STATISTIK SOCIALTJÄNST 2004:12. Familjerådgivningsverksamhet som kommuner bedrivit eller bekostat under 2003

STATISTIK SOCIALTJÄNST 2004:12 Familjerådgivningsverksamhet som kommuner bedrivit eller bekostat under 2003

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälsooch sjukvård. Statistik Socialtjänst Familjerådgivningsverksamhet som kommuner bedrivit eller bekostat under 2003 Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Angélica Porturas, Socialstyrelsen, tel: 08 555 536 08 Eva Elfver-Lindström, Socialstyrelsen, tel: 08 555 531 63 Publicerat: 17 december 2004 Tidigare publicering: Denna rapport är den första om kommunal familjerådgivning i serien Sveriges officiella statistik. Statistics Social Welfare Family counselling conducted or financed by municipalities during 2003 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN ISSN 1401-0216 ISBN 91-7201-923-9 Sättning: Eva Larsson Artikelnr 2004-44-12 2

Innehållsförteckning Sammanfattning.4 Bakgrund 5 Statistikens innehåll....8 Datainsamling...10 Statistikens tillförlitlighet. 12 Jämförbarhet över tiden 16 Definitioner..17 Resultat.20 Tabellförteckning...25 Bilageförteckning..26 Teckenförklaringar..26 Summary.27 List of tables.28 List of appendix.29 Explanation of the symbols.29 Swedish English glossary.30 Definitions. 31 Tabeller.. 34 Bilaga... 78 3

Sammanfattning Kommunerna är enligt socialtjänstlagen (2001:453) skyldiga att erbjuda familjerådgivning för dem som begär detta. I denna första redovisning av officiell statistik om kommunal familjerådgivning framgår att år 2003 gjordes drygt 93 300 familjerådgivningssamtal med nästan 46 700 personer i åldern 18 år och äldre. Det motsvarar nästan 7 personer per 1 000 i befolkningen i dessa åldrar. Ungefär 36 000 barn under 18 år berördes direkt eller indirekt i de som påbörjades under året. I merparten, 78 procent, av de runt 20 900 familjerådgivnings som påbörjades under 2003 var personerna gifta eller samboende. Cirka 13 procent av fallen gällde separerade par och 6 procent särboende. I de flesta fall, 87 procent av de påbörjade a, hade de besökande själva tagit initiativ till att kontakta familjerådgivningen. Näst vanligast, i 6 procent av fallen, var att kontakten togs efter hänvisning av läkare, kurator m.fl. Parrelationens längd i de som påbörjades 2003 varierade. Det vanligaste var en parrelation om 5 9 år, motsvarande 24 procent av a. I cirka 22 procent av de påbörjade a hade parrelationen pågått 10 14 år och i 20 procent 1 4 år. I de som påbörjades 2003 var nästan tre fjärdedelar, 72 procent, av de vuxna personerna i åldern 30 49 år. Stora variationer framkom mellan länen när det gäller andelen personer i befolkningen som besökte kommunal familjerådgivning 2003. Detta kan bl.a. bero på olika tillgång till och kunskap om kommunal familjerådgivning men även att en motsvarande rådgivning i kyrkans regi kan vara ett betydande komplement i vissa län. 4

Bakgrund Kommunerna ska enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, sörja för att familjerådgivning kan erbjudas dem som begär det. Familjerådgivning lämnas genom kommunernas egen försorg eller, sedan kommunen träffat särskild överenskommelse om detta, genom annan lämplig yrkesmässig rådgivare (5 kap. 3 SoL). Familjerådgivningen är en kommunalt bedriven verksamhet och/eller privat verksamhet som bedrivs enligt överenskommelse med en kommun för vilken kommunen åtagit sig ett kvalitets- och kostnadsansvar. Huvuduppgiften är att genom samtal medverka till bearbetning av samlevnadsproblem och konflikter främst i par- och familjerelationer. Med par avses såväl heterosexuella som homosexuella par. En annan uppgift är att utifrån den speciella kompetens som familjerådgivarna har förmedla kunskap och sprida information om samlevnad (prop. 1993/94:4). Enligt propositionen ska verksamheten vara av god kvalitet och tillgänglig för alla oavsett var i landet man bor. Verksamheten ska byggas upp efter de lokala förutsättningarna. För familjerådgivningen gäller särskilt sträng sekretess (sekretesslagen 7:4 andra stycket). För att värna om sekretessen ska familjerådgivningen vara en självständig verksamhet och inte inordnas i den övriga verksamheten som bedrivs inom socialtjänsten. Kort historik Familjerådgivning i offentlig regi har funnits i över 50 år. Den kraftigaste utbyggnaden skedde under 1960-talet då verksamheten fick statsbidrag, vilket dock upphörde 1980. Därefter var utbygganden begränsad och på 1980- talet var det inte ovanligt att familjerådgivningsbyråer var nedläggningshotade. Under denna period var det i huvudsak landstingen som var huvudmän för familjerådgivningen. Socialstyrelsen föreslog i sin rapport Familjerådgivning Samarbetssamtal SoS utvärderar Socialtjänsten 1 att kommunerna skulle åläggas skyldighet att bedriva familjerådgivning. År 1995 kommunaliserades familjerådgivningen. Kommunerna är sedan dess skyldiga att erbjuda familjerådgivning till envar av sina kommuninnevånare. Efter kommunaliseringen 1995 har Socialstyrelsen inte gjort någon utvärdering av verksamheten. Vid sidan av den kommunala familjerådgivningen finns även kyrklig familjerådgivning och helt privat familjerådgivning. Undersökningen som avrapporteras här innehåller inga av dessa verksamheter. I regleringsbrevet för budgetåret 2002 har Socialstyrelsen fått i uppdrag att återrapportera uppgifter om kommunernas familjerådgivning. Den statistik som presenteras i denna rapport är den första redovisningen i en årligt återkommande rapportering i serien Sveriges Officiella Statistik (SOS). 1 SoS-rapport 1989:10 5

Lagstiftning Socialtjänstlagen Författningsreglering i form av bestämmelser om kommunernas familjerådgivning finns i Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap. 3, 8 kap 2 första stycket, 14 kap. 1 tredje stycket samt 15 kap. 2. 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 3 Kommunen skall sörja för Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas dem som begär det. Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som består i samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. 8 kap. Avgifter 2 För familjerådgivning får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. 14 kap. Anmälan om missförhållanden 1 Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. 15 kap. Tystnadsplikt 2 Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. Sekretesslagen Bestämmelse om sekretess i den kommunala verksamheten finns i 7 kap. 4 andra stycket sekretesslagen (1980:100): 7 kap 4 andra stycket Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivning. 6

Framställning av statistik Lagen (2001:99) om den officiella statistiken innehåller grundläggande bestämmelser om statistikframställning vid statistikansvariga myndigheter. Det gäller olika aspekter som t.ex. uppgiftsskydd, uppgiftsskyldighet, behandling av personuppgifter, utlämnande av uppgifter i vissa fall, gallring m.m. I Förordning (2001:100) om den officiella statistiken finns kompletterande föreskrifter till lagen, samt i en bilaga, en förteckning över de statistikområden som ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS). I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). 7

Statistikens innehåll Denna statistik innehåller uppgifter om familjerådgivning som bedrivits eller bekostats av alla kommuner i Sverige under året, oavsett om kommunerna själva bedrivit verksamheten eller upphandlat den av andra utförare. I redovisningen ingår inte sådan familjerådgivning som kyrkliga organisationer själva ansvarat för eller rent privat driven familjerådgivning. Statistiken innehåller inte heller uppgifter om samarbetssamtal som sker inom kommunernas familjerättsliga verksamhet. Sådana uppgifter redovisas i Socialstyrelsens officiella statistik om familjerätt. Ärenden Antal inom kommunal familjerådgivning redovisas ur olika perspektiv: under 2003. Här räknas alla under året oavsett om dessa påbörjades under 2003 eller tidigare. Redovisning av statistiken sker på kommun-, läns- och riksnivå. påbörjade under 2003. Dessa påbörjades 2003 men blev inte nödvändigtvis avslutade under samma år. Ärendena fördelas efter personernas relation: gifta, samboende, särboende, separerade och övriga relationer. Initiativ eller hänvisning är ett annat begrepp enligt vilket de påbörjade fördelas: klientens eget initiativ, hänvisning av läkare, kurator m.fl., hänvisning av sociala myndigheter eller andra hänvisning. I båda fallen sker redovisningen på länsnivå. Statistiken över antal påbörjade redovisar också antalet berörda barn i dessa. som avslutades under 2003. Här avses som avslutades under 2003 oavsett om de påbörjades 2003 eller tidigare. Ärendena fördelas efter tyngdpunkten i behandlingens innehåll och omfattning. Redovisning på kommun-, läns- och riksnivå. från tidigare år. Här avses skillnaden mellan totalt antal under året och antalet som påbörjades under året. Redovisning på kommun-, läns- och riksnivå. kvarvarande till nästa år. Här avses skillnaden mellan totalt antal under året och som avslutades under året. Redovisning på kommun-, läns- och riksnivå. Samtal I statistiken redovisas samtal under året på kommun- läns- och riksnivå. 8

Personer Antalet personer som var aktuella för familjerådgivningssamtal redovisas på två sätt: personer under året. Antalet personer fördelas efter sju åldersgrupper: från mindre än 20 år till 70 år eller äldre och däremellan i åldersintervall om 10 år. Redovisning på kommun-, läns- och riksnivå. Vuxna personer i som påbörjades under 2003. Detta antal fördelas också efter ovan nämnda åldersgrupper men presenteras endast på läns- och riksnivå. Observera skillnaden mellan personer under året och personer i påbörjade under året. Barn Uppgift om antal barn som berörs i familjerådgivnings redovisas också i denna statistik utifrån tre aspekter: Antal barn under 18 år som finns i relationer för vilka ärende påbörjades under året. Redovisning sker efter kategorierna: inga barn, ett barn, två barn, tre barn samt fyra barn eller fler. Redovisning på riksnivå. Antal hemmavarande barn fördelade efter barnens ålder i som påbörjades. Åldersgrupper: 0 6, 7 12, 13 17, 18 20 samt 20 år eller äldre. Att även åldern 18 år och äldre ingår i statistiken beror på att det finns ett betydande och växande antal vuxna barn som bor kvar hemma hos sina föräldrar. Redovisning på riksnivå. Antal umgängesbarn och växelvis boende barn fördelade efter ålder i som påbörjades. Åldersgrupper: 0 6, 7 12 samt 13 17 år. Anledningen till att åldersgrupper begränsas till barn som ännu inte fyllt 18 år, är att umgänget endast kan regleras (genom dom eller godkänt avtal) fram till det att barnet fyllt 18 år, dvs. så länge vårdnaden om barnet består (6 kap. 2 FB). Redovisning på riksnivå. Utåtriktat arbete Statistiken redovisar uppgift om den tid som familjerådgivningsbyråerna har avsatt för utåtriktat arbete under året räknat i antal timmar efter två typer av utåtriktat arbete. Redovisning på riksnivå. Väntelista I uppgiftsinsamlingen till denna statistik fanns en fråga som gäller antalet personer på väntelista för familjerådgivning vid två olika tillfällen under året: den 15 april respektive den 31 augusti. På grund av ett stort partiellt bortfall av svar på denna fråga kan ett tillförlitligt statistiskt mått inte beräknas och inte redovisas för 2003. 9

Datainsamling Statistiken baseras på uppgifter om kommunal familjerådgivning som har samlats in av Socialstyrelsen från de byråer som kommunerna själva har drivit eller från byråer som anlitats av kommunerna för denna verksamhet under hela eller del av året. I ett förberedande arbete utformade Socialstyrelsen en pilotblankett som huvudsakligen baserades på en enkät som använts av Föreningen Sveriges Kommunala Familjerådgivare (KFR). Pilotblanketten testades under 2002 på 10 kommuner. Undersökningen inriktades på att upptäcka brister och problem som skulle kunna uppstå vid användning av blanketten. Resultatet av denna studie blev en förbättrad blankett, vilken skickades ut efter sommaren 2002 till familjerådgivningsbyråer för kännedom och synpunkter. I december 2002 skickade Socialstyrelsen en Förlaga för elektronisk enkät som innehöll frågorna för insamlingen avseende 2003. Uppgifterna som avser 2003 har lämnats på en elektronisk blankett som gjordes tillgänglig via e-post för samtliga berörda familjerådgivningsbyråer. Blanketten var under insamlingsperioden åtkomlig på Internet via en länk till Socialstyrelsen (www.familjeradgivningen.sos.se). Varje rådgivningsbyrå fick ett unikt identitetsnummer som användes för åtkomst till blanketten. Ett fåtal byråer som saknade möjlighet att hämta blanketten via Internet eller hade tekniska problem, lämnade sina svar på pappersblankett. Datainsamlingen pågick i huvudsak under perioden januari mars 2004. Ett första utskick av blanketten till familjerådgivningsbyråerna gjordes den 13 januari. Samtidigt skickades information om uppgiftsinsamlingen till alla kommuner. Efter den 30 januari skickades två påminnelser via e-post med två veckors intervall. Därefter gjordes telefonpåminnelser till de byråer som ännu inte hade inkommit med svar. Det sista svaret till undersökningen inkom till Socialstyrelsen i början av maj 2004. Blanketten, se bilaga, består av fyra delar med totalt 14 frågor som avser mängduppgifter, dvs. antal, antal rådgivningssamtal, antal personer som fått familjerådgivning m.m. Definitioner för de begrepp som användes fanns i anslutning till respektive fråga. När merparten av byråerna inkommit med sina svar till Socialstyrelsen påbörjades en granskning för att hitta fel eller partiella bortfall i uppgifterna. Granskningen skedde både manuellt och maskinellt och avsåg bl.a. logiska fel som exempelvis olika totalsummor för samma storhet i olika frågor. Byråerna kontaktades för rättning och eventuella kompletteringar eller för närmare förklaring till vissa lämnade uppgifter. För detta ändamål använde Socialstyrelsen särskilda korrigeringsblanketter som skickades via vanlig post. Några byråer besvarade aldrig dessa förfrågningar. Efter det att tiden för att besvara enkäten (inklusive påminnelser) hade löpt ut hade uppgifter om familjerådgivningen lämnats för alla 290 kommuner från de 111 byråer som fanns i Socialstyrelsens adressförteckning. En 10

kontroll av uppgifterna har dock visat att alla berörda familjerådgivningsbyråer inte har besvarat samtliga frågor i enkäten. Omfattningen av detta s.k. partiella bortfall har styrt den redovisningsnivå som valts för statistiken i denna rapport. När ofullständiga eller tveksamma uppgifter kvarstått efter genomförd datainsamling och rättning kommenteras detta i berörda tabeller. 11

Statistikens tillförlitlighet År 2003 är det första redovisningsåret för officiell statistik om familjerådgivning som kommuner har bedrivit eller bekostat. Det innebär att det finns vissa faktorer som, utöver vad som gäller i en etablerad rutin, kan påverka tillförlitligheten i den statistik som redovisas. Det finns t.ex. inga motsvarande data från kommunerna från året innan att jämföra med för att bedöma rimligheten i de nya lämnade uppgifterna. Uppgiftslämnare till statistiken är familjerådgivare som besitter erfarenhet och relevanta ämneskunskaper. Det innebär, allt annat lika, bättre förutsättningar för en korrekt redovisning än om uppgifter lämnas av oerfaren eller administrativ personal med mindre kunskaper om verksamheten. I de fall administrativ personal har medverkat i uppgiftslämnandet, har deras roll varit att sammanställa rådgivarnas underlag eller att sända en färdig sammanställning som rådgivarna bearbetat. Den metod med elektronisk datainsamling som Socialstyrelsen använde innebar en viss påfrestning i den meningen, att de flesta uppgiftslämnarna inte var vana vid denna teknik. I ett fortsatt, årligt uppgiftslämnande förväntas detta problem avta, och uppgifternas kvalitet för det första statistikåret torde inte heller ha påverkats negativt av detta skäl. Osäkerhetskällor Mätning Den huvudsakliga felkällan utgörs av brister i uppgiftslämnandet på grund av svårigheter som familjerådgivarna har med att samla in data om verksamheten. Familjerådgivningen omfattas av sekretess 2. Flera rådgivare tolkade detta som ett hinder för att samla och behålla sina statistiska underlag. Rådgivarna får dock samla data i form av oidentifierbara uppgifter och räkna antal personer, antal osv. Data som insamlas på detta sätt kallas mängddata och statistiken utgör en mängdstatistik. Familjerådgivarna använder i stor utsträckning denna metod för att samla månatliga uppgifter, vilka sedan vid uppgiftsinsamlingen till Socialstyrelsen sammanställs på årsbasis. En risk som finns vid användning av mängddata är att statistiken kan innehålla dubbletter som inte upptäcks och rättas. Dubbletter kan t.ex. uppstå om personer som ingår i ett ärende har samtal med fler än en rådgivare under året. Logiska fel kan också finnas i inrapporterade uppgifter, t.ex. om summauppgifter som avser samma delverksamhet i en rådgivningsbyrå har olika värden i olika frågor. Sådana fel hittades vid granskningen via logiska kontroller. Dessa innebär att rapporterade uppgifter kontrolleras för relevant överensstämmelse med varandra. I de flesta fall har uppgiftslämnarna varit 2 7 kap. 4 andra stycket sekretesslagen (1980:100) 12

noggranna i redovisningen av totalt antal under året, lika väl som för totalt antal personer under året. En viss felkälla har däremot påvisats i redovisningen av antal påbörjade under året och i mindre mån för antalet avslutade under året. Uppgifter om antal hemmavarande barn innehåller ett antal som borde ha redovisats under gruppen umgänges-/växelvis boende barn. Vissa uppgiftslämnare har valt kategorin hemmavarande barn om barnet hade sitt boende lika lång tid med den ena som med den andra föräldern. Detta fel kan dock inte identifieras och rättas. De mätfel som upptäckts i inlämnade uppgifter om utåtriktat arbete har korrigerats. Det innebär dock inte att resterande uppgifter är felfria, och storleken på det kvarvarande mätfelet är okänd. Uppgifter som handlar om personer på väntelista innehåller också ett större mätfel. Det handlar om uppgiftslämnare som inte har kunnat beräkna personer på väntelista, men också att begreppet väntelista överhuvudtaget inte används av vissa byråer. Det betyder inte att det saknas personer som kunde beräknas som varande på väntelista. Värdet 0 för denna uppgift kan därför inte med säkerhet tolkas som om det saknades personer på väntelista. Svarsbortfall Sammanlagt 300 svar från 111 uppgiftslämnare, dvs. familjerådgivningsbyråer ingick i undersökningen. Samtliga byråer har lämnat uppgifter till statistiken. För 147 svar fanns minst en anmärkning om möjligt fel i redovisningen som motsvarade redovisningen för 145 kommuner. Samtliga uppgiftslämnare fick en blankett för korrigering av aktuella fel, varav de flesta skickade tillbaka korrigerade uppgifter. Vid avslutning av rättningsarbetet, dvs. innan statistiken beräknades, saknades korrigering från cirka 25 uppgiftslämnare. Kvarstående fel betraktades som bortfall och bortfallskompletterades. I det följande ges en detaljerad bild av det partiella bortfallet för alla variabler: 4 byråer redovisade varken under året eller samtal under året. 1 byrå redovisade inte personer, 18 år eller äldre under året och inte heller fördelning efter ålder. 6 byråer redovisade totalt men inte fördelning efter ålder för personer, 18 år eller äldre under året. 1 byrå redovisade totalt men inte fördelning efter relationens art för påbörjade. 11 byråer redovisade totalt men inte fördelning efter initiativ/hänvisning för påbörjade. 16 byråer redovisade totalt men inte fördelning efter antal barn under 18 år i relationen för påbörjade. 1 byrå redovisade totalt men inte fördelning efter behandlingens omfattning för avslutade. 13

7 byråer redovisade varken totalt eller fördelning efter relationens längd för påbörjade. 6 byråer redovisade varken totalt eller fördelning efter ålder för antalet personer i som påbörjades. 18 byråer redovisade varken totalt eller fördelning efter ålder för hemmavarande och umgänges-/växelvis boende barn. 3 byråer redovisade varken totalt eller fördelning efter ålder för umgänges-/växelvis boende barn. 25 byråer redovisade varken totalt eller fördelning efter typ av utåtriktat arbete. 56 byråer redovisade inte antalet personer på väntelista den 15 april och den 31 augusti. I tabellerna anges vilka variabler som bortfallskompletterats för att beräkna värden på läns- och riksnivå samt hur många kommuner som berörts. Kompletteringen avser både partiellt bortfall och felaktiga uppgifter. Den variabel som uppvisade sämst kvalitet vad gäller antingen bortfall eller felaktig uppgift var antal personer på väntelista. Antalet kommuner med dessa uppgick till totalt 93 (15 april) respektive 92 (31 augusti). Av detta skäl utgår denna variabel ur statistiskredovisningen. Bortfallskomplettering För alla kommuner har uppgifter lämnats om familjerådgivning avseende 2003, dvs. det finns inget totalt bortfall. När uppgift saknats från en eller flera kommuner i en viss fråga, s.k. partiellt bortfall, har en bortfallskomplettering utförts enligt följande. Bortfall för kommuner med en uppgiftslämnare För kommuner som hade endast en uppgiftslämnare användes två olika metoder för att bortfallkomplettera uppgifter. 1. Totaluppgift finns men deluppgift är bortfall. I detta fall skattas deluppgift genom: x i = Σ δ j τ i Σ τ j x i = skattning av variabelvärde för kommun i som har bortfall i deluppgift. δ j = variabelvärde för deluppgift i kommun j (kommun som har känd deluppgift). τ j = variabelvärde för totaluppgift i kommun j (kommun som har känd deluppgift). τ i = variabelvärde för totaluppgift i kommun i som har bortfall i deluppgift. 14

2. Totaluppgift och deluppgift är bortfall. I detta fall skattas deluppgift genom: x i = Σ δ j y i Σ τ j x i = skattning av variabelvärde för kommun i som har bortfall. δ j = variabelvärde för deluppgift i kommun j (kommun som har känd deluppgift). τ j = variabelvärde för totaluppgift i kommun j (kommun som har känd deluppgift). y i = variabelvärde för befolkning i berörd kommun (kommun i). Bortfall för kommuner med fler än en uppgiftslämnare Två olika fall inträffade: Kommuner med två uppgiftslämnare För kommuner som hade två uppgiftslämnare (familjerådgivningsbyråer) och en av dessa hade något partiellt bortfall bortfallkompletterades allting med användning av någon av de nämnda metoderna i föregående punkt. Anledningen till detta är resultatet av en gjord simulering. Simuleringen visade att avvikelsen mellan de verkliga värdena och de skattade värdena var större när en skattad befolkning (kommunens befolkning dividerat med antal uppgiftslämnare) användes, än när de metoder som beskrevs i förra punkten användes. I simuleringen användes verkliga värden som två uppgiftslämnare lämnade för en kommun utan partiellt bortfall. Kommuner med fler än två uppgiftslämnare För kommuner med fler än två uppgiftslämnare som hade partiellt bortfall skattades befolkningen i kommunen (kommunbefolkningen dividerat med antal uppgiftslämnare). Denna metod är en anpassning baserad på en metod som vanligtvis används för att skatta bortfall i kommuner med stadsdelar. x i = Σ δ j y i * Σ τ j n i x i = skattning av variabelvärde för kommun i som har bortfall. δ j = variabelvärde för deluppgift i kommun j (kommun som har känd deluppgift). τ j = variabelvärde för totaluppgift i kommun j (kommun som har känd deluppgift). y i = variabelvärde för befolkning i berörd kommun (kommun i). n i = antal uppgiftslämnare för kommun i. 15

Jämförbarhet över tiden År 2003 är det första året för redovisning av officiell statistik om familjerådgivning som kommuner bedrivit eller bekostat. Statistiken baseras på en totalundersökning. I ett tidigare sammanhang, 1989, publicerade Socialstyrelsen resultatet av en bearbetning av 1986 års verksamhetsberättelser som gällde familjerådgivning. Avgörande skillnader finns dock mellan innehåll och förutsättningar för den då framtagna rapporten och den statistik som nu redovisas. En jämförelse av resultaten i dessa rapporter bör inte göras av följande skäl: 1986 års siffror grundar sig i huvudsak på 38 verksamhetsberättelser, varav åtta avser byråer med kommunalt huvudmannaskap och 30 byråer med landstingskommunalt huvudmannaskap 3 medan 2003 års siffror är resultatet av en komplett undersökning. Ingen information om totalt eller partiellt bortfall finns i redovisningen avseende år 1986. I statistiken för 2003 finns inget totalt bortfall. Det partiella bortfall som finns har bortfallskompletterats och resultatet ingår i statistiken på läns- och riksnivå. Verksamheten var år 1986 organiserad dels i kommunal regi (11 byråer), dels i landstingens regi (33 byråer). År 2003 är verksamheten kommunalt bedriven eller bekostad (111 byråer). Frågor och definitioner överensstämmer inte mellan de båda undersökningarna. Vidare bör nämnas att Föreningen Sveriges Kommunala Familjerådgivare (KFR) har sammanställt viss statistik om familjerådgivning för år 1998. Den av Socialstyrelsen redovisade officiella statistiken består av begrepp som kan ha liknande eller samma ordalydelse men vars innebörd (i definitioner) kan skilja sig från de som KFR använder. Att jämföra det statistiska utfallet kan inte heller rekommenderas i detta fall. 3 SoS-rapport 1989 10. Sida 22 16

Definitioner I 2003 års enkät om kommunal familjerådgivning förekommer följande definitioner (alfabetisk ordning). Avslutade Ärendet är avslutat när behandlingskontraktet fullföljts. Återkommer ett ärende efter sex månader räknas det som nytt ärende. Detta gäller även drop out. Gifta par Par som har ingått äktenskap eller ingått registrerat partnerskap. Hemmavarande barn Med hemmavarande barn avses i detta sammanhang att barnet har sitt stadigvarande boende hos föräldern och vid eventuella umgängestillfällen bor hos den andra föräldern. Par Består av två personer (som inte är släkt genom blodsband) av motsatta eller samma kön som själva definierar sig som par. Parrelation Med parrelation menas en relation mellan två personer som själva definierar sig som ett par oavsett kön eller ålder, i motsats till övriga relationer. Parrelationens längd Relationens längd räknas från relationens början till den dagen paret söker rådgivning. Relationen anses börja när de sökande definierat sig som ett par, oavsett civilstånd och oavsett om de bor ihop eller ej. Parrelations Ärende som berör parrelation. Parrelations som påbörjades 2003 Parrelations där det första samtalet i ärendet inträffade perioden 1 januari 31 december 2003. 17

Personer under 2003 Personer som någon gång 1 januari 31 december 2003 var på personligt besök på familjerådgivningen. Påbörjade Ett ärende anses påbörjat vid det första samtalet i ärendet. Samarbetssamtal inom familjerätten Samarbetssamtal inom familjerätten avser strukturerade samtal med föräldrar som i samband med eller efter separation är oeniga om hur skall lösa frågor omkring vårdnad och umgänge av gemensamma barn. Samboende par Par som bor tillsammans som ej är gifta eller ej ingått registrerat partnerskap. Samtal Med samtal avses här personliga besök på familjerådgivningen för rådgivning/behandlingssamtal. Samtal under året Samtal som skett 1 januari 31 december 2003 oavsett om ärendet i vilket samtalen ingick påbörjades under 2003 eller tidigare. Separerade par Tidigare parrelation som har upphört. Särboende par Par som inte bor tillsammans, oavsett om de är gifta eller ingått registrerat partnerskap. Umgängesbarn Med umgängesbarn avses i detta sammanhang att barnet inte har sitt stadigvarande boende hos föräldern utan bor hos denna under umgängestillfällena. Utåtriktat arbete Med utåtriktat arbete avses här arbete som riktas till andra grupper än till byråns egen personal i form av information, undervisning, samarbetskonferenser, samt handledning och konsultation. 18

Väntelista Avser personer som vill komma till familjerådgivningen men inte fått en bestämd tid för ett första samtal. Antal personer på väntelistan är ett mått på efterfrågan av tjänsten. Växelvis boende barn Med växelvis boende barn avses att barnet vistas ungefär lika mycket och har ett varaktigt boende, hos båda föräldrarna. Ålder Avser den uppgivna åldern vid det första rådgivningssamtalet. Ärende Ett ärende består av ett eller flera samtal för samma parrelation/relation för att bearbeta problem eller konstellation av problem. Ärenden som avslutades 2003 Ärenden som avslutades perioden 1 januari 31 december 2003 oavsett när det påbörjades. Ärenden som påbörjades 2003 Här avses de som påbörjades perioden 1 januari 31 december 2003. Ärenden under året Ärenden som pågick 1 januari 31 december 2003 oavsett vilket år ärendet påbörjades. Övriga relationer Som övriga relationer räknas andra relationer som ej är parrelationer, t.ex. syskonrelationer, föräldrar barnrelationer, svärförälderrelationer m.m. 19

Resultat Resultatet i denna rapport ska ses mot bakgrund av att 2003 är startår för officiell statistik om familjerådgivning som kommunerna bedrivit eller bekostat. I avsnittet Statistikens tillförlitlighet beskrivs felkällor och mätproblem i samband med uppgiftsinsamlingen. Omfattningen av familjerådgivning som kommunerna bedrivit eller bekostat År 2003 var antalet inom kommunernas familjerådgivning cirka 25 600, se tabell 1. Merparten av dessa påbörjades (82 procent) respektive avslutades (74 procent) under samma år. Totalt innehöll dessa drygt 93 300 familjerådgivningssamtal 4 med nästan 46 700 personer i åldern 18 år och äldre. Det motsvarar närmare 7 personer per 1 000 i befolkningen i dessa åldrar. Ungefär 37 000 barn under 18 år berördes direkt eller indirekt i som påbörjades under året. Av dessa redovisades nästan 29 300 som hemmavarande barn och 8 500 som umgängesbarn eller barn som vistas växelvis eller periodvis hos dem, se tabell 8 och 9. I mer än tre fjärdedelar av de som påbörjades 2003 var de besökande gifta par eller samboende, se diagram 1 och tabell 3. I de flesta fall (i 87 procent av de påbörjade a) hade de besökande själva tagit initiativ till besöket se tabell 4. Näst vanligast (i 6 procent av de påbörjade a) skedde besöket efter hänvisning av läkare, kurator m.fl., följt av hänvisning från sociala myndigheter (3 procent). Separerade 13% Övriga relationer 4% Särboende 6% Gifta 45% Samboende 32% Diagram 1. Ärenden som påbörjades under 2003 fördelade efter relationens art. 4 Observera att denna statistik inte inkluderar samarbetssamtal inom familjerätten. 20

Behandlingsarbetets innehåll Denna del baseras på rådgivarnas bedömning av tyngdpunkten i behandlingsarbetets innehåll i avslutade, se tabell 10. I praktiken kan varje ärende innehålla flera problemställningar samtidigt. Om man ser till de som avslutades under 2003 framgår det, enligt handläggarnas bedömning, att cirka 40 procent av fallen handlade om Reparationsarbete, dvs. rådgivning söktes för att parterna skulle lösa sina problem och kunna fortsätta att leva tillsammans. Näst vanligast, i 27 procent av de avslutade a, var Kartläggning/klargörande samtal, information/bedömningssamtal eller tydliggörande av problem. I 17 procent av a låg tyngdpunkten i behandlingen på Separationsarbete. Parrelationens längd En fråga till familjerådgivningsbyråerna gällde parrelationens längd i de som påbörjades 2003. Där framkommer att både korta och längre parförhållanden var vanligt förekommande i a och att i nästan en fjärdedel av fallen hade parrelationen pågått i 5 9 år, se diagram 2 och tabell 5. % 25 20 15 10 5 0 < 1 1-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-w Parrelationens längd, år Diagram 2. Parrelationens längd i som påbörjades under 2003. Åldersfördelning Bland de som besökte familjerådgivningen under 2003 var de flesta (72 procent) i åldern 30 49 år, se diagram 3 och tabell 2. Bara drygt 13 procent av 21

de som besökte familjerådgivningen var 50 år eller äldre och 2,5 procent 60 år eller äldre. % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 < 20 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-w Ålder, år Diagram 3. Andel personer (procent) som besökte kommunal familjerådgivning, fördelade efter ålder, 2003. Regionala skillnader Andelen personer i befolkningen som besökte kommunal familjerådgivning för samtal under 2003 varierade betydligt mellan länen, se diagram 4. I åldern 20 59 år noterades de högsta andelarna för Gotlands och Västerbottens län (drygt 14 personer per 1 000 invånare), följt av Jämtlands, Dalarnas och Norrbottens län. Medeltalet för riket låg på 9,4 personer per 1 000 invånare i dessa åldrar. Lägst frekvens hade Kronobergs län (mindre än 6 personer per 1 000 invånare i åldern 20 59 år), följt av Kalmar och Västra Götalands län. 22

Gotlands län Västerbottens län Jämtlands län Dalarnas län Norrbottens län Västmanlands län Hallands län Örebro län Södermanlands län Västernorrlands län Stockholms län Blekinge län Gävleborgs län Värmlands län Riket Jönköpings län Uppsala län Skåne län Östergötlands län Västra Götalands län Kalmar län Kronobergs län 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Per 1 000 inv. Diagram 4. Antal personer per 1 000 invånare i åldern 20 59 år som besökte familjerådgivningen, fördelat efter län, 2003. Av uppgifterna ovan kan man inte dra några slutsatser om skillnaderna beror på den kommunala familjerådgivningens tillgänglighet, resurser och avgifter, eller olika behov eller kännedom om verksamheten bland befolkningen. En annan faktor som kan ha betydelse för jämförbarheten är hur väl andra aktörer kompletterar kommunernas insatser vad gäller familjerådgivning, t.ex. verksamheter som bedrivs av kyrkliga organisationer i de olika länen. Den senare verksamheten ingår inte i denna undersökning. Antal rådgivningssamtal per ärende Bland de cirka 19 000 som avslutades 2003 var cirka 28 procent som bestått i ett rådgivningssamtal, se tabell 11. Vanligast, i cirka 43 procent av a, var familjerådgivning under 2 4 samtal. I 19 pro- 23

cent pågick rådgivning under 5 8 samtal och i cirka 10 procent av alla avslutade gavs rådgivning under 9 eller fler samtal. Väntelista för familjerådgivning I den enkät som användes för uppgiftsinsamlingen fanns en fråga om antal personer som fanns uppsatta på respektive byrås väntelista dels den 15 april, dels den 31 augusti 2003. Det har dock visat sig att många byråer inte har lämnat denna uppgift, eller att de definierar begreppet väntelista på olika sätt. Resultatet för denna fråga blev statistiskt mycket osäkert och uppgiften ingår därför inte redovisningen. 24

Tabellförteckning Sida 34. Tabell 1. Familjerådgivning 2003. Antal, påbörjade, som avslutats, samtal och personer i under 2003. 46. Tabell 2. Familjerådgivning 2003. Antal personer som besökte familjrådgivningen för samtal under 2003 efter ålder. 53. Tabell 3. Familjerådgivning 2003. Antal som påbörjades under 2003 fördelade efter relationens art. 54. Tabell 4. Familjerådgivning 2003. Antal som påbörjades under 2003 fördelade efter typ av initiativ/hänvisning. 55. Tabell 5. Familjerådgivning 2003. Antal med parrelation i som påbörjades under 2003 fördelade efter parrelationens längd. 56. Tabell 6. Familjerådgivning 2003. Antal vuxna personer i som påbörjades under 2003 fördelade efter ålder. 57. Tabell 7. Familjerådgivning 2003. Antal som påbörjades under 2003 fördelade efter antal barn under 18 år i relationen. 57. Tabell 8. Familjerådgivning 2003. Antal hemmavarande barn i som påbörjades 2003 fördelade efter barnens ålder. 57. Tabell 9. Familjerådgivning 2003. Antal umgängesbarn och barn som vistas växelvis hos båda föräldrarna i som påbörjades 2003 fördelade efter ålder. 58. Tabell 10. Familjerådgivning 2003. Antal avslutade under 2003 fördelade efter bedömning av tyngdpunkten i behandlingsarbetets innehåll. 70. Tabell 11. Familjerådgivning 2003. Antal avslutade under 2003 fördelade efter behandlingens omfattning. 77. Tabell 12. Familjerådgivning 2003. Antal timmar avsatta för utåtriktat arbete under 2003 efter typ av utåtriktat arbete. 25

Bilageförteckning Statistikblankett över familjerådgivning som kommuner bedrivit eller bekostat under 2003. Teckenförklaringar 0 Värdet är noll, inget finns att rapportera... Uppgiften finns inte tillgänglig eller är alltför osäker för att anges.. Värde kan inte förekomma. 26

Summary According to the Swedish Social Services Act (2001:453), municipalities are required to offer family counselling to all residents who request it. In this first review of official statistics on such activities it is indicated that, during year 2003, fully 93,300 interviews were conducted with nearly 46,700 individuals aged 18 and older. That corresponds to seven per thousand of the total population in those ages. Approximately 36,000 individuals under age 18 were directly or indirectly involved in the cases opened during 2003. In 78 per cent of the roughly 20,900 family counselling cases that were opened during 2003, the adults involved were married or cohabiting. Around thirteen per cent of the cases involved separated couples, and six per cent separate residence couples. In 87 per cent of the opened cases, the visitors had themselves initiated contact with social services. The next largest category consisted of referrals by doctors, counsellors, etc. Among the cases opened in 2003, the length of couple relationships varied. Most common were relationships that had lasted 5 9 years; they accounted for 24 per cent of the cases. They were followed by 22 per cent of cases in which the relationship had lasted 10 14 years, and 20 per cent in which the relationship had lasted 1 4 years. Nearly three-fourths (72 per cent) of cases opened during 2003 involved adults aged 30 49 years There were wide variations between counties with regard to the proportion of the county populations that participated in family counselling during 2003. This may be due to such factors as varying access to such services, but also to supplementary family services offered by churches, which in some counties may be considerable. 27

List of tables Page 34. Table 1. Family counselling, 2003. Number of cases, opened cases, closed cases, interviews, and individuals involved in cases during year 2003. 46. Table 2. Family counselling, 2003. Number of individuals who participated in family counselling during 2003, by age. 53. Table 3. Family counselling, 2003. Number of cases opened during 2003, by type of relationship. 54. Table 4. Family counselling, 2003. Number of cases opened during 2003, by type of initiative/referral. 55. Table 5. Family counselling, 2003. Number of cases involving couples that were opened during 2003, by length of relationship. 56. Table 6. Family counselling, 2003. Number of adults involved in cases opened during 2003, by age. 57. Table 7. Family counselling, 2003. Number of cases opened during 2003, by number of children under age 18 in the relationship. 57. Table 8. Family counselling, 2003. Number of resident children in cases opened during 2003, by age of children. 57. Table 9. Family, counselling, 2003. Number of contact and sharedresidence children, in cases opened during 2003, by age of children. 58. Table 10. Family counselling, 2003. Number of closed cases during 2003, by emphasis of treatment. 70. Table 11. Family counselling, 2003. Number of closed cases during 2003, by extent of treatment. 77. Table 12. Family counselling, 2003. Number of hours reserved for outreach activities during 2003, by type of activity. 28

List of appendix Statistics form for family counselling conducted or financed by municipalities during 2003. Explanations of symbols 0 The value is zero, nothing to account for... The information is not available or is to uncertain to be given.. Category not applicable. 29

Swedish English glossary Avslutade Gifta par Hemmavarande barn Par Parrelation Closed case Married couple Resident child Couple Couple relationship Parrelationens längd Length of couple relationship Parrelations Couple-relationship case Parrelations Couple relationship starting in 2003 påbörjades 2003 Personer under 2003 Individuals during 2003 Påbörjade Opened case Samarbetssamtal inom Co-operation counselling in accordance familjerätten with Swedish family law Samboende par Cohabiting couple Samtal Interview Samtal under året Interviews during 2003 Separerade par Särboende par Umgängesbarn Utåtriktat arbete Väntelista Separated couple Separate-residence couple Contact child Outreach activities Waiting list Växelvis boende barn Shared-residence child Ålder Age Ärende Case Ärenden som avslutades 2003 Case closed during 2003 Ärenden som påbörjades 2003 Case opened during 2003 Ärenden under året Case during 2003 Övriga relationer Other relationships 30

Definitions Closed case A case is considered to be closed when a treatment contract has been fulfilled. If the same situation arises again after six months, it is treated as a new case. This applies even to "drop-out" cases. Married couple A couple that is legally established by marriage or registered partnership. Resident child In this context, refers to a child residing permanently with one parent, and occasionally with the other parent in connection with eventual contacts. Couple Consists of two individuals of opposite or the same sex who define themselves as a couple and are not natural relations. Couple relationship A relationship between two individuals who define themselves as a couple, as distinct from their other relationships and irrespective of age or sex. Length of couple relationship The length of the relationship is reckoned from its start until the date on which the couple applies for counselling. The relationship is considered to have started when the applicants first defined themselves as a couple, regardless of their marital status and whether or not they resided together. Couple-relationship case Case involving a couple relationship. Couple relationship starting in 2003 Couple relationship case in which the first interview occurred during the period from 1 January to 31 December, 2003. Individuals during 2003 Individuals who participated in family counselling during the period from 1 January to 31 December, 2003. 31

Opened case A case is considered to be opened when the first interview takes place. Co-operation counselling in accordance with Swedish family law Co-operation counselling in accordance with family law refers to structured interviews with parents who, in connection with a separation, disagree on how to resolve issues surrounding care of and contact with their common children. Cohabiting couple Two individuals who reside together, but are neither married nor registered partners. Interview In this context, refers to a personal visit to family services for counselling and/or treatment. Interviews during 2003 Interviews which took place during the period from 1 January to 31 December, 2003, regardless of whether the case was opened during 2003 or previously. Separated couple Couple whose previous relationship has ended. Separate-residence couple Individuals in a couple relationship who do not reside together, regardless of whether they are married or registered partners. Contact child In this context, a contact child is one who occasionally resides with the parent who has contact rights, but resides permanently with the other parent. Outreach activities Here, outreach activities refer to those which are directed to groups other than the bureau's own personnel; they include dissemination of information, education, co-operation meetings, guidance and consultation. Waiting list Comprised of individuals who seek family counselling, but have not received a definite appointment for an initial interview. The number of names on the waiting list is a measure of the demand for such services. 32

Shared-residence child A shared-residence child has a permanent residence with each parent and spends roughly the same amount of time at both addresses. Age Refers to the stated age on the date of the first interview. Case A case consists of one or more interviews involving the same relationship for the purpose of resolving one or more problems. Case closed during 2003 A case closed during the period from 1 January to 31 December, 2003, regardless of when it was opened. Case opened during 2003 A case opened during the period from 1 January to 31 December, 2003. Case during 2003 A case that was active during the period from 1 January to 31 December, 2003, regardless of when it was opened. Other relationships Includes relationships other than those involving couples, for example those between siblings, parents-children, parents-in-law, etc. 33

Tabell 1 Familjerådgivning 2003. Antal, påbörjade, som avslutats, samtal och personer i under 2003 Län Kommun under året 1) påbörjade under året 2) som avslutats under året 3) från tidigare år 4) kvarvarande till nästa år 5) samtal under året 6) personer i under året 7) Riket 25 592 20 875 18 943 4 717 6 649 93 341 46 673 Stockholms län 5 569 4 859 4 366 710 1 203 20 797 10 682 Botkyrka 195 165 135 30 60 806 379 Danderyd 122 102 95 20 27 422 238 Ekerö 51 51 51 0 0 247 102 Haninge 260 212 224 48 36 1 277 451 Huddinge 326 267 222 59 104 1 319 625 Järfälla 356 355 305 1 51 834 630 Lidingö 196 154 167 42 29 449 325 Nacka 323 240 232 83 91 1 080 614 Norrtälje 166 159 148 7 18 398 307 Nykvarn 36........ 149 68 Nynäshamn 128 101 95 27 33 421 215 Salem 56 43 33 13 23 228 109 Sigtuna 71 71 71 0 0 285 140 Sollentuna 134 134 134 0 0 719 265 Solna 174 174 174 0 0 757 336 Stockholm 1 887 1 619 1 363 268 524 7 268 3 719 Sundbyberg 100 100 100 0 0 416 201 Södertälje 247 211 167 36 80 1 116 478 Tyresö 163 140 119 23 44 430 295 Täby.......... 526 366 Upplands Väsby 72 72 72 0 0 264 140 Upplands-Bro 53 53 53 0 0 276 105 Vallentuna 69 69 69 0 0 332 139 Vaxholm 47 47 47 0 0 172 93 Värmdö 105 105 95 0 10 316 197 Österåker 69 63 57 6 12 290 145 SOS Familjerådgivning 2003 34

Tabell 1 Familjerådgivning 2003. Antal, påbörjade, som avslutats, samtal och personer i under 2003 Län Kommun under året 1) påbörjade under året 2) som avslutats under året 3) från tidigare år 4) kvarvarande till nästa år 5) samtal under året 6) personer i under året 7) Uppsala län 805 698 520 107 285 2 431 1 480 Enköping 135 135 111 0 24 292 264 Håbo 125 116 105 9 20 335 190 Knivsta 21 21 10 0 11 61 42 Tierp 19 19 7 0 12 81 38 Uppsala 419 337 242 82 177 1 456 779 Älvkarleby 24 20 17 4 7 76 44 Östhammar 62 50 28 12 34 130 123 Södermanlands län 685 573 535 112 150 2 710 1 396 Eskilstuna 223........ 810 425 Flen 34........ 120 65 Gnesta 43 32 31 11 12 211 87 Katrineholm.......... 255 188 Nyköping 140 107 109 33 31 640 254 Oxelösund 38 33 24 5 14 144 74 Strängnäs.......... 407 216 Trosa 27 17 18 10 9 86 53 Vingåker 16 16.. 0.. 37 34 Östergötlands län 930 825 798 105 132 2 980 1 827 Boxholm 5 4 4 1 1 14 9 Finspång 31 27 26 4 5 145 62 Kinda 19 14 17 5 2 60 33 Linköping 423 395 367 28 56 1 266 848 Mjölby 47 47.. 0.. 137.. Motala 60 57 60 3 0 130 114 Norrköping 252 200 188 52 64 968 475 SOS Familjerådgivning 2003 35

Tabell 1 Familjerådgivning 2003. Antal, påbörjade, som avslutats, samtal och personer i under 2003 Län Kommun under året 1) påbörjade under året 2) som avslutats under året 3) från tidigare år 4) kvarvarande till nästa år 5) samtal under året 6) personer i under året 7) Söderköping 36 32 33 4 3 116 69 Vadstena 24 22 24 2 0 42.. Valdemarsvik 7 7 7 0 0 15 13 Ydre 7 6 6 1 1 22 14 Åtvidaberg 14 11 14 3 0 56 28 Ödeshög 5 3 3 2 2 9 6 Jönköpings län 852 759 700 93 152 2 339 1 574 Aneby 13 13 11 0 2 25 22 Eksjö 44 42 40 2 4 98 84 Gislaved 69 61 62 8 7 175 140 Gnosjö 14 12 11 2 3 28 25 Habo 20 18 19 2 1 65 42 Jönköping 350 312 287 38 63 1 101 650 Mullsjö 26 23 20 3 6 59 46 Nässjö 75 68 51 7 24 215 116 Sävsjö 10 10 10 0 0 19 21 Tranås 40 37 34 3 6 101 74 Vaggeryd 30 24 24 6 6 84 60 Vetlanda 53 44 48 9 5 101 113 Värnamo 108 95 83 13 25 268 181 Kronobergs län 316 274 174 42 142 1 028 522 Alvesta 31 31 16 0 15 78 53 Lessebo 13 13 8 0 5 41 21 Ljungby 61 49 30 12 31 159 121 Markaryd 6 6 5 0 1 14 11 Tingsryd 21 21 10 0 11 62 38 Uppvidinge 17 16 7 1 10 57 34 SOS Familjerådgivning 2003 36

Tabell 1 Familjerådgivning 2003. Antal, påbörjade, som avslutats, samtal och personer i under 2003 Län Kommun under året 1) påbörjade under året 2) som avslutats under året 3) från tidigare år 4) kvarvarande till nästa år 5) samtal under året 6) personer i under året 7) Växjö 157 128 89 29 68 576 224 Älmhult 10 10 9 0 1 41 20 Kalmar län 448 427 421 21 27 1 526 875 Borgholm 26 24 24 2 2 106 60 Emmaboda 19 19 19 0 0 59 37 Hultsfred 20 20 20 0 0 31 40 Högsby 7 7 7 0 0 59 14 Kalmar 154 141 136 13 18 650 295 Mönsterås 25 24 24 1 1 77 47 Mörbylånga 30 28 28 2 2 131 62 Nybro 33 31 30 2 3 120 59 Oskarshamn 40 40 40 0 0 75 80 Torsås 18 17 17 1 1 53 34 Vimmerby 28 28 28 0 0 48 53 Västervik 48 48 48 0 0 117 94 Gotlands län 247 204 189 43 58 761 443 Gotland 247 204 189 43 58 761 443 Blekinge län 456 368 353 88 103 1 863 779 Karlshamn 94 87 71 7 23 355 155 Karlskrona 202 149 149 53 53 991 352 Olofström 32 30 25 2 7 83 49 Ronneby 66 51 57 15 9 229 118 Sölvesborg 62 51 51 11 11 205 105 Skåne län 2 893 2 193 1 972 700 921 9 675 5 191 Bjuv 26 25 26 1 0 82 44 SOS Familjerådgivning 2003 37