Ludvika Hockey Lightening 2008-06-20 Dokument 02. Styrdokument. Ludvika Hockeys Barn- och Ungdomsprogram. Ludvika Hockeys 1
Kamratskap, Glädje och Framgång Vi är föreningen Ludvika Hockey Spelare, tränare, lagledare, materialförvaltare, föräldrar, publik, vaktmästare, kanslist, du, jag, styrelse, domare, sponsorer och alla andra medlemmar som stödjer Ludvika Hockey. Tillsammans skapar vi den föreningsanda, som blir våra kännetecken kamratskap, glädje och genom dem växer de möjligheter fram, som kommer att ge Ludvika Hockey dess framgång. 2
Värdegrund. att få barn och ungdomar känna glädje och kamratskap i samband med sitt fritidsintresse ishockey. att fostra barn ungdomar till att följa uppsatta regler och klara både med och motgångar. att samtliga tränare i barn- och ungdomsverksamheten har giltig tränarlegitimation enligt Svenska Ishockeyförbundets krav. att samtliga tränare i ungdomssektionen följer föreningens utbildningsplaner och policy, för den aktuella åldersgruppen och har ett utvecklingsfokuserat förhållningssätt. att alla tränare i föreningen samverkar och samarbetar för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att utveckla barnens och ungdomarnas ishockeyfärdigheter. att alla ledare i föreningen verkar för goda relationer med barnens och ungdomarnas familjer. att ishockeyutövandet medför goda förutsättningar för ungdomarnas skolgång. att föräldrar från barn och ungdomslagen bereds möjlighet att delta i samverkansträffar för att kunna påverka föreningens utveckling. 3
Barn och ungdomsprogrammets målsättningar. Idrottsliga Ekonomiska Budget Sociala Idrottsliga mål: Ekonomiska mål : Individuella Laganpassade Föreningsanpassade Arbetsinsatser Lokalt aktivitetsstöd Avgifter Sociala mål Samarbete Uppträdande Respekt Glädje Skola Alkohol, droger Mobbing 4
Övergripande mål. Vi skall bedriva idrottsverksamhet för barn- och ungdomar i olika åldrar och skapa lika villkor för alla att delta, oavsett kön, integrationshinder eller ekonomiska förutsättningar. Vår barn- och ungdomsverksamhet skall kännetecknas av glädje, kamratskap och idrottslig framgång. Vi skall i planeringen och genomförandet av idrottsutövandet skapa bästa möjliga förutsättningar för individens prestationsförmåga i skolarbetet. Våra ledare och tränare skall i samarbete med föräldrar, inom ramen för de sportsliga aktiviteterna, fostra barn- och ungdomar socialt och till goda förebilder för Ludvika Hockey. Vi skall ge barn- och ungdomar en sådan ishockeyutbildning, så att de utvecklas till individuellt duktiga lagspelare och att de i en framtid kan representera A-laget. Glädje Resa Träna Social fostran Tävla Framgång Ludvika Hockeys Barn- och Ungdomsprogram Kamratskap Bredd Talangutveckling Juniorlaget A-laget 5
Föreningsanpassade mål. Lag Vänskap Serie DM Cupspel U 16 Utveckling Utveckling Resultat Bredd U 15 Utveckling Utveckling Resultat Bredd U 14 Utveckling Utveckling Resultat Bredd U 13 Utveckling Utveckling Bredd U 12 Utveckling Utveckling Bredd U 11 Utveckling Utveckling Bredd U 10 Utveckling Bredd U 9 Utveckling Bredd U 8 Utveckling Bredd Skridskoskola för 4 7 år. Cupdeltagande. Vid cupspel har alla spelare i laget rätt att delta. De arbetsinsatser som föräldrar solidariskt utför vid olika aktiviteter, som syftar till att betala avgifter för borta cuper. Det gör att alla barn och ungdomar får delta under cupspel, oavsett hur deras träningsnärvarosituation ser ut för tillfället. Det gäller upp tom U 16, undantaget är om föreningen med ett Cupspelsdeltagande, har en uttalad idrottslig målsättning i U 16 och det då är föreningen som betalar själva cup avgiften. 6
Lag- och åldersanpassade mål. Björnligan. Ha roligt på isen. Lekar, glädjefyllda träningar. Tålamod. Skridskoteknik, grunder. Björnligan. Tränar en ggr/vecka. U 9 10. Skridskoteknik, grunder. Spela på alla platser. Prova som målvakt. Regelträning. Uppförande under match. Alla spelare lika. Vänskapsmatcher Övar för Knattemärket. Tränar två ggr/vecka. U 11 12. Individuell teknikträning är huvudinriktning. Enkla spelövningar 1-1, 2-0, 2-1. Arbetsområden på banan. Välja ut målvakter. Seriespel inleds. Alla spelare lika. Övar för Bronsmärket. Tränar två ggr/vecka. Off-ice träning en ggr/varannan vecka. 7
Lag- och åldersanpassade mål. U 13 14. Fortsatt prioritering av individuell teknik. Spelövningar. Helplansövningar. Fria byten. Seriespel. DM-spel (U 14). Pröva på försäsongsträning Övar för Silvermärket. Tränar två till tre ggr/vecka. Off-ice träning en ggr/vecka. U 15 U16. Individuell teknik fortfarande viktigt. Spelövningar. Powerplayträning. Boxplay träning. Utpräglade övningar för målvakt, back och forward. Spelförståelse. Spela mot äldre motståndare. DM Pröva på försäsongsträning. Övar för Guldmärket. Tränar tre ggr/vecka. Off-ice träning en ggr/vecka. Alla barn och ungdomar har rätt att träna och spela ishockey under så likvärdiga villkor som möjligt. Från U 13 har tränaren möjlighet att matcha bästa kedjan mot motståndarlagets bästa kedja. Ingen toppning får göras i U 14 och U 15 annat än vid DM matcher. I U 16 har tränaren möjlighet att ta ut det för dagen bästa laget till serieoch DM matcher, där toppningar kan beslutas vid vissa avgörande skeenden av en match. 8
Barn- och ungdomars utveckling + - 2 år. 6-7 år. Viss fumlighet Energiska kan inte stå still. Fartproblem Ärliga i uttryck Har svårt att förutse omgivning med fart Egen vilja Utgår från sig själva 8-9 år Varierande kroppsrörelser Jobbar på egen hand Okontrollerade hastigheter Tar lätt på misslyckande (barn glömmer, ej föräldern) Svårt placera sin kropp i fart till andra faktorer 10-11 år Koordinationen; öga hand - fot utvecklas fint Fin lagkänsla Tekniska perioden, älskar att träna Samarbete, känsla för regler, stöttar varandra Tar misslyckande hårt 12-13 år Snabb tillväxt, hjärta/lungor utvecklas Lugnare/tryggare barn Bra tid till konditionsträning Blir mera taktiska Stor tillväxt av muskelmassa Förstår att regler betyder skyldigheter och rättigheter 9
14-15 år I puberteten tänker som vuxna Rejäl konditionsträning Taktiskt mottagliga Varierad längdtillväxt Bra analytiker Uppbyggnadsträning med egen kropp ex. rörlighet/koordination Kritiska/krav på normer och gränser Barn och ungdomar som tränar och spelar ishockey i vår förening har rätt att få känna sig trygga i gruppen och ha roligt med laget och ledarna. Vi vill också att de ska få en bra ishockeyutbildning och en viktig del i den är att de får särskild anpassad fysisk träning, så att de ska utveckla rörlighet, snabbhet, koordination, balans och så småningom styrka. Vi tror att inom ramen för den långsiktiga målsättningen med träningen finns det möjligheter att identifiera intressanta frågeställningar och studera samband mellan den fysiska utvecklingen av barn och ungdomars neuromuskulära kontroll och prestationsnivån i skolarbetet. Den fysiska träningen kommer att vara integrerad i ishockeyutbildningen from U11 U 16. 10
Ekonomiska mål. Den ekonomiska målsättningen med barn och ungdomshockeyn är att den med utgångspunkt från budgeten skall redovisa ett nollresultat varje år. Budgeten utgår ifrån verksamhetsmålen som fastställs i en demokratisk anda i föreningen. Den ekonomiska täckningen för budgeten uppnås genom inkomster från medlems- och spelaravgifter, lokalt aktivitetsstöd, arbetsinsatser och försäljningsaktiviteter och cuper. Spelaravgifterna täcker ca en tredjedel av de totala kostnaderna för barn och ungdomsverksamheten. Det förutsätter att alla i föreningen känner en solidarisk anda för att hjälpa till, att skapa de grundläggande ekonomiska förutsättningarna för barn och ungdomshockeyn. Det innebär normalt sett att de yngre lagen drar in mer pengar än vad de gör av med, för att sedan när lagen blir äldre skall kunna kosta mer. Lokalt aktivitetsstöd. Statligt lokalt aktivitetsstöd utgår till ideell förening som är medlem i Specialidrottsförbund anslutet till Riksidrottförbundet. Bidragsberättigade deltagare är barn och ungdomar i åldern 7-20 år som är aktiva i föreningens idrottsliga verksamhet. Det är därför mycket viktigt att det vid varje sammankomst antecknas närvaro på deltagare och ledare och att den redovisas i enlighet med Riksidrottsförbundets regler. Alla sammankomster ska redovisas ex. upptaktsträff, träningar, matcher, avslutningsaktivitet. Vid cuper får en match/dag redovisas. Lotter. Det finns möjlighet för dem som tecknar sig för familjemedlemsskap att sälja julkalendrar och bingolotter, för att minimera spelares deltagaravgift. 11
Försäljning. Olika försäljningsaktiviteter bidrar positivt till ökade förutsättningar för att verksamhetsmålen kan uppnås och budget kan hållas. Exempel på försäljningsaktiviteter är sverigelotter, matchlotter, puckkastning och godisförsäljning mm. 12
Arbetsinsatser. Hemmamatcher. Alla ishockeyfamiljer förväntas hjälpa till solidariskt med de arbetsinsatser som behövs för att allt ska fungera omkring det egna laget vid matcher och cuper. Kiosken Skjutsa Funktionär Lagvärd/-inna Sälja lotter Cuper och andra arrangemang. Barn och ungdomsverksamhetens aktivitetskommitté fördelar så rättvist som möjligt, de arbetsinsatser som föreningen ansvarar för i samband med olika inkomstbringande arrangemang exempelvis: Cuper Hockeyskolor Sekretariat Speaker Matchklockan Protokoll Lagvärd/-inna Matservering Kiosk Lotterier Program Diplomskrivning Matservering Kiosk Städning Det är viktigt att ungdomarna i föreningen får ta ansvar och hjälpa till med de kringaktiviteter som det egna laget, styrelsen beslutar om för att stärka ekonomin i den egna lagkassan och föreningen som helhet. 13
Budget. Ludvika Hockey ansvarar för, att det inför varje säsong finns en aktuell verksamhetsplan i vilken budgeten för hela barn och ungdomsverksamheten ingår. De kostnader som ska täckas i en sådan budget är ishallshyra, tränarutbildningar, domarutbildningar, serieavgifter, spelarförsäkringar, match- och träningströjor, materialkostnader och viss målvaktsutrustning samt kanslifunktionen. Lagkassa. Varje lag upprättar en egen budget utifrån en säsongsplanering som varje lag skall ha klar före den sista maj och som redovisas ungdomskommittén i föreningen. I budgeten redovisas alla planerade aktiviteter och som följs upp löpande mot kontot under säsongen av ekonomiansvarig i laget och kanslisten. Exempel på vad som kan ingå i budgeten är domaravgifter, resor i viss mån, cuper och säsongsavslutningsaktivitet. Bortacuper kan varje lag finansiera själv genom att arrangera hemmacuper, egna arbetsinsatser, lotterier, försäljning eller andra inkomstbringande aktiviteter. En god regel är att de äldre ungdomarna i föreningen bör medverka i olika arbetsinsatser för att ta ansvar för lagets och föreningens ekonomi. Lagkassan redovisas öppet och tydligt och skall ingå föreningens redovisning enligt gällande skatteregler. 14
Sociala mål. Samarbete Ludvika Hockeys målsättning är att alla medlemmar i föreningen ska känna kamratskap, glädje och samarbeta för att nå idrottsliga framgångar. För att vi alla tillsammans ska uppnå detta, krävs ett solidariskt ansvartagande och en god samarbetsanda. Vilket är en förutsättning för att barn och ungdomsverksamheten ska fungera på bästa sätt. Ludvika Hockey ska även samarbeta med andra föreningar inom andra sporter, där vi med givna normer och regler respekterar varandras säsonger och medvetet möjliggör för våra barn och ungdomar att kunna utöva annan idrott. Det är också viktigt att alla ledare och tränare samarbetar i och mellan de olika träningsgrupperna för att kunna skapa förutsättningarna för barnen och ungdomarnas utveckling. Uppträdande Ishockey är en fartfylld sport och innehåller många spännande situationer som engagerar både föräldrar, publik och som väcker känslor. Det är viktigt för barn och ungdomars känslomässiga mognad, att tränare, föräldrar och publik uppvisar ett sunt och trevligt uppträdande vid träningar och matcher. Ledare och spelare ska uppträda som föredömen på och utanför banan och uppträda korrekt i både med och motgång. 15
Glädje Föräldrar har en viktig roll i att dämpa allvaret och lära barn och ungdomarna att hitta rätt distans till idrotten. Hitta glädjeämnena i räddningen, den fina passningen, det maskerade skottet, cupbronset och alltid känna och kunna visa glädje åt andras framgångar. Respekt En förutsättning för att respekt ska råda är, att all kommunikation är ärlig, öppen och tydlig, samt att all kritik som ges är konstruktiv i sitt syfte. En annan förutsättning är att alla som deltar i föreningens aktiviteter har en grundläggande förståelse för demokratiskt fattade beslut, regler och målsättningar. Ledare och tränare är förebilder och förväntas i alla sammanhang respektera och följa de av föreningen uppsatta idrottsliga och sociala målen. Spelare förväntas respektera tider och att ha ordning på sin utrustning och följa uppsatta regler. Föräldrarnas roll är att dämpa allvaret och respektera barnets målsättning samt stötta på rätt sätt. Föräldrar ska inte instruera eller ge kritik till spelare under träning eller match, det är tränarens uppgift. Goda råd utanför banan kan istället vara att; försök ha roligt, träning och noggrannhet lönar sig, var en god kamrat. Respekt skapar lojalitet, självförtroende, trygghet och självbehärskning. 16
Skola Det idrottsliga utövandet är alltid underordnat prioriteringen av skolarbetet för barn och ungdomar. Föreningen har ansvaret att så rättvist som möjligt fördela och anpassa istider med hänsyn till barn och ungdomars behov av återhämtning och läxläsning. Viktigt skolarbete, prov och läxor som av föräldrar som skäl för utebliven träning, ska inte negativt påverka matchuttag. Regler för hur träningsnärvaro påverkar matchuttag träder i kraft from U13. Det sociala ledarskapet. Orsakerna till varför barn och ungdomar väljer att idrotta varierar från person till person. För en är det drömmen om att en dag bli bäst, för en annan handlar det om att få göra något med sina kompisar, för en tredje är orsaken helt enkelt att man tycker att det är så himla kul och för en fjärde något helt annat. Oavsett motiv för att hålla på med idrott ska alla få känna sig accepterade och uppleva trivsel, glädje och kamratskap. Det är viktiga ingredienser som måste finnas för att den enskilda individen ska uppnå det den vill med sitt idrottande. 17
Vad är det sociala ledarskapet? För att skapa en miljö för att nå framgång, hur man än väljer att mäta den, behövs det ledare som dels har förmågan att skapa lust och glädje i verksamheten och dels kan hantera olika sociala situationer som ibland uppstår. Det kan vara svårigheter av olika slag, mobbning, ätstörningar, rasism och alkohol, drogproblem. Vad kan föreningens ledare göra? Ledare, tränare inom idrotten är ofta en förebild för de unga pojkar eller flickor i ett lag. Därför har Ludvika Hockey och dess ledare en unik möjlighet att tillsammans med ledarkollegor skapa en trygg och kamratlig miljö för alla de barn och ungdomar som väljer att idrotta i föreningen. Ludvika Hockeys ledare har ett ansvar då det gäller att förebygga mobbning och kränkande behandling bland de barn och ungdomar som de tränar. Din roll som idrottsförälder. Det är inte alltid lätt att vara idrottsförälder, du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, inte sätta press. I en studie av Göran Patriksson, som är idrottsforskare vid Göteborgs universitet, har han visat att 80 procent av barnen tycker att de får bra stöttning av sina föräldrar och att idrottandet inte skulle vara möjligt utan föräldrarnas insatser. Detta innebär att resterande 20 procent eller var femte barn känner negativ press från sina föräldrar någon gång, ibland eller ofta. 18
Hur kan jag som förälder ge stöd? Tänk på att barn ska leka fram sin idrott. Inget barn mår eller presterar bättre av känna krav och press. Tala gärna med föreningen om vilken policy de har kring frågor om mobbning, toppning, utslagning mm. Fråga ditt barn hur han eller hon upplever sitt idrottande. Prata med barnet om hur det är med kamrater och om allting är bra. Får du höra att något är dåligt, kontakta någon ansvarig i föreningen och diskutera vad ni kan göra. Du är ditt barns största förebild. Det gäller även på matcher och tävlingar. Uppträd som åskådare som du tror att ditt barn vill att du ska uppträda. Tänk också på att inte tala illa om andra inför ditt barn. 19
Policy mot mobbing! Vad är mobbning? Mobbning är upprepade negativa handlingar mot en person. Mobbning kan vara fysisk; slag knuffar och liknande. Mobbning kan vara psykisk; elakheter, miner, ord och utfrysning med mera. Mobbning är vanligt och finns inom både skola och arbetsliv. Mobbning förekommer även inom idrotten, men vi vet inte i vilken uträckning eftersom ingen dokumenterad forskning finns. Föreningens ledare ska förebygga och stoppa mobbning genom att vara en god förebild, bry sig och ha utbildning i antimobbningsarbete. Föreningens ledare ska alltid försöka att arbeta förebyggande mot mobbing genom att: vara en god förebild lev som du lär. vara tydlig observera stötta utsatta barn utvärdera sig själv som ledare 20
Alkoholpolicy. Föreningen ska utgöra en trygg miljö ur alkoholsynpunkt. Föräldrar ska med förtroende kunna låta sina barn delta i föreningslivet. Detta ställer krav på idrottens ledare, som i sin samvaro med barn och ungdomar måste vara medvetna om sin roll som vuxna förebilder. Inga alkoholdrycker ska förekomma bland vare sig ledare eller aktiva i samband med idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Tobakspolicy. Föreningens ledare, aktiva medlemmar skall vara medveten om tobaksrökningens skaderisker och informera om "de begränsningar av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden som finns utomhus" vilket regleras i tobakslagen. Föreningen verkar för att skapa helt rökfria idrottsmiljöer inomhus och rökfria zoner utomhus så att ofrivillig inandning av tobaksrök kan undvikas. Föreningen uppmärksammar gällande lagstiftning avseende marknadsförening av tobak. Föreningsarbetet bedrivs i rökfria miljöer. Föreningens ledare och aktiva är medvetna om tobakens och snusets negativa inverkan på individ och miljö och därmed arbetar för att konsumtionen minskar. 21
Policy mot Dopning Under 2008 kommer Ludvika Hockey utbilda sina spelare om dopning och dess negativa effekter. Utbildningen kommer gälla U 13 till A-laget. Därefter kommer en vedertagen dopningpolicy att antas av styrelsen. 22