bodum afgått.