eminento octavo Energibesiktningsrapport Byggnadens potential 2002/91/EG Sprangaren 1, Sundbyberg Mariagatan 4A/4B, 172 30 Sundbyberg Reza Tehran! Bromma 2009-06-18 Actava AB Foretaget innehar F-skattebevis Rorlaggarvagen 12 168 33 Bromma Tfn 08-585 00 901 Sate Bromma **fldof33** Org 556733-6747 E-post info@actava.se www. energideklaration.com
ISO/IEC 17020{C) BESIKTNINGSUPPDRAG OCH -OBJEKT Besiktningsobjekt Sprangaren 1, Mariagatan 4A/4B, 172 30 Sundbyberg, Sundbyberg Agare Bostadsrattsfbreningen Olofsborg Uppdragsgivare Magnus Svensson, Mariagatan 4 A, 172 30 Sundbyberg Ordernummer 60436 Uppdrag Energideklaration storhus Syfte Actava AB har erhallit i uppdrag att uppratta en energideklaration for byggnad pa rubricerad fastighet. Infbr upprattandet av energideklarationen utfbrdes en energibesiktning. Energibesiktningens huvudsyfte har varit att inventera fastighetens energianvandning och om mbjligt ge rekommendationer pa kostnadseffektiva atgarder for att minska byggnadens energianvandning utan att fbrsamra inomhusmiljbn. Genomforande Arbetet har genomfbrts i form av en sammanstallning av energianvandningen under en sammanhangande 12-manadersperiod samt besiktning av kiimatskal och installationer. Energideklarationen har upprattats enligt gallande myndighetskrav. Besiktningsdag 2009-04-17 Besiktningsman Reza Tehrani, Energiexpert, reza.tehrani@actava.se Handlaggare Reza Tehrani, Energiexpert, reza.tehrani@actava.se Byggnadstyp Hyreshusenhet, huvudsakligen bostader. Uppfbrd ar 1912. Aldre hus har oftast samre isolerstandard: Pa grund av husets alder ar isolering och vindtatning i yttervaggar, fonster, dorrar, stodbensvaggar, snedtak, vindsbjalklag mm ofta begransat. Del ar vanligt med koldbryggor i yttervaggar och tak. Vid framtida tillaggsisolering bor information inhamtas om hur olika konstruktionsdelar kan komma att paverkas. Tillaggsisolering av aldre hus medfor ofta att aven inomhusventilationen behover atgardas. Actava Sprangaren 1 Sida 2 av 9
» «7173 UPPVARMNINGSSYSTEM Byggnaden varms upp med fjarrvarme. Fabrikat fjarrvarmevaxlare Elge. Tillverkad ar1997, Allmant om fjarrvarme: Fjarrvarme ar ett enkelt, tryggt och bekvamt satt att varma upp bostader med. Fjarrvarme ar dessutom bra for inomhusmiljbn. Den varken luktar eller later och behb'ver sallan nagon tillsyn eftersom tekniken ar enkel och driftsakerheten hog. Fjarrvarme innebar aven obegransat med varmvatten. Inte ens pa morgonen eller vid middagstid, nar atgangen normalt ar som stb'rst tar varmvattnet slut. Fjarrvarme ar en klimatanpassad uppvarmningsform som tar vara pa den energi som annars skulle ga fbrlorad. Exempelvis spillvarme fran industrin, energi fran avfall och rester fran grenar och toppar vid skogsavverkning. Idag anvands cirka 90 procent fbrnyelsebara och miljb'anpassade energikallor, som biobransle och spillvarme. Fjarrvarme ar resurssnalt, ger laga fbrluster och ar battre for klimatet an nar var och en eldar i en egen panna. Genom att anvanda fjarrvarme som uppvarmningssatt minimeras utslappen av koldioxid, kvaveoxider och sot. Teknisk och forsakringsmassig livslangd for en fjarrvarmeundercentral bedoms till cirka 20-25 ar. Varmen distribueras via vattenburet system, reglerautomatik finns. TEMPERATURER Framledningstemperatur Vid utomhustemperaturen 14 C avlastes framledningstemperaturen till 25 C. Inomhustemperaturer Vid energibesiktningen uppmattes fb'ljande: Trapphus 20,4 C. Kallare 19 C. Bostadslagenhet nr.21, 18 C. Om hela eller delar av byggnaden har onbdigt hog inomhustemperatur bbr den sankas. For varje grad temperaturen minskar i genomsnitt for byggnaden minskar varmekostnaderna med cirka 5 %. Vilket resultat som uppnas beror mest av vilken temperatur som accepteras av de som brukar byggnaden. Normal inomhustemperatur i bostadslagenhet under uppvarmningssasong ar mellan 20 och 21 C. Ofta sover man battre i ett svalt sovrum varfb'r sovrummen med fbrdel kan halla mellan 17 och 18 C. I allmanutrymmen och ytor som inte anvands for bostad eller annan verksamhet kan temperaturen ofta sankas till 10-17 C och i varmgarage till 10 C. Tappvarmvattentemperaturer Undercentralen temperatur avlastes till 50 C. Vid energibesiktningen uppmattes fbljande: Bostadslagenhet nr.21, 50 C. Rekommenderad tappvattentemperatur vid tappstallet ar 50-55 C. For hog tappvattentemperatur orsakar onbdig energianvandning genom hbgre avkylning fran stillastaende varmvatten i ledningarna efter spolningen. Dessutom finns risk for skallning och personskada med for hog tappvattentemperatur. Vid for lag tappvarmvattentemperatur finns risk for tillvaxt av skadliga amnen. For att minimera energianvandningen for uppvarmning av tappvarmvatten ar det viktigt att sakerstalla en korrekt tappvattentemperatur. VENTILATION Byggnaden ventileras genom sjalvdragsventilation. BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda ar 145 kwh/m2 och ar (se bilagd energideklaration). Actava Sprangaren 1 Sida 3 av 9
ISO/IHC 17020 (C) FORESLAGNA KOSTNADSEFFEKTIVA ENERGlATGARDER ATGARD1: Byt ut aldre reglerautomatik(duc) mot en ny modern. Uppvarmningssystemet forbattras och effektiviseras med hja'lp av styr- och reglerautomatik. Det finns olika typer av styr- och reglerautomatik, allt ifran enklare reglersystem till mer avancerade och datoriserade styrsystem. De mer avancerade styr- och reglersystemen fbrenklar tillampningen av mera avancerade driftstrategier med minskad energianvandning som fbljd. Atgarden innebar vanligtvis en besparing pa upp till ca 10 % av varmebehovet utan att varmekomforten fbrsamras. Investeringskostnad: Ca 12 000-25 000 kr inkl. installation. Minskad energianvandning kwh/ar: 20200 Mindre an 3 ar ATGARD 2: Fbrekomst av aldre termostatventiler pa radiatorer. Med tiden uppstar bristande funktion i termostatventiler, bl.a. till fbljd av att ventilen kan bbrja karva eller fastna. Montera moderna termostatventiler pa radiatorer. Termostatventiler som monteras pa radiatorer gbr att va'rmetillfbrseln stryps vid angiven temperatur. Det finns aven mer avancerade termostatventiler som gar att programmera sa att rumstemperaturen sanks under tider da man sover eller inte ar hemma. Termostater medfbr energibesparingar da det till exempel ar mycket manniskor i bostaden eller da solsken tillfbr byggnaden varme genom fbnstren. Energibesparingen ar proportionell mot reducerande av bvertemperaturer. - Investeringskostnad: ^ Materialkostnaden ar cirka 200-300 kroner per termostatventil. Minskad energianvandning kwh/ar: 18200 Mindre an 7 ar Actava Sprangaren 1 Sida 4 av 9
ATGARD 3: Injustering av varmesystemet Vid varmeinjustering sakerstalls att varmesystemet balanseras sa att varje rum/lagenhet erhaller bnskad innetemperatur. Dalig injustering ger klagomal som atgardas med hbjd framledningstemperatur, vilket i sin tur innebar for hb'ga temperaturer i andra delar av byggnaden och darmed bkade forluster i dessa via transmission, ventilation och via fonstervadring. Injustering av varmesystem ar a'ven en viktig fbljdatgard till andra va'rmeeffektiviserande atgarder som fbnsterbyten, tilllaggsisolering och annat som syftar till att minska byggnadens varmeforluster. Varmeinjustering syftar da till att anpassa va'rmeavgivningen fran varmesystemet till de nya dimensioneringsfbrutsattningarna. Energibesparing som fbljd av en injustering uppnas genom sankt framledningstemperatur med bibehallen varmekomfort. Investeringskostnad: Arbetstidskostnad, 20-40 kr/kvm Minskad energianvandning kwh/ar: 24200 Mindre an 3 ar INSTALLATIONSTEKNISKAATGARDSFORSLAG VARMVATTEN Atgard 4: Byt ut befintliga 2-greppsblandare mot snalspolande armaturer. Vattensnala armaturer ger ett lagt grundflbde. En engreppstermostatblandare medger latt installbar temperatur med hog precision. En popular teknik kallas lagflbdesstralsamlare. Luft blandas in i vattenstralen vilket reducerar vattenatgangen samtidigt som vattenstralens storlek och tryck bibehalls. Energi- och vattenbesparing: 25-45 % vattenbesparing och 25-30 % varmeenergibesparing vid byte fran 2-greppsblandare. Kostnad investering: Lagflbdesstralsamlare ca 250 kr/st. och engreppstermostatblandare fran 1.250 kr/st. Mindre an 3 ar. Actava Sprangaren 1 Sida 5 av 9
1SO/IEC 17020 (O O UPPVARMNING DIREKTVERKANDE EL Atgard 5: Direktverkande elgolvvarme. Golvvarmesystem har installerats for delar av byggnaden for att fa okad komfort och/eller som foljd av att klinkergolv lagts. Klinkers har hog varmeledning och upplevs darfor som kalla. Komfortvarmegolv utgor en icke forsumbar del av uppvarmningen i de utrymmen de fmns installerade. Manga golvvarmesystem ar kontinuerligt i drift med overtemperaturer och varmeforlust som foljd. Varmeforlusten till underliggande konstruktion kan ocksa vara betydande. Golwarmen har i regel ett separat reglersystem som da ofta inte samverkar med bvriga varmesystemens reglering. Undersbkningar visar att golvva'rmesystemen drar vasentligt mer varme an radiatorer. Detta fbrklaras med okade varmeforluster samt att de boende forvantar sig att golvet ska ka'nnas varmt oavsett om del finns ett uppvarmningsbehov eller inte, dvs. varmen star pa aven under sommarperioden. Energibes paring: Besparingen ar proportionell mot den minskade anvandningen. 1 m2 elgolvvarme med effekt 100 W/m2 kostar ca 2 kr/dygn. Beroende av brukande. ELINSTALLATIONER Atgard 6: Direktverkande eluppvarmd handdukstork. Komplettera handdukstorken med en timer-styrning. Eluppvarmd handdukstork. Elva'rmd handdukstork har bra forutsattningar for att energisnalt torka handdukar aret om. Av de elvarmda typerna ar en med temperaturreglering och timerstyrning mest effektiv, nast bast ar den som bara har timerstyrning med en timer och samst ar de som endast har manuell styrning. En timerstyrd elhanddukstork har en genomsnittlig drifttid pa cirka 700 timmar per ar. En handdukstork med manuell styrning har en genomsnittlig drifttid pa cirka 7 000 timmar per ar. En timerstyrning kan innebara en besparing pa cirka 300-400 kr per handdukstork. Under period med va'rmebehov anses 75 procent av elenergin for elhanddukstork tillfbras byggnaden som nyttiggjord varme. Drifttid antas dock vara ja'mnt fordelat over hela aret. Materialkostnaden ar mellan 500-2 000 kroner per tidstromstallare. Svarbedomd. CActava Sprangaren 1 Sida 6 av 9
1SO/IEC 17020 (C) eminenta octavo BELYSNING AtgSrd 7: Belysningsautomatik Nastan all installerad allmanbelysning behover bara vara i drift under begransade tider pa dygnet. Man kan med olika metoder och tekniker styra och anpassa driften av dessa. Dessa tekniker ar styrning genom tidsscheman, narvarodetektorer, dagsljussensorer eller via ljusrela. Moderna narvarodetektorer dimrar ljuset istallet for att ha automatiska strombrytare. Delta forlanger ljuskallans livslangd. 60-80% av elenergin for allmanbelysning. Kostnad investering: Cirka 500-1000 kr mer an mekaniska strombrytare. Mindre an 5 ar ELINSTALLATIONER Atgard 8: Forekomst av aldre tvattutrustning Da tvattmaskinerna ar utslitna byts dessa ut till energi- och vatteneffektiva maskiner. De mest energieffektiva tvattmaskinerna ar markta med energiklass A, A+ eller A++ enligt det EUgemensamma systemet med miljomarkning av vitvaror. Det ar viktigt at de ar hogcentrifugerande sa att torkprocessen reduceras. Vissa maskiner kan ocksa vaga tvatten for att anpassa energianvandningen for varje enskild tvatt. Upp till 50 % energibesparing och upp till 45 % vattenbesparing. Cirka 20-35 000 kr/maskin. Merkostnaden for en energieffektiv maskin ar forhallandevis liten jamfort med en standardmaskin. Mindre an 5 ar. ELINSTALLATIONER Atgard 9: Forekomst av aldre torkutrustning. Aldre standardtorkutrustning ar valdigt elenergikravande. Da torkutrustningen ar utsliten byts dessa ut till energieffektiva torkskap och torktumlare. Cirka 50 % minskning av energiatgangen. Energieffektiv torktumlare kostar fran 10000 kr. Mindre an 5 ar. SActava Sprangaren 1 Sida 7 av 9
W ^ BYGGNADSTEKNISKA ATGARDSFORSLAG FONSTER/DORRAR I BOSTADSLAGENHETER Atgard 10: Atgarda otatheter kring fonster och dorrar. Tata pa de byggnadsdelar dar byggnadsskalet lacker in luft. De vanligaste byggnadsdelarna som tatas ar fonster och dorrar. Denna atgard minskar kallras och drag. Silikon- och gummilister ar de basta alternativen for tatning mellan dorrblad/fonsterbage. Om den tidigare listen var av tyg skall man tanka pa att det fmns luftintag i form av spaltventiler eller tilluftsdon. Upp till 1 0 % av energin for uppva'rmning i aktuell byggnadsdel. Materialkostnad 1 0-30 kr/lopmeter. Mindre an 2 ar. ^ TATNING AV PORTAR Atgard 11: Atgarda otatheter kring portar. Tata dar luft lacker in. Denna atgard minskar kallras och drag. Silikon- och gummilister ar de basta alternativen for tatning mellan dbrrblad/bage. Upp till 10 % av energin for uppva'rmning i aktuell byggnadsdel. Materialkostnad 10-30 kr/lopmeter. Mindre an 2 ar. FONSTER I TRAPPHUS Atgard 12: Atgarda otatheter kring fonster i trapphus. Tata kring fonster dar luft lacker in. Denna atgard minskar kallras och drag. Silikon- och gummilister ar de basta alternativen for tatning mellan dorrblad/fonsterbage. Om den tidigare listen var av tyg skall man tanka pa att det fmns luftintag i form av spaltventiler eller tilluftsdon. Upp till 10 % av energin for uppvarmning i aktuell byggnadsdel. Materialkostnad 10-30 kr/lbpmeter. Mindre an 2 ar. Actava Sprangaren 1 Sida 8 av 9
BOENDEINFORMATION - ENERGISPARTIPS For derma fastighet har det upprattats en energideklaration. Syftet med energideklarationen ar att effektivisera energianvandningen for att fbrbattra miljbn och radda klimatet. Genom ett resurssnalt beteende kan du som bor och brukar huset bidra till minskad energianvandning. Dessutom sanker du din elrakning. Nedan fbljer ett antal tips pa vad du som brukare kan gbra for att minska din miljbpaverkan. Belysning och apparater Standby pa TV, datorer och annan hushallselektronik drar mycket el i onbdan. Stang av med avstangningsknappen. En TV som star pa standby kan kosta mellan 50-100 kronor per ar. Byt ut glbdlampor mot lagenergilampor. Dessa haller betydligt langre och anvander bara en femtedel av glbdlampans energi. Slack lampor i rum da'r ingen befinner sig. En lampa drar inte mer strb'm for att den lands eller slacks ofta. Tvatt och bad rum Vattensnala armaturer ger ett lagt grundflb'de samtidigt som vattenstralens storlek och tryck bibehalls. Dusch ar mer energieffektivt an bad men duscha inte langre an nbdvandigt. Byt daliga packningar i kranar som lacker. En lackande varmvattenkran fbrbrukar mycket energi. Fyll tvattmaskiner innan du kb'r dem. Kok och matlagning Kontrollera temperaturen i kyl- och frysskap. I frysen ska det vara -18 grader och i kylskapet mellan +2 och +6 grader. En grad kallare an vad som behbvs bkar energiforbrukningen med upp till 5 procent. Tina mat i kylskapet. Kylskapet drar nytta av kylan. Se till att du regelbundet frostar av frysen och gbr ren baksidan pa kylskapet. Valj energisnala apparater av energiklass A nar du kbper nya. En kastrull med lock och plan botten varms upp snabbare. Darmed minskar elfbrbrukningen. En vattenkokare ar mer effektiv an en spisplatta. Mikrovagsugnen ar vanligtvis effektivare an spisen. Oppna inte ugnsluckan i onbdan. Ugnstemperaturen sjunker med ungefar 25 grader varje gang. Diska inte under rinnande vatten och fyll diskmaskinen innan du kor den. Ventilation och varme Vadra kort. Det racker med 5-10 minuter, da hinner inte vaggar och inredning kylas. Hall hbgst 21 grader i bostaden. Sank temperaturen i sovrummet. Ofta sover man ba'ttre om det ar lite svalt. Nar du reser bort kan du sanka inomhustemperaturen till cirka 15 grader. Tata dragiga fbnster och dbrrar. Fall ner persienner eller rullgardiner under vinternatterna. Stall inte mbbler for nara elementet. En stor del av den varme vi far fran elementen kommer genom dess straining. Actava Sprangaren 1 Sida 9 av 9