SORT - OC H ARTVAL 2005 I S N Å T D D OLJEVÄXTER OCH PAN M L, RIN SÄ, MAJ S FÖR EKOLOGISK ODLIN G I SÖDRA SVERIGE. En genomgång av försöksmaterial i ekologisk och konventionell odling i Sverige och Danmark Marie Louise Albertson Juhlin Hushållningssällskapet Box 9084 291 09 Kristianstad Tel. 044-22 99 12 Materialet har producerats inom det svenska miljöprogrammet för jordbruket som finansieras gemensamt av skattemedel från Sverige och EU 46
INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Inledning 2 Höstspannmål 3 Höstvete 4 Höstråg 9 Rågvete 11 Vårspannmål 14 Vårkorn 16 Vårvete 22 Havre 25 Trindsäd Ärter 29 Åkerböna 33 Blålupin 36 Höstoljeväxter 38 Höstrybs 39 Höstraps 40 Majs 44 Fig. 1. Områdesindelning som används i tabellerna
och artval för spannmål i ekologisk odling För att kunna göra riktiga bedömningar vad gäller sort/artval behövs alltid ett gott underlag i form av genomförda försök. I den ekologiska odlingen är tillgängligt försöksmaterial begränsat och man behöver därför även dra slutsatser av sortprovning i konventionell odling. I denna sammanställning har material samlats från ett antal olika redovisningar där resultat från danska och svenska sortförsök i både konventionell och ekologisk odling ingår. De konventionella skörderesultaten, om inte annat anges, är en blandning av behandlade och obehandlade led. provningen i ekologisk odling har utförts sedan 1987 på läns- och riksnivå. En stor del av försöken har legat i mellersta Sverige varför det i några arter varit för få försök för att redovisa resultaten för bara södra Sverige. Eftersom odlingsbetingelserna är mycket olika i södra och mellersta Sverige är det omöjligt att dra några långtgående slutsatser med ett sådant medeltal. Jämförelserna görs inte längre parvis mot mätaren utan alla skördar modifieras och jämförs mot samma mätarskörd. Fördelen är mer lättlästa tabeller och nackdelen att jämförelsetal från sort som endast varit med i 1-2 försök eller 1-2 år i flerårssammanställningar är mycket osäkra. egenskapernas betydelse i ekologisk odling Avkastning Avkastningen är viktig men får vägas mot andra egenskaper som ogräskonkurrerande förmåga, kvalité och resistensegenskaper. Ogräskonkurrens En god ogräskonkurrerande förmåga är i regel kopplad till en hög avkastningsförmåga i ekolo- En giska odlingssystem. Förmågan att konkurrera med ogräs beror på strålängd och på växtsätt. sort med snabb och tidig tillväxt eller en stor bladmassa kan antas klara ogräsen bättre. Artskillnaderna är dock större än sortskillnaderna, höstråg konkurrerar t ex bättre mot ogräsen än höstvete och havre bättre än korn. En god ogräskonkurrerande förmåga är viktig för skörden det enskilda året men är också viktig för att inte uppföröka ogräsförådet till kommande år. Kvalitet Goda genetiska kvalitetsegenskaper är viktiga, t.ex. hög proteinhalt i vete, eftersom kvävetill- gången är lägre i ekologisk odling. Ofta är avkastningen lägre för kvalitetssorter. I detta material finns det ett antal exempel där enskilda sorter har högre skörd än mätarsorten, samtidigt som ogräsmängden är större. Stråstyrka Eftersom kvävegödsling och avkastning ofta är lägre i ekologisk odling blir påfrestningen på strået mindre och stråstyrkan behöver inte värdesättas lika högt som i konventionell odling. Övervintring Bra övervintring är extra viktig i ekologisk odling eftersom utvintring ökar ogräsförekomsten. Strålängd En sort med långt strå skuggar markytan bättre än en sort med kort strå och har i regel bättre ogräskonkurrerande förmåga. Långa sorter har i de flesta fall en tidig längdtillväxt och ogräsef- fekten blir en summaeffekt av strålängd och tillväxtrytm. Resistensegenskaper Risken för bladfläcksvampar är oftast mindre i ekologiska odling p g a en lägre kvävestatus i växten. Men år med ett högt svamptryck får resistensegenskaperna betydelse även i ekologisk odling. För sjukdomar som t ex stinksot är resistensegenskaperna mycket viktiga eftersom man inte kan använda kemiska medel. 2
ARTFÖRSÖK I EKOLOGISK HÖSTSPANNMÅL Tabell 1. Resultat 2004 och 2000-2004 områdesvis i landet. Antal försök inom parentes. HÖSTVETE A * 2004 2000-2004 B A-G A B A-C A_C Rel. tal Amilo mätare A_C Modus mätare A-G Kosack 58,4 40,5 49,3 42,2 44,7 43,9 46,6 (1) (1) (4) (8) (4) (14) 98 81 (37) Olivin 97 98 103 (4) 102 (3) 95 (3) 98 (6) 96 79 102 (19) Stava 96 113 (4) 95 (7) 107 (4) 99 (13) 97 80 98 (33) Ökostar 95 98 95 (4) 89 (2) 83 (2) 86 (4) 84 70 84 (8) Magnifik 112 102 (4) - - - - - - Lars - - - 96 (5) 78 (3) 90 (10) 88 73 96 (31) Ballad - - - 113 (4) (1) 112 (6) 110 91 111 (16) RÅG Amilo (pop) 86 87 93 (4) (7) 105 (4) 102 (12) 83 96 (30) Picasso (hy) 92 112 110 (4) 111 (3) 129 (3) 120 (6) 117 97 113 (19) Matador (pop) 82 94 95 (4) - - - - - RÅGVETE Modus 105 104 118 (4) 123 (7) 125 (4) 124 (12) 121 119 (31) Fidelio 92 116 109 (4) 112 (4) 129 (3) 120 (9) 117 97 115 (28) Algalo - - - 107 (3) 123 (2) 114 (6) 116 92 108 (21) Lamberto 103 64 113 (4) 131 (6) 115 (4) 124 (10) 121 120 (23) Källa: Larsson S. 2005. Ekologisk odling. Resultat från sortförsök 2000-2004. SLU. Fältforskningsenheten Tabell 2. Artförsök i höstspannmål i Danmark 1999-2004. 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Antal försök 4 2 5 4 8 8 Art Höstråg 44,5 51,0 49,4 60,8 54,1 53,2 Rågvete 1 110 116 131 110 101 107 Höstvete 87 102 103 94 94 91 Höstkorn 70 83 - - - - Hybridråg 2 - - - 111 113 102 Höstspelt - - - - - 82 Källa: Overosigt over Landsförsøgene 2004, tabell 1 sidan 229. 1 en har varit Modus 1999-2000 och Lamberto 2001-2004 2 Hybridråg 90 + populationsråg 10 sorterna var 2002-2003 Picasso 90 + Hacada 10, 2004 Avanti 90 + Hacada 10 På sandjord gav råg och rågvete lika hög avkastning men på lerjord var rågvete klart bäst. Under 2000-2004 genomfördes 38 artförsök i ekologiskhöstspannmål i Sverige. Område A-B omfattade 7 försök i Skåne och 5 i Halland. Område C hade 2 försök i Länghem ivästra Göta- lands län. Försöken i södra Sverige år 2004 låg på L:a Böslid i Eldsberga (område A) samt i Vinslöv (område B). Kommentarer och förslag till artval för höstsäd Avsättningsmöjligheterna, pris, odlingssäkerhet och avkastning får avgöra artvalet när det gäll- er ekologisk höstspannmål. Rågvete har haft ca 20 högre avkastning än höstvete när man jämför de sorter som varit med under flera år i de ekologiska artförsöken i södra Sverige. Hy- bridrågsorten Picasso ligger på samma nivå som rågvete. För att förbättra pollineringen och minska risken för mjöldryga är det bra att blanda hybrid rågen med populations råg. Rågvete 3
HÖSTVETE Tabell 3. Höstvete, riks- och länsförsök 2000-2004. Antal försök inom parentes. A Kosack 42,2 (8) A-C 43,9 (14) A-G 46,6 (37) och råg har en bättre ogräskonkurrerande förmåga än höstvete. Det är dock tryggare avsätt- ningsmöjligheter för höstvete eftersom den kan efterfrågas både till bakning och foder. Speltve- te har en lägre avkastning än höstvete och måste dessutom skalas, men avsalupriset är högre. Det gäller att hitta rätt köpare innan man sår. Speltvete mals till mjöl för bakning eller används till flingor och gryn. Det ger ett smakrikt bröd. Höstkorn är inte aktuellt i ekologisk odling p.g.a. sin dåliga vinterhärdighet och stora mottaglighet för svampsjukdomar. Rymdvikt, g/l Proteinhalt Ogräsvikt, g/m2 Strålängd, Septoria blad 797 10,27 328 188 84 99 99 23 23 2 +/- +/- +/- (28) +/- +/- +/- +/- +/- +/- Stava 95 (7) 99 (13) 98 (33) -10 +0,23-1 106 (24) 0-5 0-3 -2 0 Lars 96 (5) 90 (10) 96 (31) -18 +0,23-6 119 (23) -2-12 -1-2 -2 +1 Ballad 113 (4) 112 (6) 111 (16) -20-0,23-2 79 (12) +1-8 0 +6-1 0 Olivin 102 (3) 98 (6) 102 (19) -16 +0,37-3 114 (11) +1-12 0-3 -4 +1 Ökostar 89 (2) 86 (4) 84 (8) +16 +1,11-3 159 (6) -7-6 +1-1 -4 0 Källa: Larsson S. 2005. Ekologisk odling. Resultat från sortförsök 2000-2004. SLU. Fältforskningsenheten Tabell 4. Höstvete, riks- och länsförsök 2004. Antal försök inom parentes. * A Kosack 58,4 (1) B 40,5 (1) A-G 49,3 (4) Mogdagar nad, Övervintring Strå- styrka Rymdhalt Protein- Mog- Ogräsvikt, Över- Strå- Blad- vikt, nad, g/m2 vint- längd, svamp g/l dagar ring 777 9,98 329 166 96 90 18 +/- +/- +/- (3) +/- +/- +/- Stava 96 113-8 +0,27 0 125-2 +3 +1 Magnifik 112 102-11 +0,17-3 112-1 -8 +3 Olivin 97 98 103-11 +0,32-5 143-2 -5 +3 Ökostar 95 98 95-23 +1,2-5 116-2 0 +13 Källa: Larsson S. 2005. Ekologisk odling. Resultat från sortförsök 2000-2004. SLU. Fältforskningsenheten Blad fläck Mjöl dagg Tabell 5. Höstvete, Skåne; 1997-2000 skörd 4 försök/år. Samtliga sorter är avsedda till brödvete. I kvalitetstesten 1999 endast 3 försök Kosack 54,4 1997 1998 1999 2000 1997-2000 1998-2000 1999 33,6 42,7 44,1 Literikt v g Mogdagar nad, Stråstyrka Strålängd Mjöldagg Proteinhalt Proteinhalt Falltal Brödvolym ml 794 324 97 101 4 9,8 8,6 198 630 Stava 102 110 107 96 790 0 98 96 3 10,0 8,7 301 671 Ebi 94 95 94 113 776-4. 96 94 5 10,7 9,5 299 706 Tarso 96-101 102 - - - - - - 9,5 316 810 Urban 87 107 - - - - - - - 9,5 283 710 Zentos - 98 108 - - - - - - - 8,5 256 759 Ballad - - - 124 - - - - - - - - - Källa: Skåneförsöken 2000. Tabell 2 och 3 sid. 97,Skåneförsöken 1999. Tabell 1 och 2 sid. 89 Tabell 3 sid. 90, Skåneförsöken 1998. Tabell 1 sid. 99, Skåneförsöken 1997tabell 3 sid. 93 1999 har de olika sorternas kvalitetsegenskaper undersöks i 3 försök. En mer detaljerad redo- men kräver liksom Ebi och Zentos mer visning av dessa finns i försökssammanställningen Skåneförsöken 1999. Här följer kort några kommentarer. Stava har bättre kvalitet i ekologiska försök än Kosack. Stava och Tarso har den bästa degutvecklingstiden (3 5 minuter för industriell bakning). Urban ger bra brödvolym bearbetning. 4
Tabell 6. försök i höstvete i Danmark 2000-2004. 2000 2001 2002 2003 2004 2004 Antal försök 6 7 6 6 6 6 6 6 6 * Septoria Råprotein Falltal s Blandning 58,2 49,8 45,3 45,6 63,4 6 10,9 - - Solist 113 117 111 106 6 10,8 - - Asketis (b) 106 103 101 108 7 11,3 290 432 Complet 98 89 99 97 7 11,5 251 475 Ure (b) 99 96 83 93 5 11,2 266 466 Penta (b) 105 93 101 4 11,5 258 480 Terra (b) 106 96 95 111 92 7 11,1 232 410 Elvis 106 7 11,2 328 431 Pelleas (b) 101 7 11,3 278 404 Olivin 97 8 11,4 292 483 Hereward (b) 80 10 11,7 252 446 Renan 75 9 13,5 246 540 Brödvolym ml Källa: Overosigt over Landsförsøgene 2004, tabell 12 och 13 sidan 241. Blandningen bestod av: Trintella, Cortez, Pentium och Ritmo 2000 ; Terra, Cortez, Pentium och Ritmo 2001samt Solist, Cortez, Pentium och Ritmo 2002; solist, Boston, Pentium och Ritmo 2003 och Solist, Boston, Galicia och Ritmo 2004. * markerad med (b) finns på Plantedirektoratets lista för brödvetesorter 2005 Tabell 7. Höstvete, riks- och länsförsök i Skåne 2004 och 2000-2004. Brödvete där annat ej anges. Konventionella försök 2004 2000-2004 2000-2004 i obehandlade bestånd Ant. försök Rel. tal i obehandlade bestånd Rel. tal Ant försök Mjöldagg Septoria Svampangrepp i obehandlade bestånd 2000-2004 Strålängd Stråstyrka Mognad Rymd vikt Tusen kornvikt Protein halt dagar g/l g av ts Kosack 14 69 2 13 323 814 47,0 12,2 97 302 +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- +/- Tarso 6 102 29 102 +2 +5-27 -2-5 -9-2,5 +0,5-2 +56 Ritmo (f/b) 6 105 53 104 +7 +4-28 -4-4 -57 +1,3-0,7-5 -6 Henrietta 6 109 28 102 +5 +4-32 -1-5 -19 +0,3 +0,4 0-36 Kris (f/b) 6 115 29 108 +2 +6-31 -3-4 -20 +2,9-0,3-1 0 Bill (f/b) 6 122 29 111 +2 +2-27 -4-5 -35 +4,2-0,3-7 -24 Gnejs 6 121 31 109-1 +5-25 -4-6 -31-0,5-0,5-3 -3 Marshal (f) 8 118 33 111 +6 +6-31 0-4 -53 +2,5-0,9-2 -120 Harnesk 8 115 25 107 +2 +1-31 -4-4 -21-1,3-0,7-1 +15 Olivin 9 110 34 107 +4 +1-16 -5-3 -4-1,3 +0,2-2 +19 Grommit - - 21 108 +4 +2-30 -2-5 -19 +3,1 +0,1-5 +64 Cubus 6 123 24 112 0 +5-28 -11-9 -6 +3,4-0,4-3 +13 Tommi 6 114 20 111 +1-5 -21-3 -2-19 +4,5 +0,4-12 +16 Tulsa (f/b) 6 123 12 121 0-6 -34 +3-3 -13-3,6-0,4-2 +9 Certo (f) 5 112 14 110 +2-2 -23-4 -2-9 +6,5-0,1-7 +36 Opus (f) 6 121 11 116 +2-2 -21-8 -5-29 +4-0,5-2 -13 Dansk sort- 11 112 54 107 +2 0-28 -5-4 -56 +2-0,5-7 -17 blandning *** * = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd ** = full övervintring 0 = helt utgången ***blandningen bestod av; Ritmo, Cortéz, Trintella och Pentium 2000-2001; Ritmo, Cortez, Solist och Pentium 2002; ; Ritmo, Boston, Solist och Pentium 2003; Ritmo, Cortez, Solist och Galicia 2004 (f) sorten är i första hand avsedd till fodervete (f/b) fodervete som ibland kan accepteras som brödvete (s.k. möllevete) Källa: Skåneförsöken 2004. tabell 3 sidan 22, tabell 5 s 24 och tabell 6 s 25.. - 0* 113 94 +/- +/- - 0** Över vintring Falltal s 5
Tabell 8. Höstvete, riks- och länförsök i Blekinge-, Kalmar-, Hallands, och Gotlands län, 2000-2004. Antal försök inom parentes. Konventionella försök Blekinge ar Rel. tal Kalmar ar Rel. tal Gotland ar Rel. tal Halland ar Rel. tal Kärnkvalitet 2000-2004 2000-2004 2000-2004 2000-2004 2000-2004 Protein- halt Falltal s Brödvolym ml Kosack (7) (20) (8) (21) 12,1 279 914 A Tarso 107 (5) 102 (13) 103 (6) 96 (13) 12,9 +90 +50 A Ritmo 104 (4) 107 (16) - 97 (14) 11,9 +16-30 B Lars - (12) 103 (6) 96 (11) 12,3-3 +24 A Klassning* Kris 105 (4) 112 (13) 113 (8) 101 (13) 12,1-4 +22 A/B Bill - 111 (11) 111 (6) 84 (8) 12,1-7 +17 A Marshal 111 (5) 114 (12) 112 (10) 97 (13) 11,6-111 - C Gnejs - 108 (9) 113 (8) 94 (9) 12,0 +6-36 A Harnesk - 102 (7) 112 (6) 95 (7) 11,8 +38-67 A Agaton - 108 (9) 110 (8) 99 (7) 11,5 +9 - C Cubus - 116 (7) 108 (6) 92 (6) 12,1 +16-154 -** Olivin - 106 (14) 105 (8) (13) 12,4 +27 +54 A Tommi - 110 (8) - 87 (7) 12,8 +36-47 -** Källa: Animaliebältet, växtodlingsförsök,försöksrapport 2004diagram 1, s. 29-30 och tabell 2 s. 32. *Indelning enligt den tyska klassningen efter bl.a. brödvolym, utmalning och falltal E = elitvete, A = kvalitetsvete, B = brödvete och C = fodereller industrivete **en har provats mindre än 5 år och därför inte klassats ännu. Beskrivning av sorterna OBS! * = sorten är inte provad i ekologisk odling. Kosack Stava Beprövad brödvetesort från Svalöf Weibull med god od- lingssäkerhet men utan stink- sotresistens. Den har i ekolo- gisk odling svårt att nå tillräck- lig proteinhalt för industriell brödbakning. God ogräskonkurrerande förmåga. Beprövad brödvetesort från SW. Avkastning något lägre än Kosack i de ekologiska försö- ken. Samma övervintringsför- bättre proteinhalt och bättre falltal och bakningsegenskaper. Något kortare strå än Kosack men trots det hyfsad ogräskon- kurrerande förmåga. Stava är måga som Kosack men något resistent mot stinksot. I ett test med 250 höstvetesorter som genomförts i Danmark 2001- Ebi Lars Olivin 2005 var Stava den enda som hade bra resistens mot stinksot. Tysk brödvetesort från Scandi- strå navian Seed. Något kortare än Kosack och sämre ogräs- konkurrens. Övervintringen är också något sämre Utmärkande är Ebis kvalitetsegenskaper med bättre proteinhalt och vä- sentligt större brödvolym än Kosack. Tyskt brödvete från SSd. Lägre skörd och något sämre övervintring än Kosack i försöken. Tidigare mognad, högre prote- Kosack. Strået är kortare än inhalt och bättre brödvolym än hos Kosack och ogräsen fler. Brödvetesort från SSd. Något tidigare mognad, kortare strå, mer ogräs och högre protein- 6
Ökostar Magnifik Harnesk Tarso Zentos Urban Ballad Asketis halt än Kosack och Stava i de ekologiska försöken. Tysk sort med hög proteinhalt som tagits fram speciellt för ekologisk odling. Avkastningen låg, dålig vinterhärdighet medförde mycket ogräs Ny sort från SW. Gav högre avkastning och proteinhalt än Kosack i ekologiska sortförsö- ken 2004. Kort strå. Brödvetesort från SW. Tidigare mognad, kortare strå och lägre proteinhalt än Kosack i de eko- logiska försöken 2002-2003. Kortstråig brödvetesort från SW med sämre ogräskonkurrens än Kosack. Ligger lägre i avkastning än Kosack i de fles- Liksom Ebi har ta försöken. den sämre övervintring i de ekologiska försöken än i de konventionella. Högre protein- halt, väsentligt högre falltal och större brödvolym än Kosack. Högre avkastning men något sämre övervintring än Kosack. Proteinhalt och brödvolym är bra. Strået kort och ogräskonkurrensen sämre än Kosack. Brödvete från SW. Hade den högsta avkastningen i de ekologiska försöken. Lägre proteinhalt, kortare strå och något tidigare mognad än Kosack. Tyskt brödvete som gett hög avkastning i danska ekologiska sortförsök. Hög avkastning i svenska konventionella försök. Har kort strå och tidig mognad. Bra bakningsegenskaper. Solist Grommit Ure Penta Terra Ritmo* Bill* Marshal* Cubus* Dansk sort som gett högsta avkastningen i de danska ekologiska sortförsöken. Högt fall- tal men låg brödvolym. Brödvete från Plantev med hög proteinhalt och brödvolym i danska ekologiska sortförsök. Hög avkastning, högt falltal men kort strå visar de konventionella försöken i Skåne. Complete Provad i danska ekologiska försök. Hög proteinhalt samt bra brödvolym och falltal. Kris* Brödvete från SW. Proteinhalt som Kosack men bättre proteinkvalitet och brödvolym. Av- kastning något högre än Kosack. Dansk sort provad i danska ekologiska försök. Låg avkast- Hög protein- ning men långt strå och bra ogräskonkurrens. halt, falltal och hög brödvolym. Dansk sort provad i danska ekologiska försök. Hög prote- inhalt, falltal och hög brödvo- lym Bra ogräskonkurrens och motståndskraft mot sjukdomar. Dansk sort provad i danska ekologiska försök. Ojämn av- kastning mellan åren och mycket ogräs. Holländsk sort från Ssd. Är främst ett fodervete. Kort strå. låg proteinhalt och är känslig för mjöldagg och septoria. Foder- och brödvete från Plan- tev. Hög avkastning, kort strå, lägre proteinhalt än Kosack. Foder- och brödvete från SSd med hög avkastning och kort strå. Lägre proteinhalt, sämre övervintring och falltal än Kosack Fodervete från SW med hög avkastning. Kort stråstyv sort med låg proteinhalt. Känslig för sjukdomar. Brödvete från Ssd med kort strå, tidig mognad och högt falltal. Stråsvag och känslig för bladfläcksjukdomar. 7
Tommi* Tulsa* Certo* Opus* Brödvete från Ssd med bra proteinhalt och falltal men kort strå och dålig vinterhärdighet. Nytt fodervete från SW med hög avkastning, god motståndskraft mot sjukdomar men mycket kort strå. Nytt fodervete från Ssd med god motståndskraft mot sjukdomar förutom mot mjöldagg. Kort strå. Nytt fodervet från SSd som endast provats två år i försöken. Hög avkastning men kort och ganska svagt strå. Gnejs* Brödvete från SW. Hög skörd, kort strå, tidig mognad. Känslig för bladfläcksjukdomar. Henrietta* Brödvete från Tore Denward. en har kort strå, något högre avkastning än Kosack, hög proteinhalt men lågt falltal. Agaton* Fodervete från SW med kort svagtstrå och tidig mognad. Kommentarer och förslag till sortval: Kosack har länge varit mätarsort bland brödvetesorterna. Kosacks problem är att den har svårt att nå upp till godkänd proteinhalt när kvävetillgången är begränsad. Kosack är en förhållandevis lång sort som konkurrerar bra med ogräsen Stava har något lägre avkastning än Kosack i de ekologiska försöken. Proteinhalten, brödvo- och falltal har varit något högre hos Stava än Kosack. Stava är likvärdig med Kosack när lym det gäller odlingsegenskaper. Stava är dessutom stinksotsresistent vilket bör betraktas som en viktig egenskap. Stava är därför ett säkrare val Tarso är ett brödvete med betydligt högre proteinhalt än Kosack. Tarso har ej varit med i så många försök men resultaten tyder på att den kan vara av intresse i område A på jordar med hög avkastningspotential där det är svårt att få tillräckligt hög proteinhalt med Stava eller Ko- sack. Tarso har dock ett kortare strå och något sämre vinterhärdighet. Ebi är ett annat kvalitetsvete som fungerat minst lika bra som Tarso i ekologisk odling men som ej längre finns på utsädesmarknaden. Olivin har provats tre år i ekologiska sortförsök och är intressant med sin högre proteinhalt och något högre avkastning än Kosack. Ogräskonkurrensen är dock betydligt sämre hos denna kortstråiga sort. Magnifik har endast provats ett år i ekologiska försök. Avkastningen var god och trots sitt korta strå fanns det endast något mer ogräs än i Kosack. Proteinhalten var högre än hos Kosack men lägre än hos Stava. Ballad har utmärkt sig med en mycket hög avkastning. Den riskerar dock att inte klara prote- inhaltskravet för brödvete. De korta fodevetesorterna har inte hävdat sig i de ekologiska försöken. Om man behöver fodersäd är det ett bättre alternativ att odla rågvete, som ger högre skörd och konkurrerar bätt- re med ogräsen. 8
HÖSTRÅG Tabell 9. Höstråg, riks- och länsförsök 2004 och 2000-2004. Antal försök inom parentes. A 2004 2000-2004 2004 B A-G A A-C A-G Proteinhalt Rymdvikt, g/l Strålängd, Bladsvamp Mognad, dagar Ogräsvikt, g/m2 136 Övervintring 0- ** Amilo 50,2 35,3 45,9 42,0 44,9 44,6 9,35 737 113 29 325 99 (1) (1) (4) (7) (12) (30) Picasso* 107 129 118 112 (3) 117 (6) 118 (19) 8,85-19 -2 0 0 +25-1 Matador 95 108 102 - - - 9,05-7 0 +2 +1-3 0 *hybridråg ** = full övervintring 0 = helt utgången Källa: Larsson S. 2004. Ekologisk odling. Resultat från sortförsök 2000-2004. SLU. Fältforskningsenheten Tabell 10. Höstråg i Skåne, 4 försök 1997, 1998 och 2000 samt 3 försök 1999. 1997 1998 1999*** 2000 1998-2000 1997-1999 1998-1999 Rymdvikt g/l Strålängd Stråstyrka Bladfläck Sköld fläck, Ogräs g/m Mogndatum Falltal s Amilo 48,2 42,7 39,5 (44,3) 50,2 44,6 744 142 87 15 9 166 4 aug. 203 Esprit* 127 118 (108) 145 125 742 133 86 16 9 104 4 aug. 198 Nikita - (102) 118 107 740 136 88 16 11 93 5 aug 173 Blandning** - - - 117 - - - - - - - - - *hybridråg **Blandningen består av Amilo 67 och Esprit 33 ***Ett av rågförsöken gav mycket låg skörd p.g.a. sen sådd. Siffran inom parentes anger medeltal för de två återstående försöken när detta försök räknats bort. Källa: Skåneförsöken 1999, tabell 2 s. 89 och tabell 4 s. 90, Skåneförsöken 1998 tabell 1 s. 99 och Skåneförsöken 1997, tabell 3, s 93. Tabell 11. Höstråg, riks och länförsök i Skåne, 2004 och 2000-2004 Antal försök inom parentes 2004 2000-2004 2000-2004 obehandlade led obehandlade led Stråstyrka - 0*** Strålängd Mognad dagar Vinterhärdighet **** Rymdvikt g/l Protein av ts Falltal s Konventionella försök Amilo 63,6 68,5 81 147 315 99 769 8,6 290 5 9 14 (3) (23) Pic+Am** 127 (3) 120 (9) 0-14 1 0-12 -0,4-70 2-2 -3 Esprit* 113 (3) 114 (23) -12-10 -1-1 -2-0,4-53 3 2-2 Kaskelott* 114 (3) 111 (15) -6-8 0 0-24 -0,4-78 4-3 0 Picasso* 125 (3) 122 (14) -3-15 2 0-12 -0,5-39 2 0-1 Hagrid* 112 (3) 113 (13) -11-7 0 1-25 -0,2-91 2-2 -2 Matador 117 (3) 111 (12) -7-7 0 0-1 -0,4-77 1-1 1 Rorik* 124 (3) 119 (12) -7-8 -1 0-6 -0.6-60 2 1-1 Olvon* 118 (3) 117 (7) -9-10 0 0-15 -0,1-2 -1-2 Legolas* 114 (3) 112 (10) -2-8 0 0-2 -1-0,2 2-2 -1 Askari* 120 (3) 119 (6) -13-14 1 1-6 1-0,8 1-1 -1 *hybridråg ** Blandningen består av Picasso 90 och Amilo 10 *** = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd **** = full övervintring 0 = helt utgången Källa: Skåneförsöken 2004; tabell 3 s. 30, tabell 5 och 6 s. 31 Brunrost Mjöldagg Sköldfläck 9
Tabell 12. Höstråg, sortförsök, Danmark, 2001-2004 2000 2001 2002 2003 2004 2004 Antal försök 6 7 6 6 6 5 5 5 5 mjöldagg Brunrost Sköldfläck Litervikt Dominator 48,0 50,2 36,9 49,2 - - - - - Matador - 105-89 46,8 0 0 2 748 Caroass 103 0 0,5 2 753 Hacada 107 102 105 94 0 0, 5 2 750 Recrut 99 0 0 2 748 Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2003, sid. 214 tabell 9; Oversigt over Landsforsøgene 2004, sid. 238 tabell 7 Beskrivning av sorterna OBS! * = sorten är inte provad i ekologisk odling. Amilo Populationsr åg från S valöf Weibull. Har bäst fal ltal av de ken 2004 me n lägre falltal i de konvention ella försöken. nu akt uella sorterna. Caro ass Populationsråg som gav högsta Nikita Populations råg från Scandi- avkastningen i de dan ska eko- na vian See d med högre avkast- logiska sortförsöken 2004 ning men sämre falltal och kor- Hagrid* Ny hybridråg från SW svagt tare strå än Amilo. strå och lågt falltal i de kon- Hacada Populationsråg från SSd. Av- ventionella försöken. Bra motkastning som Matador i danska ståndskraft mot både mjöldagg ekologiska försök. Provad och sköldfläcksjuka. 1997-1999 i konventionella Rorik* Ny hybridråg från SW med försök i Sverige. Avkastning mycket hög akastning. något över Amilo men falltalet sämre. Olvon* Ny hybridsort från SW med hög avkastning men kort svagt Esprit Hybridråg från SW med kort strå. Är mindre mottaglig för svagt strå. Känslig för brunrost sköldfläcksju ka. och ganska känslig för mjöldagg. Falltal lägre än Amilo. Legolas* Ny hybridsort från SW med h ög avkastni ng. Har det högsta Kaskelott Hybridråg från S W. Endast fallt alet av alla hybridrågsor- men har endast provats 3 provad i ett fåtal ekologiska terna försök. Är mindre mottag lig för år hittil ls i de konventionella mjöld agg men mer mottaglig försöken. för brunrost. Ask ari* Ny hybridsort fr ån Ssd. Har Picasso Hybridråg från SW. Mycket endast provats två år. Har gett hög avkastning och mycket mycket hög avkastning, bra kort s trå. Har bäst falltal av de falltal men har kort svagt strå. hybridsor ter som provats under många år. Matador Populationsråg från SSd. Hade något högre avkastning än Amilo i ekologiska sortförsö- 10
Kommentarer och förslag till sortval: Populations orter på marknaden är A milo och Matador. Amilo är en beprövad sort med bra falltal. Matador är endast p rövad 2004 i ekologiska sortförsök. Avkastningen var då något högre än hos Amilo. I de konventionella försöken har faltalet varit lågt hos Matador. Eftersom falltalet är avgörande för avsättning och pris är Amilo därför det säkraste valet. Av hybridsorterna är det fram förallt Picasso, Kaskelott och Askari som är aktuella på marknaden. I de konventionella försöken har Askari högst falltal därefter Picasso och Kaskelott har lägst falltal. Jämförelsen haltar dock eftersom Aska ri endast prova ts de två senaste åren. Av- lig ger Pica sso och Askari gan ska lika under de t vå senaste åren då de båda kastningsmässigt funnits med men Picasso har visat en mycket hög och stabil avkastning under alla fem åren. Båda sorterna är kortstråiga men Askari är dessutom mer stråsvag. Valet står mellan Picasso och Askari Där falltalet talar för Askari medan stråstyrkan talar emot. Notera att i sort- och artförsöken är utsädesmängden lika för populatopnsråg och hybridråg 2 350 grobara kärnor/m (ca 130 kg/ha). Denna utsädesmängd är för hybridråg avsevärt högre än vad utsädesfirmorna rekommenderar. Med den låga utsädesmängd för hybridrågen som utsädesfirmorna rekommenderar finns det i ekologisk odling risk för sämre ogräskonkurre- rande förmåga. Picasso gav 18 högre skörd än populationsrågen Amilo i de ekologiska försöken. Hybrid- aktuell på högavkastande rågjord med lågt till måttligt ört- och rotogrästryck. råg är främst Observera dock att risken för mjöldryga är större i hybridråg och kontrollera att möjlighet till rensning finns där du skall leverera. För att minska risken för mjöldryga samt få en god ogräskonkurrerande förmåga utan att öka utsädeskostnaden alltför mycket, kan det vara lämpligt att så en blandning av hybridråg och populationsråg. blandningen med Amilo 67 och Esprit 33 gav likvärdig skörd med Nikita 2000. År 2002 och 2003 provades sortblandning i riksförsöken. Denna sortblandning bestod till 67 av hybridrågen Picasso och 33 av Amilo. Avkastningen var 6 respektive 4 lägre än för Pica sso de båda åren i område A-C. Observera att effekten av den förbättrade pollineringen inte kan studeras i försöket eftersom rutor med populationssorten finns i närheten av hybridsorten överallt. RÅGVETE Tabell 13. Rågvete, riks- och länsförsök, 2004 och 2000-2004 Antal försök inom parentes. 2004 Lamberto 98 62 96 107 (6) (10) * = full övervintring 0 = helt utgången Källa: Larsson S. 2004. Ekologisk odling. Resultat från sortförsök 2000-2004. SLU. Fältforskningsenheten 2000-2004 Rymd- Proterel. Mog- Ogräs- Över- Strå- Strå- Septoriablad Blad A B A-G A A-C A-G vikt, inhalt nad, vikt vintring längd, fläck styrka tal dt/ ha g/l dagar g/m2, 0-* Modus 61,5 (1) 42,3 (1) 58,3 (8) 51,9 (7) 54,3 (12) 55,3 (31) 701 10,1 322 126 89 107 90 20 24 Fidelio 87 111 92 91 (4) 97 (9) 96 (28) +18 +1,02 +4 110 0-16 +8-2 -10 Algalo - - - 87 (3) 92 (6) 91 (21) +17 +1,67 0 98 +1-3 +8 +4-3 101 (23) +16 +0,58 0 115 0 +1 +7 +4-3 11
Lamberto var genomgående dålig på Björkhaga 2004 Tabell 14. Rågvete, sortförsök i Danmark 2000-2004 2001 2002 2003 2004 2004 Antal försök 7 7 6 6 6 6 6 6 Mjöldagg Septoria Råprotein Rymdvikt G/l Tricolor 55,3 42,2 45,6 49,3 2 0,9 12,3 721 116 Lamberto 124-119 104 6 0,7 12,0 720 Modus - 101 - - - - - - Algalo - - - 117 0,2 0,6 12,7 726 Cyclus - - - 115 0,1 0,3 11,9 712 Kortego - - - 111 0,02 1 12,7 690 Källa: Oversigt over Landsforsøgene, 20041 sid. 239 tabell 8 och 9, 2002, Oversigt over Landsforsøgene sid. 221 tabell 5. Tabell 15. Rågvete. Riks- och länförsök i Jönköpings-, Blekinge-, Kalmar- och Hallands län, 2000-2004. Inom parentes antal försök. Konventionella försök Kronoberg Jönköping Blekinge Kalmar Gotland Halland 2004 obehandl. 1försök 2000-2004 2004 obehandl. 1försök 2000-2004 2004 obehandl. 1 försök 2000-2004 2004 obehandl 1 försök. 2000-2004 2004 obehandl. 2försök 2000-2004 2004 obehandl. 2 försök 2000-2004 Fidelio (3) (5) (5) (6) 13) (10) Algalo 112 109 (3) 130 112 (5) 110 99 (?) 102 (4) 92 94 (8) 112 104 (9) Falmoro 119 114 (3) 163 118 (3) 114 99 (3) 117 112 (3) 94 98 (7) 102 108 (6) Valentino 98-123 - - - 111-93 96 (6) - Dinaro - - - - - - - - - - 109 (3) Versus 92 (3) 136 104 (3) 109 102 (?) 108-98 92 (4) 110 97 (6) SW 313 123-141 - - - 107 - - - - 111 (3) Källa: Animaliebältet 2004, sortförsök sid. 34-37 tabell 3 och diagram 4. 105 (5) Tabell 16. Rågvete, riks- och länförsök i Skåne, 2004 och 2000-2004 Konventionella försök 2004 2000-2004 2000-2004 83,4 (21) Protein av ts Ståstyrka -0* 96 Strålängd 104 Mognadstid dagar 315 Vinterhärdighet -0** 95 Rymdvikt Tusenkornvikt 49,1 Mjöldagg 0 Fidelio 65,2 (2) 731 11,4 8 Falmoro 104 103 (13) -1 17-4 -1 9-2,3-0,1 0 3 Algalo 112 104 (15) -4 12-5 -1 11-1,9 0,4 1 6 Valentino 105 102 (9) -4 7-6 1 0 0-0,1 0 7 SW 313 115 105 (6) 2-3 -3 1 14-0,8-0,1 - -6 Dinaro 97 105 (6) 2-9 -5 9-6 -4,4-0,9-8 Versus 995 96 (9) -9 10-5 -20-20 1-0,4 5 1 * = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd ** = full övervintrin g 0 = helt utgången Källa: Skåne försöken 2004, sid. 35 tabell 3, o ch sid. 36 tabell 5 Septoria Beskrivnin g av sorter na OBS! * = sorten är inte provad i ekologisk odling. 12
Modus Är en sort från SSd med långt strå och bra avkastning men sämre stråstyrka och protein- med i de ekologiska halt än de andra sorterna som varit sortförsöken. Fidelio från SW. Lägre avkast- ning än Modu s i de ekologis- ka försöken men hö gre prote- inhalt. Har kort styvt s trå, sen mognad o ch bättre mot- ståndskraft mot sjukdomar. Lamberto från SW. Den har högsta avkastningen i de ekologiska försöken. Har långt styvt strå och högre proteinhalt än Modus men lägre än Fidelio och Algalo. Algalo från SW. Hade lägre avka stning än Modu s men be- tydligt högre proteinhalt. Falmoro* fr ån SW med mycket hög avk astning i konventio- nella försök. en har långt styvt strå. Valentino* Ny sort från Ssd. Något högre avkastning, tidigare mognad och längre strå än Fidelio. Versus* Ny sort fr ån SW med dålig vinterhärdighet, svagt strå och mer mjöldagg än de andra sorterna. SW 313* Har varierande, vissa år mycket hög avkastning i de konventionella försöken. Strået är mycket kort med bra stråstyrka. Dinaro* Ny sort från SW med mycket hög avkastning i de konven- tionella försöken. Har mycket kort styvt strå och bra vinter- härdighet. Kommentarer o ch förslag till sortval: Fidelio är förstahandsvalet på leriga jordar. Högre proteinhalt än Lamberto men lägre än Algalo. Genom sitt korta strå är dess ogräskonkurrerande förmåga ibland sämre. Lamberto ligger avkastningsmässigt högst av de aktuella sorterna som provats i ekologisk odling. Fungerar bäst på lite lättare jordar. Den är ganska mottaglig för mjöldagg. Algalo har inte visat samma höga avkastning i ekologisk odling som i konventionell odling i Sverige men avkastningen var hög i det danska ekologiska försöket 2004. God övervint- och högst proteinhalt kan göra den in ringsförmåga tressant. Modus har haft en stabil god avkastning i de ekologiska försöken. Den är lång m en strå- svag. 13
ARTFÖRSÖK I EKOLOGISK VÅRSPANNMÅL Artförsöken i ekologisk vårspannmål år 2000-2004 i södra Sveri ge låg på L:a Böslid (A) och i Vinslöv (B) inga vårspannmålsförsök har gjorts i område C (se områdesindelning sidan 1). Tabell 17. Art- och sortförsök i hela Sverige 2004 och 2000-2004. Antal försök inom parentes. KORN A B 2004 A-B A-G Baronesse 65,9 37,6 51,8 48,4 (1) (1) (2) (4) Orthega 99 90 96 (2) 96 (4) Barke 83 90 86 (2) 86 (4) A 2000-2004 2000-2004 B A-B A-G Ogräs g/m2 rel.tal Längd Mognad dagar Protein 46,4 42,8 44,6 41,2 232 71 113 9,99 (5) (5) (10) ((23) (18) 93 (2) 88 (3) 91 (5) 95 (12) 121 (9) -7 +6 9,76 85 (5) 88 (5) 86 (10) 86 (21) 99 (17) -6 +2 10,33 Annabell - 99 99 (1)* (4) 97 (4) 101 (5) (9) (21) 90 (17) -5 +3 9,78 HAVRE Belinda 125 130 127 (2) 115 (4) 110 (5) 93 (5) 102 (10) 106 (23) 74 (18) +18 +7 10,18 Chantilly 126 124 125 (2) 114 (4) 118 (5) 99 (5) 109 (10) 111 (21) 72 (17) +19 +6 9,96 Sang 115 113 114 (2) 103 (4) (1) (1) 109 (2) (7) 63 (5) +26 +9 10,32 Stork 122 124 123 (2) 108 (4) (1) (1) 119 (2) 110 (4) 70 (3) +24 +7 10,29 VÅRRÅGVETE Nilex 70 80 74 (2) 78 (4) - - - - - - - - VETE Dacke 82 89 84 (2) 83 (4) 70 (2) (1) 72 (3) 87 (10) 108 (7) +28 +9 11,99 Quarna 81 83 82 (2) 80 (4) 73 (2) 73 (2) 73 (4) 81 (8) 105 (6) +11 +7 13,46 Vinjett 90 97 93 (2) 89 (4) 95 (5) 90 (5) 93 (10) 96 (23) 81 (18) +18 +6 10,85 Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling 2000-2004, Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU * en fanns en dast med i ett försök och jämförelsen har gjorts direkt mot mätaren Tabell 18. Artförsök i vårspannmål i Danmark, 2001-2004. 2001 2002 2003 2004 Antal försök 3 4 4 Art 5 Havre 55,7 41,0 55,5 54,6 Vårkorn 71 70 65 75 Vårvete 73 77 73 65 Vårrågvete 68 87 77 78 Vårråg 62 86 64 73 Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2004, tabell 2 s 229, 14
Kommentarer och förslag till artval för vårsäd emässigt ligger vårvete i de flesta jämförelser lägst men ligger intäktsmässigt högst om man skall odla för avsalu. Det är kvarnvete av god kvalitet, proteinhalt över 12 och falltal över 220 som efterfrågas i första hand. Vete efterfrågas också till foder men då till ett lägre pris. Grynhavre och maltkorn är också efterfrågade kvaliteter på marknaden om än i mindre kvantiteter. För export till USA krävs tilläggscertifiering. Odlar man till eget foder kan havre vara ett bra alternativ eftersom det är en gröda som konkurrerar bra med ogräsen, inte är så kvävekrävande men har en förhållandevis hög skörd. Observera att det finns begränsningar vad gäller utfodring med havre. Korn är ett bättre alternativ än havre på lätta jordar och i bygder där risken är stor för angrepp av frit- av fluga. På dessa jordar kan havren vara aktuell om det krävs en avbrottsgröda vid odling spannmål efter spannmål eller man vill fördela riskerna om vårsädesarealen är stor. Vårrågvete har i de danska försöken haft lägre avkastning än havre men högre än vårvete och korn. Vårrågvete kan därför komma att bli ett intressant alternativ s om vårsådd foderspannmålsgröda. Endast en vårrågvetesort har ä nnu te stats i liten omfattn ing i Sverige. Vårrågvete behöver e n lång växtsäsong oc h skall därför sås tidig t.. 15
VÅRKORN Vårkornet i artförsöken för vårspannmål i Skåne och Halland redovisas i tabell 19 och 20. försöket i vårkorn på Gotland år 2000, 2001 och 2004 redovisas i tabell 21. Tabell 19. Vårkorn riks- och länsförsök 2000-2004. A Baronesse 46,4 (5) B 42,8 (5) 2000-2004 2000-2004 A-B 44,6 (10) A-G Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g Proteinhalt Mognad dagar Ogräs g/m 2 Strål ängd Strå- Styrka -0 41,2 (23) 661 44,7 9,99 113 232 71 86 1 15 2 Barke 85 (5) 88 (5) 86 (10) 86 (21) -9 +2,2 +0,34 +2 99-6 +1 0 +1-2 Orthega 93 (2) 88 (3) 91 (5) 95 (12) -3 +1,7-0,23 +6 121-7 +9 0-1 -1 Annabell 97 (4) 101 (5) (9) (21) -31-1,2-0,21 +3 90-5 +3 0-1 -1 Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling, sortförsök vårsäd, 2004, Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU Sköldfläck Bladfläck Mjöl dagg Tabell 20. Vårkorn riks- och länsförsök område A-G årsvis 2000-2004 samt egenskaper 2004. Baronesse 23,8 (6) 2000 2001 2002 2003 2004 2004 49,7 (5) 42,2 (4) 43,8 (4) 48,4 (4) Rymdvikt g/l Tusenkornvikt g 42,7 Ogräs g/m 2 242 Strålä ngd Strå- Styrka -0 89 664 72 Barke 99 (4) 81 (5) 86 (4) 86 (4) 86 (4) -13 +3 +0,38 81-4 +4 Orthega 88 (2) (1) (1) 101 (4) 96 (4) -3 +2,1-0,35 77-3 +6 Annabell 110 (6) 95 (5) 99 (4) 98 (4) (3) -28-0,2-0,26 83-3 +6 Källa: Resultat från sortförsök i ekologisk odling, sortförsök vårsäd, 2004, Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU Tabell 21. Vårkorn Gotland, 3 försök. 2000 2001 2004 2004 När När Stråläng d rel.tal rel.tal g/l dagar -0 g/m 2 Baronesse 32,4 39,7 718 9,4 112 95 67 4 9 10 23 Otira 104 112 108-44 -0,2-1 0-10 -3-9 -5 37 Barke 107 88 95-2 0 +4 0-6 -4 0 0 34 Cecilia 106 106 93 +2 +0,5 0 +1-4 -3 +7 +5 37 Meltan 82-90 -16 1,2 +1 +2-9 -4-3 0 49 SW E01068 - - 108-11 +0,7 +3 0 +3 +1-9 -5 22 Orthega 105 99 - - - - - - - - - - Pasadena 108 108 - - - - - - - - - - Annabell 116 94 - - - - - - - - - - NOB 9319 99 101 - - - - - - - - - - Källa: Staffan Larsson, fältforskningsenheten. SLU: www.ffe.slu.se. Proteinhalt 9,55 Stenstugu rel.tal 51,9 Rymdvikt Proteinhalt Mognadstid Stråstyrka Stråbrytning Mjöldagg Bladfläcksjuka Ogräsvikt 16
Tabell 22. Vårkorn. försök Danmark, 2000-2004. Antal försök 2000 2001 2002 2003 2004 2004 7 6 7 9 6 6 6 6 6 6 6 Bladfläck Kornrost Mjöldagg Sköldfläck Protein halt Stärkels ehalt Blandning* 45,3 40,4 37,2 43,2 44,4 0,3 0,01 0,01 2 10,8 61,9 Cicero n 105 110 98 101 97 0,2 0 0,01 1 10,7 62,0 Hydrogen n 103 106 0, 8 0 0,01 2 11,0 62,5 Modena 97 92 0,07 1 0,05 2 11,5 61,5 Simba n 104 94 0,05 0 0, 2 1 11,1 61,3 Scandium 109 0,1 0 0,03 1 10,5 62,2 Smilla n 108 0, 03 0,01 0 2 10,5 61,6 Blandning 105 0,02 0 0,02 2 10,5 61,8 1079** Power n 0, 04 0,8 0, 09 3 10, 7 61,9 Doyen 97 0,09 3 0,01 2 10,9 61,8 Otira n 105 103 101 - Alliot 109 98 96 - - Punto n 101 95 91 - Celebra 102 - - Astoria 104 95 98 - Neruda 103 98 - *Blandning: 2000: Bark e, Otira, Henni och Linus; 2001: Barke, Otira, Henni och Alliot; 2002: Barke, Otira, Jacinta och Alliot; 2003: Barke, Otira, Jacinta och Hydro gen; 2004: Barke, Otira, Helium och Hydrogen **Blandning Cicero, Simba och Smilla n = resistent mot havrecystnem atod (ras 1 och 2) Källa: Oversigt over Landsforsøgene 2004, s 243, tabell 15 och 16, Oversigt over Landsforsøgene 2003, tabell 18 s 220; Oversigt over Landsforsøgene 2002, tab ell 11 s 226 Tabell 23 Vårkorn, riks- och länförsök i Kronoberg-, Jönköping-, Blekinge-, Kalmar-, Hallands-, och Gotland län, 2000-2004 Inom parentes antal försök. Konventionella försök ar, relativ tal, 2000-2004 Kronoberg Jönköping Kalmar Blekinge Hallands Gotland blandning (7) (14) (14) (8) (18) (19) Otira 96 (7) 95 (14) 105 (14) 96 (8) 99 (17) 105 (17) Pasadena - - 98 (9) - 98 (10) 98 (10) Jersey - - 101 (8) 97 (3) 99 (12) - Orthega 109 (7) 109 (14) 102 (14) 106 (8) 103 (13) 103 (13) Barke 91 (5) 94 (11) 95 (12) 95 (6) 93 (15) 96 (8) Annabell - 107 (3) 102 (12) 106 (3) 107 (12) 102 (13) Cicero - 89 (3) 102 (5) 98 (3) 101 (4) - Bolina 99 (3) 103 (5) 99 (7) - 104 (9) 113 (9) Immer - - - - (5) 96 (3) Antto - 94 (6) - - 90 (4) - Ursa - - - - 94 (5) 101 (3) Scandium - - - - 102 (4) 108 (4) Simba - 98 (4) 105 (6) - 97 (5) 102 (4) Justina - - - - 108 (4) - Makof - - - - 89 (3) 98 (3) Catriona - - - - 95 (3) (3) Astoria 106 (8) Meltan - - 93 (8) 96 (6) - 99 (13) SW 2817-90 (3) 105 (3) - 94 (5) 102 (4) Källa: Försöksrapport Animaliebältet 2004 diagram 5 s 47-48; **blandning 2004: Otira, Barke, Annabell och Orthega; 2003 och 2002: Annabell, Barke, Otira och SW Wikingett; 2001: Barke, Annabell, Mentor och Otira; 2000: Alexis, Henni, Otira och Meltan. 1999 Alexis, Henni, Linus och Mentor 17
Tabell 24. Vårkorn, länsförsök i Skåne Antal försökså r inom parentesen konventionella försök obehandlade försöksled bland ning** 65,5 (12) 71,8 (59) 89 72 14 120 Rymd -vikt g/l 687 2000-2004** * obehandlade försöksled 4 (5 år) 2004 2000-2004 2000-2004*** behandlade försöksled Stråstyrka Strålä Stråbryt- Mog- ngd ning nad -0* dagar Proteinhalt 10,9 Mjöldagg Bladfläck sjuka 9 Sköld fläcksjuka 7 Barke 95 (12) 96 (50) -4 2 3 0 12 0,2-2 2-1 Otira n 97 (5) 102 ( 38) -2-2 2-1 -19-0,2-2 1-3 Pasadena 92 (7) 97 (35) 4 0-6 1-3 0 2 0 2 Prestige n 96 ( 7) 99 (28) 4-3 -2-1 13 0, 1-2 4-2 Orthega 95 (7) (35) 0 4-6 1 13 0,2 0-1 -2 Annabell 105 (7) 103 (35) 2 1-3 0-3 -0,2 3 0 3 Bolina 106 (7) 103 (22) 4-2 -6 0 16 0 4 (4 år) 1 5 Immer (7) 102 (15) 5-2 -5 0-3 0,2-2 -1-2 Makof 95 (7) 95 (11) -2 0 0 1 0 0,7 1 (3 år) 1 2 Catriona 98 ( 7) 99 (11) -5 0 6 0 4 0,6 0 2 1 Dansk 101 ( 10) (28) 1-1 -2 0 1-0,1-2 3-1 sortbland. Sebastian n 98 (7) 103 (15) 5-6 -8 1 2-0,4 1 0 1 SW2871 108 (2) 111 (4) 12-11 -11 2 5-0,6 1 (2 år) -2 - Ursa 96 ( 7) 99 (12) -11 6 8 1 7 0 0 1-2 Scandium 104 (9) 103 (14) 0-1 -3 0-1 -0,7-2 -3-2 Power n 97 ( 7) 101 (12) -7-2 7 0 2-0,2 0-2 -2 Simba n 106 (7) 109 (12) 2-7 -4 0 7-0,3-2 -3-2 n = resistent mot havrecystnematod (ras 1 och 2) * = helt upprätt bestånd 0 = helt nedliggande bestånd **blandning 2004: Annabell, Barke, Orthega och Otira; 2003: Annabell, Barke, Prestige och Otira; 2002: Annabell, Barke, Otira och SW Wikingett; 2001: Barke, Annabell, Mentor och Otira; 2000: Alexis, Henni, Otira och Meltan. ***Flerårssammanställningen innehåller varierande antal försök för olika sorter. Källa: Skåneförsöken 2004, s 55, s 56 och s 58, tabell 3-5.. 18
Sjukdomsresistens i vårkorn Mjöldagg är under normala ekologiska förhållanden inte något stort problem eftersom kvävenivåerna oftast är lägre än i konventionell odling. Men år när svamptrycket är högt och/ eller kvävenivåe rna är höga (kväverik förfruk t och gödsel) är sorternas resistensegen- er med M lo resist ens står emot mjöldagg mycket skaper viktiga. bra. Tabell 25. Vårkornsort ers resistenskäl lor mot mjöldagg och mottaglighet för svampsjukdo- mar. OBS! femgrad ig skala Mottaglighet fö r 1 Mjöldagg Kornrost Bladfläck Sköldfläck Resistenskällor mot mjöldagg Alliot 1 2 3 4 Mlo Annabell 4 3 3 3 St (We, U) Astoria 3 3 3 2 Al Barke 1 2 3 2 Mlo Baronesse 4 1 3 3 Ri Bolina 4 4 3 5 - Cicero 1 3 3 3 Mlo Jersey 1 3 3 2 Mlo Justina 2 4 2 2 Mlo Meltan 3 2 3 2 Ru, IM9, Hu4 Orthega 3 3 3 3 Ar, We, U Otira 2 3 4 3 Mlo Pasadena 3 3 3 3 Ar (Ly, Ab) Prestige 1 3 4 3 Mlo Scandium 2 2 3 2 - Sebastian** 3 2 3 2 Ar Simba 1 1 3 3 Mlo 1) 1=inget eller mycket svagt angrepp, 5=angrips kraftigt. *Är ingen resistenskälla angiven är denna inte känd. ** uppgifterna bygger på ett fåtal försök och är därför osäkra Källa: Jordbruksverkets Växtskyddscentraler, Bekämpningsrekommendationer 2005. Tabell 26. Vårkornsorters resistenskällor mot mjöldagg och mottaglighet för svampsjukdo- och nematoder. Resultat från försök i Danmark. OBS! niogradig mar skala Mottaglighet för 11 Nematodresxstens 2) Mjöldagg Kornrost Bladfläck Sköldfläck Ras 1 Ras 2 Resistenskällor mot mjöldagg* Alliot 1 3 4 6 m m Mlo Annabell 7 5 2 5 m m St Barke 1 4 4 2 m m Mlo Cicero 1 4 4 5 r r Mlo Class 1 4 5 5 r r Mlo Helium 3 5 4 4 r r U Hydrogen 1 6 4 2 r r Mlo Immer 1 5 3 2 m m Mlo Justina 1 7 2 5 m m Mlo Meltan 4 2 4 2 r r Ru, IM9, Hu4 Otira 1 6 4 3 r r Mlo Power 3 2 4 2 r r U Prestige 1 4 6 5 r r Mlo Punto 2 2 4 5 r r Ri, Tu2, IM9, Hu4 Scandium 1 3 4 5 m m - Sebastian 6 2 3 1 r r Ar Simba 1 2 4 2 r r Mlo Smilla 1 3 5 2 r r - 1) 1=ingen eller mycket svag mottaglighet, 9=mycket stark mottaglighet. 2) r=resistent, m=mottaglig *Är ingen resistenskälla angiven är denna inte känd. Källa: Danmarks Jordbruksforskning, Grøn Viden, Markbrug nr 309 s 34. 19