Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Parkering på gatumark 2010 Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

Upplysningar om innehållet: Sofia Hoffman, sofia.hoffman@skl.se Frågor om parkering: Lars Ahlman, lars.ahlman@malmo.se. Sveriges er och Landsting, 2010 ISBN: 978-91-7164-567-8 Text: Sofia Hoffman Foto: Ulf Huett Nilsson Produktion: ETC Tryck: Modintryckoffset

Förord Sveriges er och Landsting ger vartannat år ut en samlad statistik över parkering på gatumark i Sveriges kommuner. Föregående rapport gavs ut 2008 och avsåg förhållandena i kommunerna 2008 och kommunernas kostnader och intäkter för parkering och felparkering för 2007. Syftet med redovisningen är att möjliggöra jämförelser mellan kommunerna när det gäller parkeringsavgifter, felparkeringsavgifter, bestämmelser kring parkering för rörelsehindrade, nyttokort, boendeparkering, miljöbilar och P-skiva samt metoder för att ta in avgifter. Skriften kan också utgöra ett underlag för de kommuner som överväger att införa kommunal parkeringsövervakning. Underlaget till statistiken har liksom tidigare år samlats in via elektroniska enkäter till kommunerna. Uppgifterna om parkeringsavgifter, felparkeringsavgifter, förekomst av kommunal parkeringsövervakning med mera avser förhållanden 2010, medan kostnader och intäkter för parkering och felparkering, antal utfärdade parkeringstillstånd för rörelsehindrade och antal utfärdade parkeringsanmärkningar avser. Den som läst tidigare upplagor av rapporten kommer att känna igen den inledande texten som tar upp och förklarar begrepp och regelverk som rör parkering. Denna lilla parkeringsskola är tänkt att underlätta läsning och förståelse av rapporten och kasta ljus över dagens parkeringssituation. Årets enkät har besvarats av 200 av landets 290 kommuner. Det innebär en svarsfrekvens på knappt 70 procent. Befolkningsmässigt omfattar svaren 86 procent av landets invånare, vilket betyder att det mestadels är små kommuner, utan kommunal parkeringsövervakning och parkeringsavgifter, som saknas i statistiken. Då svarsfrekvensen för årets enkät är lägre än vid tidigare undersökningar har uppskattningar utifrån tidigare svar och medelvärden använts för att skatta totalsummor. Jämförelser med resultat från andra år kan därmed göras, men läsaren bör ha i åtanke att siffrorna innehåller ett visst mått av osäkerhet. Att potentiella skillnader i bokföring av kostnader och intäkter kommuner emellan kan förekomma gör att även de kommunspecifika uppgifter som redovisas i rapporten och dess bilagor bör tolkas med viss försiktighet. specifika avgifter, kostnader och intäkter redovisas i rörliga priser. De totala kostnader och intäkter som lyfts fram i rapporten har justerats mot konsumentprisindex för att möjliggöra jämförelser med de siffror som redovisades i föregående rapport. I januari i år beslutade regeringsrätten att moms ska tas ut på offentligrättsligt beslutade parkeringsavgifter. Beslutet gäller retroaktivt från 1 januari. Detta innebär att endast 80 procent av de intäkter från parkeringsavgifter som redovisas i rapporten tillfaller kommunerna. Undersökningen har genomförts och sammanställts vid Sveriges er och Landstings avdelning för tillväxt och samhällsbyggnad av Sofia Hoffman. Sveriges er och Landsting i juli 2010 Göran Roos Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Innehåll 4 Sammanfattning 6 Liten parkeringsskola 6 Ansvaret för parkering 6 Parkeringsregler 7 Parkeringsavgifter 7 Dispenser 7 Felparkeringsavgifter 8 Tillsyn av lagen om parkering och felparkering 9 Avgiftsbelagd parkering 9 Höjning av parkeringsavgifterna i många kommuner 9 Ökade intäkter från parkeringsavgifter 11 Avgiftsmetoder 11 Nyttokort och boendeparkering 11 Miljöbilsparkeringen minskar 11 P-skiva, parkeringsrestriktioner och lokala trafikföreskrifter 13 Felparkering 13 Många kommuner har höjt felparkeringsavgifterna 13 Kraftig ökning av intäkter från felparkeringsavgifter 15 Parkeringsövervakning 17 Parkering för rörelsehindrade 19 Bilagor

Kapitel 1. Sammanfattning 1 KAPITEL Sammanfattning Av de 200 kommuner som besvarat enkäten har 143 uppgivit att de har kommunal parkeringsövervakning (KPÖ) under hela eller delar av år 2010. Bland de kommuner som deltog även i förra undersökningen har tre avvecklat sin parkeringsövervakning medan nio kommuner har valt att införa KPÖ. Ytterligare någon kommun uppger att man överväger att införa KPÖ under nästa år. 2008 uppgav 173 kommuner att de hade KPÖ. 35 av dessa kommuner har inte besvarat enkäten i år. Utifrån antagandet att de flesta av dessa kommuner behållit sin övervakning landar det totala antalet kommuner med KPÖ 2010 på strax under 180 stycken. De totala kostnaderna för den kommunala parkeringsövervakningen har ökat något sedan 2007. Då uppgick kostnaderna till cirka 370 Mkr, medan de summerar till cirka 390 Mkr. Vanligast är att den kommunala parkeringsövervakningen sköts med personal från vaktbolag. Så är fallet i drygt hälften av kommunerna, däribland de allra största och de allra minsta. Näst vanligast är parkeringsövervakning utförd av personal från kommunens egen förvaltning. I några kommuner, däribland Malmö, är det kommunala parkeringsbolag som efter upphandling tilldelats övervakningsuppdraget. Minst vanligt är att personal från en annan kommun sköter om övervakningen. I det fåtal kommuner där detta förekommer utförs övervakningen oftast med en deltidstjänst. Skillnaderna i resurser för övervakning är naturligtvis mycket stora. Stockholm, Göteborg och Malmö står tillsammans för över hälften av antalet helårstjänster medan många av de små kommunerna enbart har någon övervakare på deltid, ibland bara under någon del av året. Särskilt i turistkommunerna är det vanligt att man hyr in övervakare från något bevakningsföretag under den mest intensiva besökssäsongen. Dessa förhållanden avspeglas i kostnaderna för KPÖ. De totala intäkterna från parkeringsavgifter (inklusive nyttokort, miljöbils- och boendeparkering samt moms) har ökat markant jämfört med 2007. Då uppgick den totala summan till cirka 980 Mkr, medan den uppgår till drygt 1 170 Mkr. Stockholms stad står för hela 90 procent av denna ökning. Höjda parkeringsavgifter och en ökad betalningsvilja hos parkerarna är två viktiga förklaringar till intäktsökningen. Inte bara Stockholm, utan hälften av de kommuner som har avgiftsbelagd parkering uppger att de höjt parkeringsavgifterna sedan föregående undersökning. Den genomsnittliga avgiftshöjningen är knappt 30 procent, men här ska beaktas att ett antal kommuner med parkeringsavgifter på några kronor fördubblat eller tredubblat avgiften till i år, vilket drar upp medeltalet en aning. Bland skälen till höjning märks framförallt behovet av större omsättning på parkeringsplatser i centrum, att avgifterna inte justerats på flera år samt den nyligen införda momsplikten på parkeringsavgifter. Även den sammanlagda intäkten från felparkeringsavgifter har ökat sedan 2007. Då uppgick kommunernas totala intäkter från felparkeringsavgifter till knappt 460 Mkr. ligger summan på omkring 580 Mkr. Även här svarar Stockholm för nästan 90 4 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

procent av ökningen. En 50-procentig ökning av antalet utfärdade parkeringsanmärkningar jämfört med 2007 liksom en generell höjning av felparkeringsavgifterna är två av orsakerna till Stockholms ökade intäkter. Även många andra kommuner har höjt felparkeringsavgifterna och i snitt utfärdades drygt 25 procent fler parkeringsanmärkningar i kommunerna jämfört med 2007. Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 5

Kapitel 2. Liten parkeringsskola 2 KAPITEL Liten parkeringsskola Få vardagliga företeelser väcker så starka känslor som parkeringsavgifter och felparkeringsavgifter. Även om det jämfört med andra samhällsfrågor kan uppfattas som blott ett irritationsmoment i vardagen, är felparkeringsavgiften en av de vanligaste orsakerna till att en enskild medborgare utsätts för kommunens myndighetsutövning. Det är därför viktigt att regelsystemet upplevs som rimligt och rättvist. Av denna anledning kan det vara på sin plats att här beskriva bland annat vem som har ansvaret för parkeringsfrågorna, varför det finns parkeringsregler och varför vi har avgifter för parkering och felparkering. Ansvaret för parkering Regelsystemet för parkering skiljer sig åt mellan allmän platsmark och kvartersmark. Med allmänna platser avses i plan- och bygglagen gator, vägar, torg och andra områden som är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamma behov. en har ansvaret för all allmän platsmark. I den här skriften använder vi ordet gatumark som gemensam benämning på trafik- och parkeringsytor inom dessa typer av områden. Kvartersmark är mark avsedd för bebyggelse eller annat ändamål. Kvartersmark inom ett planområde omfattar all mark som inte är allmän platsmark. Inom kvartersmark är det normalt fastighetsägaren som har ansvaret för att det finns parkeringsplatser i tillräcklig omfattning. Denna grundregel tillämpas vid ny- och ombyggnad, men är av praktiska skäl inte möjlig att tillämpa i städernas centrala delar där planer och bebyggelse kom till stånd långt innan bilen blev var mans och kvinnas egendom. När kommunen ordnar parkering på den del av sin mark som inte är gatumark eller allmän platsmark, betraktas detta också som parkering på kvartersmark. I stora kommuner finns ofta parkeringshus i kommunens centrala delar därför att möjligheterna till parkering på gatumark här inte räcker till för att klara efterfrågan. Parkeringshusen kan ägas av privata företag eller av kommunen. På gatumark tillämpas ett offentligrättsligt system för reglering och övervakning av parkering och övrig uppställning. Det innebär att samhället i form av staten eller kommunen är den ena parten, medan trafikanten/den enskilde är den andra parten. Enligt lagen om kommunal parkeringsövervakning bestämmer kommunen själv om den skall svara för parkeringsövervakningen på gatumark. Ungefär 60 procent av landets kommuner har idag beslutat att själva ha hand om parkeringsövervakningen i hela eller delar av kommunen. På kvartersmark gäller civilrättsliga regler för reglering och övervakning av parkering. Vid civilrättsligt förfarande är markägaren den ena parten medan trafikanten/den enskilde är den andra parten. Parkeringsregler Vi får inte parkera, i vissa fall inte ens stanna till, var som helst. För de flesta är det självklart att inte parkera på trottoarer, busshållplatser, övergångsstäl- 6 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

len, tvärs längdriktningen på en gata och liknande. Det är däremot inte lika självklart att det till exempel är förbjudet att ens stanna på den anslutningsfria sidan i en korsning. Var det är tillåtet respektive inte tillåtet att parkera anges i Trafikförordningen. Det som styrt lagstiftningen är framför allt kraven på trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet. Trafiksäkerhet innebär till exempel att det ska vara fri sikt vid övergångsställen så att trafikanterna upptäcker varandra och kan samspela för att undvika olyckor. Framkomlighet innebär till exempel att det ska vara möjligt för vanliga fordon att komma fram på en gata utan att andra fordon blockerar vägen. Tillgänglighet innebär till exempel att det ska vara möjligt för bussar att stanna på hållplats och för distributionsfordon att stanna och lossa sin last utan att behöva dubbelparkera. Utöver de generella uppställningsreglerna i Trafikförordningen har de flesta kommuner lokala trafikföreskrifter som ytterligare reglerar parkeringen. En vanlig bestämmelse är datumparkering, men också tidsreglering eller avgiftsbeläggning av parkering förekommer frekvent. Nytt sedan föregående rapport är att alla lokala trafikföreskrifter från 1 juli 2010 ska finnas i en rikstäckande databas för landets trafikföreskrifter, RDT. Parkeringsavgifter I större kommuners centrala delar finns många målpunkter som alla vill kunna nå: butiker, restauranger, arbetsplatser, biografer, teatrar. Om parkeringsplatserna på gatumark inte räcker till har kommunen enligt ala avgiftslagen (dess fullständiga namn är Lag om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, med mera) möjlighet att ta ut parkeringsavgifter. Syftet med avgifterna ska vara att ordna trafiken. Mot denna bakgrund bör avgiften ligga på en sådan nivå att man får en rimlig omsättning på parkeringsplatsernas användning och därmed ökar möjligheterna för fler att nå målpunkterna. Nivån på parkeringsavgifterna har alltså ingen koppling till kommunens kostnader för att anordna parkeringen. Med utgångspunkt från kravet att behandla alla medborgare lika har kommunen ingen möjlighet att reservera parkeringsplatser på gatumark för enskilda personer eller grupper. Det är dock möjligt att göra undantag från likabehandlingen för några grupper: rörelsehindrade, boende, näringsidkare och beskickningsfordon. Rörelsehindrade har rätt att parkera på de särskilda platser som finns för rörelsehindrade, under förutsättning att särskilt tillstånd används. När det gäller parkeringsavgifter är det upp till varje kommun att bestämma om sådant tillstånd också innebär befrielse från att betala parkeringsavgift eller inte. I en del kommuner har man infört boendeparkering för boende i centrala delar av staden där det saknas platser på kvartersmark. Som boende betalar man ofta en lägre parkeringsavgift än besökare till området. Avgiften för boendeparkering bör ligga i nivå med omgivande anläggningars taxor så att ingen konkurrens uppstår. För näringsidkare finns i många kommuner så kallade nyttokort som ger ett undantag från vissa parkeringsbestämmelser på gatumark. Förutsättningen för detta undantag är förstås att fordonet används i yrkesutövandet. Det är vanligt att nyttokortet ger rätt till 2-3 timmars uppställning på parkeringsplatser oavsett den tidsbegränsning som gäller där. Miljöbilar tillhör enligt lagen inte en av de grupper för vilka undantag om likabehandling kan göras. Praxis talar emellertid i dagsläget för att särskilda parkeringsvillkor för miljöbilar accepteras juridiskt. I takt med att försäljningen av miljöbilar ökar och den gamla bilparken successivt byts ut, kommer av nödvändighet en återgång ske till att avgiftsbelägga även parkering för miljöbil om syftet att ordna trafiken ska kunna upprätthållas. Mellan 70 och 80 kommuner tar idag ut parkeringsavgifter. I de flesta kommuner är antalet parkeringsplatser på kvartersmark och gatumark tillräckliga för att alla ska kunna parkera när de behöver och utan att bryta mot parkeringsbestämmelserna. Dispenser Det är möjligt att få dispens från många trafikbestämmelser. Det kan gälla dispens för att framföra ett fordon som är tyngre, längre eller bredare än som är tillåtet, till exempel transport av prefabricerade delar till monteringsfärdiga hus. Det kan också gälla parkering på en viss plats under en viss tid för visst ändamål. Dispenser avser oftast tillfälliga händelser. en har rätt att ta betalt för den handläggning som krävs för att någon ska få dispens från en viss bestämmelse, en så kallad dispensavgift, förutom för handläggningen av parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Felparkeringsavgifter erna bestämmer själva vilka felparkeringsavgifter de vill ta ut för parkeringsförseelser. Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 7

Kapitel 2. Liten parkeringsskola Enligt lagen är den lägsta avgift som får tas ut 75 kronor och den högsta 1000 kronor. Staten behåller 53 kronor för varje felparkeringsavgift för att täcka sina administrativa kostnader för betalningshantering, indrivning med mera. Tillsyn av lagen om parkering och felparkering Tillsyn av att parkeringsreglerna på gatumark följs utförs i cirka 180 kommuner av parkeringsvakter som arbetar åt kommunen, eftersom polisens resurser inte räcker till. Dessa kommuner har fattat beslut om så kallad kommunal parkeringsövervakning (KPÖ). Många av dem lägger ut delar eller hela parkeringsövervakningen på privata vaktbolag eller samarbetar med andra kommuner. Oavsett vem som utför övervakningen på gatumark gäller strikta krav på utbildning: polisen kräver 18 dagars utbildning med efterföljande godkänt prov. För övervakning på kvartersmark säger lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering endast att den som anlitas ska ha för ändamålet lämplig utbildning. Skälet till dessa lägre krav är att reglerna för parkering på kvartersmark är betydligt enklare än de för gatumark. 8 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

3 KAPITEL Avgiftsbelagd parkering Höjning av parkeringsavgifterna i många kommuner 67 av de 200 kommuner som besvarat årets enkät har uppgivit att de tar ut avgifter för parkering under hela eller delar av året. Ytterligare några kommuner som inte besvarat enkäten i år har sannolikt också avgiftsbelagd parkering, varför det totala antalet kommuner som under 2010 tar ut parkeringsavgifter torde ligga mellan 70 och 80. I övriga kommuner är parkeringen avgiftsfri. Många av de kommuner som har avgiftsfri parkering använder dock parkeringsskiva för att begränsa tiden för tillåten parkering. Hälften av de 67 kommunerna har uppgivit att de till 2010 höjt parkeringsavgifterna. I genomsnitt har en höjning om cirka 30 procent skett. Skälen till höjning av parkeringsavgifterna är i vid mening en strävan att ordna trafiken och öka omsättningen på de mest attraktiva parkeringsplatserna. Andra orsaker till höjning som lyfts fram i enkätsvaren är att avgifterna inte justerats på flera år, att anpassning till närliggande eller liknande kommuner gjorts och att man vill bidra till övergripande mål för trafiken som överflyttning av resor med bil till mer miljövänliga alternativ. Sist men inte minst nämns den nyligen införda momsplikten på parkeringsavgifter. Beslut om införande av moms på parkeringsavgifter togs av regeringsrätten i januari i år. Momsplikten gäller retroaktivt från 1 januari. Om man bortser från den speciella parkeringssituation som råder vid Arlanda flygplats, där avgiften per timme är 60 kronor, är den högsta avgiftsnivån som tillämpas i landet 40 kronor per timme. Endast Stockholm använder sig av denna avgift. Näst högst är avgifterna i Göteborg, Uppsala, Örebro och Nynäshamn där maxavgiften per timme satts till 25 kronor. Lägst avgift har man i Mora, där parkeringsavgiften per timme är 3,50 kronor och på Öckerö, där det kostar 20 kr per dygn att parkera. I tabellen på nästa sida redovisas maximiavgifterna per timme för parkering i de kommuner som besvarat enkäten. Ökade intäkter från parkeringsavgifter Sedan föregående undersökning har kommunernas sammanlagda intäkter från parkeringsavgifter ökat markant. Under 2007 uppgick intäkterna till cirka 980 Mkr. Årets enkät visar på en total intäkt (inklusive nyttokort, boende- och miljöbilsparkering samt moms) om drygt 1 170 Mkr. Beaktas bör emellertid här att momsplikten medför att endast 80 procent av intäkterna tillfaller kommunerna. Stockholm står för cirka 30 procent av de totala intäkterna, vilket är omkring 10 procentenheter mer än 2007. Av den totala intäktsökningen på nästan 200 Mkr svarar Stockholm för hela 90 procent. De främsta anledningarna till intäktsökningen är höjda parkeringsavgifter och en ökad betalningsvilja hos parkerarna. Även avskaffandet av gratis boende- och nyttoparkering för miljöbilar vid årsskiftet 2008/ bör ha bidragit till de ökade intäkterna. Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 9

Kapitel 3. Avgiftsbelagd parkering tabell 1. Högsta parkeringsavgift per timme Högsta P-avgift/tim Antal kommuner er 2010 1998 2000 2002 2004 2006 2008 60 1 1 1 1 1 1 Sigtuna (endast på Arlanda) 40 Stockholm 30 1 1 1 1 1 2 25 0 0 0 1 1 2 Göteborg, Uppsala, Örebro, Nynäshamn 20 2 2 2 3 3 2 Malmö, Linköping, Västerås, Helsingborg, Borås 18 1 1 Eskilstuna, Växjö, Vaxholm 16 1 1 1 2 2 2 Lund, Sotenäs 15 2 3 3 4 6 6 Umeå, Gävle, Södertälje, Skellefteå, Örnsköldsvik, Sundbyberg, Västervik, Lysekil 14 1 1 2 1 1 1 Östersund 12 4 5 5 4 3 3 Jönköping, Halmstad, Karlstad 10 11 11 14 16 18 19 Norrköping, Sundsvall, Luleå, Kalmar, Mölndal, Falun, Uddevalla, Nyköping, Skövde, Landskrona, Piteå, Falkenberg, Ängelholm, Hudiksvall, Danderyd, Karlshamn, Karlskoga, Nässjö 8 11 10 8 6 6 7 Kristianstad, Solna, Sollentuna, Burlöv 7 2 3 2 4 3 1 Hässleholm, Kungälv, Lidköping 6 10 8 8 11 9 6 Trollhättan, Borlänge, Motala, Vetlanda, Oskarshamn 5 15 13 14 9 12 11 Gotland, Arvika, Härnösand, Mariestad, Orust 4 8 8 4 1 3 3 Haninge, Kungsbacka 3,50 Mora 3 3 2 1 1 1 1 2 4 4 4 3 2 2 diagram 1. Intäkter från parkeringsavgifter KPI-justerade siffror, Mkr 1200 Stockholm, Göteborg, Malmö Övriga landet 1111 1175 1000 981 800 600 652 680 678 485 490 536 400 260 308 314 200 0 392 372 364 626 491 639 1998 2000 2002 2005 2007 10 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

Bland övriga svarande sticker Kalmar och Danderyd ut som två kommuner som procentuellt ökat sina intäkter från parkeringsavgifter kraftigt. Den genomsnittliga intäktsökningen för samtliga kommuner är cirka 20 procent. En knapp tredjedel av de 67 kommunerna har minskat sina intäkter från parkeringsavgifter jämfört med 2007. Avgiftsmetoder Många kommuner använder sig av flera olika metoder för att ta ut avgift för parkering. Det vanligaste sättet att ta ut parkeringsavgift på under 2010 är med hjälp av biljettautomat för både mynt och kontokort. Sådana automater finns i 80 procent av de kommuner där avgift förekommer. Näst vanligast är biljettautomat enbart för mynt och därefter telefonparkering. Den senare metoden har introducerats i ytterligare några kommuner sedan 2008. Användningen av mekaniska vridmätare fortsätter att minska, liksom förekomsten av elektroniska parkeringsmätare. 2008 förekom vridmätare i 16 kommuner. 2010 återstår vridmätare endast i sju av de 66 kommuner som uppgivit att de har avgiftsbelagd parkering. De elektroniska mätarna finns i 12 kommuner. Liksom vid förra undersökningen är platsnummerautomat den mest ovanliga av de avgiftsmetoder som listas i enkäten. Dessa förekommer endast i tre kommuner. Andra metoder för uttag av avgift förekommer i 18 kommuner. Några exempel som specificerats är SMS-parkering, p-automat enbart för kontokort, p-automat för efterskottsbetalning med kontokort, parkeringskort och parkeringsdosa. Nyttokort och boendeparkering Nyttokort används i drygt 30 procent av de svarande kommunerna. I alla utom en av dessa kommuner innebär innehav av nyttokort befrielse från parkeringsavgift. På Gotland ska innehavare av nyttokort betala parkeringsavgift, men där tillhandahålls nyttokortet å andra sidan till en relativt låg kostnad. I knappt hälften av kommunerna får nyttokortsinnehavare parkera sitt fordon även där förbud att parkera gäller enligt de lokala trafikföreskrifterna. Dock inskränks denna rättighet oftast till att gälla under vissa omständigheter och under ett par timmar. Årsavgiften för ett nyttokort varierar mellan 0 och 15 000 kronor. Den högsta avgiften tas ut i Stockholm. I Östhammar och Ovanåker är nyttokortet gratis. Näst högst är avgiften i Göteborg och därefter Malmö, där nyttokorten kostar 10 000 respektive 8 750 kronor. Samtliga tre storstadskommuner har höjt avgiften för nyttokortet jämfört med 2008. 40 kommuner har angivit att de tillämpar boendeparkering 2010. Det är två kommuner fler än 2008 och då ska beaktas att ett par kommuner som i 2008 års enkät uppgav att de hade boendeparkering inte deltagit i årets undersökning. I sju kommuner är tillståndet för boendeparkering gratis och berättigar till en lägre parkeringsavgift. I resten av kommunerna tas en avgift ut för tillståndet men innehavaren behöver i de flesta av dessa kommuner inte erlägga någon parkeringsavgift. Tolv av de svarande kommunerna har uppgett att det i kommunen finns parkeringsplatser som är reserverade enbart för boende i ett visst område. Miljöbilsparkeringen minskar Trots att lagtexten inte medger det förekommer parkeringstillstånd för miljöbil i 39 kommuner; alltså i mer än hälften av de kommuner som tar ut parkeringsavgifter. Jämfört med 2008 tycks en liten minskning i antal kommuner som erbjuder särskilda parkeringsvillkor för miljöbilar ha skett. Bland de kommuner som besvarat enkäten både i år och 2008 har fem stycken (Stockholm, Kristianstad, Härnösand, Lycksele och Strömstad) avvecklat parkeringstillstånden för miljöbil. I några kommuner funderar man över, alternativt har beslutat om, avveckling av tillstånden under 2010. Nyköping och Mjölby har infört parkeringstillstånd för miljöbil sedan föregående undersökning. I samtliga av de 39 kommunerna är miljöbilsinnehavare som skaffat p-tillstånd för bilen befriade från att erlägga parkeringsavgift. Avgiftsbefrielsen är dock i de flesta kommuner begränsad till en eller ett par timmar, eller till utvalda parkeringsytor. Två tredjedelar av kommunerna tar ut en avgift för parkeringstillståndet. Parkeringstillståndens giltighetstid varierar mellan 1 och 3 år, och kostnaden för tillståndet mellan 17 och 500 kronor per år. Fyra kommuner erbjuder parkeringsplatser reserverade enbart för miljöbilar. P-skiva, parkeringsrestriktioner och lokala trafikföreskrifter Parkeringsskiva används under 2010 på något sätt i 30 procent av de kommuner som besvarat enkäten. I nio av tio fall används P-skivan enbart för tidkontroll, och då ofta tillsammans med nyttokort eller parkeringstillstånd för miljöbil. I Jönköping används P-skiva med periodmärke som förbetald par- Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 11

Kapitel 3. Avgiftsbelagd parkering keringsavgift och i ett par kommuner tillhandahålls P-skivan mot en låg avgift. En eller flera generella parkeringsrestriktioner tillämpas i cirka en tredjedel av landets kommuner. Situationen 2010 är i princip densamma som under 2008. Datumparkering är vanligast förekommande och finns i 45 procent av de svarande kommunerna. Städdagsförbud är den näst vanligaste restriktionen med en förekomst på drygt 35 procent. Städnattsförbud används i knappt 10 procent av de kommuner som besvarat frågan. 25 procent har uppgivit att de tillämpar någon form av restriktion utöver de tre nämnda. Vanligast är zoner med parkeringsförbud. Parkeringsförbud på vissa gator under vintertid och vid sopning och snöröjning förekommer också i några kommuner. Någon kommun har dessutom uppgivit att man tillämpar p-förbud för tung trafik nattetid i bostadsområden. Någon form av lokal trafikföreskrift som generellt reglerar längsta tillåtna tid för parkering på allmän plats i hela eller delar av kommunen, till annan tid än 24 timmar, finns i 51 av de kommuner som besvarat enkäten. Tidsgränser förekommer enligt nedan: 48 timmar i 5 kommuner 7 dygn i 23 kommuner Övriga tidsgränser i 23 kommuner Bland de övriga tidsgränserna är den vanligaste begränsningen tre dygn. Kortare tidsgränser på mellan en och tre timmar förekommer också, liksom särskilda tidsgränser för tunga fordon, 4-6-dagars parkering, 14-dagarsparkering och långtidsparkering. Den sistnämnda förekommer i Oskarshamn, där maxtiden för parkering för gotlandstrafiken är 28 dygn. Förbud mot stannande eller parkering på allmän plats inom tättbebyggt område som är terräng regleras sedan 2007 i Trafikförordningen. En kommun kan emellertid genom lokala trafikföreskrifter besluta om förbud att stanna och parkera fordon i terräng utanför tättbebyggt område. Sådan LTF finns i 11 av de svarande kommunerna. Enbart förbud att parkera fordon i terräng utanför tättbebyggt område tillämpas i sex kommuner. 12 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

4 KAPITEL Felparkering Avgifter för felparkering tas enligt lag ut i alla kommuner. Regeringen anger det högsta och lägsta beloppet som avgiften får fastställas till. Inom denna ram bestämmer kommunerna beloppens storlek. en är alltså den myndighet som beslutar om felparkeringsavgiftens storlek även om man inte själv har parkeringsövervakning. I kommuner som inte har egen parkeringsövervakning sköts övervakningen av polisen. Den lägsta avgift som får tas ut är 75 kronor och den högsta 1000 kronor. Många kommuner har höjt felparkeringsavgifterna Sedan förra enkäten har 45 kommuner höjt någon eller samtliga felparkeringsavgifter. Höjningarna beror i de flesta kommuner på dålig efterlevnad av parkeringsreglerna. Särskilt gäller detta förbudet mot att stanna eller parkera på plats avsedd för rörelsehindrad. Andra skäl till höjning är att en översyn av felparkeringsavgifterna inte gjorts på länge, att en anpassning till intilliggande kommuner och till kostnaden för att parkera rätt eftersträvas och att en differentiering av felparkeringsavgifterna behövs för att bättre anpassa botbeloppet till förseelsens allvarlighetsgrad. Kraftig ökning av intäkter från felparkeringsavgifter De höjda felparkeringsavgifterna avspeglas i intäkterna. Jämfört med 2007 har kommunernas totala intäkter från felparkeringsavgifter ökat med drygt 120 Mkr, från 460 till 580 Mkr. Av den totala ökningen svarar Stockholm för nästan 90 procent. De höjda avgifterna, liksom en utökning av den kommunala parkeringsövervakningen och en 50-procentig ökning av antalet utfärdade parkeringsanmärkningar ligger bakom intäktsökningen. Den resterande totala intäktsökningen om cirka 10 procent kan rimligtvis förklaras dels av de höjda felparkeringsavgifterna, dels av det faktum att i genomsnitt 25 procent fler parkeringsanmärkningar utfärdades i kommunerna under jämfört med under 2007. Stockholm, Göteborg och Malmö står tillsammans för nära 70 procent av de sammanlagda intäkterna. Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 13

Kapitel 4. Felparkering diagram 2. Intäkter från felparkeringsavgifter KPI-justerade siffror, Mkr 600 Stockholm, Göteborg, Malmö Övriga landet 185 500 400 181 175 300 104 122 119 200 100 0 253 229 232 325 284 395 1998 2000 2002 2005 2007 14 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

5 KAPITEL Parkeringsövervakning Mellan 170 och 180 av landets kommuner har kommunal parkeringsövervakning (KPÖ) under hela eller delar av år 2010. Bland de kommuner som besvarat både detta års och föregående enkät har tre kommuner avvecklat övervakningen, medan nio kommuner infört KPÖ. Sammanlagt har antalet helårstjänster för kommunal parkeringsövervakning ökat med omkring 100 tjänster jämfört med 2007; från drygt 600 till cirka 700. Om antalet nya tjänster räknas har de största ökningarna skett i Göteborg och Stockholm. Procentuellt sett har däremot andra kommuner, diagram 3. Antal p-vakter i olika regiformer Helårstjänster 800 Vaktbolag Egen personal alt bolag Annan kommuns personal 700 600 500 400 18 112 3,8 127 4,2 78 7,3 101,6 3,75 83,3 4 66 205 300 222 200 100 0 375 79 2000 403,3 416,8 328,6 88,8 112 125 292,81 425 2002 2004 2006 2008 2010 Siffrorna för 2010 är inte exakta, då ca 35 kommuner med KPÖ ej besvarat enkäten i år. Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 15

Kapitel 5. Parkeringsövervakning såsom Strängnäs, Höör, Ronneby och Vara ökat sin parkeringsövervakning mer. Där rör det sig om ökningar från en mindre till en större del av en helårstjänst alternativt från en deltidstjänst till någon eller ett par heltidstjänster. De totala bokförda kostnaderna för den kommunala parkeringsövervakningen ligger, naturligt nog med tanken på ovanstående, något högre än vad de gjorde 2007. Då uppgick kostnaderna till omkring 370 Mkr medan de summerar till cirka 390 Mkr. Drygt hälften av alla parkeringsvakter som övervakar parkering på gatumark i kommunerna köps in från vaktbolag. Så är till exempel fallet i Stockholm, Göteborg, Linköping, Helsingborg och merparten av de kommuner med KPÖ som har färre än 30 000 invånare. I en övervägande andel av de kommuner som karaktäriseras som större städer genomförs övervakningen med hjälp av personal från den egna förvaltningen. Knappt sju procent av kommunerna med KPÖ sköter övervakningen med personal från den egna kommunens eller annan kommuns parkeringsbolag. Mest ovanligt är att övervakningen sköts av personal från annan kommuns förvaltning. I det fåtal kommuner där detta förekommer utförs övervakningen oftast med en deltidstjänst. 16 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

6 KAPITEL Parkering för rörelsehindrade Transportstyrelsen gav i augusti ut nya föreskrifter om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Det har i dessa gjorts vissa förtydliganden kring förutsättningarna för att kunna få ett tillstånd. En särskild bokstav för förare respektive passagerare som ska ingå i parkeringstillståndets tillståndsnummer har även införts. Då antalet kommuner som svarat på årets enkät är färre än vid föregående undersökning är säkra slutsatser om hur det sammanlagda antalet gällande parkeringstillstånd för rörelsehindrade (PRH) utvecklats svåra att dra. Emellertid bör nämnas att i 55 procent av de kommuner som besvarat både denna och 2008 års enkät har antalet parkeringstillstånd minskat. Därtill hade åtta av de tio största kommunerna färre gällande parkeringstillstånd för rörelsehindrade vid årsskiftet /2010 jämfört med 2007/2008. Dessa uppgifter torde tyda på en generell nedgång i antal gällande tillstånd för rörelsehindrade i landets kommuner. En klart övervägande andel av tillstånden, nästan 80 procent, är utfärdade för förare. 29 av de 166 kommuner som besvarat frågorna om antal ansökningar respektive bifallna ansökningar om PRH har avslagit mer än 15 procent av ansökningarna. Procentuellt är avslagen flest i Hässleholm, där 58 procent av inkomna ansökningar avslogs under. I genomsnitt avslås cirka åtta procent av ansökningarna. Att ett utfärdat tillstånd återkallas är relativt ovanligt. Endast 9 kommuner (Göteborg, Västerås, Haninge, Mölndal, Trollhättan, Trelleborg, Vänersborg, Strängnäs och Sollefteå) har uppgivit att de återkallat något PRH under. Av dessa har åtta återkallat ett tillstånd och en kommun två tillstånd. Samtliga kommuner som svarat på frågan om beslutanderätten om parkeringstillstånd för rörelsehindrade delegerats till tjänsteman har uppgivit att sådan delegering finns. I 77 procent av kommunerna gäller delegeringen både beviljanden och avslag, medan den i resterande kommuner endast gäller vid beviljanden. Ungefär en fjärdedel av kommunerna uppger att de använder förtroendeläkare för bedömning av läkarintyg som inlämnas i samband med ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. I de flesta av dessa kommuner konsulteras förtroendeläkare vid svårbedömda diagnoser där osäkerhet kring gångförmågan råder, vid nyansökningar, vid otydliga läkarintyg och/eller vid tveksamma fall där kommunen överväger att avslå ansökan. I cirka 90 procent av de kommuner som tar ut parkeringsavgifter medför parkeringstillståndet för rörelsehindrad befrielse från parkeringsavgifter. I merparten, cirka 70 procent, av de kommuner som besvarat årets enkät ligger ansvaret för PRHfrågor hos tekniska nämnden eller motsvarande. Endast fem kommuner har uppgivit att en mjuk nämnd såsom socialnämnd eller motsvarande ansvarar för dessa frågor. Bland resterande kom- Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 17

Kapitel 6. Parkering för rörelsehindrade muner är det vanligaste att kommunstyrelsen eller bygg- och miljönämnden/samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för PRH-frågorna. Drygt 50 procent av kommunerna uppger att de har någon form av organiserat samråd med grannkommunen eller med flera kommuner inom länet/regionen i frågor som rör parkering för rörelsehindrade. 18 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

7 KAPITEL Bilagor 1. al parkeringsövervakning 2. Avgiftsbelagd parkering 3. Nyttokort, boende- och miljöbilsparkering 4. Felparkeringsavgifter 5. Restriktioner och dispenser 6. Parkering för rörelsehindrade Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 19

Kapitel 7. Bilagor bilaga 1. al parkeringsövervakning Tusen inv dec Personal från egen förvaltning Annan kommuns personal alt bolag Vaktbolag Totalt Kostnad KPÖ tkr Stockholm 829 200 200 100 000 Göteborg 507 130 130 39 400 Malmö 294 ca 45 ca 45 22 000 Uppsala 195 12 12 7 461 Linköping 145 7 7 5 052 Västerås 136 8 8 Örebro 134 13 13 6 764 Norrköping 129 12 12 11 000 Helsingborg 128 22 22 11 465 Jönköping 126 8 8 4 000 Umeå 114 5 5 6 400 Lund 109 11 1 12 6 400 Borås 102 7 7 6 371 Huddinge 96 3 3 Eskilstuna 96 8 8 Sundsvall 96 4,5 4,5 1 184 Gävle 94 9,5 9,5 9 230 Halmstad 91 6 6 7 580 Södertälje 85 12 12 9 200 Karlstad 85 10 10 7 903 Växjö 82 4 4 5 564 Botkyrka 81 1 1 942 Kristianstad 79 5 5 10 236 Haninge 76 9 9 1 795 Luleå 74 4,5 4,5 2 300 Kungsbacka 74 3 3 2 888 Skellefteå 72 6 6 3 900 Solna 67 8 8 6 685 Järfälla 65 1 1 603 Sollentuna 63 2 2 1 480 Täby 63 1 1 827 Kalmar 62 4,5 4,5 1 415 Mölndal 60 1 1 2 900 Östersund 59 2 2 1 018 Varberg 57 2 2 742 Gotland 57 2 2 Norrtälje 56 1 1 494 Falun 56 2 2 1 080 Örnsköldsvik 55 4 4 2 942 Trollhättan 55 2 2 1 033 Uddevalla 52 2 2 1 360 Nyköping 51 1 1 Skövde 51 2,75 2,75 1 218 20 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

bilaga 1. al parkeringsövervakning Tusen inv dec Personal från egen förvaltning Annan kommuns personal alt bolag Vaktbolag Totalt Kostnad KPÖ tkr Hässleholm 50 1 1 356 Borlänge 49 2,5 2,5 737 Lidingö 43 1 1 518 Tyresö 43 1 1 550 Trelleborg 42 1,75 1,75 1 504 Motala 42 1 0,25 1,25 568 Landskrona 41 4 4 Piteå 41 1 0,5 1,5 823 Falkenberg 41 2 2 1 407 Sigtuna 39 2 9 11 6 659 Ängelholm 39 2 2 3 106 Lerum 38 1 1 300 Lidköping 38 1,8 1,8 652 Sundbyberg 38 6 6 2 714 Alingsås 38 1 1 458 Sandviken 37 1 1 306 Vänersborg 37 1 1 630 Hudiksvall 37 1,6 1,6 Västervik 36 1 0,5 1,5 2 225 Partille 34 0,5 0,5 269 Härryda 34 0,5 0,5 170 Katrineholm 32 0,5 0,5 369 Strängnäs 32 2 2 250 Falköping 31 1 1 265 Eslöv 31 1 1 543 Danderyd 31 1 1 471 Karlshamn 31 1,5 1,5 2 240 Karlskoga 30 1 0,15 1,15 634 Nässjö 29 1 1 423 Kävlinge 29 0,1 0,1 48 Ronneby 28 1,25 0,4 1,65 217 Boden 27 0,25 0,25 279 Vetlanda 26 0,75 0,75 587 Oskarshamn 26 2 2 3 500 Arvika 26 0,5 0,5 175 Nynäshamn 26 0,5 0,5 158 Mjölby 26 0,75 0,75 fanns ej Ludvika 26 2 2 949 Köping 25 61 Härnösand 25 1 1 558 Höganäs 24 0,2 0,2 135 Mariestad 24 X 250 Upplands-Bro 23 1 1 139 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 21

Kapitel 7. Bilagor bilaga 1. al parkeringsövervakning Tusen inv dec Personal från egen förvaltning Annan kommuns personal alt bolag Vaktbolag Totalt Kostnad KPÖ tkr Lindesberg 23 0,5 0,5 212 Avesta 22 0,5 0,5 391 Sala 21 0,5 0,5 231 Finspang 21 0,05 0,05 24 Sollefteå 20 1 1 150 Kumla 20 1 1 286 Mora 20 0,2 300 Svedala 20 0,1 0,1 44 Nybro 20 0,25 0,25 121 Alvesta 19 0,5 0,5 Gällivare 19 2 2 Sjöbo 18 0,11 0,11 91 Timrå 18 1 1 496 Kalix 17 0,2 0,2 123 Burlöv 17 0,5 0,5 350 Klippan 16 0,05 0,05 Eksjö 16 0,25 0,25 193 Flen 16 0,25 0,25 155 Vara 16 0,25 0,25 67 Höör 15 0,1 0,1 67 Hedemora 15 0,3 0,3 174 Tjörn 15 0,25 0,25 84 Hörby 15 0,5 0,5 77 Åstorp 15 0,1 0,1 80 Lysekil 15 0,45 300 Knivsta 14 1 1 Söderköping 14 0,4 0,4 84 Hultsfred 14 0,2 0,2 65 Sunne 13 0,6 0,6 93 Arboga 13 0,05 0,05 49 Mönsterås 13 0,15 0,15 Tidaholm 13 0,1 0,1 71 Öckerö 12 0,2 0,2 132 Tanum 12 ca 0,3 ca 0,3 180 Ovanåker 12 0,2 0,2 40 Trosa 11 X 127 Vaxholm 11 0,5 0,5 1 491 Säter 11 0,05 0,05 16 Borgholm 11 0,35 0,35 212 Filipstad 11 0,05 0,05 47 Nora 10 se Lindesberg 53 Åre 10 ca 0,35 ca 0,35 329 Töreboda 9 X se Mariestad Nykvarn 9 0,1 0,1 0 22 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

bilaga 1. al parkeringsövervakning Tusen inv dec Personal från egen förvaltning Annan kommuns personal alt bolag Vaktbolag Totalt Kostnad KPÖ tkr Sotenäs 9 0,38 0,38 266 Vingåker 9 0,2 0,2 28 Älvsbyn 8 0,05 Ockelbo 6 0,1 0,1 35 Gullspång 5 X se Mariestad Överkalix 4 X 20 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 23

Kapitel 7. Bilagor bilaga 2. Avgiftsbelagd parkering Tusen inv dec Intäkter från p-avgifter (inkl. nytto-, boendeoch miljöbilsp. samt moms) tkr Max avgift kr/tim 1=vridmätare 2=elektronisk mätare 3=biljettautomat enbart mynt 4=biljettautomat mynt och kontokort 5=platsnummerautomat 6=telefonparkering Annan metod Stockholm 829 382 785 40 4+6 P-automater för kontokort, ej mynt Göteborg 507 171 228 25 4+6 Parkeringsdosa Malmö 294 85 000 20 4+6 Uppsala 195 38 743 25 2+3+4+6 Årskort, turistkort Linköping 145 6 468 20 2+3+4+6 Västerås 136 19 300 20 4 SMS-parkering Örebro 134 29 767 25 2+4+6 SMS-parkering Norrköping 129 32 000 10 4+6 Parkeringskort och SMS-parkering Helsingborg 128 40 421 20 4+6 P-automater med efterskottsbetalning för kontokort Jönköping 126 25 000 12 3+4+6 Förbetald p-skiva Umeå 114 11 262 15 2+4+6 Lund 109 15 043 16 2+3+4 Borås 102 12 315 20 4+6 Eskilstuna 96 11 050 18 3+4+6 Sundsvall 96 8 533 10 2+3+4+6 Gävle 94 20 186 15 2+3+4+6 SMS-parkering Halmstad 91 12 308 12 3+4+6 Årskort för boendeparkering Södertälje 85 15 738 15 4+6 Karlstad 85 14 669 12 4+6 SMS-parkering Växjö 82 18 442 18 4+6 Kristianstad 79 19 122 8 4 Haninge 76 1 320 4 3 Luleå 74 11 700 10 2+3+4 Kungsbacka 74 2 211 4 3+6 Skellefteå 72 10 000 15 4+6 Solna 67 21 950 8 3+4+5 Sollentuna 63 1 456 8 3+4+6 Kalmar 62 11 923 10 4+6 Mölndal 60 1 600 10 3+4+6 Östersund 59 11 604 14 1+2+3+4+6 SMS parkering Gotland 57 5 4+6 Falun 56 2 253 10 1+3+4+6 P-automat med kontokort för efterskottsbetalning Örnsköldsvik 55 15 4+6 Trollhättan 55 1 844 6 2+3+4 24 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

bilaga 2. Avgiftsbelagd parkering Tusen inv dec Intäkter från p-avgifter (inkl. nytto-, boendeoch miljöbilsp. samt moms) tkr Max avgift kr/tim 1=vridmätare 2=elektronisk mätare 3=biljettautomat enbart mynt 4=biljettautomat mynt och kontokort 5=platsnummerautomat 6=telefonparkering Uddevalla 52 5 530 10 3+4+5 Nyköping 51 2 695 10 3+6 Skövde 51 6 982 10 3+4 Hässleholm 50 4 200 7 3+4 Borlänge 49 1 092 6 1+3 Motala 42 4 451 6 4 Annan metod Landskrona 41 10 4+6 test av telefonparkering under 1år Piteå 41 961 10 3 P-automat för mynt och bensinkort Falkenberg 41 4 051 10 3+4 Kungälv 41 7 Ängelholm 39 3 143 10 4 Lidköping 38 2 567 7 2+3+6 Sundbyberg 38 19 325 15 4+6 Hudiksvall 37 2 509 10 3+4 Västervik 36 4 070 15 1+4 Danderyd 31 1 114 10 3+4 Karlshamn 31 3 390 10 4 P-automater för bensinkort Karlskoga 30 1 124 10 3+4 Nässjö 29 818 10 1+3+4 Ystad 28 5 496 Vetlanda 26 826 6 1+3+4+5 Oskarshamn 26 2 962 6 2+4+6 Arvika 26 555 5 4 Nynäshamn 26 25 3+4 Härnösand 25 1 130 5 3 Mariestad 24 1 191 5 1+3 Mora 20 3,5 3 Burlöv 17 75 8 3 Orust 15 204 5 4 Lysekil 15 1 100 15 Öckerö 12 732 20 kr/dygn 4 Vaxholm 11 1 873 18 4 Sotenäs 9 1 184 16 P-automater med biljett, enbart för kontokort Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 25

Kapitel 7. Bilagor bilaga 3. Nyttokort, boende- och miljöbilsparkering Nyttokort Boendeparkering Miljöbilar Tusen inv dec Förekommer Kostnad kr/år Får innehavaren parkera även där p-förbud enl LTF råder? Förekommer Avgift kr/år max Tillståndet är gratis och berättigar till lägre p-avgift P-platser reserv för boende? Förekommer p-tillstånd för miljöbilar? Kostnad för tillståndet kr Giltighet år Används parkeringsskiva? Stockholm 829 Ja 15000 Ja Ja X Ja Nej Ja Göteborg 507 Ja 10000 Nej Ja 600 Nej Ja 65 3 Nej Malmö 294 Ja 8750 Nej Ja X Nej Ja 300 3 Ja Uppsala 195 Ja 7000/3500 Ja Ja X Nej Nej Ja Linköping 145 Ja 2000 Nej Ja 4504 Nej Ja 312 1 Ja Västerås 136 Ja 4000 Ja Ja X Ja Ja 400 2 Ja Örebro 134 Nej Nej Ja 350 2 Ja Norrköping 129 Ja 4000 Nej Ja X Nej Ja 200 2 Ja Helsingborg 128 Ja 4000 Nej Ja 2400 Ja Ja 300 tom 101231 Nej Jönköping 126 Ja 3000 Nej Ja 1800 Nej Ja 300 3 Ja Umeå 114 Ja 4530 Nej Nej Ja gratis 1 Nej Lund 109 Ja 5000 Ja Ja 4320 Nej Nej Nej Borås 102 Ja Nej Ja 100 Nej Ja 50 3 Nej Huddinge 96 Nej Nej Nej Ja Eskilstuna 96 Ja 3500 Ja Nej Nej Nej Sundsvall 96 Ja 5000 Ja Nej Ja 430 2 Nej Gävle 94 Ja Ja Ja 4250 Nej Ja 500 tom 100831 Nej Halmstad 91 Nej Ja 1500 Nej Ja 250 3 Nej Nacka 88 Ja Södertälje 85 Ja 6000 Ja Nej Ja 400 2 Nej Karlstad 85 Ja 3 000 Ja Nej Ja gratis 2 Nej Växjö 82 Ja 3500 Nej Nej Ja 150 2 Nej Botkyrka 81 Nej Nej Nej Ja Kristianstad 79 Ja 3500 Nej Ja 1500 Nej Nej Nej Haninge 76 Nej Nej Nej Ja Luleå 74 Nej Nej Nej Nej Kungsbacka 74 Ja 2000 Nej Ja 600 Nej Ja gratis Nej Skellefteå 72 Ja 3125 Nej Nej Ja 100 1 Nej Solna 67 Ja 3000 Ja Ja 2040 Nej Nej Nej Järfälla 65 Nej Nej Nej Ja Sollentuna 63 Nej Nej Nej Nej Täby 63 Nej Nej Nej Nej Kalmar 62 Ja 4 800 Nej Ja 1325 Ja Ja 60 2 Ja Mölndal 60 Nej Ja 2400 Nej Ja gratis 3 Nej Östersund 59 Ja 3500 Nej Nej Ja 200 1 Nej Varberg 57 Ja 3000 Nej Nej Nej Ja 26 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

bilaga 3. Nyttokort, boende- och miljöbilsparkering Nyttokort Boendeparkering Miljöbilar Tusen inv dec Förekommer Kostnad kr/år Får innehavaren parkera även där p-förbud enl LTF råder? Förekommer Avgift kr/år max Tillståndet är gratis och berättigar till lägre p-avgift P-platser reserv för boende? Förekommer p-tillstånd för miljöbilar? Kostnad för tillståndet kr Giltighet år Används parkeringsskiva? Gotland 57 Ja 1000 Ja Ja 3000 Nej Nej Ja Norrtälje 56 Nej Nej Nej Ja Falun 56 Ja 3000/4000 Ja Nej Ja 100 3 Nej Örnsköldsvik 55 Ja 2800 Nej Nej Ja 3 Nej Trollhättan 55 Ja 3375 Ja Nej Ja 150 2 Ja Uddevalla 52 Ja 2500 Ja Ja 1800 Nej Ja 50 3 Nej Nyköping 51 Ja 2250 Ja Ja 3000 Nej Ja gratis 1 Nej Skövde 51 Ja 1200 Ja Nej Ja gratis 3 Nej Hässleholm 50 Ja 1000 Nej Nej Nej Nej Borlänge 49 Ja 3512 Nej Nej Nej Ja Lidingö 43 Nej Nej Nej Ja Tyresö 43 Nej Nej Nej Nej Trelleborg 42 Nej Nej Nej Ja Motala 42 Ja 1875 Nej Nej Nej Nej Landskrona 41 Ja 3898 Nej Nej Nej Nej Piteå 41 Ja Ja Falkenberg 41 Ja 3700 Nej Ja 1200 Nej Ja gratis 3 Nej Kungälv 41 Ja 200 2 Sigtuna 39 Nej Nej Nej Nej Ängelholm 39 Nej Nej Nej Nej Lerum 38 Nej Nej Nej Lidköping 38 Ja 2500 Nej Nej Ja gratis 2 Nej Sundbyberg 38 Ja Nej Ja 3600 Nej Ja gratis 1 Nej Alingsås 38 Nej Nej Nej Nej Sandviken 37 Nej Nej Nej Nej Vänersborg 37 Ja 1200 Nej Ja 800 Nej Nej Ja Hudiksvall 37 Ja 2561 Ja Nej Nej Nej Västervik 36 Ja 3000 Ja Nej Ja 100 1 Ja Partille 34 Nej Nej Nej Nej Härryda 34 Nej Nej Nej Nej Katrineholm 32 Nej Nej Nej Ja Strängnäs 32 Ja 1800 Nej Ja 1800 Nej Nej Ja Falköping 31 Nej Nej Nej Nej Eslöv 31 Nej Nej Nej Ja Danderyd 31 Nej Ja X Nej Nej Ja Karlshamn 31 Ja 125 2 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 27

Kapitel 7. Bilagor bilaga 3. Nyttokort, boende- och miljöbilsparkering Nyttokort Boendeparkering Miljöbilar Tusen inv dec Förekommer Kostnad kr/år Får innehavaren parkera även där p-förbud enl LTF råder? Förekommer Avgift kr/år max Tillståndet är gratis och berättigar till lägre p-avgift P-platser reserv för boende? Förekommer p-tillstånd för miljöbilar? Kostnad för tillståndet kr Giltighet år Används parkeringsskiva? Karlskoga 30 Ja 1800 Nej Nej Nej Nej Nässjö 29 Ja Nej Nej Ja gratis 3 Ja Vallentuna 29 Nej Ja Gislaved 29 Nej Nej Nej Nej Kävlinge 29 Nej Nej Nej Ja Ronneby 28 Nej Nej Nej Ja Ystad 28 Ja Boden 27 Nej Nej Nej Ja Vetlanda 26 Ja 1000 Ja X Ja 200 3 Ja Oskarshamn 26 Nej Nej Ja 200 2 Ja Arvika 26 Ja 500 Ja Nej Nej Nej Nynäshamn 26 Nej Nej Nej Ja Mjölby 26 Nej Nej Ja Nej Ludvika 26 Nej Nej Nej Ja Ekerö 25 Nej Nej Nej Ja Köping 25 Nej Nej Nej Nej Härnösand 25 Ja 1875 Nej Nej Nej Nej Höganäs 24 Nej Nej Nej Nej Mariestad 24 Ja 2000 Nej Ja 4000 Nej Nej Nej Upplands-Bro 23 Ja 1000 Nej Nej Nej Ja Lindesberg 23 Nej Ja 850 Nej Nej Ja Kiruna 23 Nej Nej Nej Ja Avesta 22 Nej Nej Nej Nej Sala 21 Ja 400 Ja Ja 200 Nej Nej Ja Östhammar 21 Ja 0 Ja Nej Nej Nej Finspang 21 Ja Sollefteå 20 Nej Nej Nej Ja Kumla 20 Nej Nej Nej Nej Mora 20 Ja 500 Nej Nej Nej Nej Tierp 20 Nej Nej Nej Nej Svedala 20 Nej Nybro 20 Nej Nej Nej Nej Håbo 19 Nej Nej Ja Nej Ja Kramfors 19 Nej Ja Nej Nej Ljusdal 19 Nej Nej Nej Ja Alvesta 19 Nej Nej Nej Nej 28 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

bilaga 3. Nyttokort, boende- och miljöbilsparkering Nyttokort Boendeparkering Miljöbilar Tusen inv dec Förekommer Kostnad kr/år Får innehavaren parkera även där p-förbud enl LTF råder? Förekommer Avgift kr/år max Tillståndet är gratis och berättigar till lägre p-avgift P-platser reserv för boende? Förekommer p-tillstånd för miljöbilar? Kostnad för tillståndet kr Giltighet år Används parkeringsskiva? Gällivare 19 Nej Sjöbo 18 Nej Timrå 18 Ja 550 Ja Nej Nej Nej Kalix 17 Nej Nej Nej Ja Burlöv 17 Ja 2125 Ja Nej Nej Ja Klippan 16 Nej Nej Nej Nej Eksjö 16 Ja 500 Ja Nej Nej Nej Flen 16 Nej Nej Nej Nej Vara 16 Nej Nej Nej Nej Älmhult 16 Nej Nej Nej Nej Orust 15 Nej Ja 1750 Nej Nej Nej Höör 15 Nej Nej Nej Ja Hedemora 15 Ja Ja Nej Nej Ja Tjörn 15 Nej Ja 6777 Ja Nej Nej Hörby 15 Nej Nej Nej Ja Åstorp 15 Nej Nej Nej Nej Knivsta 14 Nej Nej Nej Nej Krokom 14 Nej Nej Nej Söderköping 14 Nej Ja 200 Nej Nej Nej Hultsfred 14 Nej Nej Nej Nej Mörbylånga 14 Nej Nej Nej Östra Göinge 14 Nej Nej Nej Nej Sunne 13 Nej Nej Ja Nej Nej Arboga 13 Nej Nej Nej Nej Olofström 13 Nej Nej Ja 100 Nej Mönsterås 13 Ja 690 Ja Nej Nej Nej Vaggeryd 13 Nej Nej Nej Nej Hagfors 13 Nej Nej Nej Nej Tidaholm 13 Nej Nej Nej Nej Torsby 13 Nej Nej Nej Nej Lycksele 12 Nej Nej Nej Nej Öckerö 12 Nej Nej Nej Nej Strömsund 12 Nej Nej Nej Nej Tanum 12 Ja 700 Ja Ja 700 Nej Nej Ja Fagersta 12 Nej Nej Nej Nej Tranemo 12 Nej Nej Nej Nej Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering 29

Kapitel 7. Bilagor bilaga 3. Nyttokort, boende- och miljöbilsparkering Nyttokort Boendeparkering Miljöbilar Tusen inv dec Förekommer Kostnad kr/år Får innehavaren parkera även där p-förbud enl LTF råder? Förekommer Avgift kr/år max Tillståndet är gratis och berättigar till lägre p-avgift P-platser reserv för boende? Förekommer p-tillstånd för miljöbilar? Kostnad för tillståndet kr Giltighet år Används parkeringsskiva? Ovanåker 12 Ja 0 Ja Nej Nej Nej Trosa 11 Nej Nej Nej Ja Vaxholm 11 Ja 4900 Nej Ja 1000 Ja Nej Nej Vårgårda 11 Nej Nej Nej Nej Säter 11 Nej Nej Nej Nej Sävsjö 11 Nej Nej Nej Nej Borgholm 11 Nej Nej Nej Nej Habo 11 Nej Nej Nej Nej Filipstad 11 Nej Nej Nej Nej Tibro 11 Nej Nej Nej Nej Härjedalen 11 Nej Nej Nej Nej Nora 10 Ja Ja Åre 10 Nej Nej Nej Ja Gagnef 10 Nej Nej Nej Nej Surahammar 10 Nej Nej Nej Nej Bengtsfors 10 Nej Nej Nej Nej Kinda 10 Nej Nej Nej Nej Nordanstig 10 Nej Nej Nej Nej Markaryd 10 Nej Ja Ja Nej Nej Gnosjö 10 Nej Nej Nej Nej Herrljunga 9 Nej Ja Nej Nej Uppvidinge 9 Nej Nej Nej Nej Nykvarn 9 Nej Nej Nej Nej Sotenäs 9 Ja 1500 Ja Ja 4000 Ja Nej Nej Vingåker 9 Nej Nej Nej Nej Eda 9 Nej Nej Nej Nej Älvsbyn 8 Nej Nej Nej Ja Lessebo 8 Nej Nej Nej Nej Vilhelmina 7 Nej Nej Nej Nej Lekeberg 7 Nej Nej Nej Nej Mullsjö 7 Nej Nej Nej Nej Karlsborg 7 Nej Nej Nej Nej Arvidsjaur 7 Nej Nej Nej Nej Aneby 6 Nej Nej Nej Nej Storuman 6 Nej Ockelbo 6 Nej Nej Nej Nej 30 Parkering på gatumark 2010. Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering