AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

Relevanta dokument
STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

AUSTRALISK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Terrier)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

WELSH CORGI PEMBROKE

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

FLATCOATED RETRIEVER

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

FLATCOATED RETRIEVER

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

WELSH CORGI PEMBROKE

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

WELSH CORGI CARDIGAN

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

WELSH SPRINGER SPANIEL

WELSH CORGI CARDIGAN

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

GORDONSETTER. Grupp 7

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

IRISH GLEN OF IMAAL TERRIER

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

KERRY BLUE TERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 3 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

SALUKI. Grupp 10. FCI-nummer 269 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

AIREDALETERRIER. Grupp 3

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

BASSET BLEU DE GASCOGNE

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

HAMILTONSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 132 SKKs Standardkommitté SKKs Centralstyrelse

COCKER SPANIEL (English Cocker Spaniel)

PARSON RUSSELL TERRIER

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

GORDONSETTER (Gordon Setter)

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

BEAUCERON (Beauceron, Berger de Beauce, Bas-Rouge)

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

JACK RUSSELL TERRIER

JACK RUSSELL TERRIER

IRLÄNDSK TERRIER (Irish Terrier)

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

ENGELSK SETTER (English Setter)

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

LÖWCHEN (Petit Chien Lion)

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Transkript:

Grupp 3 FCI-nummer 8 FCI-standard 1995-02-14; engelska SKKs Standardkommitté 1996-01-10 AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier) Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Helhetsintryck: Viktiga måttförhållanden: Uppförande/karaktär: Huvud: Skallparti Stop Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/Tänder Australien Tidigare råtthund, numera uteslutande sällskapshund Grupp 3, sektion 2 Det var främst britter som koloniserade Australien och de förde även med sig sina hundar, bl a små hundar av terriertyp; enfärgade röda eller tvåfärgade. Redan under tidigt 1800-tal förekom avel för att få fram små härdiga råtthundar, vilka blev kända som australiska terrier. Hundar av den här typen visades på Mellbourne utställningen redan år 1872 och 1887 skrevs den första rasstandarden. Den australiska terriern skall vara alert, aktiv, sund och robust med utpräglad terrierkaraktär. Den otrimmade, sträva pälsen bildar runt halsen en tydligt framträdande krage. Kragen skall sträcka sig till bröstbenet. Det långa kraftfulla huvudet hjälper till att framhäva det robusta och kärva utseendet. Den australiska terriern skall vara lågställd och något långsträckt i proportion till mankhöjden. Proportionerna höjd/längd är mycket viktiga för rasens helhetsintryck. Rasen är i grund och botten en arbetande terrier men dess lojala och jämna sinnelag gör den lika lämplig som sällskapshund. Huvudet skall vara långt. Skallen skall vara flat, måttligt bred, väl utfylld mellan ögonen. Stopet skall vara tydligt, men inte djupt. Nostryffeln skall vara svart, medelstor och den läderartade huden skall nå upp över nosryggen. Nospartiet skall vara starkt och kraftfullt. Det skall vara av samma längd som skallen och får inte vara urgröpt under ögonen. Läpparna skall vara strama och svartpigmenterade. Käkarna skall vara starka och välutvecklade med stora och jämnt placerade tänder som sluter i ett saxbett. Nospartiets längd och styrka är väsentliga för att ge kraftfullhet åt käkparti.

Ögon Öron Hals: Kropp: Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Svans Ögonen skall vara små, ovala, med intensivt uttryck. De skall vara mörkbruna, väl åtskilda och får inte vara framträdande. Öronen skall vara små, uppstående och spetsiga, välburna och måttlig brett ansatta. De skall vara fria från långt hår. Öronen skall avspegla hundens sinnelag (gäller inte valpar under sex månaders ålder). Halsen skall ha god längd, vara lätt välvd, stark och mjukt övergå i väl tillbakalagda skuldror. Kroppen skall vara lång i förhållande till höjden och robust byggd. Rygglinjen skall vara plan. Ländpartiet skall vara starkt och djupt. Korset skall vara medellångt, väl utvecklat och endast något sluttande. Bröstkorgen skall vara måttligt djup och bred med välutvecklade revben. Svansen skall vara kuperad, högt ansatt och välburen men inte bäras över ryggen. SVANSKUPERING ÄR FÖRBJUDEN I SVERIGE. Extremiteter: Framställ: Skulderblad Mellanhand Framtassar Bakställ: Lår Förbröstet skall vara väl utvecklat med tämligen djup bringa. Frambenen skall vara absolut raka och parallella sedda framifrån och ha god benstomme. Skulderbladen skall vara något snedställda. Mellanhanden skall vara stark och lodrät. Framtassarna skall vara små, runda, kompakta med kraftiga trampdynor. Tårna skall vara slutna och något välvda. Tassarna får varken vara utåt- eller inåtvända. Klorna skall vara starka, svarta eller mörka. Bakstället skall vara brett men måttligt långt. Sedda bakifrån skall bakbenen vara parallella, från haslederna till tassarna och varken för tätt eller för brett ställda. Låren skall vara muskulösa.

Knäled Has Baktassar Rörelser: Päls: Pälsstruktur Färg Knälederna skall vara välvinklade. Hasorna skall vara korta och välvinklade. Baktassar; se framtassar Rörelserna skall vara fria, spänstiga och kraftfulla. Sedda framifrån skall frambenen röra sig fritt utan slapphet i skuldror, armbågar eller handleder. Bakbenen skall röra sig fritt i såväl knä- som hasleder och ha kraftigt påskjut. Sedda bakifrån skall hasorna röra sig parallellt, varken för tätt eller för brett. Pälsen på kroppen skall bestå av tätt, hårt, rakt täckhår - ungefär 6 cm långt - och kort, mjuk underull. Skallen skall vara täckt av mjukt, silkigt hår som bildar en tofs på hjässan. Nospartiet och nedre delen av benen samt tassarna skall var fria från långt hår, dock skall frambenens baksidor vara lätt behårade (fanor) ända ner till handleden. a) Blå, stålblå eller mörkt gråblå, med djup gulröd tan-färg (inte sandfärgad) i ansikte, på öron, kroppens undersida, nedre delen av benen och tassarna samt omkring anus (undantaget valpar). Färgen skall vara så djup och klart avgränsad som möjligt. Sotighet är inte önskvärd. Tofsen på hjässan (top-knot) skall vara blå, silver eller i en ljusare ton än färgen i övrigt på huvudet. b) Enfärgat röd eller rent sandfärgad. Sotighet eller mörka skuggningar är inte önskvärt. Tofsen på hjässan i ljusare nyans är tillåten. Storlek/vikt: Vita tecken på bröst och tassar betraktas som fel. Mankhöjd Önskvärd mankhöjd: hanhundar tik ca25 cm något lägre Vikt Önskvärd vikt: hanhund ca 6,5 kg tik något mindre Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 Sekreterare Standardkommittén 08-795 30 76 30