-- - - - -. -, Luleå 4 Energi NÄRHET OCH OMTANKE Energiutredning/ Energideklaration Ägarens namn: Fastighetsbetekning: Adress: Postadress: Henrik Vuorinen Hertsön 11:509 Sparvhökgränd 1 97455 LuLeå retag som utfort energiutredningen Lutea Energi AB Energiexpert: Andreas Andersson E-postadress: andreas.andersson@tul.eaenergi.se Certifieringsorgan: Kiwa Certifikatnummer: 3070 Behörighetsnivå: NormaL -- _- 4.- t,., ---- ---- --..,, - -..--,. 1Uppvärmd area: Uppvärmning: Normalårskorrigerad förbrukning: Byggnadens energiprestanda: Referensförbrukning: Energiklass: 173 m2 Ej ärrvärme 22 369 kwh/år 129 kwh/m2 194 kwh/m2 EnergionatyslEnergidektaration 2076-77-30
Luleå 4 energi NÄRHET OCH OMTANKE Kommentarer: Referensintervattet för energiprestandan tigger mettan 174-21 3kWh /m2. Husets energianvändning (129 kwh/m2) för uppvärmning oh varmvatten är alltså betydligt tägre än normalt om man ser till byggår, typ av uppvärmning oh byggnad et. Detta beror främst på att man har tiltäggs isoterat vinden oh bytt till energieffektiva 3 gtasfönster samt att man har ett effektivt ventilationssystem (FTX) med bra verkningsgrad. Energiprestandan beror inte bara på hur tätt oh välisoterat huset är, det beror även i stor grad på de boendes vanor, speiellt vad gätter inomhustemperatur, varmvattenanvändning. Nuvarande ägare har relativt varmt inomhus, a 22-23 grader oh för varje grad man sänker temperaturen minskar värmebehovet med 5 %. Andelen varmvatten beräknas utifrån mängden kattvatten som används oh motsvarar 3 personers användning. Huset ligger i energiktass C vilket motsvarar nybyggnadskravet oh gränsen ligger vid 130 kwh/m2. Klass A oh B gäller främst för Lågenergi/passivhus eller där man instatlerat bergvärme i nyare hus. Med tanke på den låga energianvändningen oh det låga fjärrvärme priset finns det inga lönsamma åtgärder att rekommendera på husets ktimatskat. Har ni några frågor på energideklarationen eller analysen så får ni gärna kontakta mig. Telefon: 0920-26 45 26, E-post: andreas.andersson luleaenergi.se Mvh Andreas Andersson Luleå energi AB LULEÅ ENERGI AB, Energigränden 1, Box 50 100, 973 23 Luleå. Tel 0920-26 44 00. Fax 0920-887 39. info@luleaenergi.se www.iuleaenergi.se
, la? Luleå 4 Energi NÄRHET OCH OMTANKE Rapport: Energidektaration sammanfattning Eastighetsbetekni ng: Byggnadens adress: Ägare: Byggår: Uppvärmd area (A-temp): Byggnadskategori: Byggnadstyp: Normatkorrigerad förbrukning (Energi -index) Byggnadens energiprestanda Energiklass det aktuella huset Varav et Referensförbrukning Referensförbrukni ng undre i ntervatt Referensförbrukning övre intervall Nybyggnad Energiktass nybyggnad Om valda effektiviseringsåtgärder genomförs :122 kwh/m2 Hertsön 11:509 Sparvhökgränd 1 Henrik Vuorinen 1975 173 m2 Bostäder Eritiggande fastighet 22 369 kwh/år 129 kwh/m2 19,4 kwh/m2 194 kwh/m2 174 kwh/m2 213 kwh/m2 130 kwh/m2 Ätgärdsförslag samtliga åtgärder exkl, byte av uppvärmning Minskad energianvändning: 1 296 kwh/år Kostnad per sparad kwh: 0,03 kr/kwh Minskat utsläpp av C02: 0,00 ton/år Lönsamt Byggnadens energiprestanda. Jämförelsevärden Byggnadens energiprestanda 1 2 Referensförbrukning 194 Referensförbrukning undre intervat[ 174 Referensförbrukning övre intervati 213 Nybyggnad Om vatda effektiviseringsåtgärder genomförs 130 122 I 0 50 100 150 200 250 kwh/m2,år
Rapport: Energidektaration sammanfattning (forts.) Energianvändning: Energi för uppvärmning oh varmvatten Zi El totalt Z2 Värme,kyta oh fastighetse[ 3 El exkt. hushåtiset oh verksamhetset Z4 Venti tation: 19 161 kwh/år 10700 kwh/år 19 661 kwh/år 3 000 kwh/år Mekanisk ventitatfon tf tt- oh fråntuft inkt. C02-utstäpp: Denna byggnad Referensbyggnad 1,07 ton/år 1,61 ton/år Värmesystem: U ppvärm ni ng: Ej ärrvärme Förslag titi åtgärder: Temperatursänkning bostadsyta 1 grad 1nstaltation av snåtspotande munstyke
4 i?luiea Energi NÄRHET OCH OMTANIE Rapport: Energieffektiviseringsåtgärder Genomsnittligt energipris för värmebesparande åtgärder är 0,50 kr/kwh. Genomsnittligt elpris för etbesparande åtgärder är 0,70 kr/kwh. Energi- Kostnads- Åtgärds- Återbetat- Besparings- Lönsamt/ besparing besparing kostnad, kr ningstid, år kostnad, olönsamt Energieffektiviseringsåtgrder kwh/år 1:a året, kr öre/kwh ternperatursänkning bostadsyta 1 grad 1 000 500 - - 0,00 Instatlation av snå[spotande munstyke 300 800 600 1 0,40 Lönsamt ZJ totalt 1 300 1 200 600 0,5 -- - 1
Luleå 44 Energi NAAHET OCH OMTANEE Rapport: Energiklass byggnad kwh/m2 ENERGIKLASS Fastighet Hertsön 11:509 Nybyggnad Energiktass Efter genomförda åtgärder -65 65-97,5 97, 5-130 130-175,5 0 175,5-234 E 234-305,5 305,5- Energi klass Energiprestanda i kwh/m 129 130 122
Luleå Energi NÄRHET OCH OMTANKE Rapport: Energistatus före oh efter åtgärder Fastighetsbetekning: Hertsön 11:509 Nuvarande energibehov Uppvärmning Varmvatten Hushåttsel Fastighetset Verksamhetset Summa nuvarande energibehov Normatt energibehov 16 500 kwh 2 000 kwh 7 700 kwh 500 kwh 0 kwh 26 700 kwh 28 800 kwh Varmvat 7% Fördetning energibehov Eastighetset Verksamhetset 2% 0% Värme Varmvatten Hushållet Fastighetsel Verksamhetsel Energibehov Nuvarande Normalt 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 kwh/år Nuvarande energibehov är 2100 kwh lägre än normalt energibehov. Energistatus före oh efter åtgärder 2016-11-30 1(3)
Energiförbrukning Nutäge Efter åtgärder 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 kwh/år Nuvarande årtigt inköp av energi är (omräknat titt ki[owatt-timmar) 27 361 kwh. Energiförbrukningen minskar med 4,7 % om vatda effektiviseringsåtgärder genomförs. L.. 2 ] Kostnad Nu läge Efter åtgärder 0 5000 10000 15000 20000 kr/år Nuvarande årliga energikostnaden i ditt hus är 19 500 kr. Att genomföra de valda energieffektiviseringsåtgärderna beräknas Energieffektiviseri ngsåtgärderna återbetatar sig på 0,5 år. Kostnaderna minskar med 6,3 % om vatda effektiviseringsåtgärder genomförs. kosta 600 kr. Ko[dioxidutstäpp Nutäge Efter åtgärder Miljöutrymme 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 kg/år Nuvarande koldioxidutsläpp från ditt hus är 1100 kg/år. De beräknade kotdioxidutstäppen räknat enligt mitjöutrymmet är 3 800 kg/år. Kotdioxidutstäppen minskar med 2,4 % om vatda effektiviseringsåtgärder genomförs. Energistatus före oh efter ätgärder 2016-7 7-30 2(3)
Förklaringar 1 staptarna efter åtgärder i diagrammen visas inte effekten av byte av uppvärmning. Effekten av byte av uppvärmning visas separat i rapporten. Energi behov Årtigt energi behov i Ditt hus skiljer sig från årligt inköp av energi. Orsaken är att en det av energin går förtorad i form av värmestråtning oh rökgaser vid produktion av värme oh varmvatten. Norm a tförb ru kni n g Energianalysen indikerar om det föreligger besparingspotential i din energiförbrukni ng jämfört med normalförbrukni ngen. Normatförbrukningen är den förbrukning som ett tikvärdigt hus beräknas ligga på med hänsyn till husets allmänna standard, typ av hus, stortek på huset, geografiskt område samt familjens storlek. Är energiförbrukningen 1 ditt hus tägre än normal förbrukning kan det bero på att byggnaden är välskött oh att energibesparande åtgärder har vidtagits, att inomhustemperaturen är lägre än genomsnittet etler att varmvattenförbrukningen är låg. Årtigt inköp av energi Det årliga inköpet av energi är en summering av olika energislag. Olja, gas ved samt pellets har omräknats titt kilowatt-timmar (kwh). Antaganden har gjorts om olika bränsles energiinnehålt. Hus h åt tse[förbrukning Med hushåltselförbrukning menas et till mattagning, diskning, tvätt oh tork, kyl oh frys, betysning samt hemelektronik. Värms ditt hus av titt exempel en otjepanna, petletspanna, vedpanna eller fjärrvärme antas att etförbrukningen är lika med hushåtlsetförbrukningen. Har ditt hus däremot någon typ av elvärme, dvs. direktverkande et, etpanna etter värmepump, beräknas hushåttselförbrukning utifrån en shabtonberäkning som grundas på att antal personer som bor 1 huset samt storleken på huset. Energi titt varmvatten Energi till varmvatten grundas antingen på uppgift om kaltvattenförbrukningen om denna uppgift finns tittgängtig. 1 annat fatl grundas energi titt varmvatten på uppgift om genomsnittlig varmvattenförbrukning per person som bor i huset. Miljöut rym me Varje år släpper varje person i Sverige ut 1,6 ton koldioxid för energi till boende i villa oh radhus. Enligt FN:s klimatpanel behöver vi reduera våra utstäpp med minst 20 proent vart 10:e år till år 2050. Det innebär år 2030 en maxgräns på 960 kg per person oh år. Energistotus före oh efter åtgärder 2076-71-30 3(3)