Kronokvarnen i Torshälla uppfördes 1628 och är nu bibliotek. På andra sidan ån i bildens högra kant - låg snidverket.

74 Blavier Kronokvarnen i Torshälla uppfördes 1628 och är nu bibliotek. På andra sidan ån i bildens högra kant - låg snidverket. Stamtavla för Johan Hansson Blavier... 2 Anor till Sara Helena Danielsdotter Blavier.. 2 Inledning... 3 Generation I... 3 Johan Blavier I... 3 Torshälla... 5 Anne Kock... 5 Elin... 6 Generation II... 6 Johan Blavier II... 6 Daniel Blavier I... 8 Isak Blavier... 8 Jakob Blavier... 8 Katarina Blavier... 8 Anna Blavier... 9 Generation III... 9 Johan Blavier III... 9 I baron Kurcks tjänst (1665-1685)... 9 I Reenstiernas tjänst (1685-1690)... 11 Rusthållare i Örtomta (1691-94)... 11 Örtomta efter Blavier... 12 Daniel Blavier II... 12 Generation IV... 12 Daniel Blavier III... 12 Brodderyd och Tegneby... 12 Daniel Blaviers ättlingar... 13 Generation V... 14 Sara Helena Danielsdotter Blavier... 14 Anna Kristina Danielsdotter Blavier... 14 Johan(nes) Blavier v... 14 Margareta Danielsdotter Blavier... 15 Jöns Blavier... 15 Maria Danielsdotter Blavier... 16 Familjenamnet... 16 Källor:... 16 74_blavier.docx Sidan 1 2011-02-10

Stamtavla för Johan Hansson Blavier Johan Hansson Blavier (I) f. ~1 590 d.~1650 snidverkmästare Torhälla &1 Anne Kock &2 Elin ~1605-1633 Johan Blavier II Daniel Blavier I Jakob Katarina? Anna f..1615::23 d.<1684 f.1625..26 d. 1694 f.<1628 ~1633-1694 ~1633 inspektor Hedensö postmästarearboga & Maria & Niclas nämnd 1658 NN Piett Eriksdotter ervasson Hero Johan Blavier III? Daniel Blavier II Isak Blavier Annika JohanNiklas Katarina Maria Daniel BritaBrita NN Hedensö 1648 1695 ÖNy inspektor d.1720 Nora 1655-1656- 1656-1660- 1662-1664- 166716681675 insp.norsholm,rusth.örtomta Boxholm & Maria Åkerberg Sara Daniel Blavier III Helena Sara (2) Maria Vilhelm Johan Gillius 1683-90 1686-1750 1688-59 1390-91 1691-? 1692-98 1695 & Anna Berggren Sara Kristina Johannes Margareta Jöns Maria Anor till Sara Helena Danielsdotter Blavier Generation 1 1 - Sara Helena Danielsdotter Blavier 1720-1780 Generation 2 2 Daniel Blavier III 1686-1750 3 - Anna Jönsdotter Berggren 1692-1763 Generation 3 4 - Johan Blavier III -1695 5 - Maria Åkerberg 1661-1736 6 - Jöns Olufsson 1651-1729 7 - Ingrid Jonsdotter 1745 Generation 4 8 - Johan Blavier II ca 1623 9 - okänd? 10 - Nikolaus Insulpontanus 1622-1689 11 - Anna Hansdotter 1665 12 - Oluf Jonsson -1694 13 okänd? Generation 5 16 - Johan Hansson Blavier I ~1590-<1652 17 - Anne Kock ~1606-20 - Olof Nilsson 21 - Kerstin Johansdotter Generation 6 34 - Daniel* Remacle (Kock) 35 - Katarina Hawens Generation 7 68 Remacle le Serwyr 74_blavier.docx Sidan 2 2011-02-10

Inledning Gideon Henrikssons anor har kunnat härledas till en från Liège invandrad vallonsläkt Blavier. Som stamfar för den svenska släktgrenen räknas allmänt snidverksfaktorn Johan Hansson Blavier, känd i Torshälla från 1635 till ~1650. Men enligt Svensk Släktkalender (SSK 1938) var stamfadern en inspektor Johan Blavier på Hedensö gods, Näshulta socken i Öster- Rekarne, dit han flyktade undan pesten i Frankrike och skall ha funnits 1648. Kan dessa uppgifter föenas? I brist på ministerialböcker präglas den tidiga släkthistorien av mer eller mindre välgrundade och ofta motstridiga tolkningar av sparsamma arkivdata. Ingemar DeTrier-Almén har visat (Släkt och Hävd 1976:3), hur släkterna de Try och Blavier utgått från snidverkmästaren i Liège Daniel Remacle (Kock) och dennes döttrar Barbe (i ett första gite med Idelett du Bois) resp. Anne (med andra hustrun Katarina Hawens som mor). I det senare giftet föddes även Markus Kock (kap 75) 1. 1 De adlade ätterna Kock Cronström och Momma Reenstierna samt brukspatrnen Hentrik de Trij har även bekrivits i Svenskt biografiskt lexikon (SBL) och av Elgenstierna i Svenska Adels Ättartal (SAÄ). Galliska tuppen, vallonernas symbol. Generation I Johan Blavier 2 I Denne var troligen född omkring 1590 i trakten av Liège i den då franska delen av provinsen Limburg. Hans bakgrund är okänd, men när man på 1620-talet i Liège kallar honom Jan Hans, är Jan den flamländska formen av Jean, medan Hans synes vara ett tyskinfluerat patronymikon för en son till Jean Blavier. Far och son hade alltså samma namn, vilket visat sig typiskt för släkten. Det tyska inslaget tyder på en tidigare vistelse i tyskspråkiga länder. I Sverige skrev han sig mest Johan Hansson (ev. följt av Blawir). Jan Hans var känd som en skicklig metallurg, och skall ha biträtt sin svåger Marcus Kock (1585-1657) vid tillverkningen av de silvermynt, vilkas kvalitet gjorde denne berömd. Vi vet dock inte tid och plats för varken detta samarbete eller för Jans giftermål med Markus syster Anne Kock. Gifte de sig i Liège, medan syskonens far Daniel Remacle (Kock) ännu levde, i så fall senast 1615, varpå Markus Kock tog sin svåger till medarbetare? Eller var det Markus, som - troligen innan han år 1622 tillträdde som myntmästare i Brandenburg - gifte bort sin syster med en betrodd medarbetare? I det senare fallet kan vigseln ha ägt rum i Danzig, som då hade en betydande holländsk-vallonsk koloni med bl a vågmästaren Abel Kock, dit Anne kan ha sökt sig efter faderns död. Eller också återvände Jan Hans efter avslutat uppdrag hos Kock till hemlandet med sin arbetsgivares löfte att gifta sig med dennes syster. Så här långt har vi ingen skriftlig dokumentation om Jan Hans liv. För- 2 Namnet upprepas i varje generation. Dessa särskiljs när med en numrering. 74_blavier.docx Sidan 3 2011-02-10

sta gången han nämns är i två av stadsarkivaien i Liège Jean Yemaux funna skrivelser (citerade av Almén): År 1625 är det svägerskan (Annes halvsyster) och änkan Barbe Kock och 1626 svågern Jan Kock (sannolikt Barbes helbroder ); som ber sin beaufrère (svåger) Jan Hans om hjälp med en fastighetsaffär, sannolikt efter Barbes avlidne make. Jan/ Jaan är uppenbarligen bosatt i Liège. År 1627 skrev han kontrakt med Louis de Geer och/eller Markus Kock om att öppna gruvbrytning i Spanien. Detta har tagits till intäkt för att han kom till Sverige tillsammans med Kock i december 1626, men ett papper kan lika väl ha undertecknats i Liège, dit de Geer hade regelbunden kurirpost. Liège var också en lämpligare utgångspunkt för ett uppdrag i Spanien. Vi vet inte, hur detta avlöpte, men det underlättatades knappast av att Sverige år 1630 inträde bland Habsburgs fiender i trettioåriga kriget. Nästa gång Jan/Johan nämns, är den 18 april 1635, då han (enligt vallonforskaren Kjell Lindblom) omtalas i en mantalslängd för Torsilla stad som Mester Johan Blaver bland de fransoser som arbeta i snidvärke. Johan Hansson Blavier kan ha kallats till Sverige på rekommendation av Markus Kock och kommit till Torshälla 1633..34. Formuleringen i mantalslängden antyder, att han bodde bland sina arbetare vid snidverket och inte med någon familj. Ingen hustru och inga barn omtalas i svenska handlingar förrän omkring 1650, vilket kan tolkas som att Johan Hanson kom till Torshälla som ensam änkling med barnen omhändertana av släkten i hemlandet. Snidverket ägdes av ett konsortium med Kock och de Geer i spetsen och kan ha varit det som Markus bror Henri Daniel Kock anlade 1627. I äldre snidverk (skärverk) skar man valsade plåtar för tillverkning av harnesk (KL). Men vid denna tid hade nya skjutvapen gjort dessa ineffektiva. I Torshälla skar man i stället valsade stålband till spik med en av Daniel Remacle utarbetat teknik. I Leufsta-arkivet (ni i Riksarkivet) finns ett brev från Louis de Geer till faktorn Johan Hansson Blaver vid snidverket i Torshälla. Men verket blev inte den framgång de Geer hoppats på, och när Johan Hansson den 19 november 1645 övertog Louis de Geers fjärdepart i snidverket och blev ensam ägare, kan detta nog tolkas som att den senare drog sig ur en felslagen investering. Nästa gång Johan Blavier nämns är år 1652, men då som salig med efterlämnad änka Elin; Johan hade alltså gift om sig. Efter ett misslyckat försök av Elin att med styvsonen Daniel Blaviers hjälp fortsätta driften lades veket ned omkring 1670. Inga bevarade rester är kända. Flera släktforskare har menat, att snidverksfaktorn Johan Blavier i Torshälla skulle vara identisk med inspektorn på Hedensö. Det är dock knappast troligt, att Johan Blavier I, sedan han 1645 löst ut Louis de Geer och blivit ensam ägare till verket, skulle lämna detta och vid närmare sextio års ålder börja en ny karriär som inspektor på ett adelsgods, dessutom med en ny familj. Det är dessutom tveksamt, om släkten Blavier kom till Hedensö så tidigt som man trott, se nedan. En uppgift, att faktorn från Torshälla avled i Östra Ny 1695 är en slarvig förväxling med en sonsonson med stamfadens namn, som dog i späd ålder samma år han föddes. 74_blavier.docx Sidan 4 2011-02-10

Torshälla Torshälla omkr 1800; var låg snidverket? Wiblingen: Historiska stadskartor. Genom staden rinner Eskilstunaån norrut från Hjälmaren mot Mälaren. vid forsen norr om bron uppfördes år 1628 en kronoqvarn med tio stenar (h). Huset är nu renoverat och ombyggt till kommunbibliotek. Torshälla snidverk låg på östra stranden (t h om bokstaven h på kartan), men driften upphörde redan på 1600-talet och idag finns inga rester kvar. Den dåvarande staden låg sannolikt huvudsakligen omkring kyrkan på åns västra sida. Anne Kock Johan Hansson (Blavier) var gift två gånger: 1) Anne Kock, 2) Elin. Anne Kock var dotter till snidverkmästaren i Liège Daniel Remacle Kock (~1550-1615) i dennes andra gifte med Katarina Hawens 3 (gammal brabantsk adel ). Hon var alltså syster till myntmästaren Marcus Kock. Bertil Kjelldorf (BWK) har (SoH 1994:2-3) i Arbogas dödbok för 1694 funnit dödnotisen för postmästaren Daniel Blavier - sannolikt andre son till Johan och Anne. Daniel blev 68 år gammal och var alltså född 1625..26. En trolig äldre bror med farfaderns namn Jean/Hans/Johan (=Johan Blavier II), borde då vara född 1624 eller tidigare, vilket kan stämma med det ovan antagna årtalet 1622 för giftermålet. I så fall bör det i en del genealogier angivna årtalet 1606 för Annes födelse ses som ett senast möjliga datum. (Hon kan alltå vara född t o m före år 1600 och i ha gift sig före faderns död 1615.) Med Kjelldorfs upptäckt faller även påståendet i äldre litteratur, att Anne skulle vara dotter till Markus, som inte gifte sig förrän 1614 4. Felet torde ha uppkommet genom en tidigare förväxling, där Markus Kock fått sin far Daniel Remacles plats i släktträdet med dennes giftermål. Anne finns inte heller nämnd i SBL:s utförliga biografi över Marcus Kock ochhans familj (kap 75). Vi kan också avfärda påståendet, att Anne dog barnlös i sin första barnsäng. 3 Med sin första hustru Idelette du Bois hade Daniel Remacle dottern Barbe, gift med Pierre de Trixcche, stamfar för ätten de Try de Trij De Trier i Sverige och grundare av bruken i Gusum, Ankarsrum och Överum. I ett brev till Jean Hans kallar Berbe honom sin svåger (bonfrère) (Almén). 4 Vallonforskaren Kjell Lindblom ha också pekat på svårförståeliga generationsförhållanden i tidigare genealogier. 74_blavier.docx Sidan 5 2011-02-10

Inte heller den gängse uppfattningen, att Johan Hansson Blavier kom till Torshälla med en familj, som där utökades med flera barn, verkar stämma. Anne Kocks namn har inte påträffats i Torshälla-arkiven, och barnen nämns inte förrän ~1650. Detta bevisar ingenting, men troligen var Anne redan död, när Johan kom till Sverige. Barnen dyker upp i Torshälla omkring 1650, kanske med anledning av faderns död eller till följd av att man sökte undkomma en pestepidemi på kontinenten. Anne Kock skall ha varit i livet 1633 (?), men något känt dödsdatum finns inte. Troligen dog hon i Liège, strax innan makens resa till Sverige som änkeman med barnen omhändertagna av släkten i hemlandet. De barn som hon påstås ha fött i Torshälla, torde då vara födda antingen i Liège vid 1630-talets början eller vara i Sverige födda barnbarn. Elin Inte heller Johan Hanssons andra hustru Elin är omnämnd i arkiven förrän efter makens död. År 1652 nämns hon som Johan Blaviers änka och den 18 augusti 1656 som sahl. Johan Blawers hustru (KL), som skall ha förslkt driva snidverket vidare.. Inga barn kan knytas till henne 5. 5 En uppgift, att Johan Hansson dog i Ö Ny 1695, är en dubbel förväxling: först av JB(I) i Torshälla med JB(II) i Näshulta, därefter av den senare med dennes i späd ålder avlidne sonson Johan Gillius i Ö Ny. Generation II Först vid mitten av 1600-talet uppträder de första uppgifterna om barn till faktorn Johan Hansson Blavier: sönerna Johan(?), Daniel och Jakob samt döttrarna Katarina och Anna allt kända Blavier- och Kocknamn. Barnen var sannolikt födda i Frankrike senast 1633. I mantalslängden 1635 hade Johan Blavier ingen familj, men 1652 nämns hans änka Elin. Hans första hustru Anne synes ha avlidit i Frankrike (kanske 1633, då hon sist uppges vara i livet) och barnen omhändertagits av släktingar, innan Johan Blavier kallades till Sverige. Som vuxna har de sedan sökt sig till faderns hemvist i Sverige, kanske i samband med dennes död (~1650) eller av annan anledning. Johan Blavier II Enligt gängse sed skulle Johan Hanssons äldste son heta Hans (eller Johan). En sådan äldre bror till Daniel Blavier borde vara född 1620 1623 och kan vara den Johan Blavier som är nämnd en gång i Torshälla, då tillsammans med Jakob Blavier 6 och uppfattad som den senares far. Var han också identisk med inspektor Johan Blavier på Hedensö i Näshulta sn, dit han flyktade undan pesten i Frankrike, av Svensk Släktkalander (SSK 1938) utpekad som den svenska Blaviersläktens stamfar med en son Johan Blavier född på Hedensö år 1648? Men SSK nämner inte någon Blavier i Torshälla! En granskning av SSK-notisens proveniens visar, att källan är Östra Nys dödbok den 15 januari 1695, då man begravde rusthållaren i Örtomta Johan Blavier, 46 år gammal och född på Hedensö. Dödnotisen återger uppenbarligen vad den avlidne berät- 6 Eskilstuna genom tiderna. 74_blavier.docx Sidan 6 2011-02-10

tat för prästen i Östra Ny. Blavier kan då ha misstagit sig på sin ålder, så att det beräknade födelseåret blivit fel. Om hans tidigaste minnen var från Hedensö, kan han även felaktigt ha trott sig vara född där. Utsagan om flykten undan pesten torde dock ha något verklighetsunderlag och visar, att far och son invandrade till Sverige var för sig. Å andra sidan: Forskare med härstamning från snidverksfaktorns son Daniel Blavier eller hans måg Niklas Herou känner sällan till Hedensögrenen och har därför bara en Joahn Blavier i sitt stamträd. En tredje grupp har menat, att det var faktorn i Torshälla som blev inspektor på Hedensö, men detta har redan avvisat som osannolikt. Johan Blavier i Torshälla resp. Hedensö var alltså med stor säkerhet två skilda personer, sannolikt far och son. Även om denna relation inte kan bevisas, måste de ha varit mycket nära släkt. Man hur blev snidveksfaktorns son herrgårdsinspektor? Svaret kanske ligger i ett händelseförlopp, som beskrivits av Samuel Hedar 7, dock utan att nämna vallonen Blavier. 8 7 En sörmlandsbygd och dess inbyggare. 8 Hedensö var på 1600-talet ett Kurck-gods. Friherre Jöns Knutsson Kurck (1590-1652) ärvde Hedensö efter sin mor Brita Gylta (dotterdotter till Jakob Krumme), men bodde mest i Finland. Under 1640-talet hade han dock uppdrag i Sverige: som lagman i Västergötland och fredsförhandlare vid Brömsebro. Gift 3 ggr, Varav 1) Märta Oxenstierna ( 1631). Knut Jönsson Kurck (1622-1690). friherre till Hedensö, Norsholm, Boxholm m fl gods var riksråd, assessor i kommerskollegium samt president i Svea hovrätt. Gift 3 gånger: 1) Lucretia van Stakenbrouch (1614-1664), 2) Barbro Natt och Dag ( 1680), tidigare gift med amiralen Hans von Bielkenstierna, sonsons sonson till Märta Andersdotter (Hålbonäs), 3) Kristina Sparre (1650-1722). Son i tredje giftet: Knut Knutsson Kurck. Hedensö och Ökna är två herrgårdar i Näshulta socken. När den unge Knut Jönsson Kurck på sin studieresa i Holland gifte sig med Lucretia van Stakenbroek av en adlig reformert familj, fick han också en kalvinistisk svärmor i Frakrike (Vallonien?), som kanske var vallon. Enligt Hedar tog familjen Kurck vägen genom Framkrike, då de år 1648 var på hemväg till Hedensö. En kontakt kan då ha etablerats med där boende ättlingar till Blavier i Torshälla, där redan bildat familj med en son född 1648(!?). Möjligen följde Johan Blavier och hans familj nu med Kurck till Sverige. Det är dock troligare, att de reste ved ett annat tillfälle (pestepidemin?). När Jöns Kurck avled 1652, blev Knut Kurck herre till Hedensö. Det kan ha varit då vallonen Johan Blavier II, som tydligen inte fått samma tekniska utbildning som sina förfäder, blev inspektor hos baron Kurck. Vem Blaviers hustru var är inte känt (giftermålet omtalas inte i svenska källor), men hon var troligen vallon och Lucretia kan ha uppskattat att få en landsmaninna och trosfrände på gården i det främmande landet. Johan Blavier II var sannolikt död 1684, då brodern Daniel (se nedan) synes vara släktens överhuvud, dit systern Katarina söker sig som änka. 74_blavier.docx Sidan 7 2011-02-10

Daniel Blavier I Johan Blaviers I (sannolikt) andre son Daniel (med morfaderns namn) var enligt dödboken i Arboga 68 år gammal vid sin död 1694 och därför född 1625..26 (BWK), sannolikt i Liège. Till Torshälla kom han sannolikt inte förrän omkring 1650. Efter faderns död försökte han tillsammans med styvmodern att fortsätta driften av snidverket men utan framgång, före 1670 lades verket ned. I stället arrenderade han från 1662 laxfisket i Torsälla ström, tills han den 13 oktober 1688 fick fullmakt som postmästare i Arboga på grund av fattigdom och goda rekommendationer. Daniel gifte sig 1650..1655 (KL) med en dotter (Margareta?) till vallonen Jacob Piett, förvaltare vid Björnedams bruk i Dunker, och dennes hustru Katarina Derheu, vilka avled i Dunker 1675 resp. 1676 (DF). Man har antagit, att detta skulle vara bokhollaren i Ökna Daniel Blaviers hustru, som tillsammans med en liten son begrovs i Torshälla 1675, men så behöver inte vara fallet. Ökna är en herrgård i Näshulta, helt nära Hedensö, och bokhollaren är snarare en Daniel Blavier (II), trolig son till Johan Blavier (II). Även en uppgift, att Daniel Blavier var inspektor på baron Kurcks bruk i Boxholm, stämmer bättre på en senare generation. I Arboga avled postmästarens hustru Margareta (Piett?) den 2 juli 1693 och Daniel Blavier den 12 mars 1694. De begravdes i Torshälla, liksom Daniels syster Katarina, som efter makens död 1685 bott hos brodern i Arboga, där de avled med kort mellanrum 9. 9 Flera notiser, där avlidna familjemedlemmar begravts i Torshälla, även om de bott på Isak Blavier Isak Blavier med namn efter moderns farbror i Danzig har även nämnts som son till Johan Blavier I, men dödnotisen i Nora 1720 gör det troligare, att han var dennes sonson, med Daniel som far (Donal Freij). Han var sedan 1701 omgift med Kierstin Erichsdotter (DF). Två barn dog i Torshälla 1677 resp. 1678. Jakob Blavier Denne tredje(?) son var troligen född 1627 1631 och liksom bröderna länge okänd i Torshälla, men nämns en gång tillsammans med Johan Blavier, som troligen är hans äldre bror (Eskilstuna genom tiderna). Vigselnotisen i Västerås-Barkarö 1680, då han gifte sig med Maria Eriksdotter, har misstänkts avse en namne i följande generation. I giftet föddes två söner som begravdes i Torshälla 1683 resp. 1685 (KL). Katarina Blavier Katarina - med mormors namn - var med stor sannolikhet dotter till Anne Kock och bör då vara född ~1632, troligen i Liáge. Katarina gifte sig 1652..54 med masmästaren Niklas Servasson Hero (<1620-1685), son till vallonen och plåtsmedmästaren Serva Henrot, född 1590 i Belgien, död i Åker 1656. Niklas Hero bodde i Skinnskatteberg och Söderbärke, död 1685 i Valbo, Gästrikland. Familjen skall ha haft tio barn. I sin utförliga redogörelse listar Bertil W Kjelldorff nio, varav de två första är Annika och Johan, döpta efter Katrarinas föräldrar. Där saknas alltså en son med farfars namn Servas, som kan vara född ~1653, innan makarna fått gmensam bostad. annan ort (Arboga, Nora, Näshulta), antyder att man där hade en familjegrav - eller en särskild begravingsplats för reformerta trosbkännare? 74_blavier.docx Sidan 8 2011-02-10

Efter makens död flyttade Katarina till brodern Daniel i Arboga, där de båda syskonen avled med kort mellanrum år 1694. Barnen enligt Kjelldorff (med växlande patronymikon Niklas /Clas ):?Servas? (f. ~1653) med farfars namn - borde vara äldste sonen, men saknas i källorna; han kan vara född före äktenskapet och i moderns hem. Annika (~1655-1690), gift med skräddaren Anders Gråberg och död i Stockholm. Johan (1656->1668). Niklas (1658-1694), pappersmakare och gift med Margareta Toresdotter. Fyra barn, av vilka sönerna Jakob och Niklsa dog som barn; om döttrarna Katarina och Elisabeth saknas vidare uppgifter. Katarina (1660->1690), gift med postmästaren Sven Skiening. Maria (1662-), född i Skillå bruk, Skinnskatteberg och gift med hjulmakaren Lars Gregorius. Daniel (1664->1690), född i Skillå bruk, Skinnskatteberg, hovskräddare. Brita född 1667 i Skillå bruk, död månadsgammal. Brita född 1668 i Skillå bruk,. odöpt?, född 1675 i Vik, Söderbärke, död späd. Anna Blavier omtalas i Torshälla dombok 1658 (KL). Ärendets art är inte känd, men Anna kan knappast vara dotter till några av de sönder som gifte sig omkring 1650. Om Annae Kock var hennes mor, var hon sannolikt född ~1633, kanske i den barnsäng som kostade modern livet, vilket kan vara skälet att hon uppkallades efter henne. Anna Blavier kan också vara en dotter i Johan Hanssons gifte med Elin och fått sitt namn efter den avlidna första hustrun en vid denna tid ej helt ovanlig sed. Generation III Johan Blavier II hade troligen (minst) två söner med de för släkten typiska namnen Johan och Daniel. Johan Blavier III När Johan Blavier III begravdes i Östra Ny den 22 januari 1695, skrev prästen en koncentrerad men intressant levnadsbeskrivning i dödboken, refererad av BWK i SoH 1996/2: Lärdt hovslagarhandtwärk. tient Baron Knut Kurk med åtskilliga tienster och sidst för hofmästare alles 20 år. Fogde hoos Hr Jacob Rednstierna i 5 åhr, gift 14 år, lefwat 46 år. ligger begrafwen i kyrkjian på gången vid bänk 11. Ur notisen som återger vad Blavier själv berättat, kan vet vi relativt säkert, att Johan Blavier III föddes år 1648. Men hur vet Svensk Släktkalender, att fadern redan då var inspektor på Hedensö och att sonen föddes där? Mycket talar för att Johan Blavier II då ännu bodde i Frankrike och hade bildat familj där (tyvärr vet vi inte hustruns namn). Klart är dock, att familjen tidigt kom till Hedensö, oöch att Johan Blaveer III växte upp där. Hans vuxna liv kan delas in i tre skeden. I baron Kurcks tjänst (1665-1685) Under tjugo år gjorde han baron Knut Kurck åtskilliga tjenster, först på Hedensö, men sedan som inspektor på Kurcks gods Norsholms gods i Kimstads socken vid Motala ström 10. Där gifte han sig den 7 juni 1682 med kyrkoherdedotter Maria Åkerberg från Gårdeby (75b Insulpontanus), och där föddes året efter dottern Sara, som dog i Tjällmo 1690. Föga överraskande betonar rusthållaren sin hovslagarutbildning och att han också var baron Kurcks hov(slagar)mästare (dvs stallchef). 10 Idag går både östra stambanan och gamla riksettan genom trädgården mellan huvudbyggnaden och ladugården. 74_blavier.docx Sidan 9 2011-02-10

Dödboken i Östra Ny har en utförlig levnadsbeskrivning. Motala ström och Göta kanal vid Norsholm. Detaljer nedan. Kartan (1808) visar Norsholm på udden i Motala ström nära Brasks kanal, av vilken rester kan ses än idag. Trafiken vid Norsholm livlig, både på vägar, jänrväg och kanal. På en holme i Motala ström ligger ruinerna av biskop Brasks borg. I närheten syns spår av den kanal som Brask började gräva. 74_blavier.docx Sidan 10 2011-02-10

I Reenstiernas tjänst (1685-1690) Tjänsten på Norsholm slutade vid 1680-talets mitt, möjligen efter det att Kurcks storstilade nybyggnadsprojekt hade förstörts vid en brand. Blavier blev i stället inspektor/ fogde hos sin syssling Jacob Reenstierna 11 (1659-1716, brorsdotterson till Anne Kock). Under fem år övervakade han de gruvor och industrianläggningar, som Jacob och dennes far Jacob Momma Reenstierna hade anlagt eller övertagit från Henrik de Trij (son till Anne Kocks halvsyster Barbe) i Östergötland. Jacob Reenstierna bodde mest i sitt (ännu bevarade) palats vid Wollmar Yxkullsgatan på Södermalm i Stockholm. Under dessa år växte familjen 12. Den 20 juni 1686 föddes Daniel 13 på Skörtinge gård i Skärkinds sn mellan Norsholm och Gårdeby (vid nuv. Göta kanal), dit familjen nu flyttat. Daniel, som blev faderlös vid åtta års ålder, skulle som Daniel Blavier III bli den ende efter 1698 kvarlevande ättlingen på denna släktgren. Sedan dröjer det till 1719, innan vi återfinner honom som ryttarkorpral i Ödeshög. I december 1688 föddes Helena i Skörtinge, död i februari 1689. 11 Greve Jacob Reenstierna dy (1659-1716) var son till Anne Kocks borsdotter Elisabet Kock-Cronström och bruksägaren, kommissarien i kommerskollegium Jacob Momma adlad Reenstierna (1625-1678). JB(III) och Jacob Reenstierna var sysslingar. Brodern Abrahams sonson med samma namn var far till Märta Helena Reenstierna, kallad Årstafrun. 12 Kyrkböckerna är svårlästa, men hjälp kan fås i de Sandegrenska och Fröstska samlingarna (GF rsp Linköpings stifts- och landsbibliotek). 13 Den Johan som man här förväntar sig som äldste son, kan ha varit en i späd ålder avliden son, född antingen på annan ort före vigseeln eller mellan Sara och Daniel. Rusthållare i Örtomta (1691-94) Vikbolandet. Omkrin 1690 tillträdde Johan Blavier III Örtomta rusthåll i Östra Ny på Vikbolandet. Kanske drev han också gästgiveri (IS). I Björkekinds härads tingsprotokoll figurerar en påstridig och grälsjuk Blaver i flera tvistemål med grannarna. Kyrktornet i Ö Ny bär årtalet 1734 långt efter Blaviers tid i socknen Familjen växte ännu mer. Maria föddes i Örtomta, Östra Ny i april 1691. Den 14 september 1692 föddes Vilhelm i Örtomta, död i november 1698. Den 13 maj 1695 fyra månader efter faderns död föddes Johan Gillius, död den 16 juni s å. Varför kunde namnet Johan användss just nu? Var det farfadern Johan Blavier (II), som också avlidit på Hedensö? Men varför fick han dessutom den ännu levande Vilhelms latiniserade namn: Vilhelm > Guillaume > Gillius? (Möjligen kan det ha varit barnets

Örtomta är här både en by vid landsvägen och en enskild gård. Generation IV Daniel Blavier III Daniel Blavier (1686-1750), föddes i Skörtinge i Skärkind. Faderlös vid åtta års ålder, fick han sedan två styvfäder i rusthållet. Men vi saknar uppgifter om Daniels uppväxttid. Örtomta gårdi Östra Ny 2004 Johan Blavier III avled i Örtomta den 22 januari 1695 och gravsattes under kyrkgången vid bänk nr 11, men nu är kyrkan ombyggd och platsen täckt av ett trägolv. Örtomta efter Blavier Maria Åkerberg levde som änka i 41 år, omgift två gånger, den 6 maj 1696 med ryttaren Olof Broman (övr. data okända) och den 8 jan 1707 med rusthållaren Håkan Månsson. Inga barn kända från dessa giften. Efter sju års sjukdom och överlevd av tredje maken avled Maria Åkerberg i Örtomta den 1 mars 1736, 75 år gammal. Daniel Blavier II Två händelser tillskrivna Daniel Blavier (I) i Torshälla - Arboga: 1. År 1675: Bokhollaren på Ökna Daniel Blavers hustru och hans lilla son begrovs i Torshälla (KL). 2. 1680-talet: Daniel Blavier var Kurcks inspektor på Boxholms bruk. Dessa torde snarare avse en på Hedensö uppvuxen yngre bror till Johan Blavier (II), i så fall född ~1650 eller senare. Brodderyd ligger ett par kilometer söder om Ödeshögs samhälle och kyrka. Brodderyd och Tegneby Hösten 1719 kom ryttarkorpralen Daniel Blavier (II) till Brodderyds rusthåll i Ödeshög, hemförlovad efter dt stora nordiska kriget? Där uppvaktade han Anna Jönsdotter Berggren, dotter till rusthållaren i Brodderyd Jöns Olufsson (1651-1729) och Ingrid Jonsdotter. Anna hade tvåb bröder, av vilka den äldre Johan var komminister i Lofta och tog namnet Berggren. 14 Den 6 juli 1720 födde Anna en dotter i Brodderyd. Flickan döptes till Sara Helena. Föräldrarna var ännu ogifta, vilket kan förklara, att Sara saknas i några släkttavlor. 14 Denna släkt har beskrivits av Christer Gustafsson i Linköping.

Daniel Blaviers ättlingar Daniel Blavier 1686-1750 Korpral Tegneby, rusthållare Brodderyd & Anna Berggren Sara Helena Kristina Johannes Margareta Jöns Maria 1720-1780 1722-1773 1724-1797 1726-1782 1731-1766 1735-1779 & Måns Larsson & Jonas Jönsson &1 AM Bornelia & Olof Jonsson sockenman & Jöns Persson Nämndem.Öninge rustålll.brodderyd &2 AC Reutermark Södra Bråten &Katarina Persdtr rusthåll.brodderyd Jöns Jöns 1 Johan Jakob Jonas Maria Jonas Berggren Peter Katarina Carl Gustaf Anna Sara Katarina Maria Jonas Erik Josef Maria Daniel Petter Catharina Petter Erik Emanuel Margareta Peter Grevillius Samuel Lars David Magnus Sara Jonas Daniel Anna Sofia Olof Anna Jonas Eva Katarina Olof (2) Stina Gertrud Helena Jan 2 Maria Charlotta Johan Johan Fredrik Stina (2) Daniel Blavier och Anna Berggren fick sex barn, av vilka det första och det sista föddes i Brodderyd, de övriga i Tegneby Först den 14 oktober 1721 kunde Daniel Blavier (III) som korpral vid Östgöta kavalleri, Vadstena kompani, 3:e korpralskapet tillträda bostället Tegneby i Västra Tollstad och gifta sig med Anna Berggren. Tegneby är idag en stor gård på slätten; korpralsbostället kan ha varit ett underlydande torp. I Tegneby föddes fyra barn, Kristina, Johannes, Margareta och Jöns. Efter svärfaderns död 1729 övertog Daniel Blavier (II) rusthållet i Brodderyd Rh nr 113 vid samma kompani. Daniel och Anna skänkte en tavla "Ålderstrappan" till Ödeshögs kyrka. I Brodderyd föddes Maria 1735. Daniel Blavier avled i Brodderyd den 5 juli 1750 av svår värk; Anna 0Berggren levde till 1763. Tegneby i V Tollstad mellan Öningen och Alvastra.. På kartan syns även Nävstad och Ellen Keys Strand.

Generation V Sara Helena Danielsdotter Blavier Den dotter som föddes i Brodderyd den 6 juli 1720, fick namn etter fadens båda systrar Sara och Helena. Hon växte upp i ett korpralsboställe vid Tegneby, V Tollstad. Familjen torde ha flyttat tillbaka till Brodderyd, när Sara den 14 oktober 1739 gifte sig med hemmansägaren och nämndemannen Måns Larsson (1707-1767) i den nära Tegneby belägna Öninge Bjuggård i Ödeshög. Från Sara Blavier härstammar familjen Henriksson, se släktbokens kapitel 73 och 74. Anna Kristina Danielsdotter Blavier föddes den 4 mars 1722 i Tegneby, Västra Tollstad, och dog den 6 mars 1773 i Sik, Heda. Gift 1743 med Jonas Jönsson (1712-1776), tillsammans med svågern Jöns Persson rusthållare i Brodderyd efter svärfadern. Enligt SS kom han från gästgivargården i Åby, men hur familjen kom till Sik i Heda är inte känt. - Grenen urforskad av Göran Thorén. Sik i Heda ligger 2 km öster om Alvastra Johan(nes) Blavier v föddes den 14 juni 1724 i Tegneby, Västra Tollstad, och dog den 3 september 1797 i Nävstad vid Västra Tollstads kyrka. Som äldste son fick han studera i Lund och blev kronolänsman i Lysings härad i sydvästra Östergötland. Den enda grenen som förde namnet Blavier vidare. Genom två giften blev Johannes Blavier stamfar för en stor släkt, dock med två medvetna namnbyten till Stjernholm resp. Hedblad. Släkten utgick på manssidan vid mitten av 1900-talet. Ättlingar till döttrar gifta Sundberg resp. Sundström har dock återtagit namnet Blavier. Släkten har dokumenterats bl a i den "Sandegrenska samlingen" i GF:s arkiv samt av Isidor Sundberg. Johannes Blaviers giften: 1) den 11 maj 1756 med Anna Bornelia (1733-1778), gästgivardotter från Ödeshög, 2) 1779 med Anna Charlotta Reutermark (1740-1808), dotter av Anders Reutermark 15 i Alvastra. Barn i första giftet: Johan Jakob Blavier VI (1758-1797), skolkollega i Norrköping. Carl Gustaf Blavier (1760-1833), stadsfiskal i Vadstena. Två söner: 1) Johan Olof var förvaltare vid Karlsborgs fästning och hade som måg slussinspektoren vid Forsvik Malcolm von Schantz. 2) Gustaf Adolf var konduktör vid ingenjörskåren från Vadstena, tjänstgjorde i Karlsborg och flyttade 1832 till Säby, där han arrenderade Säthälla gästgivargård (vid gamla landsvägen NV om kyrkan). - En sonson till Gustaf Adolf var postmästaren i Tranås Johannes Blavier (f. 1863), gift med Anna Lovisa Charlotta von Heijne. 15 Ej nämnd under Reutermarck i SAÄ; kan vara son till Johan Andersson Brask.

Erik Emanuel Blavier (1765-1816) var rusthållare i Västra Tollstad och gift med Maja Cajsa Södergren. Två söner: 1) Johan Peter (1799-1881), var torpare under prästgården i Västra Tollstad. Av barnen i giftet med Anna Greta Jonsdotter från St Åby skrev snickaren vid Motala verkstad Johan Alfred Blavier till landshövdingen och bad att få byta namnet Blavier mot Pettersson! I nästa generation tog sonen Henning namnet Stiernholm och hans sonson Arthur Stiernholm (1891-1973) blev komminister och känd lappmarkspräst i Vilhelmina. 2) Carl Gustaf (1806-1846) var smed i Heda och hans son Carl Fredrik (1840-1886), som var seminarieadjunkt i Linköping, tog familjenamnet Hedblad. Anna Sofia (1768-1837). gift med komminister Kajerdt i Västra Harg. Eva Katarina (1771-1812) var gift med postmästaren i Trosa Jonas Sundberg.. Deras son Per Erik Sundberg (1810-1871) var guldsmed i Tosa och far till Axel Gerhard Sundberg (1856-1925), som flyttade till Västerås, där han även drev en butik. Tre söner: Isidor, Orvar och Sven. Isidor Sundbergs (IS) släktutredning har tack vare brorsdottern Inger Ekbom i Västerås kunnat användas här. En dotter till henne har med sin familj återtagit namnet Blavier. Av barnen i Johannes Blaviers andra gifte var Anna Charlotta gift med hovkamreraren och kronolänsmannen i Finspångs län Per Toll. En son dog i späd ålder. Margareta Danielsdotter Blavier Föddes den 1 maj 1726 i Tegneby och dog den 26 april 1782. Hon var gift med bonden Olof Jonsson (1713-1781) i Södra Bråten, en gård i socknens södra del, djupt inne i Hålaveden och nära smålandsgränsen. Äldste sonen Jonas Olsson (1752-1828) var hemmansägare i Tällekullen, en annan gård i Hålaveden ca 3 km norr om Södra Bråten. Hans son Arvid Jonsson (1778-1848) blev bonde i Öninge Jonsgård (ej på karan) och gifte sig med Brita Olofsdotter från Bolagård i Forsheda. Deras dotterdotter Emelie Nilsdotter var gift med torparen Frans Andersson. - En ättling, Erik Fransson, har utrett släktgrenen. Jöns Blavier föddes den 13 februari 1731 i Tegneby och dog den 3 april 1766 i Sestorp, Ödeshög, där han var bonde och sockenman. Sestorp ligger vid Visjön ca 2 km söder om Brodderyd. Han gifte sig den 13 november 1752 med Katarina Persdotter. Barnen använde inte vallonnamnet Blanier, utan kallade sig Jönsdotter resp. Jönsson, utom yngste sonen Per som i Ödeshögs dödbok för år 1814 står som glasmästaren Peter Grevillius. Varifrån kom det namnet? Släkten Grevillius levde vid denna tid i Skänninge och Vadstena, men vi vet inte, om Per Jönsson tog namnet p g a något ingifte eller om han helt enkelt tog sig ett attraktivt och gångbart namn, vilket då ännu var tillåtet. Södra Bråten nära smålandsgränsen.

Maria Danielsdotter Blavier (1735-1779) föddes i Brodderyd fadern hade nu övertagit rusthållet. Maria gifte sig den 7 november 1753 med Jöns Persson, som tillsammans med Marias svåger Jöns Jönsson (se ovan under Kristina B.) gemensamt övertagit rusthållet i Brodderyd. Maria och Jöns hade sonen Jonas Berggren (f 1755), som återtog mormoderns namn Berggren. År 1770 flyttade änkan Maria till Vallby Brogård, ca 2 km söder om Heda kyrka. Familjenamnet De främmande vallonnamnen vållade ofta bärarna bekymmer, med försvenskningar och namnbyten. Blavier skrevs Blaver eller byttes till mera svenskklingande namn som Jönsson, Pettersson,l Grevillius, Hedvall och Stjernholm. FamilySearch upptar ett gifte i Lindesberg 1764 mellan Johan Blaver och Maria Jansdotter. De fick två söner: Jan och Petter. År 1770 gifte sig Anders Blaver i Nora och fick en son Anders Andersson Blaver, som 1791 gifte sig med Britta Kilander. I Österhaninge fanns från 1788 till 1859 en familj med Carl Blaver, gift med Anna Brita Tornquist, vilkas dotter Anna Margareta döptes i Stockholm Jacob och Johannes den 10 februari 1788. I samma församling gifte sig den 8 april s å Margareta Blavier med Lars Edberg. 1859 gifte sig Wilhelm Blaver i Österhaninge med Carolina Christina Weman. Enligt Sveriges dödbok 1947-2006 var de sista ättlingarna med namnet ogifta Elin Augusta Blavier, född i Skänninge 1880, död där 1965, och (hennes mor?) Anna gift Blavier, född 1862 på okänd ort, död 1947 i Stockholm som änka. Namnet saknas i de svenska befolkningsregistren 1970 och 1980, men har därefter återupptagits av flera ättlingar Källor: A Appelgren, Vallonernas namn Almén Släkt och Hävd 1976:3 BWK Bertil W Kjelldorff, Solna - Hero BML Brittt-Marie Lundell, Nora - Hero. CG Christer Gustafsson (DISBYT, Rötter, e- post) - Brodderyd, Öninge DF Donald Freij (DISBYT, e-post) Piett Esk Eskilstuna genom tiderna GTh Göran Thorën (Disbyt) Blavier, Öninge IS Isidor Sundberg gnm Inger Ekbom KK Katarina Korsfeldt -, Åkerberg KL Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet, (1989-92), Anbytarforum, e-post SBL Svenskt Biografiskt Lesikon, bd 9, s 346 Kock (under Cronström) SSK Svensk Släktkalender 1938