Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Avtalsbilaga 4 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: 457-4381/2004 Projektets nummer och namn: Nr: 69 Distribution av biogas som fordonsbränsle vid Bromma avloppsreningsverk Datum för slutrapporten: 2006-08-10

Innehallsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 4 1.1 Beskrivning och syfte 4 1.2 Bakgrund och utgångsläge 4 2 Mål och resultat 5 2.1 Projektmål och deras uppfyllelse 5 2.2 Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram 5 2.3 Projektets pådrivande roll 5 2.4 Tekniska lösningar 6 2.5 Attityd- och beteendeförändringar 6 2.6 Ej uppnådda mål 6 3 Projektekonomi 7 3.1 Bidrag och kostnader 7 3.2 Besparingspotential 7 3.3 Löpande kostnader 7 4 Arbetssätt 8 4.1 Projektorganisation 8 4.2 Samarbete mellan aktörer 8 4.3 Kvalitetssäkring 8 4.4 Kunskapsspridning 9 5 Erfarenheter 10 5.1 Samlade erfarenheter och slutsatser 10 5.2 Framgångsfaktorer 10 5.3 Förvaltning av det genomförda projektet 10 5.4 Projektdokumentation och styrning 10 5.5 Följdåtgärder 10 5.6 Projektets replikerbarhet 10 6 Kontaktuppgifter 11 7 Bilagor 12 Bilaga 1 - Sammanfattat omdöme 13

Sammanfattning Staden har en målsättning att öka användningen av biogas som är ett rent och fornybart fordonsbränsle. En förutsättning för att öka användningen av biogas som fordonsbränsle är ett rimligt pris och en god tillgänglighet. Allt för få tankstationer har tidigare varit en anledning till att biogasdrivna miljöbilar inte kört på biogas i någon större utsträckning. Projektets mål har varit att skapa förutsättningar för fler tankstationer genom att utöka biogasanläggningen vid Bromma reningsverk med ett utökat gaslager samt tankningsplatser för AGA-flak och tunga fordon. Detta har givit ett mycket lyckat resultat och inneburit en ökning av både produktion samt möjligheter att leverera biogas till fler tankstationer. I projekt har även ingått att prova ny teknik i en ny biogasdriven lastbil för användning inom Stockholm Vattens egen verksamhet. Även utvecklingen av detta fordon har gått mycket bra och har helt enligt projektplanen specialutrustas för rensning av diken, åar, galler samt byten av betäckningar i gatumark och för arbeten i direkt anslutning till ledningsschakt. En annan viktig funktion är att den kan lyfta personer upp och ned i tunnelsänken (kran utrustad med wirespel godkänd för personlyft) både vid olyckor och vid normal drift. Biogasdrift på denna typ av fordon är mycket bra då personal vistas runt och i direkt anslutning till lastbilen och innebär en viktig förbättring av arbetsmiljö i form av mindre buller och avgaser. Ett övergripande samarbetsavtal har även utvecklats sedan projektstart mellan Stockholm Vatten och dess samarbetspartner AGA där Stockholm Vatten producerar biogas och AGA distribuerar och bygger tankställen. Den stora ökningen av användning av biogas (en tredubbling på bara 8 månader) har också inneburit att AGA köper biogas av andra aktörer i grannkommuner och transporterar denna till Stockholm vilket visar på en snabb expansion i regionen. Projektet kan ses som en betydelsefull förutsättning för en utökad expansionen av biogas inom hela regionen och är en viktig "milstolpe" för biogas som ett alternativt drivmedel till bensin och diesel inom staden. Övriga aktörer har varit Miljöförvaltningen och Renhållningsförvaltningen som genom egna beslut om biogasdrivna fordon i framförallt sopbilar (ca 30 st )starkt ökat biogasanvändningen inom staden. å åill:^:k Datum Datum *.'""- ' i I U 6 *-"1/ JZ-/--." -~ -- Underskrift av ansvarig chef 1^_L ^. Underskrift av projektledare. -. Namnfertydligande -..-Ä-fLCA Namnförtydligande <? ZiSik. i

1 Inledning 1.1 Beskrivning och syfte Staden har en målsättning att öka användningen av biogas som fordonsbränsle. Uppgraderad biogas är ett rent och förnybart fordonsbränsle. En förutsättning för att öka användningen av biogas som fordonsbränsle är ett rimligt pris och en god tillgänglighet. Allt för få tankstationer är idag en anledning till att biogasdrivna miljöbilar inte kör på biogas i någon större utsträckning.detta projekt syftar till att anpassa befintlig distributionsanläggning inklusive utökat gaslager i Bromma för att kunna transportera ut biogas till fler tankstationer. Projektets genomförande är en förutsättning för att distribution skall kunna ske till de biogastankställen som AGA Gas uppför med egen finansiering inom staden med start under 2005. I projekt ingår även att prova ny teknik i en ny biogasdriven lastbil för användning inom Stockholm Vattens egen verksamhet. 1.2 Bakgrund och utgångsläge Bromma avloppsreningsverk produceras i nuläget 3,4 miljoner Nm3 rötgas per år. Hela denna gasmängd kan, med tillgänglig produktionskapacitet, uppgraderas till fordonsbränsle, 2,0 miljoner Nm3 per år. Den nuvarande försäljningen av biogas för fordonsdrift uppgår i dagsläget till endast 0,5 miljoner Nm3 per år. Målet är att all biogas ska kunna säljas som fordonsbränsle.

2 Mål och resultat 2.1 Projektmål och deras uppfyllelse Projektet har framgångsrikt genomforts och samtliga delmål har uppfyllts till en lägre kostnad och på kortare tid än planerat. Den utvecklade biogasdistributionen har inneburit att 5 st nya tankstationer för biogas har kunnat byggas i Stockholmsregionen. Ytterligare 3 st nya tankställen är planerade redan under 2006 vilket kommer att innebära att en storskalig användning av biogas som fordonsbränsle kommer att bli möjlig. Ett samarbetsavtal med AGA angående distributionen av biogas med växelflak har inneburit att projektets ursprunlig dragbil har ersatts av ett arbetsfordon i form av biogasdriven lastbil. Utvecklingen av den biogasdrivna lastbilen har också fungerat mycket bra och lett till att denna lastbil numera kan köpas av alla som söker ett motsvarande fordon på marknaden. 2.2 Projektets resultat i relation till målen i Stockholms miljöprogram Miljöprogrammets Mål 1 Miljöeffektiva transporter är: "Luften i Stockholm ska vara ren och frisk att andas. Bullernivån ska hållas låg. Luftföroreningar och buller från trafiken ska därför minimeras. Planering av trafik, vägar och bebyggelse ska miljöanpassas. Kollektivtrafiken ska vara väl utbyggd och baserad på miljöeffektiva fordon och drivmedel. Stadens egen fordonspark ska vara miljöanpassad." Att öka tillgängligheten av biogas som fordonsbränsle är ett sätt att verka för målet om miljöeffektiva transporter. De delmål som närmast berörs är: Delmål 1:2 Andelen förnyelsebara drivmedel ska öka till mer än fem procent och Delmål 1:4 Trafikens kväveoxidutsläpp i staden ska minska med minst 25 procent. När biogasen ersätter bensin så minskar CO2 utsläppen med ca 2,3 kg per liter och motsvarande minskning jämfört med diesel är ca 1,9 kg per liter bränsle. För den biogasdrivna lastbilen så minskar CO2 utsläppen med ca 10 kg per mil. Totalt sett kommer produktionen i Bromma och Henriksdal med ca 8 miljoner Nm3 per år att resultera i en minskning av CO2 utsläppen med ca 16 miljoner kg (16 000 ton) årligen. Biogasen är en biprodukt vid avloppsreningsverken och ingår i dagens kretslopp och räknas därför inte som något ytterligare tillskott av växthusgaser. De små utsläpp av metan (ca 2%) som finns vid uppgraderingen av biogasen är till stor del jämförbar med tidigare fackling av gasen. Dessutom så pågår projekt med "metanförbränning" som kommer att innebära att i princip inga utsläpp alls kommer från denna del av biogasproduktionen. 2.3 Projektets pådrivande roll Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser innehåller en åtgärdskatalog. En av åtgärderna är Miljöbilar i Stockholm. För den åtgärden anges att Stockholms stad arbetar med

att introducera ett stort antal miljöbilar och mopeder i den fordonspark som nyttjas i stadens verksamhet. Vidare anges att, for att miljöbilarna skall använda andra bränslen än bensin och diesel, krävs en utbyggnad av tankstationer för miljöbränslen. Här redovisat projekt, som innebär att fler tankstationer för biogas tillkommer, är ett direkt led i stadens ambitioner enligt Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser och en förutsättning för en utökad biogasanvändning till fordon. 2.4 Tekniska lösningar Ny teknik för fjärravläsning via mobilnätet (GSM) av leverans av biogas samt fyllningstryck vid fyllningsramper har installerats. Utvecklingen av den biogasdrivna lastbilen har lett till att denna lastbil numera kan köpas av alla som söker ett motsvarande fordon på marknaden. 2.5 Attityd- och beteendeförändringar Genom en utökad möjlighet till tankning av biogas så har marknaden ökat stort på en kort tid vilket inneburit att både företag och allmänheten har börjat att köpa dessa fordon. En utökad marknadspotential innebär också att fler fordonstyper kommer in på marknaden. Att visa på möjligheterna till alternativa bränslen är en viktig del inför framtidens övergång från fossila drivmedel. 2.6 Ej uppnådda mål Samtliga mål inom projektet som avser Stockholm Vattens ansvar har uppfyllts. Dock har en konsekvens av den stora ökningen av tunga fordon och taxi har varit att AGA inte hunnit bygga tankstationer och ordna transporter av biogas i den takt som har krävts. En del tidigare byggda tankstationer blev också ganska snart för små och fick driftproblem. AGA arbetar successivt för att lösa dessa problem och bygger för närvarande ut med både fler stationer och ersätter de som har blivit för små.

3 Projektekonomi 3.1 Bidrag och kostnader Tabell A Beviljat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) 8600000 Tabell B Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) 8191833 Total kostnad i kr (inkl. annan finansiering) 8303833 Post Utnyttjat bidrag i kr (avser Miljömiljarden) 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Stockholm Vattens projektorganisation Konsulter Övriga anlitade (entreprenörer etc.) Materialkostnader 38060 224344 233644 300000 292288 741593 3910934 231438 9744 69245 Biogasdriven lastbil Summa 796048 2085543 7261796 55000 133989 3.2 Besparingspotential Anpassningarna som görs i projektet med nytt gaslager och utlastningssystem kommer att innebära ca 30 % lägre transportkostnad för transport av biogas till tankstationerna. Tidigare var denna kostnad ca 1,7 kr per transporterad Nm3 biogas. Dessutom har mängden gas som tidigare facklats radikalt minskat dels genom att gaslagret har utökas så att skillnader i produktion och konsumtion kan utjämnas samt att fler gasstationer finns för tankning av biogas. Den totala ekonomiska vinsten är beroende på ett flertal faktorer reglerade i avtal med samarbetspartner AGA som i sin tur har avtal med bensinbolagen. Om man bara tar hänsyn besparing i transportkostnaden så motsvarar deta ca 0,5 kr/nm3 ( ca 250 000 kr/år) 3.3 Löpande kostnader Endast marginella ökande löpande kostnader finns kopplade till denna investering i form av ökad tillsyn och underhåll.

4 Arbetssätt 4.1 Projektorganisation - Styrgruppens ordförande: Lars-Gunnar Reinius, Stockholm Vatten, avdelningschef Avloppsrening - Styrgruppsmedlemmar: Stefan Rosengren, Stockholm Vatten, driftområdeschef Ledningsnät Nord - Mikael Hietala, Stadsledningskontoret Projektgrupp: - Lars Rahm, Stockholm Vatten, projektledare - Thomas Andersson, Stockholm Vatten, fordonsansvarig - Carl-Gustaf Leijonhuvud, Stockholm Vatten, projektledare samordningsansvarig för Miljömiljarden på Stockholm Vatten - Agneta Norén, Stockholm Vatten, ekonomiansvarig Miljömiljarden Total kostnad för projektet: 8 303 833 kr varav 8 191 833 kr har finansierats via av Miljömiljarden (99 %.) 4.2 Samarbete mellan aktörer Samarbete har skett mellan Stockholm Vatten och dess samarbetspartner AGA där Stockholm Vatten producerar biogas och AGA distribuerar och bygger tankställen. Den stora ökningen av användningen av biogas (en tredubbling på bara 8 månader) har också inneburit att AGA köper biogas av andra aktörer i grannkommuner och transporterar denna till Stockholm. Konsulter har anlitats för projektering och entreprenörer för utförandet av bygg, el/styr samt gasinstallationer. Övriga aktörer har varit Miljöförvaltningen, (projektledare för Miljöbilar) och Renhållningsförvaltningen som genom beslut om biogasdrivna fordon i framförallt sopbilar (ca 30st) starkt ökat biogasanvändningen inom staden. 4.3 Kvalitetssäkring Samtliga delar i projektet har beskrivits i separat projektbeskrivning, riskbedömning och tillstånd för den utökade verksamheten har gjorts med ansvariga myndigheter. Redovisning av budget och genomförande har gjorts för beslutsfattare inom projektet. Projektet har använt Stockholm Vattens interna MQ system för kvalitetsäkring. Ett eget kvalitetsäkringssystem finns även för biogasen med ett eget varaproduktblad, biogasen uppfyller även svensk standard för fordonsbränsle SS 15 54 38

4.4 Kunskapsspridning Information om projektet finns via Stockholm stads "miljöfordons" webb-sida (www.miljofordon, se )samt via tidningen Miljöbilar i Stockholm. För övrigt har stora delar av projektet som avser nya tankstationer redan publicerats i TV, tidningar och radio. Lastbilen har visats upp på Elmia utställning av Mercedes och fått mycket bra utlåtanden. Stockholm Vatten planerar även en ny biogasbroschyr där nämnda ombyggnader skall beskrivas.

5 Erfarenheter 5.1 Samlade erfarenheter och slutsatser Ett stort intresse finns från hela världen och anläggningarna har haft många besök. Det goda resultatet har också inneburit att samma system for fyllning och transport av biogas ökar även hos andra biogasproducenter i Sverige. I de nya projekten "biogas highway" samt "biogasmax" är avsikten att bygga upp infrastuktur för biogas med tankstationer enligt samma fyllningssystem med "gasflak" som i Bromma. Koncept kommer med stor sannolikhet att spridas till andra aktörer "worldwide". 5.2 Framgångsfaktorer Samarbetet mellan AGA och Stockholm Vatten har bidragit till att få till en infrastruktur för tankning av biogas som inte varit möjlig om inte detta projekt genomförts. Miljöpåverkan med problem som "växthuseffekten" och snabbt stigande bensin- och dieselpriser är något som berör samtliga och leder till ökad medvetenheten både hos politiker som hos allmänheten. Beslut om utökade krav på miljöfordon för stadens egna verksamheter samt andra aktörers krav påmiljöanpassade transporter, har inneburit ett stort behov av biogas till fordon och tankställen för dessa. 5.3 Förvaltning av det genomförda projektet Samtliga delar inom projektet ingår numera i den ordinarie verksamheten och används fullt ut och en utökning av biogasproduktionen planeras. 5.4 Projektdokumentation och styrning Projektet har förutom projektdokumentation inom ramen för "Miljömiljarden" innefattat samtliga tillståndsfrågor och anläggningsdokumentation 5.5 Följdåtgärder I samband med detta projekt ser Stockholm Vatten över Bromma reningsverks befintliga uppvärmningssystem och anpassar detta för nya "lågvärdiga" energiförsörjningssystem med bl a fjärrvärme och värmepumpar för att på så sätt frigöra biogas till fordonsdrift där den gör störst miljönytta. 5.6 Projektets replikerbarhet Projektet har en mycket god replikerbarhet och för närvarande byggs samma fyllningssystem för biogas på ett flertal produktionsanläggningar för biogas i Sverige. Samordning av fyllningssystem är nödvändigt eftersom fyllning och transport måste kunna ske i hela Sverige där inte ett ledningsbundet system finns att tillgå. 10

6 Kontaktuppgifter För ytterligare information kontakta Projektledare: Lars Rahm Stockholm Vatten Avdelning: AB Postnummer: 106 36 Ort: Stockholm Telefonnummer: vxl 08-5221 2200, direkt 08-5221 3128 Mobilnummer: 073-914 3128 Epostadress: lars.rahm@stockholmvatten.se 11

7 Bilagor Bilaga 1 Sammanfattad omdöme Bilaga 2 Varaproduktblad biogas, pdf Bilaga 3 Bilder, pdf 12

Bilaga 1 - Sammanfattat omdöme Nr Påstående 1 De uppnådda resultaten överensstämmer med de tidigare angivna målen. Inte alls I viss mån Instämmer Ganska mycket Helt Vet ej 2 Det genomförda projektet medför en positiv påverkan på miljön. 3 Projektet bidrar till utvecklingen av ny teknik (t ex genom användningen av sådan teknik). 4 Projektet har lett till attityd- och/eller beteendeförändringar. 5 Projektet medför minskade kostnader (för drift och underhåll, t. ex. i form av energikostnader). 6 Samarbetet med andra aktörer inom och utom staden har fungerat väl. 7 Projektresultaten kommer till användning inom förvaltningen/bolaget, eller inom andra förvaltningar/bolag. 8 Projektet är så bra att det bör upprepas (inte nödvändigtvis i samma förvaltning/bolag). 13

iwmm!!;'.ji"-w..' i**^* j '1-*^C^^S*.VStT..^t'Sk k- jj * : + v.

rni:,*r - tfcm?<4sel.-~ > ta ma l biogas t^t^:.' ; *«> /i'"i'" "^-^AJ,,«^ '

m.

lfi?*?wss*?!5^33??^^^ i mm.ämraht HH IP ^ in si i ^ ^ 'S^ "^E*»'- 1^!? ^Pfiiiiiii ^^H^' ^»Nl ^^^fe^ *JM**V ^

T /"STOCKHOLM Vatten VARUINFORMATION BIOGAS 1(6) Produktnamn Avser Användning Producent Adress Telefon Telefax Nödsituation Hemsida Utfärdare NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Biogas Renad och komprimerad rötgas Energiutvinning samt som bränsle för fordon Stockholm Vatten AB 106 36 Stockholm 08 522 120 00 08 522 120 02 Ring 112 www.stockholmvatten.se Lars Rahm (e-post: lars.rahm@stockholmvatten.se) SAMMANSÄTTNING/ÄMNENAS KLASSIFICERING Sammansättning i mol-%, normalvärden 2001. (Skillnaden mellan mol-% och vikt-% är liten) Ämne Metan Koldioxid Kväve Oxygen Svavelväte Tetrahydrotiofen (THT) Kemisk bet CH 4 co 2 N 2 o 2 H 2 S C 4 H 8 S % > 97 < 2,0 < 0,8 < 0,2 < 0,00005 < 0,0010 CAS-nummer/EG-nummer 74-82-8/2008127 124-38-9/2046969 7727-37-9/2317839 7782-44-7/2319569 7783-06-4/2319773 110-01-0/2037289 Farokod 1 F+ Uppgift saknas Uppgift saknas O Xn F, Xi, Xn Riskfras 2 R12, S(2)-9-16-33 Uppgift saknas Uppgift saknas R8, S(2)-17 R20 Rll- 20/21/22-36/38-52/53, S(2)-16-23- 36/37-61 Totala mängden svavel i handelsprodukten biogas, dvs inklusive tillsatsen av luktämnet THT, är normalt mindre än 4 mg/nm. Mängd överstiger inte 23 mg svavel/nm. Kommentar: Sammansatt naturlig blandning av kolväten med metan som dominerande beståndsdel. Variationen i sammansättningen är liten. Sammansättningen avser biogas distribuerad i rörledning eller via trailer till distributör, slutkund eller tankningsställe för fordon. Luktmedel, Tetrahydrotiofen (THT), tillsätts biogasen. Mängden THT är ca 7 mg/normalkubikmeter biogas. Se även pkt 9, Fysikaliska och kemiska egenskaper, nedan. 3 FARLIGA EGENSKAPER Produkten klassificeras som extremt brandfarlig. Bildar explosiva blandningar med luft (ca 5-15 % gasinblandning vid markatmosfärstryck samt i det normala utom- och inomhustemperaturområdet). 1 Förklaring av farokoder redovisas i avsnitt 16 2 Fullständiga riskfraser redovisas i avsnitt 16. Utfärdat 2003-12-02; senaste revidering 2004-01-15 2004-01-15 Varuinformation Biogas.doc

VARUINFORMATION BIOGAS 2(6) Biogasen är färglös samt lättare än luft. Den kan under specifika förhållanden, som till exempel vid inversion, ansamlas och därvid kunna antändas. Biogasen är inte giftig. Kvävningsrisk föreligger dock om biogas läcker ut i oventilerade utrymmen 4 FÖRSTA HJÄLPEN Inandning: Frisk luft och vila. Undvik avkylning. Vid andningsstillestånd, ge konstgjord andning. Person som omtöcknats eller blivit/varit medvetslös, skall omedelbart behandlas av läkare. Hudkontakt: Om den drabbade upplever obehag, tvätta utsatta delar med tvål och vatten. Kontakt med ögonen: Som försiktighetsåtgärd bör ögonen sköljas omedelbart. Förtäring: Medicinsk information: Behandla symptomatiskt. 5 ÅTGÄRDER VID BRAND Släckmedel: Stora bränder skall endast bekämpas av Räddningstjänsten. Pulver eller koldioxid kan användas till små bränder. Använd inte vatten i samlad stråle. Brand- och explosionsrisker: Område kring läckande gasledning avspärras och evakueras. Om inte räddningstjänst bestämmer annat, görs avspärrning minst 25 meter från läckan. Vid ofullständig förbränning av biogas kan farliga förbränningsprodukter som kolmonoxid och kväveoxider bildas Övriga anvisningar Stäng av tillförseln. Låt elden, vid större bränder, brinna ut. Gasflaskor i närheten av brand kyls. 6 ÅTGÄRDER VID OAVSIKTLIGA UTSLÄPP Undvik handling som kan orsaka gnistbildning. Evakuera område/lokal/byggnad. Stoppa utsläppet. Vid mindre utsläpp, ventilera. Vid större utsläpp, avvakta räddningstjänstens besked. Meddela ledningsägare/distributör. Gas som läcker ut ur ledning avkyls, vidta därför åtgärder för att undvika köldskador, till exempel på ledningar. Utfärdat 2003-12-02; senaste revidering 2004-01-15 2004-01-15 Varuinformation Biogas.doc

VARUINFORMATION BIOGAS 3(6) 7 HANTERING OCH LAGRING Hantering Produkten används enbart i slutna system, uppfyllande gällande myndighetskrav. Hanteringsområdet skall vara skyltat enligt gällande bestämmelser. All gnistbildning inom området skall undvikas. Hanteringsföreskrifter All yrkesmässig hantering är tillståndspliktig enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Följ Räddningsverkets (tidigare Sprängämnesinspektionen) och Arbetsmiljöverkets utfärdade föreskrifter. Lagring Använd bara korrekt specificerad utrustning, som är lämplig för detta ämne, dess tryck och temperatur. Kontakta gasleverantören vid osäkerhet. Gasflaskor placeras utomhus eller i välventilerat utrymme samt åtskilt från tändkällor. Arbete med lagringsbehållare och anslutning av sådana till fasta ledningssystem skall utföras av personal med särskild behörighet. 8 BEGRÄNSNING AV EXPONERINGEN/PERSONLIGA SKYDDSÅTGÄRDER Förebyggande åtgärder Andningsskydd Ögonskydd Handskydd Skyddskläder Hantera endast i väl ventilerade utrymmen med frånluft i takhöjd Behövs inte Behövs inte Behövs inte Behövs inte 9 FYSIKALISKA OCH KEMISKA EGENSKAPER Produktens fysikaliska tillstånd Färg Lukt Luktämne (odörisering) Explosionsgräns Sj älvantändningstemp. Gas Färglös Distinkt och otrevlig om odöriserad, annars doftlös Tetrahydrotiofen (THT) ca 5-15 % gasinblandning i luft vid markatmosfärstryck samt i det normala utom- och inomhustemperaturområdet >600 C kring lufttrycket en atmosfär Utfärdat 2003-12-02; senaste revidering 2004-01-15 2004-01-15 Varuinformation Biogas.doc

VARUINFORMATION BIOGAS 4(6) Normalvärden 2001 Övre energivärdet Nedre energivärdet Wobbeindex Kokpunkt Svavel exklusive THT MJ/Nm 3 MJ/Nm 3 MJ/Nm 3 C mg/nm r 39 1 35 i >44,7 1 ~-160 i<0,5 Densitet Relativ densitet Molvikt Metan Vattendaggpunkt Vatteninnehåll, max kg/nm 3 (luft=l) kg/kmol % Vid 200 bar mg/m 1 0,7075 ] 0,578 I 16,69 > 97 j <-30 C I 32 10 STABILITET OCH REAKTIVITET Förhållanden som bör undvikas Stabilt ämne. Undvik värme, eld och gnistor Skadliga sönderfallsprodukter Inga kända 11 TOXIKOLOGISK INFORMATION Inandning Hudkontakt Kontakt med ögonen Allergiframkallande egenskaper Cancerogena egenskaper Mutagena egenskaper Ej irriterande Ej irriterande Ej irriterande Bedöms ej åstadkomma genetiska förändringar 12 EKOTOXIKOLOGISK INFORMATION Biogas är klassad som växthusgas men på grund av denna ingår i kretsloppet räknas inget nettotillskott av CO2 vid användning. Biogas bioackumuleras inte. Biogas är ej toxisk för däggdjur Biotoper som långvarigt utsätts för påverkan av metan, huvudbeståndsdelen i biogas, artförändras. Sannolikheten för att sådan påverkan skall ske är mycket liten, och om så sker, lokalt begränsad 13 AVFALLSHANTERING Ej relevant med hänsyn till varans egenskaper, användning och transport-/distributionssätt. 14 TRANSPORTINFORMATION Ej aktuellt när varan transporteras och distribueras i rörledning till förbrukare eller användare av biogas. För transporter på väg gäller ADR regler och att utsedd säkerhetsrådgivare skall finnas. Användare, som avser att skeppa eller fordonstransportera biogas, ansvarar själv för att märkning och hantering sker enligt gällande föreskrifter. Utfärdat 2003-12-02; senaste revidering 2004-01-15 2004-01-15 Varuinformation Biogas.doc

VARUINFORMATION BIOGAS 5(6) ADR (vägtransporter) Säkerhetsrådgivare anlitad för Stockholm vattens transporter är Joakim Nielsen, Martin Bengtsson DGM (Dangerous Goods Management) tel 031-947900, 0709762850 UN nr: Klass Etikett Godsmärkning 1971 2 2,1 Metan Farligt gods Klassificeringskod Faronummer ja IF 23 15 GÄLLANDE BESTÄMMELSER Klassificering F+ EXTREMT BRANDFARLIGT R-FRASER R 12 Extremt brandfarligt S-FRASER S 9 Förpackningen förvaras på väl ventilerad plats S 16 Förvaras åtskilt från antändningskällor. Rökning förbjuden S 33 Vidtag åtgärder mot statisk elektricitet 16 ÖVRIG INFORMATION FAROKOD F+ Extremt brandfarlig O Oxiderande Xn Hälsoskadlig R-FRASER Rll Mycket brandfarlig R 12 Extremt brandfarligt R8 Kontakt med brännbart material kan orsaka brand R20/21/22 Farlig vid inandning, hudkontakt och förtäring R36/38 Irriterar ögon och huden R52/53 Skadligt för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön S-FRASER S(2) Förvaras oåtkomligt för barn Utfärdat 2003-12-02; senaste revidering 2004-01-15 2004-01-15 Varainformation Biogas.doc

VARUINFORMATION BIOGAS 6(6) S 9 Förpackningen förvaras på väl ventilerad plats S 16 Förvaras åtskilt från antändningskällor. Rökning förbjuden S 17 Förvaras åtskilt från brandfarliga ämnen S23 Undvik inandning av gas/rök/ånga/dimma S 33 Vidtag åtgärder mot statisk elektricitet S36/37 Använd lämpliga skyddskläder och skyddshandskar S 61 Undvik utsläpp till miljön. Läs särskilda instruktioner/varuinformationsblad Utgivningsdatum 2003-12-02 Revisionsdatum 2004-01-15 Producentens anteckningar Friskrivningsklausul Eftersom biogas är en naturprodukt, kommer dess sammansättning inte att vara konstant dock gäller att kvalitén på biogasen skall uppfylla gällande standard SS 15 54 38 "Motorbränsle som bränsle till snabbgående ottomotorer" Varuinformationsbladet kommer därför inte att uppdateras annat än när Stockholm Vatten AB bedömer att avvikelserna i varuinformationsbladet i allt för stor omfattning avviker från verkliga förhållanden. Stockholm Vatten har ingen kontroll över biogasen när den mottagits av distributör eller annan kund, och lämnar därför inga garantier eller påtager sig ansvar för förlust, skada eller kostnader som uppstår till följd av tillämpningen av detta varuinformationsblad eller till följd av hantering, förvaring och lagring, användning eller bortförskaffande av produkten. Övriga anteckningar Sprängämnesinspektionen fusionerades 2001-10-01 med Räddningsverket och är nu däri Avdelningen för brandfarliga och explosiva varor. Utfärdat 2003-12-02; senaste revidering 2004-01-15 2004-01-15 Varuinformation Biogas.doc

VARUINFORMATION BIOGAS 7(6) Användarens anteckningar Utfärdat 2003-12-02; senaste revidering 2004-01-15 2004-01-15 Varuinformation Biogas.doc