E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna?

KARTLÄGGNING E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? E-FÖRVALTNING OCH E-TJÄNSTER I KOMMUNERNA 2014 E-tjänster och appar E-tjänster och appar 1

Förord De senaste åren har det skett en fantastisk utveckling kopplat till ny teknik, digitalisering och internet. Det har gjort att vi i Sverige idag flitigt använder internet och våra smarta telefoner för att sköta våra ärenden, söka information, boka och betala, när och där det passar var och en av oss. Det offentliga behöver hänga med i denna utveckling för att möta upp förväntningarna och ta vara på alla de möjligheter som digitaliseringen ger. Denna rapport visar hur långt kommunerna har kommit i arbetet med att utveckla verksamheten med stöd av digitalisering, att erbjuda e-tjänster och appar. Kartläggningen, som till del är en uppföljning av en enkätstudie från 2011, visar att arbetet går framåt på många sätt. Men den visar också att det är stora skillnader mellan mindre och större kommuner. Glädjande i detta sammanhang är att samverkan mellan kommunerna ökar, särskilt bland de mindre kommunerna, då detta är en viktig nyckel för att få med alla kommuner i utvecklingen. I rapporten mäts förekomsten av e-tjänster i landets kommuner, vilket ses som en indikator på hur arbetet med e-samhället fortskrider. Utveckling av kommuners verksamhet med stöd av digitalisering kräver en förändring av arbetssätt i många delar av organisationen, och ett stort antal e-tjänster ger inte med automatik en högre nytta för invånare och företag. Vi ser att ett viktigt utvecklingsområde för kommande rapportering på området inkluderar att tydligare också mäta den nytta som e-tjänsterna ger. Stockholm juni 2014 Per Mosseby Avdelningen för digitalisering E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 2

Övergripande iakttagelser Strategi och prioritering Samverkan 57 procent av kommunerna uppger att utvecklingen av e-förvaltning har hög eller mycket hög prioritet. 84 procent av kommunerna med fler än 50 000 invånare prioriterar arbetet e-förvaltningsarbetet högt eller mycket högt. Var femte kommun har tagit fram en egen e-strategi. 76 procent av kommunerna har utsett en ansvarig för e-förvaltningsarbetet. Samverkan mellan kommunerna ökar generellt inom e- förvaltningsområdet. Andelen mindre kommuner som samverkar har ökat kraftigt sedan 2011. Vanligast är att samverka kring upphandling, vilket 76 procent av kommunerna gör. Sju av tio kommuner samverkar kring drift och förvaltning av it-system samt vid utveckling av e-tjänster. Fyra av fem kommuner deltar i arbete kring en regional digital agenda. E-tjänster Drygt fyra av fem kommuner tillhandahåller e-tjänster. Kommunerna erbjuder allt från noll till 140 e-tjänster. Medelvärdet av erbjudna e-tjänster för kommuner som erbjuder e-tjänster är 24 stycken. De vanligast förekommande e-tjänsterna är e-tjänst för att boka och låna om böcker (68 procent), låna e-böcker och andra digitala medier (63 procent) samt ansökan till förskola (58 procent). Mobilapplikationer 46 procent av kommunerna erbjuder mobilapplikationer. En ökning med 31 procent sedan 2011. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 3

Kommunranking e-tjänster och appar Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Skellefteå kommun, Stockholms stad, Tyresö kommun och Umeå kommun toppar rankinglista kring utbud av e- tjänster och appar. Uppföljning av särskilda satsningsområden 19 procent av kommunerna har påbörjat ett arbete för att ansluta till Mina meddelanden. 53 procent av kommunerna har påbörjat ett arbete för att införa e-arkiv. I var tredje kommun pågår aktiviteter kring öppna data, men endast åtta procent av kommunerna tillhandahåller idag öppna data. 70 procent av kommunerna erbjuder digitala verktyg för medborgardialog. 62 procent gör detta via sociala medier, 25 procent via specifika ITlösningar. Fyra av fem kommuner har försett sina förtroendevalda med digitala verktyg i form av läs- och surfplattor i vissa eller samtligaav sina styrelser och nämnder. Närmare tre av fyra kommuner upphandlar elektroniskt i ganska stor eller mycket stor omfattning. 77 procent av kommunerna anger att de påbörjat omställningen från analoga till digitala trygghetslarm. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 4

Inledning Denna rapport ger en överblick av kommunernas arbete med digitalisering, e-förvaltning och e-tjänster. Med e-förvaltning avses verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av informations- och kommunikationsteknik kombinerat med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Med e-tjänst avses en tjänst som tillhandahålls via ett elektroniskt gränssnitt och som helt eller delvis utförs elektroniskt, ofta via kommunens webbplats, ibland som en mobilapplikation (app). En e-tjänst kan till exempel erbjuda information direkt på webbplatsen, vara en del av en ärendehanteringsprocess och ibland kräva inloggning. Med en e-tjänst avses inte nedladdningsbara blanketter eller formulär som skrivs ut och sparas på datorn för att skickas in separat via brev eller e-post. Som e-tjänst avses heller inte länk på webbplats till e-postprogram. Rapporten baseras på en enkätstudie som genomfördes bland Sveriges kommuner under den tidiga delen av våren 2014. Enkäten riktade sig till kommundirektören som med hjälp av personer ansvariga för e-förvaltningsfrågor i kommunen har besvarat enkäten. Resultaten och analysen av enkäten beskrivs i denna rapport och dess bilagor. Resultaten har, där så varit möjligt, jämförts med den av SKL genomförda enkätstudien E- förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner 2011 för att påvisa eventuella trender eller förändringar. En storleksindelning av kommunerna har gjorts för att möjligöra analys gentemot kommunstorlek. Följande indelning har använts: 100 000 invånare 50 000 99 999 invånare 20 000 49 999 invånare 10 000 19 999 invånare < 10 000 invånare E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 5

Svarsfrekvens Enkäten skickades till landets alla 290 kommuner och av dessa besvarade totalt 220 kommuner enkäten i sin helhet, vilket gav en svarsfrekvens på 76 procent. Elva kommuner besvarade enbart någon eller några av enkätens frågor, medan andelen kommuner som inte alls skickade tillbaka något svar var 20 procent. Kommuner i samtliga storlekskategorier har besvarat enkäten. Figur 1 beskriver svarsfrekvensen bland kommunerna, sorterade på kommunstorlek och med jämförelse mot 2011 års enkät. 2011 besvarade 81 procent av kommunerna en eller flera frågor, vilket gör de båda enkäternas resultat jämförbara. I årets enkät har 36 kommuner deltagit som inte deltog i 2011 års enkät. Figur 1. Andel svarande per kommungrupp. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 6

Strategi, prioritering och ansvar Prioritering av arbetet med att utveckla e-förvaltning En majoritet av kommunerna prioriterar e-förvaltningsarbetet högt. 57 procent av de svarande kommunerna anser att arbetet med att utveckla e-förvaltning är mycket högt eller ganska högt prioriterat, vilket dock är en minskning med sex procent jämfört med 2011. Det är bara sju procent av kommunerna som anger att de prioriterar e-förvaltning ganska lågt eller mycket lågt, att jämföra med 35 procent år 2011 (figur 2). Figur 2. Prioritering av arbetet med att utveckla e-förvaltning (Antal svarande: 229 kommuner). En jämförelse med 2011 försvåras genom att svarsalternativet varken låg eller hög prioritet tillkommit i årets enkät, vilket 34 procent av kommunerna har svarat. I vilken utsträckning som kommunerna prioriterar e-förvaltning skiljer sig stort mellan större och mindre kommuner. Figur 3 visar att 84 procent av de kommuner som har fler än 50 000 invånare har hög eller mycket hög prioritet på frågorna. Bland kommuner med mindre än 10 000 invånare är motsvarande andel 40 procent. Hos kommunerna med färre än 50 000 invånare är det betydligt vanligare att uppfatta sin prioritering av e- förvaltningsarbetet som ganska låg prioritet eller varken hög eller låg prioritet. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 7

Figur 3. Andel kommuner som prioriterar arbetet med att utveckla e-förvaltning sorterat på kommunstorlek (Antal svarande: 229 kommuner). Figur 4. Kommuners prioritering av arbetet med e-förvaltning (Antal svarande 229 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 8

Strategi för utveckling av e-förvaltning Var femte kommun har tagit fram en egen strategi som styr deras arbete med e- förvaltning och ytterligare 36 procent anger att arbete pågår med att ta fram en strategi. Dessa siffror är relativt likvärdiga med dem från 2011. 37 procent av kommunerna har antagit SKL:s Strategi för e-samhället (2011) (figur 5). Figur 5. Andel kommuner med strategier för utveckling av e-förvaltning. Notera att kommunerna har kunnat uppge flera alternativ på frågan (förutom Nej och Arbete pågår), därför kan procentsumman bli större än 100 (antal svarande: 229 kommuner). Större kommuner har i större utsträckning egna strategier, samtidigt som det är främst i de mindre kommunera som det nu pågår ett arbete med att ta fram nya strategier (figur 6). Figur 6. Andel kommuner som har en strategi för e-förvaltning (Antal svarande: 229 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 9

Ansvar för e-förvaltning Fler kommuner har utsett ansvariga för arbetet med att utveckla e-förvaltning, jämfört med 2011. 76 procent av kommunerna anger att de har utsett en ansvarig för arbetet, vilket kan jämföras med 65 procent år 2011. På frågan om var ansvarig befinner sig i organisationen har kommunerna haft möjlighet att uppge flera alternativ. Liksom år 2011 är det vanligast att ansvaret för e-förvaltningsarbetet vilar på kommun- och stadsledningskontoret och kommunens ledningsgrupp (figur 7). Figur 7. Fördelning av ansvar för arbetet med att utveckla e-förvaltning 2014 och 2011. Notera att kommunerna har kunnat uppge flera alternativ på frågan (förutom Nej), därför är den totala procentsumman större än 100 (Antal svarande: 229 Kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 10

Samverkan Samverkan mellan kommunerna har ökat generellt inom e-förvaltningsområdet jämfört med 2011. Vanligast är att samverka kring upphandling, vilket 76 procent av kommunerna anger att de gör i någon form. Sju av tio kommuner samverkar kring drift och förvaltning av it-system respektive utveckling av e-tjänster. Det sker också samverkan kring drift och förvaltning av it-infrastruktur (65 procent) och drift och förvaltning av e-tjänster (53 procent). (figur 8). Figur 8. (Antal svarande kommuner för de olika utvecklingsområdena i den ordning de förekommer i diagramet uppifrån: 227, 223, 224, 222, 218, 214). Olika samverkansformer Det är vanligast att kommuner samverkar med en eller flera kommuner, vilket framgår i Figur 9. Så sker i 58 procent av kommunerna kring upphandling och i ungefär hälften av kommunerna kring utveckling av e-tjänster och drift och förvaltning av it-system och itinfrastruktur. Var femte kommun samverkar inom en gemensam nämnd kring drift- och förvaltning av e-tjänster, it-system, it-infrastruktur respektive upphandling. Drygt 20 procent av kommunera samverkar inom kommunförbund och regionala samverkansorgan kring utveckling av e-tjänster. Men i övrigt anges inte denna samverkansform i så stor utsträckning inom övriga områden. En liten andel av kommunerna uppger att de samverkar med landsting. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 11

Figur 9. Andel kommuner som samverkar inom olika samverkansformer. Notera att kommunerna kunnat uppge flera alternativ, därför kan procentsumman bli högre än 100. (Antal svarande kommuner 2014 för olika områdena i den ordning de förekommer i diagramet: 224, 218, 223, 222, 227, 214) Samverkan med en eller flera kommuner har sedan 2011 ökat generellt och särskilt kring upphandling (20 procent) och utveckling av e-tjänster (17 procent) se tabell 1. Samverkan i gemensam nämnd eller kommunalförbund har också ökat men i mindre omfattning. När det gäller samverkan inom kommunförbund och regionala samverkansorgan uppträder en mer splittrad bild, där samverkan kring utveckling och förvaltning av e-tjänster har ökat med 9 procent, samtidigt som samverkan kring drift och förvaltning av it-infrastruktur har minskat med tio procent. Samverkan med landstingen verkar oförändrad eller har minskat. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 12

Förändring i samverkan sedan 2011 Utveckling av e- tjänster Drift och förvaltning av e- tjänster Drift och förvaltning ITinfrastruktur Upphandlin g Annat Med en eller flera kommuner I gemensam nämnd/ kommunalförbund Inom kommunförbund/ regionala samverkansorgan Samverkan med landsting +17% +7% +9% +20% +9% +6% +5% +6% +6% +3% +9% +3% -10% 0% -2% +2% -3% -11% -1% -9% Tabell 1. Förändring i procent avsamverkan sedan 2011 för olika områden inom e-förvaltning. Antal svarande kommuner 2014 för de olika områdena i den ordning de förekommer i diagramet: 224, 218, 222, 227, 214. Antal svarande 2011: 214 kommuner). Samverkan efter kommunstorlek Det verkar inte finnas något starkt samband mellan kommunstorlek och grad av samverkan. Inom vissa områden, som kring utveckling av e-tjänst, samverkar större kommuner i större utsträckning än de mindre kommunerna. Inom andra områden, som kring drift och förvaltning av it-system och it-infrastruktur, samverkar de mindre kommunerna i större utsträckning än de större kommunerna (figur 10). Figur 10. Andel kommuner som samverkar i någon form inom olika utvecklingsområden (Antal svarande kommuner för de olika områdena i den ordning de förekommer i diagrammet: 224, 218, 222, 227, 214). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 13

Allt fler mindre kommuner samverkar i utvecklingen av e-förvaltning, vilket tydliggörs i tabell 2. Detta gäller inom alla de områden som följs upp, men särskilt inom utveckling av e-tjänster och upphandling. Det är idag 30 procent fler av kommunerna med mindre än 20 000 invånare, som samverkar kring utveckling av e-tjänster. Likaså är det drygt 30 procent fler kommuner, med mindre än 50 000 invånare, som idag samverkar inom upphandling jämfört med 2011. Andelen kommuner med över 20 000 invånare som samverkar kring drift och förvaltning av it-infrastruktur har minskat. För kommuner med över 100 000 invånare med så mycket som 60 procent. 1 Samverkan kring utveckling av e- tjänster och upphandling har ökat för samtliga kommungrupper. Förändring i samverkan sedan 2011 fördelat på kommunstorlek 100 000 Invånare 50 000 99 999 Invånare 20 000 49 999 Invånare 10 000 19 999 Invånare < 10 000 Invånare Utveckling av e-tjänst +3% +7% +21% +31% +30% Drift av e-tjänst -2% -1% +23% +19% +21% Drift och förvaltning av IT-infrastruktur -60% -18% -12% +5% +13% Upphandling +12% +18% +31% +30% +36% Annat inom e- förvaltning -12% -13% +3% +6% +10% Tabell 2. Förändring i procent sedan 2011 för respektive storleksgrupp som samverkar kring utvecklingen av e-förvaltning i någon form. (Antal svarande: se appendix 1 för en jämförelse mellan antal mellan 2014 och 2011). 1 Denna stora förändring kan dels förklaras av det faktum att det i årets enkät fanns frågan från 2011 om de samverkar kring it-infrastruktur (server, plattform, bredband), men även en ny fråga om samverkan kring it-system. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 14

Samarbete kring en regional digital agenda I oktober 2011 presenterade regeringen en Digital agenda för Sverige som har utmynnat i initiativ till regionala digitala agendor runt hela landet. Nästan fyra av fem kommuner deltar i samarbete kring regional digital agenda. (figur 11). Figur 11. Andel kommuner som deltar i ett samarbete kring en regional digital agenda (Antal svarande: 229 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 15

E-tjänster och mobilapplikationer Drygt fyra av fem kommuner erbjuder e-tjänster (figur 12). En fördelning av svaren på kommunstolek visar att samtliga av de svarande kommunerna med ett invånarantal över 50 000 tillhandahåller e-tjänster samtidigt som nio av tio kommuner i storleken 20 000 49 999 invånare, och åtta av tio kommuner i storleksordningen 10 000 19 999 invånare, gör detsamma. Drygt hälften av kommunerna med mindre än 10 000 invånare erbjuder e-tjänster, medan 46 procent av dessa inte gör det. Figur 12. Andel kommuner som erbjuder e-tjänster (Antal svarande: 231 kommuner). Figur 13. Andel kommuner som tillhandahåller e-tjänster efter kommunstorlek (Antal svarande: 231 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 16

Antal e-tjänster Kommunerna erbjuder allt från noll till 140 stycken e-tjänster. Flest e-tjänster har Helsingborg (140 stycken), följt av Umeå (100 stycken), Norrköping (89 stycken), Luleå (80 stycken), Skellefteå (80 stycken) och Jönköping (75 stycken). I bilaga 2 framgår antal e-tjänster per kommun som har e-tjänster. Medelvärdet av e-tjänster bland de kommuner som har e-tjänster ligger på 24 stycken och medianvärdet på 16. Medel- och medianvärdet för antalet e-tjänster varierar kraftigt med kommunstorlek (figur 14). Figur 14. Medel- och medianantal av erbjudna e-tjänster i olika kommunstorleksgrupper (Antal svarande: 145). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 17

Förekomst av urval av e-tjänster Utifrån 38 på förhand utvalda e-tjänster har kommunerna angett om de erbjuder någon av dessa. Urvalet baseras på en förstudie kring vanligast förekommande e-tjänster i 50-tal kommuner. 28 av de utvalda e-tjänsterna ingick även i 2011-års enkät. Tio av e-tjänster har tillkommit i denna enkät. Figur 16 visar hur stor andel av kommunerna som tillhandahåller ett antal av de fördefinierade e-tjänsterna. Även om jämförelsen med 2011 inte är helt relevant så kan det konstateras att andelen kommuner som erbjuder fler än tio av de fördefinierade e-tjänsterna är betydligt större än vid tidigare mätning. Figur 16. Andelen kommuner som tillhandahåller ett antal av de 38 fördefinierade e-tjänsterna (Antal svarande: 231 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 18

Vanligast förekommande kommunala e-tjänster De tre vanligast förekommande kommunala e-tjänsterna utifrån urvalet, är e-tjänst för att boka och låna om böcker (68 procent), låna e-böcker och andra digitala medier (63 procent) samt e-tjänst för att ansöka om förskola (58 procent), vilket framgår i Figur 17 där det även görs en jämförelse emot 2011 års svarsnivåer. I bilaga 3 finns svarsfrekvensen för samtliga fördefinierade e-tjänster. Generellt har det skett en ökning av förekomsten av de fördefinierade e-tjänsterna, på mellan två till 16 procent, förutom för e-tjänsten för att ansöka om gymnasieprogram, där det skett en minskning. Figur 17. Andel av de kommuner som uppger att de har någon av de fördefinierade e-tjänsterna (Antal svarande: 231 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 19

E-tjänster och funktionalitet De kommuner som erbjuder e-tjänster har även svarat om de har någon e-tjänst med viss typ av funktionalitet. Den vanligast förekommande funktionaliteten är att ha en eller flera e-tjänster som är integrerade med ett verksamhetssystem, vilket 65 procent av kommunerna som har e-tjänster uppger att de har. 58 procent har åtminstone en e-tjänst med två-faktor autentisering (Bank-id/eID). 43 respektive 44 procent av kommunerna har åtminstone en e-tjänst med funktion för digitala underskrifter respektive e-tjänst med möjlighet att följa status och få återkoppling (figur 18). Men det är bara var femte kommun som har en betaltjänst ansluten till en eller flera e-tjänster. Figur 18. Andel av de kommuner som erbjuder en e-tjänst med följande funktioner (antal svarande kommuner för de olika funktionerna i den ordning de förekommer i figuren [från vänster]:173, 174, 171, 173, 168). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 20

Mobilapplikationer 46 procent av kommunerna erbjuder mobilapplikationer (appar). Det är en kraftig ökning från 2011, då endast 15 procent av kommunerna erbjöd sina kommunala tjänster via appar. Det pågår arbete för att tillhandahålla appar i ytterligare 15 procent av kommunerna, vilket innebär det i tre av fem kommuner pågår aktiveter kring appar. (figur 19). I bilaga 4 finns en lista över de kommuner som har mobilapplikationer och listar vilka appar som respektive kommun har. Kommunerna erbjuder idag appar kring allt från skolmatsedel, mobil dokumentation i äldreomsorgen och turistinformation till felanmälan, betalning av parkeringsavgift och medborgardialog. Figur 19. Andel kommuner som erbjuder mobilapplikationer för 2014 resp. 2011 (Antal svarande: 224 kommuner). Dessutom uppger 30 procent av kommunerna att de har kännedom om andra aktörer som har utvecklat mobilapplikationer baserat på e-tjänster, öppna data eller information som kommunen tillhandahåller. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 21

Kommunranking - e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna och dess svar har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna efter i vilken utsträckning de erbjuder e-tjänster och appar gentemot privatpersoner och företag. Indexet har fokus på utbud av e-tjänster och appar i kommuner och fångar således inte t.ex. användning eller nyttan av tjänsterna. Indexet har konstruerats av följande frågor och svar: 1. Erbjuder kommunen e-tjänster? 2. Erbjuder kommunen e-tjänster med följande funktioner? a) som kräver två-faktor autentisiering (t.ex. eid/bankid) b) som har en funktion för digitala underskrifter c) där möjlighet ges att följa statusen på ärendet och få återkoppling d) som är integrerad med ett verksamhetssystem e) som har en betaltjänst ansluten till sig 3. Hur många e-tjänster erbjuder kommunen? 4. Tillhandahåller kommunen några mobilapplikationer, s.k. appar? Kommunerna har fått poäng efter hur de svarat på dessa frågor och man kan få max 14 poäng. Kommunerna har sedan delats in i femton olika rankinggrupper baserat på totalpoäng. Hur indexet är konstruerat går att utläsa i detalj i bilaga 5. Sex kommuner toppar rankinglistan 186 kommuner 2 ingår i rankinglistan, som i sin helhet kan läsas i bilaga 6. Det är sex kommuner som får full pott och maximala 14 poäng, och hamnar i topp på rankinglistan. Det är Göteborgs stad, Helsingborg stad, Skellefteå kommun, Stockholms stad, Tyresö kommun och Umeå kommun. 36 kommuner blir utan poäng. Jämförelse mellan topp- och bottenskiktet i rankingen Här görs en jämförelse mellan de kommuner som fått högst, respektive lägst poäng i det sammanvägda indexet. Jämförelsen har genomförts mellan de 36 kommuner som ingår i de fyra högsta rankinggrupperna och de 42 kommuner som ingår i de två lägsta rankinggrupperna. 2 De kommuner som har angett att de har e-tjänster men inte uppgett antal e-tjänster ingår inte i rankinglista, likaså ingår inte de kommuner som i övrigt svarat ofullständigt. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 22

Slutsatser i jämförelsen: - Det skiljer i kommunstorlek mellan topp- och bottenskiktet. Skillnaden i medianvärde är 57 205 invånare. Mer än hälften av kommunerna i bottenskiktet har mindre än 10 000 invånare. - Toppskiktet priorterar i högre utsträckning än bottenskiktet arbetet med att utveckla e-förvaltningen. 86 procent av de som toppar rankingen prioriterar arbetet mycket eller ganska högt, medan motsvarande siffra för de lägsta rankinggrupperna är 33 procent. - Var fjärde kommun som ligger i toppen har en egen e-strategi och samtliga har utsett en ansvarig för e-förvaltningsarbetet, att jämföra med att fem procent av de som ligger i nederst i rankinglistan har en e-strategi och 44 procent av dessa har inte utsett någon ansvarig för arbetet.. - Det är ingen större skillnad mellan grupperna kring i vilken utsträckning de samverkar med andra. E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 23

Uppföljning av särskilda satsnings-områden I detta avsnitt görs en uppföljning av läget i kommunerna kring ett antal av de initiativ och särskilda satsningsområden som finns med i SKL:s handlingsplan för e-samhället 2013 2015 Digitala vägen till morgondagens välfärd (2013). Mina meddelanden Med tjänsten Mina meddelanden 3 kan privatpersoner och företag samlat få meddelanden från myndigheter och kommuner via en säker e-brevlåda, istället för att få dem hemskickade i fönsterkuvert. Sedan oktober 2013 har kommuner möjlighet att använda tjänsten för att ersätta pappersutskick med säkra digitala meddelanden. Skatteverket förvaltar tjänsten. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att samtliga kommuner, landsting och regioner erbjuder privatpersoner och företag möjlighet att motta integritetskänsliga meddelanden via en säker digital brevlåda. I dagsläget är det 42 kommuner, 19 procent, som har påbörjat ett arbete för att ansluta sig till Mina meddelanden samtidigt som två av tre kommuner inte har påbörjat detta arbete (figur 20). Figur 20. Andel kommuner som påbörjat ett arbete för att ansluta till tjänsten Mina Meddelanden (Antal svarande: 224 kommuner). 3 www.minameddelanden.se E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 24

E-arkiv SKL Kommentus inköpscentral har på uppdrag av SKL upphandlat ett ramavtal för e- arkiv som kommuner, landsting och regioner samt kommunala bolag kan avropa. I mars 2014 var ramavtalet, som löper fram till 2016, klart. 4 Med ett e-arkiv ges möjligheten att elektroniskt lagra och återsöka de handlingar och ärenden som hanteras inom organisationen. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att samtliga kommuner, landsting och regioner har påbörjat införande av e-arkiv och att mer än hälften har implementerat e-arkiv och påbörjat anslutning av verksamhetssystem. I dagsläget har 53 procent av kommunerna påbörjat ett arbete för att införa e-arkiv (figur 21). Figur 21. Andel kommuner som påbörjat ett arbete för att införa e-arkiv (Antal svarande: 224 kommuner). 4 www.skl.se/earkiv E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 25

Öppna Data Öppna data är information från offentliga organisationer som finns tillgänglig för vem som helst att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse och vidarelicensiering. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras möjligheterna till ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Arbetet med öppna data driver även kvalitetsarbete och förbättrar förutsättningarna för tillväxt genom att driva på marknaden för informationstjänster. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att antalet öppna och kvalitetssäkrade datakällor från kommuner, landsting och regioner som finns lätttillgängliga för tjänsteutvecklare årligen fördubblats. I var tredje kommun pågår det en aktivitet kring öppna data (figur 22). Det är dock endast åtta procent av kommunerna som tillhandahåller öppna data, vilket i och för sig är en ökning med sju procent sedan 2011. Värt att notera att 2011besvarade bara 92 kommuner på frågan om öppna data. Vissa av de kommuner som uppgett att de tillhandahåller öppna data har angivit en webbplats för den öppna data som finns, vilket framgår i bilaga 7. Figur 22. Andel kommuner som erbjuder öppna data 2014 och 2011 (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 26

Digitala verktyg för medborgardialog Digitala verktyg skapar möjligheter för kommuner att förbättra dialogen med medborgarna och erbjuda nya former för enskilda att delta, diskutera och påverka samhällsutvecklingen. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att merparten av alla kommuner, landsting och regioner använder sig av digitala verktyg för att utveckla dialogen med medborgare. Idag är det sjuttio procent av kommunerna som erbjuder någon form av digitalt verktyg för medborgardialog. 62 procent erbjuder dialog via sociala medier och en av fyra kommuner har specifika IT-lösningar för medborgardialog. Därtill pågår ett förberedelsearbete i 17 procent av kommunerna. Tretton procent av kommunerna erbjuder inga digitala verktyg för medborgardialog (figur 23). Figur 23. Andel kommuner som erbjuder digitala verktyg för medborgardialog. Notera att kommunerna kunnat uppge flera alternativ för verktyg för medborgardialog (förutom Nej och Arbete pågår ) därför kan den totala procentsumman bli större än 100 (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 27

Digitala verktyg (läs- och surfplattor) för styrelser och nämnder För att modernisera arbetet i kommuners styrelser och nämnder och därmed minska pappersförbrukning och portokostnader, digitaliseras nämndadministrationen och man förser förtroendevalda med digitala verktyg. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att merparten kommuner, landsting och regioner har digitaliserat nämndadministrationen. Fyra av fem kommuner har försett sina förtroendevalda med digitala verktyg i form av läs- eller surfplattor, i vissa eller samtliga styrelser och nämnder. 36 procent har genomfört detta för samtliga styrelser och nämnder. Bland ytterligare 16 procent av kommunerna pågår ett arbete kring detta. Därmed är det bara ett fåtal kommuner som uppger att de inte har påbörjat arbetet (figur 24). Figur 24. Andel kommuner som försett sina förtroendevalda med digitala verktyg (läseller surfplattor) (Antal svarande: 223 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 28

Elektronisk upphandling Det finns en stor potential att förbättra hela upphandlingskedjan med en övergång till elektronisk upphandling. I SKL:s handlingsplan för e-samhället är det förväntade läget 2015 att merparten av alla kommuner, landsting och regioner upphandlar elektroniskt. Närmare tre av fyra kommuner upphandlar idag elektroniskt i ganska stor eller mycket stor omfattning. Nästan hälften gör det i mycket stor omfattning. Sex procent av kommunerna uppger att de upphandlar elektroniskt i ganska liten eller mycket liten omfattning (figur 25). Figur 25. Omfattning av upphandling till kommunens verksamheter som sker elektroniskt (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 29

Omställning från analoga till digitala trygghetslarm Trygghetslarm bereder möjligheter för den enskilde att tryggt kunna bo kvar hemma. Dagens beviljade trygghetslarm är till störst del uppbyggt på analog teknik, en teknik som inom några år inte kommer att finnas kvar eller fungera i de digitaliserade näten. Därför måste ett omfattande arbete genomföras med att byta ut samtliga analoga trygghetslarm till digital teknik. Digitalt trygghetslarm och den moderna tekniken öppnar även upp för andra digitala välfärdstjänster i hemmet. Drygt tre av fyra kommuner har påbörjat omställningen från analoga till digitala trygghetslarm. Det är endast 8 procent som anger att de inte har påbörjat en omställning och 15 procent vet inte om ett sådant omställningsarbete pågår (figur 26). Figur 26. Andel kommuner som har påbörjat omställningen från analoga till digitala trygghetslarm (Antal svarande: 224 kommuner). E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 30

E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 31 Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arvidsjaur Arvika Askersund Bengtsfors Bjuv Bollnäs Borlänge Borås Botkyrka Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Finspång Flen Forshaga Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Grums Grästorp Gullspång Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahamma r Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Hjo Huddinge Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Jokkmokk Jönköping Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kristianstad Kumla Kungsbacka Kungsör Kävlinge Köpings Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Markaryd Marks Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkfors Mölndal Mörbylånga Nacka Nora Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Olofström Orsa Osby Oxelösund Pajala Perstorp Ragunda Region Gotland Robertsfors Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Sorsele Staffanstorp Stockholm Storfors Storuman Strömsund Sundbyberg Sunne Svedala Svenljunga Säffle Säter Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanums Tibro Tidaholm Tierp Tingsryd Tjörn Tomelilla Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Umeå Upplands- Väsby Uppsala Uppvidinge Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Varberg Vaxholm Vetlanda Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystads Åmål Ånge Årjäng Åtvidaberg Älmhults Älvdalen Älvkarleby Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersunds Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå Bilaga 1. Kommuner som besvarat enkäten i sin helhet

Bilaga 2. Antal e-tjänster som kommuner erbjuder Kommun Antal Kommun Antal Kommun Antal Kommun Antal Kommun Antal Ale 30 Gävle 30 Kumla 32 Osby 14 Tyresö 70 Alingsås 42 Göteborg 70 Kungsbacka 48 Oxelösund 5 Täby 30 Arboga 7 Götene 15 Kävlinge 4 Perstorp 2 Umeå 100 Arvika 58 Hagfors 2 Landskrona 10 Region Gotland 70 Upplands Väsby Askersund 20 Hallstahammar 14 Lessebo 7 Robertsfors 20 Uppsala 50 Bengtsfors 5 Halmstad 19 Lidingö 60 Salems 20 Valdemarsvik 14 Bjuvs 7 Hammarö 45 Lindesberg 11 Sandviken 30 Vallentuna 40 Bollnäs 40 Haninge 5 Linköping 54 Sigtuna 10 Varberg 60 Borlänge 1 Haparanda 6 Ljungby 20 Sjöbo 14 Vetlanda 11 Borås 28 Hedemora 4 Ljusdal 3 Skara 5 Vårgårda 8 Botkyrka 36 Helsingborg 140 Lomma 9 Skellefteå 80 Vänersborg 20 Burlövs 8 Hjo 10 Luleå 80 Skövde 30 Värmdö 33 Båstads 15 Huddinge 52 Lund 50 Sollentuna 55 Värnamo 13 Dals-Ed 2 Hylte 8 Lysekil 3 Staffanstorp 10 Västervik 20 Danderyd 16 Håbo 14 Malmö 42 Stockholm 60 Västerå 50 Dorotea 3 Hällefors 10 Mellerud 2 Sundbyberg 15 Växjö 30 Ekerö 15 Härjedalen 9 Mjölby 5 Svedala 8 Åmål 10 Eksjö 25 Härryda 70 Motala 20 Svenljunga 3 Ånge 17 Emmaboda 2 Hässleholm 39 Munkfors 10 Säffle 28 Årjäng 6 Enköping 6 Järfälla 25 Mölndal 8 Söderhamn 15 Öckerö 6 Eslöv 20 Jönköping 75 Mörbylånga 8 Södertälje 20 Ödeshög 6 Essunga 10 Kalmar 17 Nora 10 Tidaholms 8 Örkelljunga 19 Fagersta 11 Karlshamn 20 Norrköping 89 Tierps 23 Örnsköldsvik 60 Falkenberg 20 Karlskrona 25 Norrtälje 20 Tingsryds 11 Östersund 18 Flen 2 Karlstad 70 Nybro 8 Tomelilla 20 Österåker 9 Gislaved 13 Katrineholm 24 Nykvarn 15 Tranås 24 Östhammar 27 Gnesta 5 Kils 10 Nyköping 18 Trelleborg 20 Östra Göinge 18 Grums 15 Klippan 30 Nynäshamn 12 Trollhättan 23 Grästorp 4 Kristianstad 50 Orsa 5 Trosa 10 30 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 32

Bilaga 3. Förekomsten av 38 fördefinierade e-tjänster Förskola Antal kommuner som har tjänsten Andel kommuner som har tjänsten 2014 2011 2014 2011 Ansöka om förskola 135 102 58,4% 45,7% Kommunicera, ta del av, och lämna information (schema, kontaktuppgifter) som rör förskolan (t.ex. via digitalt forum, lärplattform) Grundskolan 118 78 51,1% 35,0% Ansöka om grundskola 57 37 24,7% 16,6% Ansöka om ledighet 56 38 24,2% 17,0% Anmäla frånvaro 98 68 42,4% 30,5% Ansöka om skolbarnomsorg 102 74 44,2% 33,2% Förmedla personlig information om elevens utveckling (IUP-verktyg) Gymnasium 110 85 47,6% 38,1% Ansöka om gymnasieprogram 110 115 47,6% 51,6% Ansöka om ledighet 31 35 13,4% 15,7% Ansöka om inackorderingstillägg 19 n/a 8,2% Förmedla personlig information om elevens utveckling (IUP-verktyg) Vuxenutbildning 59 47 25,5% 21,1% Ansöka om vuxenutbildning 47 44 20,3% 19,7% Stöd och omsorg Ansöka om bistånd från äldreomsorgen 11 n/a 4,8% n/a Få information om planerade och genomförda insatser inom äldreomsorgen 4 n/a 1,7% 0,90% Ansöka om personlig assistans 5 8 2,2% 3,60% Ansöka om försörjningsstöd 13 7 5,6% 3,10% Ansöka om att bli något av följande: familjehem, stödfamilj, kontaktperson eller jourhem 16 n/a 6,9% E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 33

Bilaga 3. Förekomsten av 38 fördefinierade e-tjänster (forts.) Antal kommuner som har tjänsten Andel kommuner som har tjänsten 2014 2011 2014 2011 Ansöka om färdtjänst 27 6 11,7% 2,7% Ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrad 29 17 12,6% 7,6% Byggnation, boende och trafik Ansöka om bygglov 48 37 20,8% 16,6% Följa handläggningsprocessen för bygglov 27 11 11,7% 4,9% Ansöka om grävningstillstånd 16 n/a 6,9% n/a Anmäla och hantera V/A-anslutning 28 n/a 12,1% n/a Anmäla och ändra behov av sophantering 31 13 13,4% 5,8% Näringsliv och arbete Ansöka om serveringstillstånd 41 25 17,7% 11,2% Anmäla livsmedelsverksamhet 28 n/a 12,1% n/a Söka jobb inom kommunen 117 85 50,6% 38,1% Lämna anbud på kommunens upphandlingar 111 n/a 48,1% Kultur och fritid Boka och låna om böcker 158 148 68,4% 66,4% Låna e-böcker och andra digitala medier 149 120 64,5% 53,8% Boka idrotts- och fritidsanläggningar 107 93 46,3% 41,7% Ansöka om föreningsstöd eller föreningsbidrag 47 32 20,3% 14,3% Ansöka om kulturstöd eller kulturstipendium 23 n/a 10,0% n/a Miljö Anmäla bullerstörning 16 8 6,9% 3,6 Anmäla matförgiftning 36 14 15,6% 6,3% Allmänheten Boka tid för borgerlig vigsel 24 12 10,4% 5,4% Göra felanmälan, lämna synpunkter och ge förslag 124 106 53,7% 47,5% Söka och ta del av offentliga handlingar och protokoll 76 n/a 32,9% n/a E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 34

Bilaga 4. Kommuner som erbjuder mobilapplikationer Arvika kommun Askersunds kommun Bengtsfors kommun Bollnäs kommun Borlänge kommun Burlövs kommun Båstads kommun Danderyds kommun Ekerö kommun Eksjö Eskilstuna kommun Eslövs kommun Essunga kommun Fagersta kommun Falkenbergs kommun Falköpings kommun Filipstads kommun Flens kommun Forshaga kommun Gullspångs kommun Gävle kommun Göteborgs stad Halmstads kommun Hammarö kommun Matsedel, skulptur, bostad Skolmåltider Munizapp, Skolmatsedel, Netpublicator Boka gruppträningspass Skolmåltider Skolmåltider, ungdomsgruppen Din skolmat Felanmälan, synpunktshantering Matsedel för grundskola, Krisapp Kommun för besöksnäringen Synpunktshantering, Gata/Park Skolmaten, Axiell My Library, Eslövs kommunapp, klara (hjälpmedel i stressframkallande situationer), Lediga jobb - Aditro Skolmåltidsapp Skolmat Falkenbergs kommun (skalapp som är under utveckling, men innehåller idag en tjänst för felanmälan) My Library (Biblioteksapp) Turistapp Sörmlands hjärta Skolmatsschema Turistinformation Stadsvandring, visitgavle Luften i Göteborg från MF (snart både ios, android och windows phone), Parkering Göteborg (TK), Cityguide (Goteborg % co), Reseplaneraren (Västtrafik), Var är bussen (Västtrafik), Lekplatsen Götebrog (PoNF), Punkapp (TK), Liseberg (Liseberg), Spårvagnssightseeing (västtrafik), Färdtjänsten (Färdtjänsten) Felanmälan, matsedel Hammarö kommun Haninge kommun Helsingborgs stad Hylte kommun Felanmälan, fritidsappen(anmälan till aktiviteter), Aktivitetskort för idrottsföreningar Matsedel E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 35

Håbo kommun Härnösands kommun Härryda kommun Höganäs kommun Järfälla kommun Jönköpings kommun Kalmar kommun Karlshamns kommun Skolmat Naturguiden Felanmälan Måltidsapp, ungdomsapp, karttjänster, mötesapp Handlingar och protokoll till politiker och tjänstemän Bl.a. Sopsortering, Destination Jönköping Layar För östersjöfestivalen, för skolors matsedel och arbete med jubileumsapp Karlskoga kommun Karlskrona kommun Karlstads kommun Click 4 Alert Katrineholms kommun Kommunappen 0150 Kils kommun Kungsbacka kommun Felanmälan, parkering, turist, kunskapsspel med geografisk koppling Mitt Karlstad, Karlstadskartan, kasta rätt, Karlstad buss, båtbussen. Matsedel i skolan Skol-appar, intern ärendehantering Kungsörs kommun Kävlinge kommun Laholms kommun Landskrona stad Leksands kommun Matsedel för skolor och förskolor Skolmatsedel, lekplatser Skolmat Skolmaten, vandringsleder Skolmatsedel, anmälan till "näriningslivsmöten" Lidingö stad Lidköpings kommun Lindesbergs kommun Linköpings kommun Ljungby kommun Ljusdals kommun Lomma kommun Luleå kommun Lunds kommun Lycksele kommun Malmö stad Malung-Sälens kommun Mjölby kommun Motala kommun Skollunch Mashie Matsedel Felanmälan (lampor, gator, torg m.m.) och Turistguide Matsedel inom skolan Lomma kommun Naturguiden, Felanmälan, inom kulturområdet ex sommarlund och kulturnatten, Infomentors skolapp, arbete pågår med en egen "mitt Lycksele app" som i Skellefteå (regionalt samverkansprojekt) Malmö appen Kost och måltid Bokning av träningspass på kommunens bad Betalning p-avgift E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 36

Mörbylånga kommun Nora kommun Norrköpings kommun Norrtälje kommun Nybro kommun Nykvarns kommun Nynäshamns kommun Orsa kommun Perstorps kommun Sala kommun Skellefteå kommun Skövde kommun Staffanstorps kommun Stockholms stad Storfors kommun Svedala kommun Säffle kommun Söderköpings kommun Södertälje kommun Tidaholms kommun Tierps kommun Skolmaten Skolmat Upplev Norrköping, Kulturnatten Norrköping, Norrköpings naturkarta, Hyresbostäder/student, Industrilandskapet En modulapp som innehåller felanmälan, nyheter, evenemangskalender, se och göra, tjänster, lediga jobb Nybrobo Synpunkter och felanmälan via appen Munizapp samt en intern app Lifecare Mobil Hemtjänst Nynäsappen (dialog med medborgare) Mobil webbsida Munizap Sala appen Mitt Skellefteå Skövde-appen, intern app för IT-helpdesk Mötesapplikation för förtroendevalda samt kommunal med information om kommunen (samma info som hemsidan) Vi har per den 13 mars 2014 33 st appar (blir fler varje månad): apparna för bla skolor, upptäck Stockholm, historiska stockholmsbilder, parkerings-appar, tyck-till-appar, träd, gravar, mobil dokumentation inom äldreomsorg, Stockholmsnytt, insyn Stockholm Skolmat SvedalaNytt, skolmat, Källsortera Säffle appen Besök Söderköping Felanmälan Turistapp, jobbar på en kommunapp Munizapp Tomelilla kommun Trelleborgs kommun Tyresö kommun Täby kommun Umeå kommun Upplands Väsby kommun Uppsala kommun Uppvidinge kommun Valdemarsviks kommun Skolmat, gymnasiet Lån böcker, ladda elbil, felanmälan, frånvaroanmälan Felanmälan Aktivitetsstöd på nätet, felanmälan, Info om Umeå Felanmälan och inom kort ett flertal andra tjänster "Maschie" - skolmatsedel Skolmatsedel Skolmåltid, bibliotek E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 37

Vallentuna kommun Varbergs kommun Vårgårda kommun Felanmälan, synpunktshantering Skolmaten Värnamo kommun Västerviks kommun Västerås stad Ystads kommun Åmåls kommun Matsedlar Kultur, turism och skolmat Novell vibe Ånge kommun Älvkarleby kommun Ängelholms kommun Öckerö kommun Örebro kommun Munizapp Som visar skolmatsedel Infracontrol, CMG, KIA, Citrix Receiver, Skolmaten, Konstvågen. Vägledning genom naturreservat och kulturområden Östersunds kommun E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 38

Bilaga 5. Metodbeskrivning index Indexet är beräknat utifrån åtta av enkätfrågorna från 2014 vilka framgår av tabellen nedan. Indexet är uppbyggt genom att värdet 1 har tilldelats de svar som anses vara positiva för utveckling av e-tjänster, medan resterande svar har kodats som 0. Ett undantag för denna kodning är frågan som rör hur många e-tjänster kommunen erbjuder. Detta då denna fråga var ställd som en öppen numeriskt fråga där kommunerna själva kunde skriva in fritt antal e-tjänster. För den nummeriska frågan har därför antalet e- tjänster har klassificerats in i åtta kategorier vilket innebär att värden för denna fråga kan variera mellan 0-7 där 7 betyder att kommunen erbjuder många e-tjänster och 0 som innebär att kommunen inte erbjuder några e-tjänster. Värdet från samtliga åtta frågor har summerats ihop. Värdet är beräknat per kommun utifrån hur de har svarat på frågorna i enkäten och det lägsta möjliga värdet är 0, medan det högsta möjliga värdet är 14. I de fall där bortfallet eller antal Vet ej svar har varit stort har inget värde beräknats för kommunen. Tabell3. Förklaring av indexkodning Erbjuder kommunen e-tjänster med följande funktioner? Frågor Negativa värden Erbjuder kommunen e-tjänster Nej=0 Tillhandahåller kommunen några mobilapplikationer Nej=0 Arbete pågår=0 Positiva värden Ja=1 Ja=1 Hur många e-tjänster erbjuder kommunen 0=0 1-5=1 6-10=2 11-15=3 16-20=4 21-30=5 31-50=6 Över 50=7 Tvåfaktor autentisiering Digital underskrift Integrerat med verksamhets - system Följa status på ärende och få återkoppling Betaltjänst ansluten till sig Nej=0 Nej=0 Nej=0 Nej=0 Nej=0 Vet ej=0 Vet ej=0 Vet ej=0 Vet ej=0 Vet ej=0 Ja=1 Ja=1 Ja=1 Ja=1 Ja=1 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 39

Bilaga 6. Kommunindex e-tjänster och appar Kommun Rank Poäng Kommun Rank Poäng Göteborg 1 14 Jönköping 4 11 Helsingborg 1 14 Kalmar 4 11 Skellefteå 1 14 Karlskrona 4 11 Stockholm 1 14 Kungsbacka 4 11 Tyresö 1 14 Malmö 4 11 Umeå 1 14 Region Gotland 4 11 Arvika 2 13 Skövde 4 11 Bollnä 2 13 Trollhättan 4 11 Hammarö 2 13 Täby 4 11 Härryda 2 13 Uppsala 4 11 Karlstad 2 13 Vallentuna 4 11 Linköping 2 13 Västerås 4 11 Luleå 2 13 Borås 5 10 Varberg 2 13 Eksjö 5 10 Lidingö 3 12 Eslöv 5 10 Norrköping 3 12 Gävle 5 10 Sollentuna 3 12 Karlshamn 5 10 Örnsköldsvik 3 12 Katrineholm 5 10 Alingsås 4 11 Kristianstad 5 10 Botkyrka 4 11 Lunds 5 10 Falkenberg 4 11 Sandviken 5 10 Halmstad 4 11 Säffle 5 10 Huddinge 4 11 Trelleborg 5 10 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 40

Bilaga 6. Kommunindex e-tjänster och appar (forts.) Kommun Rank Poäng Kommun Rank Poäng Värmdö 5 10 Söderhamn 7 8 Västervik 5 10 Ånge 7 8 Växjö 5 10 Danderyd 8 7 Östersund 5 10 Härjedalen 8 7 Askersund 6 9 Kumla 8 7 Båstad 6 9 Lindesberg 8 7 Hässleholm 6 9 Munkfors 8 7 Ljungby 6 9 Robertsfors 8 7 Nyköping 6 9 Sundbyberg 8 7 Tierps 6 9 Södertälje 8 7 Tomelilla 6 9 Tidaholm 8 7 Upplands Väsby 6 9 Tranås 8 7 Örkelljunga 6 9 Vårgårda 8 7 Grums 7 8 Vänersborg 8 7 Hylte 7 8 Österåker 8 7 Håbo 7 8 Östhammar 8 7 Lomma 7 8 Ale 9 6 Mörbylånga 7 8 Ekerö 9 6 Nora 7 8 Enköping 9 6 Norrtälje 7 8 Fagersta 9 6 Nykvarn 7 8 Haninge 9 6 Nynäshamn 7 8 Haparanda 9 6 Salem 7 8 Karlskoga 9 6 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 41

Bilaga 6. Kommunindex e-tjänster och appar (forts.) Kommun Rank Poäng Kommun Rank Poäng Kil 9 6 Mölndal 11 4 Landskrona 9 6 Nybro 11 4 Lysekil 9 6 Perstorp 11 4 Motala 9 6 Skara 11 4 Osby 9 6 Tingsryd 11 4 Sjöbo 9 6 Vetlanda 11 4 Trosa 9 6 Arboga 11 4 Värnamo 9 6 Bjuv 12 3 Grästorp 9 6 Borlänge 12 3 Bengtsfors 10 5 Flen 12 3 Öckerö 10 5 Gnesta 12 3 Svedala 10 5 Hällefors 12 3 Sigtuna 10 5 Kävlinge 12 3 Staffanstorp 10 5 Lessebo 12 3 Åmål 10 5 Ljusdal 12 3 Hallstahammar 10 5 Mjölby 12 3 Valdemarsvik 10 5 Orsa 12 3 Götene 10 5 Oxelösund 12 3 Östra Göinge 10 5 Årjäng 12 3 Burlöv 10 5 Ödeshög 12 3 Essunga 11 4 Dals-Ed 12 3 Gislaved 11 4 Dorotea 13 2 Hjo 11 4 Emmaboda 13 2 Mellerud 11 4 Hagfors 13 2 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 42

Bilaga 6. Kommunindex e-tjänster och appar (forts.) Kommun Rank Poäng Kommun Rank Poäng Hedemora 13 2 Lekeberg 15 0 Svenljunga 13 2 Lilla Edet 15 0 Härnösand 13 2 Ljusnarsberg 15 0 Höganäs 14 1 Malå 15 0 Kungsör 14 1 Mora 15 0 Sala 14 1 Norsjö 15 0 Uppvidinge 14 1 Pajala 15 0 Ystad 14 1 Ragunda 15 0 Alvesta 14 1 Simrishamn 15 0 Arvidsjaur 15 0 Sollefteå 15 0 Bräcke 15 0 Sorsele 15 0 Degerfors 15 0 Storuman 15 0 Gagnef 15 0 Tibro 15 0 Gnosjö 15 0 Töreboda 15 0 Habo 15 0 Vansbro 15 0 Hallsberg 15 0 Ydre 15 0 Heby 15 0 Åtvidaberg 15 0 Hultsfred 15 0 Älmhult 15 0 Hofors 15 0 Älvdalen 15 0 Högsby 15 0 Överkalix 15 0 Jokkmokk 15 0 Övertorneå 15 0 Kinda 15 0 Knivsta 15 0 Laxå 15 0 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 43

Bilaga 7. Kommuner som tillhandahåller öppna data Kommunnamn Webbplats för öppna data Göteborgs stad Helsingborgs stad Hällefors kommun Data.goteborg.se Oppna.helsingborg.se www.hellefors.se/mota/opendatapsi.4.ce993e813a9cd00e9d4f0.html Karlshamns kommun Karlskoga kommun Click 4 Alert Kils kommun Kiruna kommun Lindesbergs kommun Linköpings kommun Luleå kommun Nybro kommun Robertsfors kommun Skellefteå kommun Sollentuna kommun Stockholms stad Umeå kommun www.hrsupporten.se/kiruna.php lindesberg.se/psidata www.linkoping.se/psidata www.lulea.se/psidata RSS www.robertsfors.se open.skelleftea.se www.sollentuna.se/e-tjanster-och-blanketter/e-tjanster-ochblanketter/jamfor/ open.stockholm.se/ Open Umeå Växjö kommun Åmåls kommun Örebro kommun www.amal.se (rss flöde) www.orebro.se/12784.html E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 44

Appendix 1. Antal svarande per område, år och kommunstorlek 100 000 Invånare 50 000 99 999 Invånare 20 000 49 999 Invånare 10 000 19 999 Invånare < 10 000 Invånare Antal svarande kommuner 2014/2011 2014/2011 2014/2011 2014/2011 2014/2011 Utveckling av e-tjänst 12/11 31/27 57/59 73/75 51/42 Drift av e-tjänst 11/11 30/27 56/59 70/75 51/42 Drift och förvaltning av IT-infrastruktur 13/11 31/27 54/59 71/75 53/42 Upphandling 13/11 31/27 54/59 72/75 51/42 Annat inom e-förvaltning 12/11 30/27 53/59 69/75 50/42 E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna? 45

E-tjänster och appar hur är läget i kommunerna De senaste åren har det skett en enorm utveckling kopplat till ny teknik, digitalisering och internet. Det har gjort att vi i Sverige idag flitigt använder internet och våra smarta telefoner för att sköta våra ärenden, söka information, boka och betala, när och där det passar var och en av oss. Det offentliga behöver hänga med i denna utveckling för att möta upp förväntningarna och ta vara på alla de möjligheter som digitaliseringen ger. Denna rapport visar hur långt kommunerna har kommit i arbetet med att utveckla verksamheten med stöd av digitalisering, att erbjuda e-tjänster och appar. Kartläggningen, som till viss del är en uppföljning av en enkätstudie från 2011, visar att arbetet går framåt på många sätt. Men den visar också att det är stora skillnader mellan mindre och större kommuner. Glädjande i detta sammanhang är att samverkan mellan kommunerna har ökat så stort, särskilt bland de mindre kommunerna, då detta bedöms vara en viktig nyckel för att få med alla kommuner i utvecklingen. Upplysningar om innehållet Per-Erik Nyström, per-erik.nystrom@skl.se Åsa Zetterberg, asa.zetterberg@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 Text: Ange namn Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se