Stressteorier från Cannon via Selye till idag

Relevanta dokument
Stressteorier från Cannon via Selye till idag

Samband mellan arbete och hälsa

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

Rast och ro Om stress och återhämtning

Arbetsorganisation & hälsa

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastututbildningen KI, T2

Allvarligare stressrelaterat tillstånd (AST) inom olika yrkeskategorier

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Psykosocial arbetsmiljö

Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressforskningsinstitutets temablad Stressmekanismer

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Stressbegreppet. Bakgrund, stressbegreppet: Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressforskningsinstitutetets temablad Trötthet och återhämtning. Stressforskningsinstitutet

Välkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Är stress vår tids största folkhälsoproblem?

Att (in)se innan det går för långt

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet

Tips från forskaren Arbete

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsa

Enkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

Ledarskap och hälsa. Maria Nordin. Docent, lektor i arbets- & organisationspsykologi Institutionen för psykologi

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Angående arbetsmiljöfrågor.

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Aptitreglering. Stress

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Fakta och myter inom stress - Om kortisol

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Utmattningssyndrom i primärvård om behandling och rehabilitering av personer med UMS

IT, stress och arbetsmiljö

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Burnout in parents of chronically ill children

Stressfysiologi,

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan. Natur och kultur

Krisstöd vid allvarlig händelse

Stresshantering en snabbkurs

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Hållbart ledarskap i byggsektorn

Övergripande jämförelse

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Stress översiktlig teoretisk bakgrund

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Samtliga kategorier 100% 90% 80% 70% 60% Resultat Betydelse Angelägenhet 50% 40% 30% 20% 10%

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Psykosocial arbetsmiljö. maj 2018 Mats Eklöf

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

DET GRÄNSLÖSA ARBETET: Fyra områden

Prestationsnivå Gävle kommun. QWC, Page 1 of 97

Arbetsmiljöenkät 2011

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Om stress och hämtningsstrategier

Sömn. Trädgårdsgatan 11, , Uppsala. Tfn: Prästgatan 38, Östersund. Tfn:

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Åter i arbete efter stress

Hälsa & Livsstilsenkät

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Hur fyller du i enkäten?

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Stress hos brandmän i Helsingborg 2005

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Transkript:

Stressteorier från Cannon via Selye till idag Arne Lowden, docent, sömnspecialist arne.lowden@stress.su.se Besök oss på www.stressforskning.su.se 1

Grunden för den moderna världsbilden Grekisk filosofi återupptäcks under Renässansen 1300-1600 (Sokrates, Platon, Descartes) Metafysisk dualism Upplysningstiden, 1700-talet (Voltaire) Religiös och politisk realism

Dualism, Descartes 1596-1650 Hur vet vi att vår kunskap är sann? (Avhandling om metod, 1637) Empirisk observation, kausalitet, mekanik Problemet med den odödliga själen i den komplexa maskinen 3

Materialism, La Mettrie 1709-1751 Maskinen människan (1747) Kullkastar odödlighet Materia kan visa beteende Fortfarande radikal vy att materia inte är trög

Claude Bernard, 1813-1878 Den moderna fysiologins fader Legitimerade studiet av levande organismer Medicin baseras på fysiska principer men medvetandet lämnas fortfarande ute Kritik av vitalismen 5

Camille Flammarion, L'Atmosphere: Météorologie Populaire (Paris, 1888), p. 163 6

Definition Stress, inom fysiologi och psykologi anpassningsreaktioner som i människans och andra djurs organsystem utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, stressorer, som individen har begränsad möjlighet att påverka. Teori: -Hjärnan ger kontakt med miljön -Regulatorisk process -Påfrestning -Hotar jämvikten (homeostas) -Aktiv process där påfrestning kräver kompensation 7

Stresstillstånd Små krav Mild stress Liten kompensation Moderata krav Moderat stress Mer kompensation Stora krav Extrem stress Mycket kompensation 8

4 milstoplar Intern/extern miljö Homeostas General Adaptation Syndrome GAS Allostas 9

Intern miljö Intern miljö påverkar beteende, (C Bernard) Cell till människa fungerar på samma sätt Opposition: Spöket i maskinen (Ryle), Vitalister 10

Homeostas Cannon (1929) En process att upprätthålla jämvikt när yttre miljön ändras Termen stress börjar användas Psykologisk stress Autonoma nervsystemet Endokrin respons Individens roll 11

Selye 1936, 1956 GAS (General Adaptation Syndrome) alarm (förberedelse på kamp eller flykt) motstånd (fysiologisk hantering; coping) utmattning (fysiologisk oförmåga att upprätthålla normal funktion) Olika utfall dynamisk växling mellan gas och broms normal viss stress nödvändig som träning (eustress) långvarig, övermäktig stress kan leda till sjukdom (distress) Fylogenetisk anpassning kamp, flykt & spela död fungerar bra med lejon evolutionen är en långsam process arbetsstress långvarig, går ej springa ifrån eller slåss emot livsstress höga förväntningar på det perfekta livet / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Normalkurva kortisol Kortisol (mmol/l) 400 350 300 250 200 150 100 50 0 8 12 16 20 0 4 8 12 16 20 0 4 8 12 16 20 0 4

Rosmond-Björntorps figur Adaptiv Akut stress Upprepad stress Kronisk stress

Utbrändhet Kognitiva störningar - hippocampus Trötthet - immunsystemet Sömnproblem - återhämtningsbrist Känslolabilitet dopaminbrist Neuromuskulära symtom -somatisk dysregulation

Den nedåtgående spiralen 16

Ond cirkel Hur startar - och behålls - problemen? Mer oro Ångest Stresskänsla Minskad ork och symtom Oro, uppvarvning Rädsla för konsekvenser Sömnproblem

Ond cirkel Hur startar - och behålls - problemen? mekanismer bakom sömnstörningen Hypothalamus (Pitituary) hypofys (Adrenal Cortex) - binjurebark - Kortisolinsöndring Stress Ökad HPA aktivitet & ämnesomsättning oro Kronisk insomni Uppreglering Betingning Störd sömn Torbjörn Åkerstedt - SU

Vad är återhämtning? Belastning Basnivå Rast Dygnsvila Helg Semester

Kortisol i saliv 25 20 20 high aro 15 15 10 10 5 low aro 5 0 awakening + 15 min + 30 min + 60 min 0 07 09 11 15 19 21 23 Time of day

Systoliskt & Diastoliskt BT

Heart rate

Heart rate

Allostas Stress Vila Neuroendokrin reak.on Allostas (annan balans) Allosta.sk belastning (annan ansträngd balans) 24

Olika sätt att se på stress Vardagsspråket och populärkulturen jäkt och (för) höga krav påfrestning och (början till) sjukdom Professionella inom olika områden påfrestningar som organismen inte klarar att hantera konsekvenserna av sådana påfrestningar en generell psykofysiologisk mobilisering Viktigt att skilja på: stressorer (miljöfaktorer som orsakar stress) stressreaktioner (individens respons på stressorer) konsekvenser av stress (t.ex. trötthet, olyckor, sjukdom, träning) / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Krav-kontroll-stödmodellen Utvecklades av Robert (Bob) Karasek amerikan, men utvecklade modellen i Sverige arkitekt modellen först utvecklad för att förklara produktivitet Töres Theorell applicerade teorin på fysiologi och hjärt-kärlsjukdom läkare, avhandling handlade om livshändelser och hjärtsjukdom arbetade tillsammans med Karasek för att testa modellen Jeffrey V. Johnson utvecklade modellens tredje dimension, stöd Alla dimensioner avsedda att mäta egenskaper i arbetsmiljön inte hos individen / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

27

Krav-kontroll-stödmodellen / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Långtidseffekter / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Modellens dimensioner Psykiska krav (psychological demands) arbeta fort & hårt, tidspress, motstridiga krav, för stor insats verkar ha blivit vanligare och viktigare för hälsoutfall Beslutsutrymme (decision latitude) har två delkomponenter: Uppgiftskontroll (decision authority) frihet att bestämma hur och vad som skall utföras kontrollförlust kan leda till sjukdom enligt några studier Färdighetskontroll (skill discretion) variation, lära nytt, kräver skicklighet och påhittighet historiskt sett bra möjligheter att utvecklas i ökande grad krav att man måste lära nytt Stöd (social support) socialt klimat på arbetsplatsen / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Operationalisering Beträffande just ditt arbete (skola): ja, ofta ja, ibland nej, sällan nej, så gott som aldrig Kräver ditt arbete/skola att du arbetar mycket fort? O O O O Kräver ditt arbete/skola att du arbetar mycket hårt? O O O O Kräver ditt arbete/skola en för stor arbetsinsats? O O O O Förekommer det ofta motstridiga krav O O O O i ditt arbete? Krav Har du tillräckligt med tid för att hinna O O O O med Dina arbetsuppgifter? Innebär ditt arbete/skola att man gör samma O O O O sak om och om igen? Kontroll Får Du lära Dig nya saker i Ditt arbete? O O O O Kräver Ditt arbete skicklighet? O O O O Kräver Ditt arbete påhittighet? O O O O Stimulus Har du frihet att bestämma hur ditt O O O O arbete ska utföras? Har du frihet att bestämma vad som O O O O skall utföras i ditt arbete? Får du veta om du gör ett bra arbete? O O O O Påverk 31

Socialt stöd 4-1 Positiva faktorer i ditt arbete (skola): stämmer stämmer stämmer stämmer helt och ganska inte särskilt inte alls hållet bra bra Det är en lugn och behaglig stämning O O O O på min arbetsplats (skola) Det är god sammanhållning O O O O Mina arbetskamrater (skol) ställer upp för mig O O O O Man har förståelse för att jag kan ha en dålig dag O O O O Jag kommer bra överens med min närmaste O O O O chef/förman/lärare Jag trivs bra med mina arbetskamrater O O O O 32

Empiriskt stöd hjärtkärlsjukdom Källa: Kivimäki et al., Scand J Work Environ Health, 2006;32(6, special issue):431-442. / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Ansträngningsbelöningsmodellen Introducerades av Johannes Siegrist schweizare, sociolog, arbetar på Uni Düsseldorf Reciprocitet i sociala relationer fundamentalt behov stark medvetenhet om rättvisa nödvändig för att altruism ska fungera och inte saboteras av friåkare har föreslagits som den främsta drivkraften bakom utvecklingen av den mänskliga intelligensen Förväntan om återgäldande av det man givit brott mot förväntan om reciprocitet skapar starka negativa känslor och ihållande stressreaktion som kan leda till sjukdom Modellen kombinerar miljöfaktorer med individuella faktorer hur det är och vad parterna förväntar sig / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Ansträngnings-belöningsmodellen Källa: Siegrist, 2008 / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Modellens dimensioner Ansträngning (efforts) tidspress, avbrott, ansvar, övertid, fysiskt påfrestande, allt mer att göra Belöning (reward) har tre till fyra delkomponenter: Pengar (money/wage/salary) lön i förhållande till prestation Uppskattning (esteem) erkännande och respekt i förhållande till prestation Befordran (job promotion) möjligheter att avancera Anställningstrygghet (job security) dålig anställningstrygghet och ovälkomna förändringar Överengagemang (overcommitment) perceptionsförvrängning leder till felaktig bedömning av balansen / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Varför uppstår och består obalansen? Illa definierade kontrakt dålig överensstämmelse mellan vad parterna förväntar sig Brist på alternativ bristande kompetens, låg rörlighet, dålig arbetsmarknad Strategiskt val avsett att förbättra framtida möjligheter sannolikt inga negativa konsekvenser i längden åtminstone om strategin lyckas Överengagemang (overcommitment) kognitivt och motivationellt mönster av arbetsrelaterat överengagemang felaktig perception av kraven och den egna förmågan starkt uppgående i arbetet / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Empiriskt stöd - hjärtkärlsjukdom Källa: Kivimäki et al., Scand J Work Environ Health, 2006;32(6, special issue):431-442. / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Empiriskt stöd olika utfall Källa: van Vegchel et al., Soc Sci Med, 2005;60:1117-1131. / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Stress, 4 delmoment Stresstimuli (stressorer) Obestämd stimuli Stressupplevelse Stimulus- responsförväntningar Stressreaktion Aktivering av hjärnan, mätbar Återkoppling Emotioner, upplevelse, beteende

Job demands resources model Physical Psychological Social Job demands + Exhaus.on Organiza.onal Physical - Psychological Social Job resources + Engagement Organiza.onal 41

Demand-Induced Strain Compensation Model 42

Kognitiv stress, Eriksen & Ursin 2002 Bearbetning/filtrering av krav Upplevelse av krav Upplevelse av stressrespons Krav Stress Stressor Stimuli Belastning Hjärna Hjärna Stimulusförväntningar Responsförväntningar Stressrespons Alarm Aktivering Reaktion Beteende Rapport upplevelse Träning Kortvarig anabolisk Slitage Kvarstående katabolisk 43

CATS The Cognitive Activation Theory of Stress, Ursin 2004 vidareutveckling av Seligmans inlärd hjälplöshet Erfarenheter av tidigare copingförsök skapar generell förväntan angående framtida coping Coping (mästring) eller Positiv förväntan att kunna hantera framtida svårigheter möjliggör framgångsrik framtida coping Hjälplöshet eller Neutral förväntan av att inte kunna påverka Hopplöshet eller Negativ förväntan att försök att påverka förvärrar situationen inga copingförsök Fysiologiska korrelat till förväntningarna kan leda till sjukdom / Hugo Westerlund, Ph.D., Stress Research Institute

Övergripande, stress-hälsa Behandling/förebyggande av stressrelaterad sjukdom Arbetskrav/ Resurser Privatkrav/ Resurser sjukdom Fysiol mekanismer inkl återhämtning Sjukdomsupplevelse Sjukskrivning sjuknärvaro Död Arbets.der Individfaktorer

Longitudinellt angreppssätt För att kunna följa förändringar krävs upprepad mätning i långa serier på nationellt representativ nivå SLOSH arbetsmiljö, hemmiljö, hälsa Koppling av sjuklighet, mortalitet och sjukfrånvaro och till psykosociala orsaker Följa positiva och negativa förändringar