Svar på remiss om Rekommendation om finansiering av nationell stödfunktion för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-08-11 Diarienummer KS/2016:408 Svar på remiss om Rekommendation om finansiering av nationell stödfunktion för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst Förslag till beslut Kommunstyrelsen överlämnar svar på remiss till SKL med avslag på begäran om ytterligare finansiering. Sammanfattning Förbundsstyrelsen i SKL har beslutat att rekommendera kommunerna att tillsammans finansiera en nationell stödfunktion på SKL till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. Utan att ha synpunkter på huruvida en nationell stödfunktion är bra eller inte, är sättet att finansiera den inte bra. SKL tar in medlemsavgifter från alla kommuner och styrelsens uppdrag är att prioritera vad dessa bör användas till. Om vi utanför medlemsavgifterna ska betala för olika uppslag som SKL finner lämpliga blir det svårt för oss att ha kontroll och styrning över det som vi i Kungsbacka vill prioritera. Vi avslår därför begäran om ytterligare finansiering till SKL. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-08-11 Svar på remiss: Rekommendation om finansiering av nationell stödfunktion för utveckling av en mer kunskapsbaserad socialtjänst, daterad 2016-08-11 Beslutet skickas till Ange de som ska ta del av beslutet Gunilla Josefsson Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson 0300-83 42 27 gunilla.josefsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Ekonomichef KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2)

Datum 2016-08-11 Diarienummer KS/2016:408 Svar på remiss om Rekommendation om finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst Kungsbacka kommun avser inte att medverka i en finansiering som tillkommit med anledning av att en statlig finansiering upphört. Vi anser att SKL får omfördela och prioritera inom de intäkter man får via kommunernas medlemsavgifter för att finansiera en nationell stödfunktion. Dessutom kan vi inte överblicka om denna finansiering är mer prioriterad än någon annan uppgift som SKL har. Vi ser att detta sätt att finansiera låser upp den handlingsfrihet och kommunala självstyrelse som vi värnar och tycker är väsentlig. Kungsbacka kommun Hans Forsberg Kommunstyrelsens ordförande KUB1000, v2.0, 2012-05-23 Kommunstyrelsens förvaltning Gunilla Josefsson gunilla.josefsson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Från: Kungsbacka kommun Skickat: den 4 juli 2016 07:44 Till: Individ-familjeomsorg; Funktionsstöd; 'Vård & Omsorg' Ämne: VB: Information - Finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst Från: Sveriges Kommuner och Landsting [mailto:utskick@skl.se] Skickat: den 29 juni 2016 12:08 Ämne: Information - Finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst Till samtliga kommunstyrelser Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutade den 10 juni 2016 om en rekommendation till landsting, regioner och kommuner om finansiering av nationell stödfunktion till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. Denna rekommendation följs nu av ett brev som redogör för fortsatt process, kostnad per kommun och kontaktpersoner i länen kring rekommendationen. För frågor om rekommendationens innehåll kontakta Niklas Eriksson, avdelningen för vård och omsorg, SKL, tfn: 08-452 79 52, e-post niklas.eriksson@skl.se. Vänliga hälsningar, Niklas Eriksson för Hans Karlsson

Län/kommun Västernorrland/Kramfors Västernorrland/Kommunförbundet Skåne/Helsingborg Skåne/Landskrona Skåne/Kommunförbundet Skåne/Kommunförbundet Västra Götaland/GR Alingsås Västra Götaland/GR kommunförbundet Västra Götaland/Skaraborg/Falköping Västra Götaland/Skaraborg/Kommunförbundet Västra Götaland/Sjuhärad/Svenljunga Västra Götaland/Sjuhärad/Kommunförbundet Västra Götaland/Fyrbodal/Sotenäs Västra Götaland/Fyrbodal/Kommunförbundet Västra Götaland/Fyrbodal/Kommunförbundet Blekinge/Karlskrona Blekinge/Blekinge kompetenscentrum Blekinge/Blekinge kompetenscentrum Kalmar/Borgholm Kalmar/Regionförbundet Stockholm/Nordväst/Upplands-Bro Stockholm/Södertörn/Nynäshamn Stockholm/Kommunförbundet Värmland/Kristinehamn Värmland/Region Halland/Varberg Halland/Region Halland/Region Örebro/Degerfors Örebro/Region Jönköping/Aneby Jönköping/FoUrum Gävleborg/Gävle Gävleborg/Region Sörmland/Eskilstuna Sörmland/Region Östergötland/Norrköping Östergötland/Region Kronoberg/Ljungby Kronoberg/Region Dalarna/Avesta Dalarna/Region Jämtland/Härjedalen/Bräcke Jämtland/Härjedalen/Region Västerbotten/Skellefteå Västerbotten/Region Norrbotten/Kalix Namn Anna-Stina Fors Sjödin Sirpa Virtanen Britt-Marie Börjesson Annette Lindberg Mohlin Nicolina Fransson Carina Lindkvist Catharina Johansson Elisabeth Beijer Magnus Schedin Jessica Ek Ing-Marie Larsson Gunilla Bothen Nina Roos Lis Palm Lars Linden Claes Wiridén Mats Wennstig Birgitta Nilsson Ewa Ekman Tomas Tryggvesson Eva Folke Charlotte Dahlbom Anna Lindskog Eva Lotta Lindskog Yvonne Lennemyr Håkan Strömberg Per Albinsson Gunvi Jönssön Ingmar Ångman Marie Gustafsson Lena Adolfsson Ola Götesson Mats Collin Ingrid Åsberg Mehmed Hasanbegovic Monika Agnedal Yvonne Thilander Mona Krispinsson Magnus Wallinder Annika Magnerot Carina Johansson Christina Wessman Peppe Liljefjall Lena Hallqvist Staffan Näslund Anita Helgesson Anna-Lena Andersson

Norrbotten/Kommunförbund Uppsala/Östhammar Uppsala/Region Västmanland/Köping Västmanland/VKL Gotland/Region Ingrid Carlenius Håkan Dahlkvist Gudrun Tevell Anna Bernanker Ann Tjernberg Anna Derwinger Hallberg

Funktion Ledamot NSK-S/kontakt regional nivå Ledamot NSK-S/kontakt regional nivå

Mail Telefon annastina.fors.sjodin@kramfors.se 0612 80 000 sirpa.virtanen@kfvn.se 070-320 85 41 britt-marie.borjesson@helsingborg.se 042-104707 annette.lindbergmohlin@landskrona.se 0418-47 38 28 nicolina.fransson@kfsk.se 0728-85 48 76 carina.lindkvist@kfsk.se 0728-85 48 61 catharina.johansson@alingsas.se 0322-61 66 49 elisabeth.beijer@grkom.se 031 335 51 94 magnus.schedin@falkoping.se 0515-88-53 46 jessica.ek@skaraborg.se 0500-49 72 07 ing-marie.larsson@svenljunga.se 0325-180 00 gunilla.bothen@borasregionen.se 0706-39 59 50 nina.roos@sotenas.se 0523-66 40 00 lis.palm@fyrbodal.se 0522-44 08 20 lars.linden@fyrbodal.se 0522-44 08 20 claes.wiriden@karlskrona.se 0455-30 44 13 mats.wennstig@ltblekinge.se 0455-73 78 00 birgitta-a.nilsson@ltblekinge.se 0455-73 78 00 ewa.ekman@borgholm.se 0485-880 90 thomas.tryggvesson@rfkl.se 072-549 87 29 eva.folke@upplands-bro.se 08-581 691 07 charlotte.dahlbom@nynashamn.se 08-520 682 22 anna.lindskog@ksl.se 08-615 94 14 eva-lotta.lindskog@kristinehamn.se 0550-886 33 yvonne.lennemyr@regionvarmland.se 054-701 10 4 hakan.stromberg@varberg.se 0340 883 61 per.albinsson@regionhalland.se 035-17 98 33 Gunvi.Jonsson@regionhalland.se 070-568 30 65 ingmar.angman@degerfors.se 0586-481 00 marie.gustafsson@regionorebro.se 019-602 63 61 lena.adolfsson@aneby.se 0380-461 00 ola.gotesson@rjl.se 072-572 42 93 mats.collin@gavle.se 026-17 80 00 ingrid.asberg@lg.se 026-15 40 00 Mehmed.hasanbegovic@eskilstuna.se 072-145 34 17 monika.agnedal@dll.se 0703-38 35 55 yvonne.thilander@norrkoping.se 011-15 23 03 mona.krispinsson@regionostergotland.se 010-103 65 41 magnus.wallinder@ljungby.se 0372-78 96 05 annika.magnerot@kronoberg.se 0470-58 80 00 carina.johansson@avesta.se 0226-64 53 11 christina.wessman@regiondalarna.se 023-77 70 60 peppe.liljefjall@bracke.se 0706-274951 lena.hallquist@regionjh.se 063-146525 staffan.naslund@skelleftea.se 0910-73 50 00 anita.helgesson@regionvasterbotten.se 090-165715 annalena.andersson@kalix.se 0923-650 00

ingrid.carlenius@kfbd.se 0920-20 54 00 Hakan.Dahlqvist@osthammar.se 0173-862 23 gudrun.tevell@regionuppsala.se 018-18 21 62 anna.bernanker@koping.se 0221-250 00 ann.tjernberg@vkl.se 21-39 79 40 anna.derwinger-hallberg@gotland.se 0498-26 90 00

Mall Att fördela 3 400 000 Per invånare exkl 10% 0,35 Per invånare med 10% 0,32 Befolkning 2015 tot summa Bef exkl >200 000 7 835 729 2 764 170 Bef storstäder 2 002 689 635 830 Kod Kommun Befolkning 2015 Avgift riket Summa 9 838 418 3 399 800 0114 UPPLANDS VÄSBY 42 422 15 000 0115 VALLENTUNA 32 364 11 400 0117 ÖSTERÅKER 41 944 14 800 0120 VÄRMDÖ 40 997 14 500 0123 JÄRFÄLLA 72 244 25 500 0125 EKERÖ 26 915 9 500 0126 HUDDINGE 104 999 37 000 0127 BOTKYRKA 89 374 31 500 0128 SALEM 16 398 5 800 0136 HANINGE 83 492 29 500 0138 TYRESÖ 46 019 16 200 0139 UPPLANDS-BRO 25 691 9 100 0140 NYKVARN 10 079 3 600 0160 TÄBY 68 015 24 000 0162 DANDERYD 32 469 11 500 0163 SOLLENTUNA 70 062 24 700 0180 STOCKHOLM 923 158 293 100 0181 SÖDERTÄLJE 93 076 32 800 0182 NACKA 97 808 34 500 0183 SUNDBYBERG 45 761 16 100 0184 SOLNA 76 063 26 800 0186 LIDINGÖ 46 245 16 300 0187 VAXHOLM 11 402 4 000 0188 NORRTÄLJE 58 478 20 600 0191 SIGTUNA 44 599 15 700

0192 NYNÄSHAMN 27 439 9 700 0305 HÅBO 20 251 7 100 0319 ÄLVKARLEBY 9 239 3 300 330 KNIVSTA 16 819 5 900 331 HEBY 13 562 4 800 0360 TIERP 20 487 7 200 0380 UPPSALA 210 003 66 700 0381 ENKÖPING 41 772 14 700 0382 ÖSTHAMMAR 21 484 7 600 0428 VINGÅKER 8 918 3 100 0461 GNESTA 10 609 3 700 0480 NYKÖPING 54 119 19 100 0481 OXELÖSUND 11 673 4 100 0482 FLEN 16 414 5 800 0483 KATRINEHOLM 33 455 11 800 0484 ESKILSTUNA 101 882 35 900 0486 STRÄNGNÄS 34 078 12 000 0488 TROSA 12 035 4 200 0509 ÖDESHÖG 5 233 1 800 0512 YDRE 3 651 1 300 0513 KINDA 9 837 3 500 0560 BOXHOLM 5 316 1 900 0561 ÅTVIDABERG 11 520 4 100 0562 FINSPÅNG 21 215 7 500 0563 VALDEMARSVIK 7 744 2 700 0580 LINKÖPING 153 144 54 000 0581 NORRKÖPING 136 863 48 300 0582 SÖDERKÖPING 14 262 5 000 0583 MOTALA 42 870 15 100 0584 VADSTENA 7 396 2 600 0586 MJÖLBY 26 543 9 400 0604 ANEBY 6 525 2 300 0617 GNOSJÖ 9 509 3 400 0642 MULLSJÖ 7 145 2 500 0643 HABO 11 231 4 000 0662 GISLAVED 29 182 10 300

0665 VAGGERYD 13 368 4 700 0680 JÖNKÖPING 133 266 47 000 0682 NÄSSJÖ 30 407 10 700 0683 VÄRNAMO 33 478 11 800 0684 SÄVSJÖ 11 216 4 000 0685 VETLANDA 26 827 9 500 0686 EKSJÖ 16 776 5 900 0687 TRANÅS 18 495 6 500 0760 UPPVIDINGE 9 307 3 300 0761 LESSEBO 8 420 3 000 0763 TINGSRYD 12 278 4 300 0764 ALVESTA 19 593 6 900 0765 ÄLMHULT 16 109 5 700 0767 MARKARYD 9 775 3 400 0780 VÄXJÖ 87 979 31 000 0781 LJUNGBY 27 601 9 700 0821 HÖGSBY 5 803 2 000 0834 TORSÅS 6 965 2 500 0840 MÖRBYLÅNGA 14 606 5 200 0860 HULTSFRED 13 855 4 900 0861 MÖNSTERÅS 13 107 4 600 0862 EMMABODA 9 062 3 200 0880 KALMAR 65 548 23 100 0881 NYBRO 19 752 7 000 0882 OSKARSHAMN 26 460 9 300 0883 VÄSTERVIK 36 008 12 700 0884 VIMMERBY 15 368 5 400 0885 BORGHOLM 10 658 3 800 0980 GOTLAND 57 394 20 200 1060 OLOFSSTRÖM 13 138 4 600 1080 KARLSKRONA 65 241 23 000 1081 RONNEBY 28 620 10 100 1082 KARLSHAMN 31 838 11 200 1083 SÖLVESBORG 17 123 6 000 1214 SVALÖV 13 619 4 800 1230 STAFFANSTORP 23 117 8 200

1231 BURLÖV 17 423 6 100 1233 VELLINGE 34 606 12 200 1256 ÖSTRA GÖINGE 14 051 5 000 1257 ÖRKELLJUNGA 9 833 3 500 1260 BJUV 14 957 5 300 1261 KÄVLINGE 30 077 10 600 1262 LOMMA 23 308 8 200 1263 SVEDALA 20 426 7 200 1264 SKURUP 15 165 5 300 1265 SJÖBO 18 467 6 500 1266 HÖRBY 14 973 5 300 1267 HÖÖR 15 974 5 600 1270 TOMMELILLA 13 145 4 600 1272 BROMÖLLA 12 503 4 400 1273 OSBY 12 915 4 600 1275 PERSTORP 7 191 2 500 1276 KLIPPAN 16 902 6 000 1277 ÅSTORP 15 167 5 400 1278 BÅSTAD 14 401 5 100 1280 MALMÖ 321 970 102 200 1281 LUND 116 682 41 200 1282 LANDSKRONA 43 867 15 500 1283 HELSINGBORG 137 556 48 500 1284 HÖGANÄS 25 574 9 000 1285 ESLÖV 32 352 11 400 1286 YSTAD 28 961 10 200 1287 TRELLEBORG 43 323 15 300 1290 KRISTIANSTAD 82 372 29 100 1291 SIMRISHAMN 19 079 6 700 1292 ÄNGELHOLM 40 655 14 300 1293 HÄSSLEHOLM 50 960 18 000 1315 HYLTE 10 501 3 700 1380 HALMSTAD 96 641 34 100 1381 LAHOLM 24 154 8 500 1382 FALKENBERG 42 849 15 100 1383 VARBERG 60 848 21 500

1384 KUNGSBACKA 79 015 27 900 1401 HÄRRYDA 36 519 12 900 1402 PARTILLE 36 919 13 000 1407 ÖCKERÖ 12 681 4 500 1415 STENUNGSUND 25 458 9 000 1419 TJÖRN 15 303 5 400 1421 ORUST 15 011 5 300 1427 SOTENÄS 8 976 3 200 1430 MUNKEDAL 10 204 3 600 1435 TANUM 12 454 4 400 1438 DALS-ED 4 782 1 700 1439 FÄRGELANDA 6 494 2 300 1440 ALE 28 722 10 100 1441 LERUM 40 107 14 100 1442 VÅRGÅRDA 11 158 3 900 1443 BOLLEBYGD 8 751 3 100 1444 GRÄSTORP 5 642 2 000 1445 ESSUNGA 5 591 2 000 1446 KARLSBORG 6 760 2 400 1447 GULLSPÅNG 5 238 1 800 1452 TRANEMO 11 620 4 100 1460 BENGTSFORS 9 605 3 400 1461 MELLERUD 9 147 3 200 1462 LILLA EDET 13 111 4 600 1463 MARK 33 872 11 900 1465 SVENLJUNGA 10 472 3 700 1466 HERRLJUNGA 9 362 3 300 1470 VARA 15 633 5 500 1471 GÖTENE 13 132 4 600 1472 TIBRO 10 955 3 900 1473 TÖREBODA 9 249 3 300 1480 GÖTEBORG 547 558 173 800 1481 MÖLNDAL 63 263 22 300 1482 KUNGÄLV 42 639 15 000 1484 LYSEKIL 14 438 5 100 1485 UDDEVALLA 54 071 19 100

1486 STRÖMSTAD 12 837 4 500 1487 VÄNERSBORG 38 258 13 500 1488 TROLLHÄTTAN 57 082 20 100 1489 ALINGSÅS 39 557 14 000 1490 BORÅS 108 234 38 200 1491 ULRICEHAMN 23 419 8 300 1492 ÅMÅL 12 563 4 400 1493 MARIESTAD 24 027 8 500 1494 LIDKÖPING 38 923 13 700 1495 SKARA 18 709 6 600 1496 SKÖVDE 53 539 18 900 1497 HJO 8 969 3 200 1498 TIDAHOLM 12 678 4 500 1499 FALKÖPING 32 461 11 500 1715 KIL 11 808 4 200 1730 EDA 8 517 3 000 1737 TORSBY 11 915 4 200 1760 STORFORS 4 031 1 400 1761 HAMMARÖ 15 344 5 400 1762 MUNKFORS 3 659 1 300 1763 FORSHAGA 11 378 4 000 1764 GRUMS 8 951 3 200 1765 ÅRJÄNG 9 850 3 500 1766 SUNNE 13 221 4 700 1780 KARLSTAD 89 204 31 500 1781 KRISTINEHAMN 24 232 8 500 1782 FILIPSTAD 10 584 3 700 1783 HAGFORS 11 817 4 200 1784 ARVIKA 25 814 9 100 1785 SÄFFLE 15 343 5 400 1814 LEKEBERG 7 506 2 600 1860 LAXÅ 5 676 2 000 1861 HALLSBERG 15 489 5 500 1862 DEGERFORS 9 574 3 400 1863 HÄLLEFORS 7 061 2 500 1864 LJUSNARSBERG 4 933 1 700

1880 ÖREBRO 144 212 50 900 1881 KUMLA 21 095 7 400 1882 ASKERSUND 11 142 3 900 1883 KARLSKOGA 30 235 10 700 1884 NORA 10 449 3 700 1885 LINDESBERG 23 518 8 300 1904 SKINNSKATTEBERG 4 478 1 600 1907 SURAHAMMAR 9 990 3 500 1960 KUNGSÖR 8 340 2 900 1961 HALLSTAHAMMAR 15 665 5 500 1962 NORBERG 5 792 2 000 1980 VÄSTERÅS 145 275 51 200 1981 SALA 22 036 7 800 1982 FAGERSTA 13 255 4 700 1983 KÖPING 25 506 9 000 1984 ARBOGA 13 819 4 900 2021 VANSBRO 6 704 2 400 2023 MALUNG 9 972 3 500 2026 GAGNEF 10 060 3 500 2029 LEKSAND 15 299 5 400 2031 RÄTTVIK 10 777 3 800 2034 ORSA 6 746 2 400 2039 ÄLVDALEN 7 048 2 500 2061 SMEDJEBACKEN 10 763 3 800 2062 MORA 20 057 7 100 2080 FALUN 57 060 20 100 2081 BORLÄNGE 51 015 18 000 2082 SÄTER 11 009 3 900 2083 HEDEMORA 15 199 5 400 2084 AVESTA 22 639 8 000 2085 LUDVIKA 26 322 9 300 2101 OCKELBO 5 864 2 100 2104 HOFORS 9 426 3 300 2121 OVANÅKER 11 477 4 000 2132 NORDANSTIG 9 491 3 300 2161 LJUSDAL 18 995 6 700

2180 GÄVLE 99 038 34 900 2181 SANDVIKEN 38 202 13 500 2182 SÖDERHAMN 25 730 9 100 2183 BOLLNÄS 26 530 9 400 2184 HUDIKSVALL 36 925 13 000 2260 ÅNGE 9 495 3 300 2262 TIMRÅ 18 019 6 400 2280 HÄRNÖSAND 25 008 8 800 2281 SUNDSVALL 97 776 34 500 2282 KRAMFORS 18 363 6 500 2283 SOLLEFTEÅ 19 786 7 000 2284 ÖRNSKÖLDSVIK 55 599 19 600 2303 RAGUNDA 5 405 1 900 2305 BRÄCKE 6 463 2 300 2309 KROKOM 14 776 5 200 2313 STRÖMSUND 11 708 4 100 2321 ÅRE 10 578 3 700 2326 BERG 7 041 2 500 2361 HÄRJEDALEN 10 237 3 600 2380 ÖSTERSUND 60 961 21 500 2401 NORDMALING 7 071 2 500 2403 BJURHOLM 2 455 900 2404 VINDELN 5 385 1 900 2409 ROBERTSFORS 6 779 2 400 2417 NORSJÖ 4 174 1 500 2418 MALÅ 3 118 1 100 2421 STORUMAN 5 933 2 100 2422 SORSELE 2 503 900 2425 DOROTEA 2 745 1 000 2460 VÄNNÄS 8 580 3 000 2462 VILHELMINA 6 848 2 400 2463 ÅSELE 2 831 1 000 2480 UMEÅ 120 943 42 700 2481 LYCKSELE 12 177 4 300 2482 SKELLEFTEÅ 72 042 25 400 2505 ARVIDSJAUR 6 447 2 300

2506 ARJEPLOG 2 887 1 000 2510 JOKKMOKK 5 070 1 800 2513 ÖVERKALIX 3 405 1 200 2514 KALIX 16 260 5 700 2518 ÖVERTORNEÅ 4 591 1 600 2521 PAJALA 6 208 2 200 2523 GÄLLIVARE 18 127 6 400 2560 ÄLVSBYN 8 189 2 900 2580 LULEÅ 76 199 26 900 2581 PITEÅ 41 585 14 700 2582 BODEN 27 926 9 900 2583 HAPARANDA 9 793 3 500 2584 KIRUNA 23 198 8 200

Från: catharina.johansson@alingsas.se [mailto:catharina.johansson@alingsas.se] Skickat: den 4 juli 2016 15:41 Till: kommun@ale.se; kommunstyrelsen@alingsas.se; webbredaktion@harryda.se; Kungsbacka kommun; kommun@kungalv.se; lerums.kommun@lerum.se; kommunen@lillaedet.se; stad@molndal.se; partille.kommun@partille.se; kommun@stenungsund.se; kommun@tjorn.se; kommun@ockero.se; goteborg@goteborg.se Kopia: Camilla; catharina.johansson@alingsas.se; Cecilia Bokenstrand; Christina Alvelin; Ebba Sjöstedt ; Elisabeth Sjöberg ; Erika Hägg ; Helena Håkansson ; Helena Söderbäck ; Jonas; Jörgen Samuelsson ; Leena Odebo; Lena Lager ; Lena S; Lillemor Berglund; Linda Macke; Lisbeth Nilsson ; Malin Tisell; Margareta A; Mio; Monica Holmgren ; Nicholas Singleton; Shujaat Noormohamed ; Susanne Åhman ; Sven Bergelind ; Tina Isaksson; Yvonne Witzöe; Elisabeth Beijer Ämne: Fråga angående finansiering av nationell stödfunktion på SKL för utveckling av en mer kunskapsbaserad socialtjänst Hej, Här följer en kort sammanställning av vad informationen i bifogade bilagor gäller. Den statliga finansieringen av aktiviteter bedrivna av SKL på nationell nivå för att stötta en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst, kommer inte att få fortsatt statligt stöd efter 2016. Med anledning av detta har frågan om fortsatt finansiering av nationell stödstruktur på SKL, till stöd för utvecklingen av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst, varit föremål för beslut i förbundsstyrelsen. Den 10 juni tog förbundsstyrelsen beslut att rekommendera kommunerna att under 2017-2018 finansiera stödstrukturen. Uppdraget är att under denna tid ta fram en långsiktig plan för skapandet av ett behovsanpassat och ändamålsenligt utvecklingsstöd oberoende av statens prioriteringar. Förslaget är att den beräknade kostnaden om 3,4 mkr per år fördelas efter samma princip som medlemsavgiften. Svar till SKL angående ställningstagande önskas från samtliga kommuner senast den 30 september 2016 Mer information finns i bifogade bilagor och finns det frågor så står jag gärna till förfogande. Tillsammans med Shujaat Noormohamed socialchef i Tjörns kommun är jag vald av socialchefsnätverket att representera GR- kommunerna i det nationella nätverket av kommuner som finns inom området (NSK-S Kommungrupp). Frågan om finansiering och andra frågeställningar som varit uppe på i nätverket nationellt och har även diskuterats, förankrats och spridits genom socialcheferna i GR- nätverket. God kunskap i frågorna finns även inom kommunalförbundet och då främst Elisabeth Beijer som också hon är representant i NSK-S. Bästa hälsningar Catharina Johansson Catharina Johansson Förvaltningschef 1

Vård- och äldreomsorgsförvaltningen Alingsås 0322-616649, 0706-753412 2

TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Svar på motion om att ta krafttag mot tiggeriet i Kungsbacka kommun Förslag till beslut Motionen avslås i sin helhet. Att passivt samla in pengar genom att placera ut en mugg eller ett klädesplagg på gatan, t.ex. en mössa, är inte tillståndspliktigt. Det är Polismyndighetens ansvar att ingripa om penninginsamlingen blir tillståndspliktig. Sammanfattning Carita Boulwén (SD) har i motion se, Kf 84/2015, yrkat att Kungsbacka kommun tillämpar de ordningsregler som finns skrivet i Kungsbacka kommuns författningssamling, paragraf 12, se nedan. Dessutom yrkades att kommunen skulle ge direktiv till polisen, alternativt ordningsvakter, att se till att dessa regler upprättshålls. 1 (4) Datum 2016-07-07 Dnr KS/2015:218 12 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör en del i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd. Ordningsföreskrifter får meddelas om de behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på en offentlig plats. Huvudregeln är att offentlig plats inom detaljplanelagt område inte utan Polismyndighetens tillstånd får användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget, se 3 kap. 1 ordningslagen. Det är Polismyndigheten som ansvarar för tillsynen av att föreskrifterna följs. Lagstiftaren synes göra skillnad på aktivt och passivt insamlande av pengar. Vid analog tillämpning av föreskriften om gatumusikanter på tiggeri, har insamlingen av pengar på detta sätt bedömts som passivt insamlande och därmed inte kräva tillstånd. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kommunledningskontoret Styrning & Analys Lena Knutsson Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Beskrivning av ärendet Carita Boulwén (SD) har i motion, se Kf 84/2015, yrkat att Kungsbacka kommun tillämpar de ordningsregler som finns skrivet i Kungsbacka kommuns författningssamling, paragraf 12. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade i 105/2015 motionen till kommunledningskontoret. Kommunledningskontoret har upprättat ett förslag till svar på motionen. Tiggeriets historiska bakgrund i Sverige 1 Genom välfärdsstatens framväxt försvann tiggeriet mer eller mindre i Sverige under andra hälften av 1900-talet. Frånsett den perioden har det nästan alltid funnits fattiga människor som tvingats tigga från andra för att klara sig. Och samhället har så gott som alltid försökt att kontrollera dem som saknat arbete och försörjning. Redan på 1300-talet riskerade den som strök omkring utan vettig sysselsättning spöstraff och avskurna öron enligt vissa landskapslagar och Birger Magnussons stadga. Grundtanken under medeltiden var att den arbetsföra individen skulle försörja sig själv tvånget att arbeta säkrade dessutom arbetskraften. På 1600-1700-talet ökade antalet lösdrivare på landsbygden på grund av missväxt och krig. Kvinnor sattes i arbete spinnhus och män i rasphus för tillverkning av garn respektive färgpigment. Under 1700-talet utfärdades på en del håll s.k. tiggarpass, dvs. tillstånd att tigga i ett visst område. Under 1800-talet och omställningen från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, som skapade en stor andel fattiga och arbetslösa, skärptes lösdriverilagen. I slutet av århundradet instiftades en ny lösdriverilag som kom att gälla ända till 1965. I början av 1900-talet formades en ny socialpolitik och välfärdspolitiken tog fart på 1930-talet. 1800-talets luffare fanns inte längre utan lösdrivarna fanns nu i städerna i stället. År 1965 kom en ny lag om samhällsfarlig asocialitet som omfattade bl.a. tiggeri med tvångsarbete som påföljd. Genom socialtjänstlagen år 1982 hade påföljden tagits bort och tiggeri var inte längre kriminaliserat enligt svensk lag. På 1990-talet förekom ett mindre antal tiggare i Stockholm, vilka led av någon form av missbruk eller psykisk sjukdom. En del var hemlösa men de flesta hade haft långvarig kontakt med socialtjänst eller frivilligorganisationer. EU och medborgarskapet 2 År 2007 hade Bulgarien och Rumänien blivet medlemmar i EU, unionens två fattigaste stater. Året därpå drabbades världen av en finanskris som inte minst i södra Europa ledde till arbetslöshet och social utslagning. Fattiga människor som tidigare funnit t.ex. säsongsarbete i södra Europa förlorade dessa försörjningsmöjligheter och sökte sig längre norrut. Vissa plockade bär, andra samlade pantburkar. Vissa ägnade sig åt tiggeri och den gruppen växte och blev synlig omkring år 2012. EU gör nu massiva investeringar i infrastruktur, utbildning och annat som ska få i gång den europeiska ekonomin efter krisen. Genom Europa 2020-strategin har EU åtagit sig att lyfta minst 20 miljoner européer ur fattigdom. EU:s välfärdssystem bygger på en tanke om ekonomisk integration genom fri rörlighet för personer och ett alltmer fristående och betydelsefullt unionsmedborgarskap. Men EU:s medlemsstaters inhemska socialförsäkringssystem - så även Sveriges - bygger på en nationell och territoriellt begränsad solidaritet. 1 Framtid sökes; SOU 2016:6. Slutredovisning från den nationelle samordnaren för utsatta EU-medborgare 2 Europaperspektiv 2015: Välfärdsgapet EU:s sociala utmaning

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Staternas självbestämmande på området utmanas därför av EU:s befogenheter på den inre marknaden och unionsmedborgarskapet. 3 Som enda land i Norden har Danmark ett nationellt förbud mot tiggeri. I Norge var tiggeri förbjudet fram till år 2006 men lokala ordningsstadgor kan utfärdas. I Storbritannien är tiggeri förbjudet. I Tyskland finns det möjlighet för lokala myndigheter att utfärda tiggeriförbud inom vissa områden. Hösten 2015 beräknades antalet personer som tigger i Sverige vara 4 700. 4 Saken 5 Tiggeri är inte förbjudet och inte otillåtet enligt svensk lag, inte ens i organiserad form om man med det menar att enskilda samordnar sina aktiviter, reser eller bor tillsammans. I förening med andra omständigheter eller under vissa ytterligare förutsättningar, kan tiggeri vara straffbart om den som tigger tar till hot eller handgripligheter eller om tiggeriet innefattar vilseledande av dem som tiggaren vänder sig till. Organiserad verksamhet som ägnar sig åt människohandel är också straffbar. Motionären anför bl.a. att vi inte gör dessa människor någon tjänst, utan en björntjänst som gör att de inte kommer ur det utanförskap de befinner sig i. Den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare uttrycker en likande uppfattning. Att skänka pengar till den som tigger riskerar att cementera tiggarrollen och leder inte till någon långsiktig förändring för gruppen. Svenskarna kan, genom att stötta de svenska organisationer som har ett genomtänkt och långsiktigt arbete i Rumänien och Bulgarien, bidra till att fattigdom och utanförskap bryts. 6 Regeringen presenterade i maj 2016 också ett åtgärdspaket som syftar till att bekämpa utsatthet och tiggeri med det långsiktiga målet att ingen ska behöva tigga i Sverige. 7 Ordningsföreskrifter får meddelas om de behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på en offentlig plats. Huvudregeln är att offentlig plats inom detaljplanelagt område inte utan Polismyndighetens tillstånd får användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget, se 3 kap. 1 ordningslagen. Kravet motiveras av att obegränsad markanvändning för annat ändamål än det avsedda kan orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller säkerheten. Ordningsföreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Polismyndigheten för tillsynen att föreskrifterna följs. Motionen rör tillämpningen av Kungsbacka kommuns lokala ordningsföreskrifter, 12 från 1995, reviderad år 2002 och år 2005. 12 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör en del i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamlingen ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd. 12 i de kommunala föreskrifterna följer Sveriges kommuners och landstings (SKL) underlag 8 till allmänna lokala föreskrifter med anledning av ordningslagen 3 Sammanfattning av rapport om länders beskrivning av utsatta EU-medborgare, Nationella Samordnaren för utsatta EU-medborgare S2015:01 (SKL) 4 Framtid sökes, SOU 2016:6 5 Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare 2016-04-20 (SKL) 6 Framtid sökes, SOU 2016:6 7 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/06/att-bekampa-utsatthet-och-tiggeri/ 8 Cirkulär 1995:41

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) (1993:1617) som trädde i kraft den 1 april 1994. Lagen gav kommunerna möjlighet att efter bemyndigande (se förordning 1993:1632) att utfärda lokala föreskrifter, 3 kap. 8 ordningslagen. Länsstyrelsen i Västmanlands län upphävde år 2011 (dnr 213-1208-11) Sala kommuns beslut om tiggeriförbud, som inte ansågs motiverat med hänsyn till ordningen och säkerheten på allmän plats. Att lägga fram klädesplagg för att samla in pengar ansågs påverka ordningen på den offentliga platsen i mindre omfattning och insamlingen ansågs vara passiv. Föreskriften innebar enligt länsstyrelsens uppfattning också ett onödigt tvång mot allmänheten och en alltför långtgående inskränkning i den enskildes frihet. I Södertälje kommun grep polisen år 2014 tre kvinnor för förseelse mot kommunens allmänna lokala ordningsföreskrifter. JO kritiserade gripandet som oproportionerligt med hänsyn till att på förseelsen endast kunde följa penningsböter. 9 Åtal väcktes senare. Tingsrätten konstaterade först att lagstiftaren, när det gäller gatumusikanter, synes göra skillnad på aktiv och passiv insamling av pengar. Tingsrätten tolkade därefter ordningsföreskriftens tillämpning på tiggeri analogt med vad som gäller för gatumusikanter. Att sitta på gatan och samla in pengar i en mugg respektive en plastlåda (gatumusikanten) kunde inte anses utgöra aktiva penninginsamlingar, varför dessa heller inte torde vara tillståndspliktiga. Åtalet ogillades därför av tingsrätten. 10 Slutsatsen blir således att endast aktivt penninginsamlande är tillståndspliktigt. Att passivt samla in pengar genom att placera ut en mugg eller ett klädesplagg, t.ex. en mössa, är alltså inte tillståndspliktigt, varför den av motionären åberopade föreskriften inte är tillämplig. Att det är Polismyndighetens ansvar att ingripa om insamlingen övergår från passivt till aktivt insamlande och därmed skulle omfattas av tillståndsplikt framgår ovan. Motionen föreslås därför avslås i sin helhet. Lena Knutsson Utredare 9 JO 2014-09-24, dnr 457-2014 10 21 februari 2014, B 266-14

Ta krafttag mot tiggeriet i Kungsbacka kommun I Kungsbacka kommun, liksom i övriga delar av landet, sitter tiggare numera utanför varje butik, vilket är något som många människor upprörs över och känner ett stort obehag för. Detta är ett växande problem,fler och fler söker sig till vårt land för att tigga och antalet lär dessutom öka betydligt när flertalet länder runt omkring oss inför förbud mot tiggeri. Vi ser även hur det blivit allt mer aggressivt, kampen om de bästa platserna gör att det på många ställen runt om i landet förekommer hot och misshandel mellan olika falanger och tiggeriet börjar dessutom bli allt mer närgånget och påträngande. Vi ser tältläger som otillåtet byggs upp på många platser och som förfular våra städer, privat mark och egendom som ockuperas och lekplatser och parker används inte sällan som toaletter. Detta är oacceptabelt! Vi kan inte acceptera det utbredda tiggeriet, det är inte ett värdigt sätt att försörja sig på i ett välfärssamhälle. Sätter vi inte stopp nu så är är detta bara en liten försmak på de problem vi lär se framöver! Det vi gör när vi låter dem sitta och tigga, erbjuder dem tak över huvudet och lägger pengar i deras muggar är att uppmuntra till tiggeri, stödja organiserad brottslighet och svart arbetskraft. Pengar går många gånger till kriminella ligor som utnyttjar fattiga människor. Vi sänder dessutom fel signaler till våra barn och ungdomar, att det är ok att sitta och tigga pengar istället för att arbeta och betala skatt och på så vis bidraga till välfärden i vårt land. Vi gör inte dessa människor någon tjänst, utan snarare en björntjänst,som gör att de inte kommer ur det utanförskap dem befinner sig i. Det är människor som varken är hemlösa eller på flykt och bör därför istället uppmuntras att återvända till sitt hemland för att kunna deltaga i det program som faktiskt finns för att förbättra situationen för Romerna. Där finns det ett skyddsnät liknande det vi har i Sverige och satsningar görs för att få Romerna att utbilda sig, erbjuda dem arbete och få dem att integreras i samhället. Genom att stödja de satsningar och de program som finns i deras hemländer ger man istället hjälp till självhjälp, vilket är det enda hållbara och fungerande sättet för att Romerna ska kunna skapa sig bättre förutsättningar och själva styra över sina liv. Vi anser således att man bör använda sig av de lagar och regler som redan finns för att få stopp på tiggeriet i Kungsbacka kommun. Därför yrkar vi Sverigedemokrater i Kungsbacka på Att Kungsbacka kommun tillämpar de ordningsregler som finns skrivet i Kungsbacka Kommuns författningssamling, paragraf 12 Att kommunen ger direktiv till Polisen / Ordningsvakter att se till att dessa regler upprätthålls Carita Boulwén för Sverigedemokraterna i Kungsbacka 20 15-05-12

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2016-04-05 105 Motion - Ta krafttag mot tiggeriet i Kungsbacka kommun (SD) KS/2015:218 1.1.1 Beslut Motionen överlämnas till kommunstyrelsens förvaltning för yttrande. Sammanfattning Sverigedemokraterna har lämnat en motion 2015-05-12 rörande åtgärder mot tiggeri i Kungsbacka kommun. Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-05-12 84 Motion om tiggeri KS/2015:218 Beslut Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning. Sammanfattning Ledamoten Carita Boulwén (SD) väcker i skrivelse den 11 maj 2015 motion om tiggeriet i Kungsbacka kommun. I Kungsbacka kommun, liksom i övriga delar av landet, sitter tiggare numera utanför varje butik, vilket är något som många människor upprörs över och känner ett stort obehag för. Detta är ett växande problem,fler och fler söker sig till vårt land för att tigga och antalet lär dessutom öka betydligt när flertalet länder runt omkring oss inför förbud mot tiggeri. Vi ser även hur det blivit allt mer aggressivt, kampen om de bästa platserna gör att det på många ställen runt om i landet förekommer hot och misshandel mellan olika falanger och tiggeriet börjar dessutom bli allt mer närgånget och påträngande. Vi ser tältläger som otillåtet byggs upp på många platser och som förfular våra städer, privat mark och egendom som ockuperas och lekplatser och parker används inte sällan som toaletter. Detta är oacceptabelt! Vi kan inte acceptera det utbredda tiggeriet, det är inte ett värdigt sätt att försörja sig på i ett välfärssamhälle. Sätter vi inte stopp nu så är är detta bara en liten försmak på de problem vi lär se framöver! Det vi gör när vi låter dem sitta och tigga, erbjuder dem tak över huvudet och lägger pengar i deras muggar är att uppmuntra till tiggeri, stödja organiserad brottslighet och svart arbetskraft. Pengar går många gånger till kriminella ligor som utnyttjar fattiga människor. Vi sänder dessutom fel signaler till våra barn och ungdomar, att det är ok att sitta och tigga pengar istället för att arbeta och betala skatt och på så vis bidraga till välfärden i vårt land. Vi gör inte dessa människor någon tjänst, utan snarare en björntjänst,som gör att de inte kommer ur det utanförskap dem befinner sig i. Det är människor som varken är hemlösa eller på flykt och bör därför istället uppmuntras att återvända till sitt hemland för att kunna deltaga i det program som faktiskt finns för att förbättra situationen för Romerna. Där finns det ett skyddsnät liknande det vi har i Sverige och satsningar görs för att få Romerna att utbilda sig, erbjuda dem arbete och få dem att integreras i samhället. Genom att stödja de satsningar och de program som finns i deras hemländer ger man istället hjälp till självhjälp, vilket är det enda hållbara och fungerande sättet för att Romerna ska kunna skapa sig bättre förutsättningar och själva styra över Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-05-12 sina liv. Vi anser således att man bör använda sig av de lagar och regler som redan finns för att få stopp på tiggeriet i Kungsbacka kommun. Motionären föreslår kommunfullmäktige besluta att Kungsbacka kommun tillämpar de ordningsregler som finns skrivet i Kungsbacka Kommuns författningssamling, paragraf 12, samt att kommunen ger direktiv till polisen/ordningsvakter att se till att dessa regler upprätthålls. Proposition Ordföranden ställer proposition på om motionen kan överlämnas till kommunstyrelsen för vidare beredning och finner det bifallet. Beslutet skickas till KSAU Expedierat/bestyrkt

TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Svar på motion om åldersbestämning av ensamkommande ungdomar Förslag till beslut Motionen avslås. Regeringen har 2016-05-19 uppdragit åt två statliga myndigheter att intensifiera och effektivisera arbetet med åldersbedömningar av ensamkommande barn. Detta pågår redan. Möjligheterna för kommunen att bidra med underlag till åldersbedömning eller att annars säkerställa att den unges ålder blir styrkt eller sannolik, har dessutom varit och är fortfarande ringa. 1 (5) Datum 2016-07-15 Dnr KS/2016:85 Sammanfattning Carita Boulwén (SD) har i motion se, Kf 22/2016, yrkat att kommunfullmäktige ger ansvarig nämnd i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag för hur Kungsbacka kommun, ifall där tvekan finns om den ensamkommande asylsökandes ålder, genomför en så noggrann åldersutredning som möjligt med dagens teknik. Regeringen beslutade 2016-05-19 att ge Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar inom ramen för ansökningar om uppehållstillstånd och omedelbart öka förmågan och kapaciteten på detta område. Rättsmedicinalverket ska senast den 15 november 2016 redovisa hur medicinska åldersbedömningar görs och, inom ramen för ansökningar om uppehållstillstånd, beskriva hur sådana ska genomföras över tid och processen för dessa. Regeringen har vidare i regleringsbrevet 2016 till Migrationsverket gett myndigheten i uppdrag att i ökad utsträckning bedöma åldern för ensamkommande barn vid registrering och prövning. Av Nämndens för Individ & Familjeomsorg yttrande framgår att nämnden redan ser en trend att Migrationsverket omprövar sina initiala ålderbedömningar. Beskrivning av ärendet Carita Boulwén (SD) har i motion, se Kf 22/2016, yrkat att kommunfullmäktige ger ansvarig nämnd i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag för hur Kungsbacka kommun, i KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kommunledningskontoret Styrning & Analys Lena Knutsson Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 47 04 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) fall där tvekan finns om den ensamkommande asylsökandes ålder, genomför en så noggrann åldersutredning som möjligt med dagens teknik. Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnade i 79/2016 motionen till nämnden för Individ & Familjeomsorg för yttrande. Nämnden har yttrat sig 2016-06-15, 63. Kommunledningskontoret har upprättat ett förslag till svar på motionen. Om identitet Det finns ingen legal definition av begreppet identitet. Migrationsverkets utgångspunkt är att sökandens - i ett ärende om uppehållstillstånd identitet ska vara klarlagd för att uppehållstillstånd ska beviljas. Identiteten består enligt praxis av sökandens namn, födelsetid och som huvudregel också medborgarskap. Även uppgifter om födelseort och hemvist kan vara av vikt. Åldern är alltså en del av en asylsökandes identitet. Kravet på klarlagd identitet kan frångås i vissa fall, t.ex. för skyddsbehövande personer andra fall där det inte är rimligt att tvinga en sökande att lämna Sverige för att identiteten inte anses klarlagd. I sådana fall kan det vara tillräckligt att den sökande gjort sin identitet sannolik. Samhället har krav på säkerhet. En stat har enligt internationell rätt såväl rättighet som ibland skyldighet att kontrollera utlänningars inresa och vistelse i landet. Att det går att identifiera utlänningen ingår i de internationella överenskommelser som träffats inom området. 1 Rättsutredning om åldersbedömning 2 Vid Migrationsverkets initiala åldersbedömning registreras i regel den ålder som sökanden uppger, om det inte är uppenbart att den strider mot sökandens uppgifter eller om det finns bevisning som motsäger uppgifter och identiteten således är klarlagd på annat sätt. Registreringen av åldern kan också komma att ändras i samband med slagningar i Eurodac 3 och i handläggning enligt Dublinförordningen 4. Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) anger inte något om behörighet att göra åldersbedömningar, ingen myndighet ska göra någon direkt åldersbedömning enligt LMA. Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn saknar regler om åldersbestämning. Inte heller övriga kommunala eller landstingskommunala myndigheter har några direkta bemyndiganden i lagstiftning om åldersbedömningar. Däremot gör lagstiftningen skillnad på de förmåner och den omsorg som ska tillhandahållas underåriga respektive de som inte är det. Varje myndighet har ansvar för att tillämpa regelverken korrekt, även att överklaga beslut av andra myndigheter. Varje myndighet är också skyldig att se till att deras ärenden är tillräckligt utredda. För Migrationsverket gäller den första anteckningen om ålder som en utgångspunkt för verkets handläggning. Ändring av ålder har skett under asylprocessen genom ett handläggningsbeslut. Detta har kritiserats av JO 5 som anser att åldersbedömningar ska ske på ett rättssäkert sätt, vilket i regel förutsätter att de görs först i samband med att beslut fattas i asylärendet eller vid överföring enligt Dublinförordningen. Den sökandes åldersuppgift ska således godtas, om den inte är uppenbart felaktig. 1 Rättsligt ställningstagande 2016-02-01, Migrationsverket SR 05/2016 2 Rättsutredning 2016-03-21 Frågor om bedömning av ålder Migrationsverket dnr 1.3.4-2016-45137 3 EU:s databas över fingeravtryck från asylsökande 4 Reglerar vilket medlemsland som i första hand har att pröva en asylansökan, dvs. det land som har spelat störst roll vid sökandens inresa eller uppehälle 5 JO dnr 4107-2011 och 6942-2013

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Individ & Familjeomsorgens uppgifter vid åldersbedömning Nämnden för Individ & Familjeomsorg har möjlighet att skriva upp åldern på någon som uppfattas vara uppenbart vuxen och som inte bör bo med barn på t.ex. ett HVB och anmäla detta till Migrationsverket med stöd av 10 kap. 2 offentlighets- och sekretesslagen. 6 Migrationsverket kan begära in dokumenterade uppgifter från nämnden i åldersfrågan. Det kan t.ex. handla om uppgifter om den av barnet uppgivna åldern stämmer eller om det framkommit upplysningar som innebär att personen i fråga är över 18 år. 7 Nämnden för Individ & Familjeomsorg anför i sitt yttrande bl.a. att göra åldersbedömning av ensamkommandes ålder är vare sig nämndens uppdrag eller inom ramen för kompetensen. Nämnden har dock en möjlighet att medverka till uppskrivning av den asylsökandes ålder men utgår från Migrationsverkets bedömning initialt. Vidare har nämnden inte i uppdrag att formulera misstankar om eller utreda om Migrationsverkets åldersbedömning är felaktig. Överförmyndarnämndens uppgifter vid åldersbedömning Överförmyndaren har att göra ett självständigt ställningstagande till om någon är underårig eller inte och fatta beslut. Lagen om god man för ensamkommande barn förutsätter att det är fråga om en underårig för att en god man ska förordnas. Eftersom denna lag är en speciallag till föräldrabalken (1949:381) bör beviskrav och bevisbörda vara detsamma som i föräldrabalken, vilket innebär att underårighet ska vara styrkt. Av artikel 12 i Barnkonventionen framgår att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Motsvarande reglering finns i 3 3 stycket i lag om god man för ensamkommande barn, där barnet ska ges tillfälle att yttra sig, om det kan ske. Innan lagen om god man för ensamkommande barn trädde i kraft sommaren 2005 informerade, så vitt är känt, Migrationsverkets mottagningsenhet barnet om godmanskapet vid ett möte hos Migrationsverket tillsammans med den tilltänkte gode mannen. Överförmyndarnämnden i Mölndals kommun - en ankomstkommun - följde Migrationsverkets exempel och kallade barnet och den tilltänkte gode mannen till information hos förvaltningen om godmanskapet. Förvaltningen träffade således själv den unge. Detta informationsmöte kom därför att bli en del i myndighetens utredning om förutsättningarna att förordna en god man var uppfyllda, dvs. om ärendet faktiskt rörde ett barn. Komplettering med åldersutredning från Migrationsverket begärdes i förekommande fall in redan under år 2007. Migrationsverket inkom dock inte med några sådana kompletteringar. I stället överenskoms under hand att Migrationsverket skulle informera den unge om godmanskapet, såsom tidigare. Överförmyndarnämnden i Mölndal drev därefter inte frågan vidare. En del överförmyndarnämnder låter gode mannen informera barnet om uppdraget samt ge barnet tillfälle att lämna sina synpunkter på gode mannen - till gode mannen. Men det förhärskande synsättet hos överförmyndare, organisationer och andra myndigheter blev att det var viktigare att den unge fick en god man snabbt istället för att den unge fick information om vad godmanskapet innebar samt tillfälle att yttra sig över den föreslagne gode mannen. Bisatsen om det kan ske åberopades bl.a. som skäl, ett skäl som tål att diskuteras eftersom det i de allra flesta fall rört dig om ungdomar i åldern 16 år och äldre. Trots att 6 http://skl.se/download/18.37b886bd151806866504cf21/1450268575058/skl-nyheteroverformyndare-nov-dec2015.pdf 7 Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar; en vägledning. Socialstyrelsen 2013. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19030/2013-5-2.pdf

KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) lagen endast anger att god man ska förordnas så snart som möjligt och inte inom de 24-48 timmar som allt om oftast gjorts gällande av vissa humanitära organisationer och vissa myndigheter. Som jämförelse kan nämnas att socialtjänsten pratar med barn i betydligt lägre åldrar. Denna handläggning hos överförmyndarna har så vitt är känt - inte blivit föremål för kritik från några tillsynsmyndigheter; vare sig JO eller länsstyrelsen. Det kan upplysas om att Överförmyndarnämnden i Kungsbacka har rutinmässigt sedan kommunen började ta emot ensamkommande barn för ca sex år sedan handlagt ärenden om god man till ensamkommande barn enligt detta synsätt. Överförmyndarnas handläggning kan således sägas ha haft viss påverkan på mottagandesystemet för ensamkommande barn. Den unge har fått en juridisk ställföreträdare och sina intressen bevakade snabbt. Myndigheterna och boendet har kunnat börja arbeta. Men om överförmyndarna hade tillämpat sin lagstiftning fullt ut samt utrett ärendet om god man såsom dess beskaffenhet kräver, dvs. fått tillräckligt underlag från Migrationsverket om att ansökan om förordnande av god man rörde ett barn, så skulle dagens situation sannolikt ha sett annorlunda ut, elva år senare. I år beräknas placeringskostnaderna för en ensamkommande asylsökande och med uppehållstillstånd bli ca 28 miljarder kronor (baserat på Migrationsverkets prognos i februari 2016.) Regeringen avser att genomföra förändringar i ersättningssystemet till kommunerna 8. Beslut förväntas enligt uppgift redan i augusti 2016. Migrationsverket har rättsutredningen anfört att, vid tillämpningen av lagen om god man för ensamkommande barn, också den asylrättsliga principen om tvivelsmålets fördel är den mest korrekta tolkningen när det gäller beviskrav och bevisbörda av barnets ålder. Syftet skulle vara att skydda att underåriga i en asylprocess från att bli bedömda som vuxna. En sådan tolkning av en asylrättslig princip får emellertid anses allt för långtgående och har snarare karaktären av en efterkonstruktion, elva år efter lagens tillkomst. Migrationsverket har inte haft något intresse av att utreda åldern, utom i fall där ett barn antingen skulle återvända till hemlandet (någon måste ta emot barnet där) eller om den tidigare humanitära grunden för uppehållstillstånd särskilt ömmande omständigheter var tillämplig på den unges ansökan. Det framstår därför som problematiskt att Migrationsverket bedömer att överförmyndarnämnden skulle vara bunden av asylrättsliga principer och därmed Migrationsverkets åldersbedömningar. Gode män till underåriga tillhör ett helt annat rättsområde förmynderskapsrätten - med egen lagstiftning samt en helt annan beslutande, kommunal myndighet. Lagen om god man för ensamkommande barn syftade till att förbättra skyddet för den ensamkommande dels genom att utvidga gode mannens uppdrag till, att förutom förmynderskapet, också omfatta vårdnadshavares uppgifter, dels de barn som kommit hit med vuxna men som av någon anledning därefter lämnas ensamma här. Av utredningen om god man till ensamkommande barn 9 framgick dessutom att om det uppstår tveksamhet om en asylsökandes ålder, man ofta kan bestämma personens ålder genom röntgen av tänder och handleder. Någon koppling till asylprocessen görs inte i utredningen eller i propositionen till lagen när det gäller beviskrav eller bevisbörda beträffade ett barns ålder. Rättsvårdande myndigheter har gjort olika bedömningar av betydelsen av Migrationsverkets anteckning om ålder, vilket är tydliga tecken på behov av reglering av vem som ansvarar för 8 Nytt ersättningssystem för mottagande av ensakommade barn och unga. PM från Regeringskansliet 2016-06-21. 9 SOU 2003:51, http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2003/01/sou-200351-/

KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) en rättssäker åldersbedömning. Migrationsverket har nyligen bedömt att ca 70 % av de asylsökande unga med uppgiven ålder 16-18 år kan vara äldre än 18 år. 10 Få åldersbedömningar har dock gjorts på senare tid av olika skäl 11, bl.a. har metoden med tandröntgen ifrågasatts. 12 Högsta Domstolen har i dom 13 den 11 juli 2016 i ett brottmål konstaterat att en bedömning måste göras av vilken ålder som är mest sannolik. I målet var ett experttandläkarutlåtande efter tandröntgen i Sverige tillräckligt för att bedöma åldern. Motionären anför bl.a. att de resurser som avsätts inte ska gå till vuxna. Ett av Regeringens motiv till uppdragen till myndigheterna är just att resurser avsatta till barn inte ska gå till vuxna asylsökande. Frågan om ålder anses viktig, inte bara när det gäller uppehållstillstånd utan också för boende och omvårdnad. Regeringen beslutade 2016-05-19 att ge Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar inom ramen för ansökningar om uppehållstillstånd och omedelbart öka förmågan och kapaciteten på detta område. 14 Rättsmedicinalverket ska senast den 15 november 2016 redovisa hur medicinska åldersbedömningar görs och, inom ramen för ansökningar om uppehållstillstånd, beskriva hur sådana ska genomföras över tid och processen för dessa. Uppdraget gäller också åldersbedömning inom brottmålsprocessen, framför allt straffmyndighetsåldern. Migrationsverket har tidigare i förekommande fall informerat den unge och den gode mannen om möjligheten att den unge själv lämnar underlag som bidrar till att styrka den uppgivna åldern om den är ifrågasatt, genom t.ex. ett läkarintyg. Värdet av att sådant underlag skulle lämnas till en kommunal myndighet kan ifrågasättas. Om en person bedöms som äldre av t.ex. Individ & Familjeomsorgen, får myndigheten istället använda sig av de möjligheter som redogjorts för ovan. Möjligheten för överförmyndarna att kunna ifrågasätta den unges uppgivna ålder är ett personligt möte. Sådana handläggningsrutiner tillämpas så vitt kan förstås inte. Regeringen har vidare i regleringsbrevet 2016 till Migrationsverket gett myndigheten i uppdrag att i ökad utsträckning bedöma åldern för ensamkommande barn vid registrering och prövning. Av Nämndens för Individ & Familjeomsorg yttrande framgår att nämnden redan ser en trend med i att Migrationsverket omprövar sina initiala åldersbedömningar. Regeringen har uppdragit åt två statliga myndigheter att intensifiera och effektivisera sitt arbete med åldersbedömningar. Detta arbete pågår. Möjligheterna för kommunen att bidra med underlag till åldersbedömning eller att annars säkerställa att den unges ålder blir styrkt eller sannolik, har dessutom varit och är fortfarande ringa. Motionen bör av dessa skäl därför avslås. Lena Knutsson Utredare Beslutsunderlag Yttrande från Nämnden för Individ & Familjeomsorg, 63/2016 10 SVT-Text 2016-06-18 11 http://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a346077212ead/1424702424160/%c3%85rsredovisni ng+2014.pdf 12 http://www.svt.se/nyheter/barnlakare-vill-inte-gora-aldersbedomningar-at-migrationsverket 13 Mål nr B 1346-16 14 Regeringens beslut 2016-05-19, Ju2016/03931/Å