Brandorsaksutredning

Brandutredning Utredare: Mattias Sjöström Utredare: Magnus Rydberg Brand i cellplast Figur 1: Friläggning av det brandutsatta området Figur 1: Friläggning av brandutsatt vägg Uppdragsgivare: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Räddningstjänsten Halmstad Uppdrag: Brandorsaksutredning Undersökn. utförd: 2009-04-27 Bilagor: Insatsrapport Upplysningar om branden Larmtid: 2009-04-14 kl 11:54 Adress: Krontorpsvägen 14. Trönninge, Halmstad Olyckstyp: Brand i byggnad Objektstyp: Industri Startutrymme: Yttervägg Startföremål: Avgaskanal Brandorsak: Värmeöverföring Insatsrapport nr: 200900445 SOS nr: 2009041459954 1

Innehållsförteckning Uppdrag och upplysningar om branden Sid 1 Innehållsförteckning Sid 2 Bakgrund Sid 3 Uppdrag och begränsningar Sid 3 Utredningsmetod Sid 3 Sammanfattning och erfarenhet Sid 3 Platsbeskrivning Sid 4 Händelse- brand- olycksförlopp Sid 5 Skadeomfattning Sid 6 Primärbrand Sid 6 Brandorsak Sid 6 Erfarenheter Sid 6 Förslag till förbättringsåtgärder Sid 7 Avspärrning Sid 7 Undersökning Sid 7 Underlag och förutsättningar för utlåtande Sid 7 Bilaga insatsrapport Bilaga 2

Bakgrund Räddningstjänsten i Halmstad har avtal med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) inom ramen för brandutredarprogrammet. Avtalet medför att Räddningstjänsten i Halmstad skall inkomma till MSB med minst 12 brandutredningar per år. MSB ersätter Räddningstjänsten för del av aktuell tjänst. LSO (Lag om skydd mot olyckor, SFS 2003:778), Efterföljande åtgärder 3 kap, 10 anger att när en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen genomförts. Trenden med användande av putsade cellplastfasader har ökat i samband med energieffektivisering och räddningstjänsten kommer troligen att möta nya erfarenheter vid insatser med cellplaster. Boverket har gett ut ett PM Brandskydd i fasader diarienr. 1234-4115/2008 där Boverket flaggar för följande fyra aspekter angående brandsäkerhetssynpunkt. Fasader i Br1-byggnader (oftast tre eller fler våningar) måste uppfylla kraven enligt BBR 5:631. Kraven är i huvudsak (1) att väggkonstruktionen uppfyller sin brandavskiljande funktion gentemot andra brandceller, (2) begränsning av brandspridning i väggen och längs med fasadytan (med hänsyn till räddningstjänstens släckningsmöjligheter), (3) att risken för spridning via fönster begränsas samt (4) att delar av väggen inte faller ned vid brand. Uppdrag och begränsningar Uppdragsgivare var såväl Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som chef skadeförebyggande avdelningen Gert Heinsvig vid Räddningstjänsten i Halmstad. Utredningsmetod Faktaunderlag och sammanställning av resultat i rapport har skett genom vedertagen metod enligt brandutredareprogrammet vid MSB. Sammanfattning och erfarenhet. Det här tillbudet berör två problematiska områden ur brandsynspunkt, cellplast och genomföring av rökkanal. Branden i cellplasten spred sig upp till underkant fönster på plan två samt ner till avslutningsplåt vid bottenplattan. Cellplasten har brunnit upp och ett tomrum (kanal) se bild x har bildats mellan gamla fasaden och putsbruket. Branden har inte bara spridit sig upp utan även spridit sig neråt från avgaskanalen. När cellplast brinner bildas pölar som troligtvis har runnit ner. Branden var liten och instängd typ glödbrand och det var ingen större rökutveckling vid räddningstjänstens framkomst. Cellplast är lättantändlig och ger kraftig rök när det brinner. Energiinnehållet per kg är ca 39 MJ. Som jämförelse har björkträ ca 19 MJ och bensin 45 MJ. Vid brand i cellplast är det viktigt att tänka på : Brandspridningen, branden kryper fram inne i konstruktionerna i alla riktningar. Faran för brandspridning mellan olika brandceller (fönster, lägenheter). Faran för ned fallande rester från fasad. Avgaskanalen är oisolerad och i samband med tilläggsisoleringen gjordes det ett schakt i plåt som skapade distans mellan avgaskanal och isolering. Vi har tidigare i år gjort en utredning (Fjärrvärmecentralen) där vi flaggar för faran när flertal olika byggentreprenörer är inblandade i schakt byggnation med en undermålig byggbeskrivning. 3

Företaget har ett bra systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och man kan ironiskt se det som att kontrollen av sprinkleranläggningen var en bakomliggande orsak till branden. Platsbeskrivning National Gummi ligger i Trönninge som är en kustnära ort söder om Halmstad. Trönninge består mest av villabebyggelse men har även ett mindre industriområde där National är beläget. Från närmaste brandstation vilket är huvudstationen BAS i centrala Halmstad är det ca 9 km. National Gummi = Tillbudsplats Bild 2: Kartbild, Halmstad med omnejd Bild 3: Översiktsbild på National National gummi startades 1941. National är en gummifabrik med formpressning och forsprutning av gummi och plastdetaljer. National legotillverkar detaljer till kunder i de flesta branscher. National har ca: 175 anställda. Fastigheten har automatiskt brandlarm kopplat till räddningstjänsten (obj.nr.0873). Fastigheten har sprinkleranläggning som är installerad 1981. Tilläggsisolering cellplast 1997 tilläggsisolerades den byggnad som tillbudet var i. Tilläggsisoleringen är utförd genom att en 10 cm tjock falsad cellplastskiva är fast satt med fästdon till befintlig fasad. Därefter är det putsat på ett armeringsnät och slutligen täckmålat. 1. Isolering cellplast 2. Fästdon 3. Armeringsnät 4. Cementputs Figur 4: isoleringsprincip 4

Händelse-/Brand-/Olycksförlopp Före larm: Företaget provkör dieselmotor till sprinkleranläggning enligt normal rutin som är var 14:e dag. De upptäcker rök i sprinklerrum samt att det är rökutveckling runt genomföringen för avgaskanalen i ytterväggen. Larm: Inkommer till räddningstjänsten kl 11.54 som brand i byggnad National Gummi, brand i kablar industri. Räddningstjänsten väljer att åka med brandingenjör, insatsledare, släckbil och tankbil. Totalt 3 befäl och 6 brandmän. Figur 5: Reservkraft sprinkler. Framkörning: Pulverkula begärs av styrkeledare. Räddningstjänstens insats: Räddningstjänsten anländer brandplatsen kl 12:05 och iakttar att det kommer ut lite rök runt genomföringen i ytterväggen. Räddningstjänsten undersöker väggen med värmekamera och temperaturen på ytterväggen runt avgaskanal är +50 C. En meter nedanför genomföring är temperaturen +120 C. Beslut tas att såga upp vägg för att bekämpa branden. Branden släcks med vatten från släckbil och väggen friläggs runt det drabbade området från marknivå till underkant fönster plan två. Figur 6: Handpåläggningvärmekontroll. Restvärdesräddning genomfördes i lokalerna genom att ventilera ut rök med hjälp av fläktar Avslut av räddningstjänst Räddningsledarskapet var inledningsvis på styrkeledaren, och därefter på insatsledaren, räddningstjänst avslutades kl. 12:48. Figur 7: Friläggning av de drabbade områdena. 5

Skadeomfattning Inga personskador har uppstått till följd av branden. Brandskador i fasad i yttervägg från marknivå till plan två. Det var brandrök i sprinklercentralen och i kontorslokal på plan två. Primärbrand Branden har börjat i ytterväggen vid genomföringen av avgaskanal från dieselmotor till sprinkleranläggningen. Brandorsak, brandförlopp Vid revisionsbesiktningen av reservdrift till sprinkleranläggningen kördes dieselmotor drygt 15 minuter. Avgaskanalen går ut genom ytterväggen ut i det fria. Avgaskanalen har blivit het på grund av motordriften. Vid släckningsarbetet påträffades det glödbränder i rester av ett fågelbo intill avgaskanalen. Troligen har värmen från avgaskanalen antänt fågelboet som i sin tur spridit branden vidare till cellplasten. Branden har därefter spridit sig ner till avslutningslist och upp till början av plan två. Figur 8: Sprinklercentral med avgaskanal Figur 9: Avgaskanal, genomföring Spridningsrisk Risk för brand- och rökspridning till övriga byggnaden förelåg om inte räddningstjänsten genomfört släckinsats. Erfarenheter Det här tillbudet berör två problematiska områden ur brandsynspunkt, cellplast och genomföring av rökkanal. Branden i cellplasten spred sig upp till underkant fönster på plan två samt ner till avslutningsplåt vid bottenplattan. Cellplasten har brunnit upp och ett tomrum (kanal) se figur 10 har bildats mellan gamla fasaden och putsbruket. Branden har inte bara spridit sig upp utan även spridit sig neråt från avgaskanalen. När cellplast brinner bildas pölar som troligtvis har runnit ner. Branden var liten och instängd typ glödbrand och det var ingen större rökutveckling vid räddningstjänstens framkomst. Cellplast är Figur 10: Brandkanal. 6

lättantändlig och ger kraftig rök när det brinner. Energiinnehållet per kg är ca 39 MJ. Som jämförelse har björkträ ca 19 MJ och bensin 45 MJ. Vid brand i cellplast är det viktigt att tänka på : Brandspridningen, branden kryper fram inne i konstruktionerna i alla riktningar. Faran för brandspridning mellan olika brandceller (fönster, lägenheter). Faran för ned fallande rester från fasad. Avgaskanalen är oisolerad och i samband med tilläggsisoleringen gjordes det ett schakt i plåt som skapade distans mellan avgaskanal och isolering. Vi har tidigare i år gjort en utredning (Fjärrvärmecentralen) där vi flaggar för faran när flertal olika byggentreprenörer är inblandade i schakt byggnation med en undermålig byggbeskrivning. Förslag till förbättringsåtgärder Avgaskanaler skall ses och behandlas som rökkanal och skall uppfylla Boverkets byggregler. Särskild hänsyn skall tas om avgaskanal och schakt inte är lodräta. Isolering runt schakt skall vara i obrännbart material. Schakt skall ventileras men skall säkras mot att djur drar in skräp eller bygger bon som kan starta och sprida brand. Schakt skall skyddas med nät. På senare tid har räddningstjänsten köpt in en nyvärmekamera. Med den nya värmekameran är det möjligt att scanna av väggen och dokumentera bilder med värmeinformation. Vi ser fram i mot kommande erfarenheter både operativt och med hänsyn till brandutredningar. Goda exempel Företaget har ett bra systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och man kan ironiskt se det som att kontrollen av sprinkleranläggningen var en bakomliggande orsak till branden. Avspärrning Polisen var ej på platsen och ingen avspärrning gjordes. Figur 11: Trolig brandorsak - fågelbo Undersökning Brandplatsundersökning skedde 2009-04-27. Polisens tekniska rotel har ej gjort någon undersökning. Underlag och förutsättningar för utlåtandet Brandplatsbesök Bilddokumentation från såväl insats som brandplatsbesök. Insatsrapport Samtal med insatspersonal Egna erfarenheter Brandmästare/ Brandutredare Brandmästare/ Brandutredare Chef skadeförebyggande avd./ kvalitetsansvarig Mattias Sjöström 2009-08-01 Magnus Rydberg 2009-08-01 Gert Heinsvig 2009-08-01 7