Naturreservatet Jupukka

FÖR Naturreservatet Jupukka Pajala kommun Fastställd den: 2006-05-09

1 (7) SKÖTSELPLAN för Naturreservatet JUPUKKA Fastställd den: 2006-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN... 2 2 RESERVATETS SYFTE... 2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET... 2 4 RESERVATSBESKRIVNING... 3 4.1 Naturvärden... 3 4.2 Kulturvärden... 3 4.3 Friluftsliv... 3 4.4 Besöksnäring... 3 4.5 Historik... 3 5 SKÖTSELOMRÅDEN... 4 5.1 NATUR... 4 5.1.1 Bevarandemål... 4 5.1.2 Skötselåtgärder... 5 5.2 INFORMATION... 5 5.2.1 Kvalitetsmål... 5 5.3 LEDER... 5 5.3.1 Kvalitetsmål... 5 5.4 ANLÄGGNINGAR... 5 5.4.1 Kvalitetsmål... 6 5.4.2 Skötselåtgärder... 6 6 UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION... 6 7 SAMMANFATTNING AV LÖPANDE SKÖTSELÅTGÄRDER... 6 8 LITTERATUR... 7 BILAGOR 1. Översiktskarta 2. Informationstavla, leder och anläggningar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Internet 971 86 LULEÅ Stationsgatan 5 0920-960 00 0920-22 84 11 Lansstyrelsen@bd.lst.se www.bd.lst.se

2 (7) 1 ALLMÄNT OM PLANEN Denna skötselplan anger riktlinjerna och målen för skötseln av Jupukka naturreservat. Vid skötseln skall förutom reservatsföreskrifterna andra aktuella regelverk och riktlinjer beaktas. Denna skötselplan ersätter tidigare antagna skötselplaner, vård- och förvaltningsanvisningar. Jupukka naturreservat ingår även i det europeiska nätverket för bevarande av biologisk mångfald, Natura 2000, vilket innebär ett nationellt ansvar att upprätthålla eller återskapa gynnsam bevarandestatus för de naturtyper och arter som finns inrapporterade inom området. En särskild bevarandeplan för Natura 2000 kommer att upprättas. Jupukka naturreservat tillhör skötselkategori B enligt länsstyrelsens egen klassificering som omfattar tre kategorier (A, B, C), vilket innebär att reservatet är ett relativt skötselintensivt reservat och har en mängd besökare. Denna plan skall ses över om 10 år och om det då anses nödvändigt skall planen revideras. 2 RESERVATETS SYFTE Enligt beslutet från 1977 skall reservatet vårdas så att nuvarande naturmiljö och landskapsbild i möjligaste mån bevaras. 3 UPPGIFTER OM RESERVATET Reservatets namn: Jupukka Kommun: Lägesbeskrivning: Markägare: Förvaltare: Areal: Natura 2000: Pajala Norr om Torneälven vid Erkheikki by, ca 1 mil NV Pajala Topografiska kartan 28M NV Staten, Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Norrbottens län 83 ha Jupukka SE0820231 Naturtyper: Natura 2000 Västlig taiga (9010) 75% Rikkärr (7230) 22% Samebyar: Muonio sameby

3 (7) 4 RESERVATSBESKRIVNING 4.1 Naturvärden Naturreservatet Jupukka består av berget Jupukka och den intilliggande myren Poronmaanjänkkä. Berget ligger ovan högsta kustlinjen medan omgivande myrmark ligger nedanför. Berggrunden består delvis av kalkhaltiga bergarter. Berget Jupukka som även kallas den gröna toppen är gräsbevuxen och har fått sin karaktär på grund av dess kulturhistoriska användning som betesplats. De översta kullarna är fortfarande öppna gräshedar men på sidorna tränger skogen in med mycket asp och björksly. På berget finns även äldre björkar med ett utseende som Syd- och Mellansveriges hamlade träd. I kärret nedanför berget växer bl a bladvass (Phragmites) och de för rikkärren utmärkande vitmossorna purpurvitmossa (Sphagnum warnstorfii) och knoppvitmossa (Sphagnum teres) samt gyllenmossa (Tomenthypnum nitens), räffelmossa (Aulacomnium palustre), späd skorpionmossa (Scorpidium cossoni) och på mer vattenrika områden kärrskorpionmossa (Scorpidium scorpiodes). Runt flarkarna i den öppna kärrytan växer kärrbräken (Dryopteris thelypteris), vilken här troligen har sin nordligaste växtplats i Skandinavien. Väster om flarkarna utbreder sig ett björkkärr, där det växer myrbräcka (Saxifraga hirculus), sumparv (Stellaria crassifolia), brudsporre (Gymnadenia conopsea), lappnycklar (Dachtylorchis lapponica). 4.2 Kulturvärden F. G. W. Struve utförde under mitten på 1800-talet gradmätningar för att mäta jordytans krökta form. Mätningarna gjordes på ett stort antal punkter från norra Norge till Svarta havet. Totalt 34 av dessa mätpunkter har valts ut att ingå i Världsarvet Struves meridianbåge som antogs 2005. Fyra av dessa punkter är belägna i Sverige varav en är belägen på Jupukkas topp. Ingen markering finns dock kvar på Jupukka från dessa mätningar. Mätpunkten är klassad som fornlämning (markerad med R på kartor) och är skyddad enligt Lagen om kulturminnen (KML 2 kap.). Samråd krävs med länsstyrelsens kulturmiljöenhet vid planer på etablering av anläggningar i området. 4.3 Friluftsliv Friluftsliv som grundar sig på allemansrätten kan bedrivas i reservatet. För reservatet finns även föreskrifter som reglerar friluftslivet framförallt förbud att tälta, köra snöskoter samt elda annat än på anvisad plats. Området besöks mest för den vidsträckta utsikten från toppen. 4.4 Besöksnäring Möjlighet finns att bedriva kommersiell turistverksamhet och organiserat friluftsliv i naturreservatet inom de ramar som allemansrätten medger, under förutsättning att de föreskrifter som finns för reservatet följs. Sådan verksamhet kan dock fodra samråd med Länsstyrelsen enligt MB 12:6. 4.5 Historik Toppen på berget Jupukka har varit fårbetat från slutet på 1700-talet fram till omkring 1960. Som mest betade ett par hundra får på skogen i området på 1950-talet. Även

4 (7) visst nötkreatursbete har förekommit. Slåtter har förekommit på myren in på 1950-talet, någon dämning eller översilning har dock inte praktiserats på denna myr. Reservatet avsattes enligt länsstyrelsens beslut 1977-11-07. 5 SKÖTSELOMRÅDEN Reservatet har indelats i fyra skötselområden; natur & kultur, information, leder och anläggningar. Reservatets avgränsningar finns markerade på kartbilaga 1. Kartbilaga 2 visar vart informationsskyltar, anläggningar och leder finns. 5.1 NATUR & KULTUR Berget Jupukka För att bibehålla det biologiska kulturarv som den gräsbevuxna toppen utgör måste någon form av skötselåtgärd vidtas. Eftersom dessa gräsytor uppkommit genom bete så ligger det närmast till hands att de även fortsättningsvis sköts genom att området betas. Antagligen kommer detta att vara svårt att genomföra. Alternativa skötselmetoder skulle därför kunna vara slåtter eller bränning på våren. Poronmaanjänkkä-myren Reservatets största botaniska begivenhet är bestånden av kärrbräken (Thelypteris palustris) som här befinner sig på sin hittills nordligaste kända lokal i Skandinavien. Kärrbräken växer runt några svagt källpåverkade, lösbottenartade brunnar i ett öppet kärrparti i den centrala delen av myren. Kärrbräkens fortbestånd på Poronmaanjänkkä är sannolikt helt beroende av artens förmåga till vegetativ kvarlevnad. Någon nykolonisation på generativ väg tex. till andra öppna brunnar vid vars kanter arten saknas, är knappast att räkna med under nuvarande klimatförhållanden (Elveland & Ohlsson). Myrens hydrologi är starkt påverkad av de två vägarna som omringar den. Vegetationen håller antagligen på att förändras till en mer torrhetsfördragande sammansättning med ytterligare slyinvasion. Stora ingrepp skulle krävas för att återställa hydrologin i området och frågan är om det överhuvudtaget är möjligt. Om spontan brand uppkommer ska släckning ske med så skonsamma metoder som möjligt och länsstyrelsen informeras. Bevarandemålen kan kompletteras och revideras efter inventering och baskartering för N2000. Utförligare beskrivningar av målen för området natur kommer att finnas i bevarandeplanen för N2000. 5.1.1 Bevarandemål Myrens areal skall vara minst 18 ha. På myren skall populationen av myrbräcka och dess livsmiljö bibehållas eller öka. En yta om minst 0.2 ha på toppen skall hållas öppen och gräsbevuxen. I övrigt skall områdets naturvärden bibehållas och utvecklas genom naturlig succession och naturliga processer.

5 (7) 5.1.2 Skötselåtgärder Röjning av lövsly på toppen skall utföras regelbundet. Viktigt är att hålla efter slyinväxningen från kanterna så att inte nuvarande öppna yta minskar. Även siktröjning i kanterna på den i dagsläget öppna ytan kan göras. Gräset på toppen skall slås eller brännas regelbundet. Bränning får inte ske oftare än vart sjätte år och det slagna höet bör fraktas bort. Om möjligt kan bete bedrivas i området. 5.2 INFORMATION Informationsskylt om reservatet och världsarvet skall finnas vid reservatets blivande entré (i anslutning till parkeringen, se bilaga 2). Eventuellt kan det finnas ett intresse i att informera om Struves mätpunkt som ingår i världsarvet även på toppen av berget. Någon markering som visar var denna mätpunkt exakt är belägen har inte återfunnits så någon självklar placeringen av ett minnesmärke eller någon typ av information finns inte. Samråd skall ske med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet innan någon anläggning, minnesmärke, skylt eller dylikt placeras på Jupukkas topp. 5.2.1 Kvalitetsmål En informationstavla skall finnas vid reservatets entré. Informationsskyltar skall vara i tydligt läsbart skick. Reservatets gränsmarkeringar skall vara tydligt märkta. Aktuell information om reservatet ska finnas på Länsstyrelsens hemsida. Skyltning till reservatet skall vara tydlig och funktionell. 5.3 LEDER En markerad vandringsled startar vid informationstavlan. Till att börja med går denna markerade stig utanför reservatet (skyltning Allmän väg 10,6 km ) och svänger sen upp mot Jupukkas topp (ca 700 m till toppen). Denna stig bör markeras bättre och röjas fram för att fungera. Fortsättningen på denna vandringsled till Nivalehto (10km) omfattas inte av skötselplanen men om intresse finns att på annat sätt hålla den del av stigen som ligger i reservatet öppen föreligger inte något hinder. Från vägen som går genom reservatet leder ett flertal stigar för att sista biten innan toppen förenas till en större stig. De stigar som ska underhållas finns markerade i bilaga 2. 5.3.1 Kvalitetsmål En stig om ca 1,5 km (markerad på kartan, bilaga 2) ska vara i gott skick. 5.4 ANLÄGGNINGAR I och med att en lantmäteriförrättning utförts (2006) så har reservatet del i vägen första biten fram till reservatsgränsen. En parkering skall anläggas i anslutning till reservatet (placering se karta bilaga 2) och även markåtkomsten för denna är löst med tidigare nämnd lantmäteriförrättning. Parkeringen skall vara så stor att det skall finnas möjlighet att parkera och vända en buss. I och med att reservatet numera även är en del av ett världsarv så antas antalet besökare öka och därmed kommer behovet av anläggningar att behöva ses över. Anläggningar skall dock undvikas på toppen med tanke på det biologiska kulturarv som den öppna gräsbevuxna ytan på toppen utgör samt dess

6 (7) kulturhistoriska värde som betesplats och numera även som en del i världsarv (fornlämningsområde). Varje etablering inom området skall prövas av Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. I dagsläget finns endast en enklare eldplats på toppen. Som information kan nämnas att tidigare har en parkeringsplats vid övre delen av reservatet nyttjats, denna ligger numera inom mastens skyddsområde och skall därför inte användas. Det finns även en stig från denna parkering till toppen. 5.4.1 Kvalitetsmål Parkeringsplatsen skall ha tillräcklig kapacitet. 5.4.2 Skötselåtgärder Parkeringsplats skall iordningställas (placering se bilaga 2). Översyn av hur behovet av anläggningar utvecklar sig om besökstrycket ökar. 6 UPPFÖLJNING OCH DOKUMENTATION Skötselplanens bevarandemål för skötselområdet Natur skall följas upp vart 10 år av länsstyrelsen. Skötselplanens kvalitetsmål för övriga skötselområden skall följas upp vart femte år av Länsstyrelsen tillsammans med skötselansvarig. En kortfattad skötselrapport skall skrivas årligen av skötselansvarige och lämnas till Länsstyrelsen. Rapporten skall redovisa vilka skötselinsatser som gjorts, kostnader för dessa samt om behov av större reparationer finns. Rapporten skall även redovisa om några uppenbara förändringar i naturtillståndet upptäckts vid besöken i reservatet. Akuta hot mot reservatets värden samt behov av akuta åtgärder meddelas till länsstyrelsen omgående. Eventuella brott mot reservatsföreskrifter skall anmälas till länsstyrelsen omgående. 7 SAMMANFATTNING AV LÖPANDE SKÖTSELÅTGÄRDER Vad Ansvarig När Natur Röjning av lövsly på toppen. Skötselansvarig Vart annat år. Gräset på toppen betas, slås eller bränns. Bränning får inte ske oftare än vart sjätte år och det slagna gräset fraktas bort. Information Kontrollera att informationsskyltarna Skötselansvarig Årligen innehåller aktuell information och är läsbara. Rapportera till länsstyrelsen om nya skyltar behövs. Röjning av sly vid informationstavla. Skötselansvarig Vart femte år om så är nödvändigt.

7 (7) Kontrollera att gränsmarkeringarna är tydliga. Rapportera till länsstyrelsen om åtgärder behövs. Aktuell information om reservatet ska finnas på Länsstyrelsens hemsida. Leder Kontrollera stigens framkomlighet, markeringar och vägvisare. Åtgärda vid behov. Rapportera till länsstyrelsen om omfattande åtgärder behövs. Anläggningar Kontroll av p-platsens skick. Åtgärda om så behövs. Skötselansvarig Länsstyrelsen Skötselansvarig Skötselansvarig Vart tionde år Vid behov Årligen Årligen 8 LITTERATUR Naturreservatet Jupukka. Vegetationsinriktad naturinventering. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Planeringsavdelningens rapportserie. 3. 1980. Elveland, J. & Ohlsson, M.: Kärrbräken - en värmetidsrelikt i Norrbotten. Svensk Botanisk Tidskrift: 81: 49.

511-24097-03 Naturreservatet Jupukka Blå kartan 28M Skala 1:75 000 Bilaga 1 Jupukka NR Reservatsgräns 0 1 2 3 4 5 Kilometer

511-24097-03 Bilaga 2 Naturreservatet Jupukka Informationstavla, leder och anläggningar Blå kartan 28M Skala 1:10 000 mot Pajala 2 ( (1 1. Informationstavla och parkering 2. Enklare eldplats Reservatsgräns Stig 0 100 200 300 400 500 meter